Samrådsunderlag Fortsatt samråd gällande ny 72,5 kv ledning (tidigare samråd 145 kv) Sälsätern till Tandådalen Malungs Elnät Rejlers är en av Nordens stora teknikkonsulter. Vi är experter som arbetar med projekt inom bygg och fastighet, energi, industri och infrastruktur. Hos oss möter du specialiserade ingenjörer med bredd, spets och inte minst energi som skapar resultat. Vi kallar det Energized Engineering det finns hos Rejlers.
Uppdragsnamn/Titel Samrådsunderlag Dokumentdatum Innehåll 1. Inledning 3 1.1. Bakgrund och syfte 3 1.2. Tillståndsansökan 3 1.3. Samråd 4 1.4. Metodik 4 2. Alternativa sträckningar 5 2.1. Tidigare studerade alternativ 5 2.2. Fördjupad utredning av eldistributionen i Sälenfjällen 6 2.3. Aktuella alternativ 7 2.4. Nollalternativ 8 3. Tekniskt utförande 8 4. Planer 10 5. Beskrivning och berörda intressen 10 5.1. Landskapsbild 10 5.2. Bebyggelse och boendemiljö 11 5.3. Naturmiljö 11 5.4. Friluftsliv 12 5.5. Kulturmiljö 12 5.6. Infrastruktur 12 6. Förutsedd miljöpåverkan 12 6.1. Landskapsbild 13 6.2. Bebyggelse och boendemiljö 13 6.3. Naturmiljö 15 6.4. Friluftsliv 15 6.5. Kulturmiljö 15 6.6. Infrastruktur 16 7. Jämförelse av alternativ 16 8. samlad bedömning 18 9. Fortsatt arbete 18 10. Preliminär utformning av MKB 18 REJLERS SVERIGE AB Besöksadress: Götalandsvägen 230, Hus 23 125 45 Älvsjö Tel: 0771-78 00 00, Fax: 08-41 00 49 49 Org. nr.: 556051-0272 Säte: Stockholm Registrerad för F-skatt www.rejlers.se Mallutgåva 2.0 2 (19)
1. Inledning 1.1. Bakgrund och syfte Malungs Elnät planerar att bygga en ny kraftledning mellan ställverket Sälsäter i Sälenfjällen och ställverket Tandådalen för att förstärka strömförsörjningen i området. Den planerade förstärkningen görs för att trygga elförsörjningen samt möjliggöra framtida expansioner i området. Utan förstärkningen och en ökad energikapacitet kommer inte Sälenfjällen att kunna vidareutvecklas. I översiktsplanen från 2009 för Malung-Sälens kommun uttrycks behovet av förstärkning av elmatning till kommunens fjällområden. Översiktsplanen beskriver även att Ellevio AB tillsammans med Malungs Elnät även tidigare diskuterat möjliga alternativ för en ny 130 kv ledning till Tandådalen. Strömförbrukningen har ökat markant de senaste 40 åren. Detta beror både på att området har expanderat med fler boendemöjligheter och fler turister, men också att kraven på komfort har ökat betydligt. Malung-Sälens kommun och Destination Sälenfjällen samt andra aktörer önskar också utveckla turismen i Sälenfjällen, bland annat planeras utökade snösystem, liftsystem samt ytterligare 23 000 bäddar inom fjällområdet. Som elnätet är utformat idag råder också brist av rundmatning i området, vilket innebär ett sårbart elnät. Arbetet med att hitta en lämplig sträckning för aktuell förstärkning påbörjades under 2015 och i februari 2016 hölls ett gemensamt samråd gällande både Ellevios planerade 145 kv kraftledning mellan ställverket Osanden strax norr om Sälen by och ställverket Sälsäter, samt Malungs Elnäts planerade 145 kv ledning som mellan Sälsätern och Tandådalen. Sträckningen för Ellevios planerade ledning mellan Osanden och Sälsätern har fastställts och Ellevio har fått tillstånd från Energimarknadsinspektionen (Ei) att bygga ledningen. Malungs Elnät har nu för avsikt att fortsätta samrådet för en förstärkning mellan Sälsäter och Tandådalen. Sedan samrådet påbörjades år 2016 har bl.a. nya lastprognoser utförts, d.v.s. prognoser över hur elnätet behöver dimensioneras för att klara framtidens behov. Parallellt med samråd för sträckan Sälsäter-Tandådalen samråder också Malungs Elnät angående en planerad 72,5 kv ledning mellan Tandådalen samt en planerad station vid Närsjön. 1.2. Tillståndsansökan För att bygga och nyttja en starkströmsledning krävs tillstånd enligt ellagen (1997:857), s.k. nätkoncession för linje. En nätkoncession innebär att ledningsägaren får rätt att bygga och driva en anläggning. I en ansökan om nätkoncession ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och kraven på MKB sker i enlighet Samrådsunderlag 3 (19)
