Anundgårds förskola. Ansvarig: Anna Holter Gäller från

Likabehandlingsplan I likabehandlingsplanen ingår skollagens krav på en årlig plan mot kränkande behandling och diskrimineringslagens krav på en likabehandlingsplan mot diskriminering och trakasserier. Anundgårds förskola Ansvarig: Anna Holter Gäller från 2017-09 2018-09

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetens långsiktiga mål och förskolans vision/helhetsidé för det främjande arbetet... 4 3 Medverkan med barn och vårdnadshavare... 4 4 Uppföljning och utvärdering av tidigare plan... 5 5 Resultat av kartläggningen... 5 6 Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen... 5 7 Insatser för det främjande arbetet utifrån kartläggningen... 5 8 Insatser för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen... 5 9 Insatser för det åtgärdande arbetet utifrån kartläggningen... 5 10 Handlingsplan för utvärdering utifrån kartläggningen... 6 11 Mål för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag... 6 12 Åtgärder kopplat till diskrimineringslag och skollag... 7 13 Rutiner... 8 14 Kompetensutvecklingsplan... 8 15 Begreppens innebörd... 9 16 Förskolans trivsel/ordningsregler och arbetsmiljöarbete... 11 2(11)

1 Inledning Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. I januari 2009 trädde den nya diskrimineringslagen i kraft. I skollagen, kap.6. finns bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling. Enligt dessa regler har förskolor skyldighet att arbeta aktivt för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Syftet med en likabehandlingsplan är att barn ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utdrag ur Lpfö Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet Alla som arbetar i förskolan skall stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. 3(11)

2 Verksamhetens långsiktiga mål och förskolans vision/helhetsidé för det främjande arbetet Vår vision Anundgårds förskola strävar efter att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. På vår förskola ska ingen utsättas för diskriminering, trakasserier eller någon annan form av kränkande behandling. Förskolan ska förebygga, tidigt upptäcka och ha god beredskap för att avbryta kränkande behandlingar. Kommunens vision: Vi gör det goda livet möjligt Barn och utbildningsförvaltningens vision: Alltid bästa möte för fortsatt lärande 3 Medverkan med barn och vårdnadshavare Barnens föräldrar är en viktig del av förskoleverksamheten, när det gäller arbete med gemensam värdegrund. Vi har dialog varje dag med föräldrar vid lämning och/eller hämtning av sina barn. Föräldrarådet träffas varje termin och får då insyn i förskolans verksamhet. Likabehandlingsplanen ska läggas ut på förskolans webbplats Föräldramötet som föräldrar har tillgång till. Likabehandlingsplanen har presenterats för barnen Vi har pratat med barnen om innehållet i planen. Pedagog har haft möte med barnen och diskuterat Hur är man en bra kompis - vi ska leka med varandra - vara snälla mot varandra - inte slåss - säga till fröken om någon inte är snäll Vad gör föräldrarna för att arbeta förebyggande: - vara delaktiga i det som händer på förskolan - lyssna på barnen - fråga hur dagen varit - utvecklingssamtal Mål: Alla barn, föräldrar och pedagoger ska känna till förskolans likabehandlingsplan Vi ska ha - genomgång på höstens föräldramöte - berätta för barnen på förskolan varför vi har en likabehandlingsplan - genomgång av planen på första föräldrarådet på hösten - presentera planen för vikarier, lärarstudenter och elever - visa och berätta om planen vid inskolningar under året 4(11)

