Utveckling av flerspråkighet och litteracitet förutsättningar och utmaningar Anna Winlund och Qarin Franker, Institutionen för Svenska språket VGR/CGM workshop, 27/3 2018
Förstaspråk Modersmål det/de språk man tillägnar sig i först obs! man kan ha två förstaspråk Andraspråk det språk man lär sig efter att ett eller flera förstaspråk etablerats Främmande språk språk som lärs in utan att man är i språkets naturliga miljö, jmfr moderna språk i skolan
Anna Winlund och Qarin Franker 2018-03-28
Bas och utbyggnad (Viberg 1993) Bas Basordförråd, 8 000 10 000 ord Genuint uttal Behärskning av basgrammatik böjning, ordföljd Samtalsstruktur Berättelsestruktur Denna språkbehärskning som man i grundskolan bygger vidare på Utbyggnad Läs- och skrivförmåga Specialordförråd i olika ämnen Utbyggd grammatik i tal och skrift Synonymer variation Samtalsstruktur anpassning till situation och samtalspartner Textstruktur genrekunskap
Closing the gap De flerspråkiga eleverna måste varje år knappa in på sina kamraters språkliga försprång för att komma ikapp, men.. dessa kamrater står inte stilla och väntar...
Vardagsspråk och skolspråk Vardagsspråk (tar ca 2 år att lära sig) Skolspråk: skriftspråksbaserat Kännetecknas av: abstraktion, generalisering, kategorisering, argumentation och reflektion (tar mycket längre tid att lära sig!)
Hur lång tid tar det innan man kan använda språket som instrument för kunskapsinhämtning? Ankomstålder 5-7 år 8-11 år 12-15 år Tidsåtgång 3-8 år 2-5 år 6-8 år (Collier, 1987)
Faktorer i språkinlärning
Språkutvecklande arbetssätt allas ansvar Hur kan man utveckla språk i den vanliga undervisningen? BICS Vardagsspråk CALP (Cummins) Skolrelaterat språk
Faktorer som kan påverka om och hur man lär sig andraspråket: ålder när man börjar lära sig sitt andraspråk vilket modersmål man har om man tillåts/uppmuntras/ges möjligheter att använda språket på ett varierat sätt hur man mår fysiskt och psykiskt vilka strategier man använder vilket förhållningssätt lärare och andra har till flerspråkighet och mångkultur - styr motivation vilka förväntningar lärare har på flerspråkiga barns prestationer
+ World literacy level (CIA The world fact book 2012) Anna Winlund och Qarin Franker 2018-03-28
Q Franker svenska som andraspråk GU 2017 Olika samhällen ställer olika krav på barns och vuxnas litteracitet
+ Vilka krav ställer det svenska samhället?
+ Litteracitet en beskrivning av det svenska begreppets innebörd Litteracitet handlar om att kommunicera via: 1. vanlig skriven text, 2. formellt muntligt språk (skriftspråksbaserat tal), 3. tolkning/läsning av bilder och symboler av olika slag, 4. visuella texter (där två modaliteter: bild och verbaltext samverkar) 5. multimodala texter (där fler modaliteter t.ex. lukt, känsel, ljud, musik, rörelse, bild, film och skrift interagerar, genom digitala medier för kommunikation och lärande, 6. grundläggande numeracitet (matematisk förståelse och färdighet). Q Franker svenska som andraspråk GU 2017
Allt fler av landets nyanlända invandrare kan varken läsa eller skriva när de kommer till Sverige. Eleverna har inte ens traditionen att läsa skyltar. De tittar inte på symboler och bildtolkning är jättesvårt. Siffror och att lära sig klockan är jättekomplicerat (lärare) Anna Winlund och Qarin Franker 2018-03-28
LÄSNING ÄR ATT ANVÄNDA OLIKA TYPER AV LEDTRÅDAR (strategier) Det jag redan kan = Icke visuella ledtrådar Det som finns i miljön runt omkring texten Det jag ser i själva texten = Visuella ledtrådar ALLA TRE ANVÄNDER VI FÖR ATT FÖRSTÅ EN TEXT Anna Winlund och Qarin Franker 2018-03-28
LEDTRÅDAR IN I TEXTEN från övergripande kunskaper om världen till språkliga detaljkunskaper Kunskaper om världen allmänbildning texter olika genrer LÄSAREN semantik ord och begrepps betydelser ideomatik och fasta uttryck syntax ordföljdsregler grammatik- ords och satsers byggnad lexikon ordförråd morfologi ändelser och ords byggnad 2018-03-28 ortografi skriftkonventioner fonologi ljud och ljudkombinationer TEXTEN
Förståelseinriktad läsning förutsätter Ett gott ordförråd en automatiserad avkodning Anna Winlund och Qarin Franker 2018-03-28