med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. Ett koncessionsbeslut innebär att Malungs Elnät får medgivande att bygga och driftsätta ledningen på angiven sträckning. 1.3. Samråd Inför upprättandet av den MKB som kommer att bifogas tillståndsansökan, genomförs samråd i enlighet med bestämmelser i miljöbalken. Riksdagen har den 2 november 2017 beslutat om en ny miljöbedömningsförordning som ska börja gälla den 1 januari 2018. Detta innebär bl.a. att ett nytt 6 kapitel i miljöbalken ersätter det befintliga. Detta underlag är framtaget i enlighet med de ändringar i lagstiftningen som träder i kraft 1 januari 2018. Samrådet syftar till att ge berörda parter information om projektet samt möjlighet att inkomma med eventuella synpunkter. Den information som framkommer under samrådet kommer sedan att ligga till grund för den kommande MKBn. Samrådet påbörjades i februari 2016 och Malungs Elnät hade ursprungligen två föreslagna sträckningar vilka benämndes alternativ norr och alternativ söder. I samrådsunderlaget beskrev Malungs Elnät varför de förordade det norra alternativet som utgjordes av en luftledning norr om Flatfjället och Källfjället. Det södra alternativet följde i grova drag riksväg 66 (Nya Fjällvägen och Fjällvägen). Det förordade alternativet väckte stort motstånd i samband med samrådet och Malungs Elnät gjorde därefter en bredare och djupare alterantivutredning av dels de tidigare beskrivna alternativen, samt dels ytterligare tre betydligt längre sträckningar. Ett fördjupat samråd genomfördes med Malungs kommun, Skistar och Destination Sälen i juni 2016, gällande de ursprungliga alternativen samt de tre tillkommande. Malungs Elnät valde att fokusera på en djupare utredning gällande eldistributionen i och kring Sälenfjällen och tillståndsprocessen för en ny ledning avbröts därför tillfälligt efter det fördjupade samrådet. Utredningen gällande distribution i och kring Sälenfjällen är nu klar och Malungs Elnät har nu valt att fortsätta utredningen av sträckningen tidigare kallad alternativ söder längs riksväg 66. Malungs Elnät avser därmed fortsätta samrådet som nu avser två föreslagna markkabelsträckningar längs riksväg 66, som båda utgår ifrån det ursprungliga alternativ söder. 1.4. Metodik Ledningssträckningarna har inventerats genom studier av Länsstyrelsens länsvisa och nationella geodata, Skogsstyrelsens digitala material (Skogsdataportalen), Riksantikvarieämbetets digitala underlagsmaterial (FMIS),kommunala planer och Lantmäteriets kartmaterial. Samrådsunderlag 4 (19)
Närliggande intressen inom 50 meter från de studerade alternativen har lokaliserats och behandlas i detta samrådsunderlag. Bostadsbebyggelse utmed sträckningen har inventerats genom studier av fastighetskartan samt vid fältbesök. Planerad bebyggelse har lokaliserats via kommunens översiktsplan och detaljplaner. 2. Alternativa sträckningar Miljöbalken ställer krav på alternativ (6 kap MB) och sökande skall därför utreda möjliga alternativa lokaliseringar eller utformningar. Vid val av alternativ skall hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Exempel på intressen som ska vägas in är ledningens inverkan på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, bebyggelse och planförhållanden samt infrastruktur. Därutöver måste leveranssäkerheten vägas in. 2.1. Tidigare studerade alternativ Initialt utreddes två alternativa sträckningar, alternativ norr och alternativ söder. Alternativ norr, en luftledning som sträcker sig genom fjällmiljö norr om Kjällfjället och Flatfjället förordades av Malungs Elnät främst på grund av driftsäkerhet och ekonomi. Alternativ söder föreslogs att byggas dels som markkabel och dels luftledning. Alternativet följde riksväg 66 parallellt med en befintlig ledningsgata. Det nordliga alternativet väckte mycket stort