4 Uppföljning och utvärdering av tidigare plan Uppföljning och utvärdering sker av planen i slutet av varje termin. Vi har sett att det är viktigt att: - pedagoger är goda förebilder - alltid reagera på fula ord och handlingar - närvarande vuxna - prata om hur en bra kompis ska vara många gånger i arbetet med barnen - arbeta med barnen i mindre grupper Vilka lärdomar har vi dragit: Det måste alltid finnas personal där barnen leker. Pedagoger ska träna barnen att lösa konflikter utan bråk. Lära barnen att sätta ord på sina känslor. Viktigt att barn och pedagoger pratar ofta om hur en bra kompis ska vara. 5 Resultat av kartläggningen Kartläggning: Vi ska under året arbeta med empati kamratskap känslor. 6 Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen Alla ska känna sig trygga, bli bemötta och behandlas med respekt på förskolan. 7 Insatser för det främjande arbetet utifrån kartläggningen Barn, föräldrar och pedagoger ska ha ett öppet och respektfullt förhållningssätt mot varandra. Vi ska ge alla samma förutsättningar till inflytande och utrymme i verksamheten. Pedagogerna möter barn och föräldrar i tamburen varje morgon. 8 Insatser för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen Pedagoger ska vara lyhörda och se vad som händer i barngruppen ute som inomhus och ha återkommande utvecklingssamtal med föräldrarna. Värdegrundsarbetet kommer in i arbetet med barnen. 9 Insatser för det åtgärdande arbetet utifrån kartläggningen Pedagogerna är närvarande i barngruppen och lyssnar på barnen och ser vad som händer. Utifrån kartläggningen ser vi om barnen visar respekt för varandra är empatiska och kan visa sina känslor. 5(11)

10 Handlingsplan för utvärdering utifrån kartläggningen Vi gör observationer vid samlingen, i grupper, vid matborden och i leksituationer både inne och utomhus. Pedagogerna för reflekterande samtal i arbetslaget och på APT. Under november och maj utvärderar vi hur arbetet har fungerat på avdelningen när det gäller kamratskap, empati och hur barnen leker med varandra. Hur ser vi att barnen är trygga på förskolan? Vad leker barnen på förskolan? Möter vi upp barn och föräldrar när de lämnar och hämtar sina barn? Hur ser vi att vi har barn med empati? Hur arbetar vi med känslor? Hur är vi en bra kompis? 11 Mål för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag Kön Pojkar och flickor ska ha lika möjligheter och bli bemötta utifrån den man är oavsett kön. Etnisk tillhörighet Alla barn ska acceptera och respektera varandra, se styrkor, olikheter och tillgångar oavsett etnisk tillhörighet. Religion och annan trosuppfattning Alla föräldrar ska kunna lämna sitt barn till förskolan förvissade om att inte barnen blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller den andra åskådningen. Förskolan ska ta hänsyn till olika önskemål och åsikter som är viktiga för familjerna i den egna tron som t.ex. traditioner, mat och kläder. Funktionsnedsättning Alla barn är lika mycket värda och ingen ska behöva känna sig utanför oavsett funktionshinder. Sexuell läggning Förskolan ska respektera olikheter och diskutera med barnen hur olika vi kan vara när det gäller sexuell läggning ex. pappa, pappa och barn eller mamma, mamma och barn. Kränkande behandling enligt skollagen Inga barn ska behöva gå till förskolan och bli utsatta för kränkande behandling. Den som uppger att han eller hon blivit kränkt måste alltid tas på allvar. 6(11)