Begränsad språkkompetens leder till svårigheter med: Fonologisk medvetenhet på grund av osäkerhet om ljud och ljudkombinationer (och deras ortografiska motsvarighet) Automatisering och läshastighet på grund av färre ledtrådar, spec. syntaktiska och morfologiska Läsförståelsen på grund av ett begränsat ordförråd Anna Winlund och Qarin Franker 2018-03-28
+ Har eleven språkfärdigheter på L1 (och L2) som underlättar förståelsen av undervisningen? + Språklig interaktion samtal med (välutbildade) föräldrar och förskolepersonal + Skriftspråkssocialisering sagor, samtal och aktiviteter utanför hemmet + Ett dekontextualiserat språk från här och nu till där och då + En god begreppsapparat på modersmålet Sunil Loona (1996) Oslo. Anna Winlund och Qarin Franker 2018-03-28
+ way fiican luuqad ay fahmayaan bartaan ei învață cel mai bine într-o limbă pe care o înțeleg he oppivat parhaiten kielellä, jota he ymmärtävät يفهمونها بلغة أفضل يتعلمون 他們學得最好的, 他們理解的語言 Tāmen xué dé zuì hǎo de, tāmen lǐjiě de yǔyán oni uče najbolje na jeziku koji razumiju you learn best in a language you understand Man lär sig bäst på ett språk man förstår
+ Anna Winlund och Qarin Franker 2018-03-28
+ Alla språk nu och tidigare Alla litteracitetserfarenheter nu och tidigare Använd ELEVENS/deltagarens alla resurser Sociala nätverk och kulturella erfarenheter nu och tidigare
Modell för en multimodal litteracitetsundervisning som bygger på elevernas resurser DE FYRA LITTERACITETSPRAKTIKERNA Röd: arbete med texters innehåll och struktur. Gul: Arbete med texters funktion och sociala betydelse. Grön: Arbete med språkets form i tal, bild och skrift. Turkos: Arbete med ifrågasättande och rekonstruktion av texter. Qarin Franker 20171018
+ För en snabbare litteracitetsutveckling för nyanlända 1. Ge trygghet i lärandesituationen stöd av andraspråkslärare, studiehandledare och modersmålslärare 2. Använd för eleven känt läsmaterial kända förhållanden och egna erfarenheter 3. Ge alla språk status visa konkret att de är viktiga 4. Ha högläsning så ofta som möjligt litterär amning 5. Anpassa klassrumsspråket: elevens egen språknivå + 1 är lagom (inte för stort avstånd) 6. Ge riklig input, interaktion och stöttning- möjlighet att imitera kompisar 7. Utveckla strategier för ord- och frasinlärning direkt (ej lösryckta ord) 8. Funktionell användning av skriften inte bara korrekthet 9. Samtala om texter analysera och diskutera 10. Glöm inte att bilder och symboler (visuell text) också ska läsas 11. Positiva och höga förväntningar Anna Winlund och Qarin Franker 2018-03-28
Projekt på institutionen för svenska språket Undervisning och utveckling av litteracitet i en takt 1-grupp på Språkintroduktion. Fältstudier under ett läsår med observationer och elevintervjuer. anna.winlund@gu.se Handledare: Per Holmberg och Qarin Franker Anna Winlund och Qarin Franker 2018-03-28
Projekt på institutionen för svenska språket Skolforskningsprojekt på Rya-skolan i Biskopsgården tillsammans med forskare på Pedagogen och på Center för skolutveckling. Undersökning av det genrepedagogiska arbetssätt som implementerades på skolan hösten 2017, elevers skolspråkliga utveckling och det kollegiala lärandet. Kontaktperson Lotta Olvegård: lotta.olvegard@svenska.gu.se Under våren 2018 genomförs på uppdrag av Skolverket en studie av yrkesutbildningar för nyanlända kortutbildade vuxna. I projektgruppen ingår Ingrid Henning Loeb, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (projektledare), Lotta Olvegård, Institutionen för svenska språket samt Charlotte Nilsson. Institutionen för didaktik och pedagogisk profession. Anna Winlund och Qarin Franker 2018-03-28
Moduler i Skolverkets satsning Läslyftet GRUNDLÄGGANDE LITTERACITET FÖR NYANLÄNDA ELEVER NYANLÄNDAS SPRÅKUTVECKLING Tillgängliga på Skolverkets webb. https://larportalen.skolverket.se
Kurs på institutionen för svenska språket Intensivkurs i svenska språket för nyanlända akademiker. Från nybörjarnivå till högskolebehörighet på tre terminer. Kontaktpersoner: Clara Palm (clara.palm@svenska.gu.se) och Kerstin Larsson Tannerud (kerstin.larsson.tannerud@svenska.gu.se). Kontakt till studierektor Carina Carlund carina.carlund@svenska.gu.se Anna Winlund och Qarin Franker 2018-03-28