motstånd. Det fanns även en del synpunkter emot en luftledning längs den södra sträckningen, istället var det mångas önskemål att ledningen skulle grävas ner som en markkabel. Det södra alternativet ansågs inte lämpligt av Malungs Elnät då denna sträckning skulle innebära sämre leveranssäkerhet på grund av brist på rundmatning som i sin tur är en viktig del i en säker elförsörjning. Elförsörjningen skulle också bli sårbar eftersom båda överföringsledningarna skulle gå i samma sträckning och det då råder större risk att båda ledningarna slås ut samtidigt. Genom att separera ledningarna i området ökar möjligheterna att området aldrig kommer sakna strömförsörjning. Att markförlägga en 145 kv kabel är mycket kostsamt och görs endast undantagsvis och då ofta i tätortsmiljö där utrymmesbrist råder. I en ekonomisk jämförelse mellan alternativ norr som luftledning och alternativ söder som markkabel skulle kostnaden bli ca 29 respektive 46 miljoner kronor. Ett markkabelalternativ ansågs därför inte ekonomiskt motiverat. I detta skede bedömde därför Malungs Elnät att det inte var möjligt att utforma den södra sträckningen som en markkabel. Eftersom framkomligheten var svårt längde båda de det nordliga alternativet väckte stort motstånd utreddes ytterligare tre sträckningar, samtliga avsevärt längre än alternativ norr och söder. Samrådsunderlag 5 (19)
Dessa tre alternativ förkastades på grund av höga kostnader och förutsedd påverkan på värdefulla natur- och kulturintressen. Figur 1. Tidigare studerade alternativ aktuella för samråd i februari 2016. Alternativ norr (mörkblå heldragen linje och gul streckad linje) och alternativ söder (rött och blått streck). 2.2. Fördjupad utredning av eldistributionen i Sälenfjällen Då framkomligheten med en ny ledning var svår beslutade Malungs Elnät att ta ett större grepp och utreda eldistributionen i hela Sälenfjällen på flera spänningsnivåer, d.v.s. både regionnätet och lokalnätet. Vid utredningen såg Malung Elnät behov av ett flertal markförlagda nya 20 kv förbindelser från Sälsäter till planerade och befintliga stugområden. Utredningen visade också att strömförsörjningen till station Tandådalen kan tillgodoses med två nya 72,5 kv ledningar (med driftspänningen 55 kv) istället för den tidigare planerade 145 kv ledningen. Ur driftsäkerhetssynpunkt är det betydligt lämpligare att markförlägga en 72,5 kv ledning jämfört med en 145 kv ledning. Detta innebär att de planerade 72,5 kv ledningarna kan markförläggas tillsammans med de planerade 20 kv Samrådsunderlag 6 (19)
ledningarna vilket ger en kostnadseffektivitet som Malung Elnät inte räknat med i tidigare studier, innan utredningen av eldistributionen i hela Sälenfjällen var genomförd. 2.3. Aktuella alternativ Malungs Elnät presenterar i detta samråd två förslag på markkabelsträckningar längs riksväg 66; ett förordat alternativ samt en alternativ sträckning. Den alternativa sträckningen har samma sträckning som alternativ söder i det ursprungliga samrådet. Alternativ söder var dock ett kombinerat luftlednings- och markkabelalternativ. Förordad sträckning kan ses som en mer genomarbetad version av alternativ söder. Figur 2. Aktuella alternativa sträckningar. Förordad sträckning i rött och alternativ sträckning i blått. Förordad sträckning Sträckningen följer till stor del riksväg 66. Sträckningen utgår från stationen Sälsäter norr om Lindvallen och fortsätter norrut. Söder om Dammkölsvägen vinklar sträckningen västerut och följer södra kanten av området Gubbmyran längs befintlig ledningsgata. Strax före husen vid Nilss Oskars väg ändrar sträckningen riktning till nordväst och går genom skogen fram till Ripstigen. Sträckningen följer sedan Ripstigen som övergår till Köarvägen i Samrådsunderlag 7 (19)