12 Åtgärder kopplat till diskrimineringslag och skollag Kön Medvetet genusarbete sker i arbetet med barnen. Barnen leker ofta rollekar och pedagogerna finns i närheten av barnens lek. Vi använder litteratur som behandlar ämnet och diskuterar med barnen. Barnen får prova på olika saker för att bli stärkta som individer. Pedagogerna är viktiga förebilder för barnen och tänker på språkbruket. Etnisk tillhörighet Vi berättar för barnen om det kommer ett nytt barn till förskolan. Detta gäller alla barn som är nya. Kommer det ett barn från annan kultur tar vi hjälp av föräldrarna och barnen. Religion och annan trosuppfattning Vi hittar lösningar för de barn som inte kan delta vid vissa högtider och traditioner. Genom att läsa litteratur skaffar vi oss kunskap om olika religioner och trosuppfattningar så att vi kan svara på barnen frågor. På webbsidan www.sensus.se kan man hämta hem en multireligiös almanacka om vi behöver. Funktionsnedsättning Vi anpassar vår verksamhet och vår miljö till alla barns olika förutsättningar och behov. Vi har samarbete med BES (Barn- och elevstödsteamet), BVC och habiliteringen för att möta upp alla barn som behöver stöd. Vi pratar med barnen om att vi kan vara olika, läser litteratur och diskuterar. Sexuell läggning Vi pratar med barnen att det finns olika familjesammansättningar. Vi har tittat i litteratur på olika familjekonstellationer så att alla barn kan känna stolthet över sin familj. Kränkande behandling enligt skollagen På förskolan är alla barn allas barn. Den vuxne ingriper så fort något händer. Vi vuxna är goda förebilder för barnen. Barnen leker ofta rollekar och pedagogerna finns i närheten av barnens lek. Vi uppmuntrar barnen till att vara empatiska mot varandra och ger beröm när vi ser att barnen hjälper varandra eller om någon tröstar någon som är ledsen. Vi arbetar med hur man är en bra kompis vi läser böcker och samtalar om hur vi ska vara mot varandra. Föräldrarna har också ett stort ansvar. Om ditt barn berättar något som hänt på förskolan när ni kommit hem, måste du som förälder ta kontakt med pedagogerna och berätta vad som inte känns bra för barnet. 7(11)

13 Rutiner Upptäcka Utreda - Åtgärda Den som upptäcker att ett barn blivit kränkt eller om barnet upplever sig vara kränkt ska personal genast ingripa. Om det är ett barn som utfört kränkningen samtalar vi omedelbart med båda barnen och reder ut vad som hänt. Vi berättar för föräldrarna vad som hänt och hur vi uppfattat situationen. Vi ber föräldrarna prata med sina barn hemma och återkomma om det inte stämmer som vi berättat. Vid behov har vi uppföljningssamtal med barnen. I händelse av allvarlig kränkning meddelas ALLTID förskolechef Vuxen kränker barn Om någon vuxen använder ett kränkande ordval, kroppsspråk eller en fysisk handling, måste vi omedelbart visa att vi inte accepterar detta. Om någon personal har utsatt barn för trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling ska förskolechefen göra en utredning. Barn kränker vuxen Om någon använder ett kränkande ordval, kroppsspråk eller en kränkande fysisk handling, måste vi omedelbart visa att vi inte accepterar detta. Dokumentation ska alltid ske vid allvarlig eller upprepad kränkning. I Sundsvalls kommun ska rapporteringssystemet LISA användas. Varje tillbud, olycksfall, våld, hot och kränkande behandling ska rapporteras. På detta sätt kan statistik och reflektion göras. 14 Kompetensutvecklingsplan Förskolan arbetar ständigt med värdegrundsarbetet som förebyggande. Likabehandlingsplanen diskuteras regelbundet vid APT och utvecklingsmöten. Vi använder material utifrån barnens utvecklingsnivå. Aktiva och genomtänkta samtal och lekar tillsammans med barnen om hur man är en bra kompis Socialt samspel lyfts vid varje utvecklingssamtal Vi har pratat om likabehandlingsplanen på vår utvärderingsdag och tittat på begreppens innebörd. Detta kommer vi att fortsätta att diskutera. Förskolechefen ansvarar för att personalen får möjlighet till kompetensutveckling under året. Revidering av Likabehandlingsplanen sker i samband med läsårsavslut 8(11)

15 Begreppens innebörd Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig i uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsöverskridande identitet eller uttryck Av någon anledning inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller som man eller genom klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes ögonfärg. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmå för den ena eller den andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnens bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar: Uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, som exempel i buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättning kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. 9(11)

Sexuell läggning Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelser i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet kännas igen genom liknande fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutral, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar en elev och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. 10(11)

Fler begrepp Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Sexism Negativt betraktelse eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och /eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön som registrerats för personen vid födseln. 16 Förskolans trivsel/ordningsregler och arbetsmiljöarbete Alla barn och föräldrar är välkomna till Anundgårds förskola. Vi hälsar på varandra. På Anundgårds förskola behandlar vi andra som vi själva vill bli behandlade. Arbetsmiljöarbetet är en stående punkt på APT. 11(11)