sydvästlig riktning fram till Fjällvägen Där korsar sträckningen Fjällvägen, och följer dess södra kant. Efter Sälens fjällkyrka korsar sträckningen riksväg 66 och fortsätter längs vägens norra sida förbi Högfjällshotellet. Efter Höjdstigen och skoterleden byter sträckningen sida till södra sidan om Fjällvägen. Sträckningen följer vidare längs riksväg 66 västerut fram till campingen i Tandådalen. Sträckningen följer utkanten av campingen fram till Stjärnvägen. Sista sträckan fram till station Tandådalen följer sträckningen Stjärnvägen. Alternativ sträckning Förslaget följer till stor del befintlig luftledning längs hela sträckan. Markkabeln utgår från stationen Sälsäter och sträcker sig norrut. Söder om Dammkölsvägen vinklar sträckningen västerut och följer södra kanten av området Gubbmyran. Strax före Ripstigen korsar sträckningen riksväg 66. Sträckningen följer ledningsgatan söder om riksväg 66 och rundar Högfjällshotellet och tillhörande stugor genom att följa liftarna Illern och Järven. Sträckningen fortsätter sedan ca 3 km parallellt med riksväg 66, i en blöt dalgång på ca 100 meters avstånd från vägen. Sträckningen fortsätter tvärs över parkeringen som tillhör Östra Tandådalstorget, och fortsätter sedan nedanför skidbackarna fram till stugorna vid Västra Kalvvägen, där sträckningen fortsätter västerut och norr om stugorna fram till riksväg 66. Sträckningen följer sedan riksväg 66 i sydvästlig riktning och går sedan mellan Tandådalens camping och vägen. Sträckningen avslutar i station Tandådalen. 2.4. Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen ny ledning byggs, vilket kommer att leda till att de problem som idag finns med elförsörjningen vidmakthålls och att planerade exploateringar inte kan genomföras. 3. Tekniskt utförande De två 72,5 kv ledningarna förläggs som markkabel med ca 0,5 meter avstånd mellan varandra. Varje kabel består av tre enledarkablar som buntas i triangelform. Varje enledarkabel placeras i rör som skyddar kabeln. Kablarna som används är plastisolerade med ledare av aluminium och en skärm av koppar. I samma schakt som de två 72,5 kv kabelförbanden förläggs även 2-5 stycken 20 kv ledningar. Dessa ledningar tillhör lokalnätet och behandlas inte i detta samråd, då lokalnätsledningar innefattas av områdeskoncession. I botten av schaktet läggs geotextilduk och på denna finkornigt material, exempelvis sand. Närmast kring kablarna används också sand för att minimera risk för skador på kablarna. Ovanpå sanden kan till viss del de schaktade massorna återanvändas. Varningsband förläggs både över 72,5 kv ledningarna och 20 kv ledningarna. Se figur 3 för enklare skiss. Samrådsunderlag 8 (19)
Figur 3. Skiss på genomskärning av tänkt typschakt. De gula och röda strecken är varningsband. Markkablar förläggs normalt genom schaktning. Det innebär att en kabelgrav grävs i vilken kablarna placeras. Schaktet kommer att behöva vara ca 1,4 meter djupt och ca 1,5 meter brett i botten. Dagöppningen beräknas då bli ca 2,5 meter beroende på markförhållandena. Vid berg i dagen eller tunt marktäcke kommer sprängning att bli nödvändigt. Markkablar förläggs med fördel intill mindre vägar. På så sätt kan vägen nyttjas som arbetsväg för transporter av material och schaktmaskiner. Mindre vägar där detta bedöms möjligt är t.ex. Stjärnvägen i Tandådalen. Riksväg 66 är en statlig väg med ett vägområde intill vägen där inga åtgärder är tillåtna, ledningarna kan därför troligen inte förläggas så nära riksvägen att denna skulle kunna användas som arbetsväg. Byggnationen kräver därför att en enklare väg som klarar lastbilstransporter anläggs bredvid schaktet. Det är också möjligt att förlägga markkablarna i befintliga vägar, där utrymme saknas intill aktuell väg. Utrymmet kan begränsas av t.ex. bebyggelse eller topografi. I den förstudie som är genomförd föreslås kablarna i aktuellt projekt förläggas i Ripstigen/Köarvägen. Utöver en arbetsväg för transporter kräver också byggnationen ett område intill schaktet för tillfälligt upplag av massor. De flesta massorna kan sedan nyttjas till att lägga igen schaktet. Närmast kablarna krävs dock sand. På vissa sträckor kommer kabelförläggningen att bli mer komplicerad och kräva schaktfria metoder, t.ex. vid korsning av vägar och vattendrag. Troligen är hammarborrning den mest aktuella metoden för schaktfria lösningar för gällande ledning, då marken är blockrik med mycket sten. För hammarborrning krävs en Samrådsunderlag 9 (19)
startgrop på ca 10x5 meter och 1 meter djup. För att nå ut med utrustning till etableringsplatser krävs en transportväg framkomlig för lastbil. Styrd borrning är en schaktfri metod som kan användas i mjuk mark som sand eller lera. För åtgärden behövs en mindre startgrop och mottagningsgrop. Metoden kan eventuellt vara aktuell vid vissa våtmarker. För att vid drift skydda kablarna och hålla dem tillgängliga för reparation kommer en byggnads- och anläggningsfri zon att upprätthållas för respektive kabel. Längs kabelsträckningen kommer en ca 6 meter bred ledningsgata hållas fri från större vegetation för att underlätta tillgängligheten vid eventuella fel. 4. Planer Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentioner för mark- och vattenanvändning inom kommunen i en kommuntäckande översiktsplan (ÖP). Gällande plan för Malung- Sälens kommun gäller från 2009-11-26. Enligt ÖP:n ska turistverksamheten i Sälenfjällen utvecklas så den på ett miljömässigt och uthålligt sätt svarar mot marknadens krav och efterfrågan,. Nya liftsystem, snösystem och omfattande utbyggnad av boendemöjligheter planeras. En fördjupad översiktsplan finns antagen för Tandådalen-Hundfjället (2002). Föreslagna sträckningar berör ett trettiotal detaljplaner. Sträckningsförslagen är förenliga med både gällande översiktsplan samt detaljplaner. 5. Beskrivning och berörda intressen Berörda intressen längs de båda beskrivna alternativen har identifierats genom kartstudier. Digitala data har inhämtats från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Intresseområdenas utbredning framgår av karta i bilaga 1. Nedan följer en kort genomgång av vilka intressen som kan antas bli berörda. 5.1. Landskapsbild Området där ledningen planeras utgörs av exploaterad fjällmiljö med vägar, liftanläggningar, stugbyar, affärer, skidspår och skoterleder. Området tillhör Transtrandsfjällen som är landets sydligaste fjällmassiv bestående av mjukt välvda fjällplatåer kring 800-900 m.ö.h. Till följd av områdets höga nederbörd avvattnas fjällmassiven av många bäckar och åar, samt så bildas våtmarksområden i dalgångarna. Omgivningen närmast planerad ledning utgörs av relativt flacka myrmarker samt skogsområden som utgörs av gles tall-, gran- och björkskog. Samrådsunderlag 10 (19)
5.2. Bebyggelse och boendemiljö Bebyggelsen i området utgörs främst av sportstugor som framförallt nyttjas vintertid. Den förordade sträckningen passerar bostadshus som närmast på ca 13 meters avstånd vid Köarvägen. Närmaste bostadshus längs den alternativa sträckningen finns på ca 22 meters avstånd vid Gubbmyren. 5.3. Naturmiljö Vid Sälsätern finns flera nyckelbiotoper. Förordad sträckning passerar två nyckelbiotoper i dess utkanter (Ny 1 och 2) och den alternativa sträckningen berör samma nyckelbiotoper samt en ytterligare (Ny 3). Båda de studerade sträckningarna berör två naturvärden kända av Länsstyrelsen i Dalarnas län: Transtrand 14 och på Transtrand 26. Både Transtrand 26 och Transtrand 14 är områden utpekade av länsstyrelsen för sina höga naturvärden. Vidare berörs fyra våtmarksområden där ett våtmarksområde (VMI 1) sammanfaller med Transtrand 14 och tre våtmarksområden (VMI 2-4) sammanfaller med Transtrand 26. Båda studerade sträckningar korsar ett vattenskyddsområde. Den alternativa sträckningen korsar fler vattendrag än den förordade, men båda förslagen korsar flertal vattendrag. Tabell 1. Naturvärden längs båda alternativa sträckningarna. Intresse Benämning på karta Namn Övrigt Bilaga 2 Nyckelbiotop Ny 1 N 4851-1995 Skogsbäck, rikt med lågor, hänglav, vedsvampar samt källpåverkat Nyckelbiotop Ny 2 N 1269-2015 Barrnaturskog, rikligt med grova träd, spärrgreniga och senvuxna träd Nyckelbiotop Ny 3* *endast alternativ sträckning Naturvärden kända av lst Dalarna Naturvärden kända av lst Dalarna N 5320-1995 Barrnaturskog, skogsbäck, grova träd, lågor, hänglav, källpåverkad Transtrand 26 Transtrand 26 Nordsluttning med mycket höga naturvärden i den gamla tall/granskogen Transtrand 14 Transtrand 14 Grannaturskog i fjällets sluttningar mot öster, med skogsmyrmosaik nedanför. Artrikt och värdefullt område. Samrådsunderlag 11 (19)
Våtmarksinventering VMI 1 Myrar öster om Transtrandsfjällen- Norr om Sälenvägen Klass 3. Myrarnas skyddsvärde är lågt bl a på grund av påverkan och störning. Våtmarksinventering VMI 2 Sälfjällsmyren Klass 3. Sälfjällsmyren är en variationsrik myr med sadelform och källor. Området viktigt för friluftsliv. Området korsas idag av en befintlig ledning Våtmarksinventering VMI 3 Myr norr Ö. Kalven Klass 2. Den högt belägna myren har ett visst botaniskt värde. Värdet är dock större ur landskapsbildssynpunkt och för friluftslivet. Våtmarksinventering VMI 4 Myrar norr om V. Kalven Klass 2. De naturvetenskapliga värdena får anses låga. Myrens högsta värde ligger på landskaps- och friluftssidan. Vattentäkt Vatten 1 Sälfjällstangen Vattenskyddsområde 5.4. Friluftsliv Hela området från Sälsätern och västerut och norrut längs fjällkedjan är ett riksintresse för friluftsliv (4 kap. 2 miljöbalken) kallat Fjällvärlden från Transtrand till Treriksröset. Inom detta riksintresse finns området Transtrandsfjällen som är ett riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap 6 miljöbalken. Förordad sträckning föreslås till stor del följa skoter- och vandringsleder, framförallt längs riksväg 66. 5.5. Kulturmiljö Inget av de föreslagna alternativen berör några kända kulturmiljölämningar. Både förordad och alternativ sträckning passerar på avstånd två fjällkyrkor. Generellt finns få kända kulturmiljölämningar inom området. 5.6. Infrastruktur Ett utökat byggnadsförbud finns längs vissa sträckor längs riksväg 66 där planerad markkabel planeras att förläggas. Längs de föreslagna alternativen finns en 55 kv ledning, lågspänningsledningar, teleledningar samt vatten- och avloppsledningar att ta hänsyn till vid projektering. 6. Förutsedd miljöpåverkan I den miljökonsekvensbeskrivning som tas fram som en del av underlag för ansökan om koncession för kraftledningen kommer ledningens miljöpåverkan att beskrivas mer detaljerat. I detta skede görs endast en översiktlig bedömning. Samrådsunderlag 12 (19)
6.1. Landskapsbild En markkabel medför ingen bestående påverkan på landskapsbilden efter att den grävts ner och marken återställts. Landskapsbilden påverkas däremot tillfälligt under arbetstiden när ett schakt tas upp och material och massor läggs i upplag. 6.2. Bebyggelse och boendemiljö Under byggnationsfasen kan påverkan i form av utsläpp och buller, samt begränsningar i framkomlighet uppstå. Boende kan också påverkas av begränsningar i trafiken under begränsade tider under byggnationen. Inga vägar kommer dock att helt stängas av om det inte finns alternativa tillfartsvägar. Således kommer alla fritidsboenden kunna nås med bil även under tiden för byggnation. Materialtransporter med lastbil kan tidvis vara störande. Störningarna är dock övergående och tidsbegränsade. Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el transporteras och produceras. Överallt i vår miljö finns elektriska och magnetiska fält som härstammar från t.ex. kraftledningar och elapparater. Styrkan på magnetfält beror bl.a. på avståndet till ledningen, fasernas inbördes läge och strömlasten och mäts i µt. Magnetfälten avtar snabbt med avståndet från ledningen. Trots omfattande internationell forskning saknas idag entydiga resultat som påvisar samband mellan exponering av magnetfält och negativa hälsoeffekter. Med bakgrund av detta har inte svenska myndigheter kunnat fastställa några gränsvärden för allmänhetens exponering för magnetfält. Ansvariga myndigheter rekommenderar en viss försiktighet vid samhällsplanering och exploatering, såtillvida detta kan göras till rimliga kostnader. Magnetfält från aktuell ledning har beräknats utifrån både årsmedelströmlast samt maximal strömlast för ledningen. Årsmedelströmlasten ger det genomsnittliga magnetfältet per år medan den maximala strömlasten för ledningarna ger högsta möjliga magnetfält som kan uppstå enstaka dagar under året. Magnetfälten beräknas vanligen ca 1,5 meter över markytan vilket är gjort även här. Beräkningen har gjorts vid Gubbmyren där totalt 7 kablar planeras att förläggas (två 50 kv och 5 stycken 20 kv). Beräkningen med årsmedellast påvisar att magnetfälten från aktuell ledning uppgår till knappt 0,4 µ rakt ovanför kabeln, se figur 4. Vid motsvarande beräkning vid samma plats men med beräknad maxlast, som troligen inte kommer inträffa, är magnetfältet 0,4 µt på knappt 7 meters avstånd från kablarna, se figur 5. Magnetfältet kan jämföras med beräknat värde för dagens tre luftledningar som bl.a. passerar Gubbmyren. I figur 5 visas dagens magnetfält. Om de planerade ledningarna byggs kommer luftledningarna att rivas. Samrådsunderlag 13 (19)
Figur 4. Beräknat magnetfält vid strömmens årsmedelvärde för två 50 kv, och fem 20 kv markkablar. Figur 5. Beräknat magnetfält vid maximal last två 50 kv, och fem 20 kv markkablar. Samrådsunderlag 14 (19)
Figur 6. Beräknat aktuellt magnetfält för årsmedellast idag för en 50 kv, och två 20 kv befintliga luftledningar. 6.3. Naturmiljö Generellt gäller att naturvärdena redan idag är belastade med intrång från vägar, bebyggelse och kraftledningar. Den största påverkan på naturvärden som bedöms uppstå från de markförlagda kablarna uppkommer i byggskedet. Påverkan från planerad markkabel bedöms bli störst i våtmarker samt vid korsning av vattendrag. Det finns risk för t.ex. påverkan i form av markskador och grumling i vattendrag. Då aktuellt område är beläget i fjällmiljö är också återhämtningstiden för naturen längre än efter samma typ av åtgärder på lägre altituder i landskapet. 6.4. Friluftsliv Under anläggningstiden av ledningen kan friluftslivet påverkas tillfälligt, särskilt där schaktning görs intill skoterleder och skidspår vintertid, samt vid vandringsleder när schaktningen utförs under barmarksäsong. När ledningen är nerlagd återställs marken och ingen bestående påverkan bedöms kvarstå för friluftslivet. 6.5. Kulturmiljö Inga kulturmiljöer bedöms påverkas av ledningen. Då ledningen planeras att anläggas som markkabel påverkas inte heller miljön intill de två fjällkyrkorna som ledningen passerar. Samrådsunderlag 15 (19)
6.6. Infrastruktur Markkabeln planeras att anläggas så nära vägområdet för riksväg 66 som möjligt i samråd med Trafikverket. Riksvägen bedöms inte kunna användas som arbetsväg på grund av vägområdets omfattning utan istället måste en arbetsväg anläggas parallellt med denna. Att det råder utökat byggnadsfritt område längs delar av vägen torde inte påverka denna möjlighet då markkabeln eller en arbetsväg inte innebär någon trafikhindrande åtgärd. Då det bitvis är trångt längs föreslagen sträckning kan det komma bli nödvändigt att i samband med anläggningsskedet i samråd med aktuella ledningsägare, flytta befintliga mindre ledningar. 7. Jämförelse av alternativ Den största skillnaden mellan de båda alternativen är påverkan på våtmarker och vattendrag. Det förordade alternativet är föreslaget att gå närmare riksväg 66 där markerna är något torrare. En jämförelse mellan de två alternativen har gjorts genom att jämföra kortare delsträckor, tabell 1. Se figur 4 för karta. Tabell 2. Jämförelse mellan förordad och alternativ sträckning, uppdelat på kortare avsnitt. Förordad sträckning Alternativ sträckning Delsträcka Påverkan Delsträcka Påverkan A C E Som närmast ca 13 m från bostad. Följer mindre väg som troligen kan nyttjas som arbetsväg. Så nära riksväg 66 som möjligt då det längre bort innebär större påverkan på vattendrag och blött område. Undviker påverkan på området runt Högfjällshotellet B D F Ont om plats att förlägga ett schakt mellan vattendrag och väg. Svår framkomlighet med blöta marker och djupa vattendrag. Följer befintlig kraftledning. Risk för stor påverkan på vattendrag och våtmark. Sträckning går längs liftanläggningar, tvärs över slalombacke i våtmarksområden. Samrådsunderlag 16 (19)
G Sträckning följer riksväg 66 så nära som möjligt för att minimera påverkan på vattendrag och våtmarker. H Följer befintlig ledningsgata med stor risk för skador på våtmark och vattendrag. I Sträckning följer riksväg 66 så nära som möjligt för att minimera påverkan på vattendrag och våtmarker. J Sträckning följer ledningsgata. Berör våtmarker samt nedre del av slalombackar. K Kan innebära viss störning vid campingplatsen under byggskedet. L Risk för stor påverkan på våtmarker. Figur 7. Uppdelning av alternativ för jämförelse i delsträckor. Samrådsunderlag 17 (19)
8. samlad bedömning Inget av de studerade alternativen bedöms ge en bestående negativ påverkan på kulturmiljö, friluftsliv, boendemiljö eller infrastruktur. Båda studerade alternativen innebär viss påverkan på naturmiljön då schaktning blir aktuellt i våtmarker. Åtgärder som kan minimera skador är att utföra arbeten vid tidpunkter när marken har som bäst bärighet, samt tillfälligt förstärka fuktiga och blöta marker för att minska körskador. Malungs Elnät bedömer att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan oavsett alternativ. 9. Fortsatt arbete Sista datum för att lämna synpunkter i samrådet är den 11 februari 2018. Därefter ska samtliga inkomna yttranden behandlas och MKBn färdigställas. Koncessionsansökan beräknas att inlämnas till Energimarknadsinspektionen (Ei) våren/sommaren 2018. Markupplåtelseavtal tecknas under samma period som Ei handlägger ansökan. Efter att Ei remitterat ansökan till samtliga berörda parter fattar de ett beslut huruvida ledningarna ska få koncession eller ej. Byggnation planeras att påbörjas så snart beslut erhållits, uppskattningsvis i slutet av 2019. 10. Preliminär utformning av MKB Icke teknisk sammanfattning 1 Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syfte 1.3 Verksamhetsutövaren 2 Förutsättningar 2.1 Planerade vindkraftparker och anslutningar 2.2 Gällande lagstiftning 2.3 Tillstånd och avtal 2.4 Miljömål 2.5 Miljökvalitetsnormer 3 Samråd Samrådsunderlag 18 (19)
3.1 Samrådets genomförande 3.2 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan 4 Alternativutredning 4.1 Nollalternativ 4.2 Alternativa sträckningar 4.3 Förordad sträckning 4.4 Alternativa utformningar 5 Beskrivning av planerad ledning 5.1 Ledningens utformning 5.2 Arbetets utförande 5.3 Ledningsgata och markbehov 5.4 Byggnation 5.5 Drift och underhåll 5.6 Elektromagnetiska fält 5.7 Magnetfält från aktuell ledning 6 Planförhållanden 7 konsekvensbedömning 7.1 Metodik och bedömningsgrunder 7.2 Landskapsbild 7.3 Naturmiljö 7.4 Kulturmiljö 7.6 Friluftsliv 7.7 Boendemiljö och hälsa 8 Samlad bedömning 8.1 Miljökonsekvenser 8.2 De allmänna hänsynsreglerna 8.3 Nationella miljömål 8.4 Miljökvalitetsnormer Samrådsunderlag 19 (19)
Sälsäter-Tandådalen Bilaga 1 Översiktskarta Tandådalen Sälsätern Teckenförklaring Ritat av: Rejlers Sverige AB Beställare: Malungs Elnät AB Alterantiv sträckning Förordad sträckning 0 0,5 1 Skala (A3) 1:30 000 2 3 km ±
Sälsäter-Tandådalen Bilaga 2 Översiktskarta med kända naturvärden Tandådalen VMI 4 Transtrand 14 Ny2 Transtrand 26 Teckenförklaring Alterantiv sträckning Förordad sträckning Naturvärden kända av lst Dalarna Förordad sträckning ± Nyckelbiotop Alterantiv sträckning Klass Våtmarksinventering 1 Nyckelbiotop 2 3 4 0 0,5 1 Skala (A3) 1:30 000 VMI 3 Ny 3 VMI 2 Naturvärden kända av lst Dalarna Ritat av: Rejlers Sverige AB Beställare: Malungs Elnät AB 2 3 km VMI 1 Sälsätern Ny 1