GRUNDLÄGGGANDE LITTERACITET FÖR NYANLÄNDA UNGDOMAR NY MODUL I LÄSLYFTET VT17

Transkript

1 GRUNDLÄGGGANDE LITTERACITET FÖR NYANLÄNDA UNGDOMAR NY MODUL I LÄSLYFTET VT17 ANNA WINLUND/QARIN FRANKER/BRITT KLINTENBERG INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET GÖTEBORGS UNIVERSITET

2 RUC SPRÅKDAGEN 12/4-2016/ AW Innehåll Bakgrund Något om de teoretiska ramarna för modulen Plan för modulens innehåll

3 Läget under 2015 (bildtack till Marie Lindgren, Migrationsverket) Nästan asylsökande Antal inskrivna varav anläggningsboende ensamkommande barn och ungdomar

4 (Bildtack till Marie Lindgren informatör migrationsverket) Beviljade tillstånd under 2015

5 Asylsökande asylsökande asylsökande asylsökande asylsökande asylsökande asylsökande asylsökande asylsökande Men alla får inte PUT eller TUT I en del fall tar det lång tid att delge beslut En del får direkt avvisning en del utvisas senare

6 (Bildtack till Marie Lindgren informatör migrationsverket) Totalt antal beviljade ansökningar 2015 fördelade på beslutsgrund Asyl Övrigt 2 % Skyddsbehov 54 % Totalt exkl. kvo>lyk&ngar Konven&onsflyk&ng 39 % Särskilt ömmande omständigheter 5 %

7 Vilka är det som kommer? De största grupperna asylsökande under 2015 Syrien personer Afghanistan personer Irak personer Statslös personer Eritrea personer Somalia personer Totalt kom personer

8 Ensamkommande barn De fem vanligaste nationaliteterna inkomna ansökningar 2015 Afghanistan Syrien Somalia Eritrea Irak Totalt barn

9 RUC SPRÅKDAGEN 12/4-2016/ AW Skolverkets hemsida Undervisa nyanlända elever Att undervisa nyanlända elever ställer höga krav på läraren. Utbildning i svenska som andraspråk är en förutsättning för att undervisa dessa elever, och framför allt för att kunna stödja deras framsteg. För att eleven ska lyckas i sina studier bör skolan arbeta med följande delar: Inkluderande förhållningssätt Flerspråkighet och mångfald ses som en tillgång i undervisningen och utbildningen utgår från elevens delaktighet, såväl socialt som pedagogiskt. Språkutvecklande arbetssätt Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid.

10 RUC SPRÅKDAGEN 12/4-2016/ AW Elever i åk 7-9 med utländsk bakgrund lå 2015/16 (Lälla: SIRIS Skolverket 11/4 2016) Totalt antal elever i svenska grundskolan åk 1-9 är % av eleverna i åk 1-9 har utländsk bakgrund Totalt antal elever i åk 7-9 är Antal elever m utl.bakgrund i åk 7-9 är ca (23%) utländsk bakgrund =själv född eller båda föräldrarna födda utomlands

11 RUC SPRÅKDAGEN 12/4-2016/ AW Introduktionsprogrammen på GY 2014/2015 elevstatistik siris.skolverket.se Andel elever med utländsk bakgrund i gymnasieskolans introduktionsprogram Språkintroduktion Totalt % kv % utländsk % högutb föräld åk 1 åk 2 åk 3 Övriga introduktionsprogram: Indiv Prep Progr. indiv Yrkes

12 RUC SPRÅKDAGEN 12/4-2016/ AW Ca elever i åldern år hade lå 2015/16 utländsk bakgrund enligt skolverkets officiella statistik Hur stor andel är i behov av grundläggande litteracitet eller en medveten metodik som kan stötta deras språk- och kunskapsutvckling? Vi riktar oss till skolor och lärare som möter dessa elever!

13 Sprintgymnasiet vt 2016 Cecilia Rosengren (lärare på takt 1)

14 Inskrivna elever på Sprintgymnasiet vt -16 Totalt: 524 elever T1 T2 T3

15 Språk

16 Könsfördelning Män Kvinnor

17 Eleverna har inte ens traditionen att läsa skyltar. De tittar inte på symboler och bildtolkning är jättesvårt. Siffror och att lära sig klockan är jättekomplicerat Allt fler av landets nyanlända invandrare är analfabeter och kan varken läsa eller skriva när de kommer till Sverige.

18 RUC SPRÅKDAGEN 12/4-2016/ AW Grundläggande litteracitet för nyanlända elever - klar till vt 17 Modulen tas fram av Göteborgs universitet. Modulen kommer att handla om läs- och skrivutveckling för nyanlända elever som inte förvärvat läs- och skrivfärdigheter under uppväxtåren. I modulen presenteras verktyg för att främja elevers litteracitetsutveckling genom erfarenhetsbaserad och verklighetsanknuten undervisning. Viktiga utgångspunkter i modulen är medvetenhet om modersmålets roll och olika former av stötting och samverkan. Modulen vänder sig primärt till lärare som undervisar nyanlända äldre elever på gymnasiet eller de högre årskurserna på grundskolan.

19 RUC SPRÅKDAGEN 12/4-2016/ AW Grundläggande litteracitet för nyanlända ungdomar I ( ur Samverkansdokumentet) Modulens syfte och mål Modulen ska ge deltagande lärare didaktiska verktyg för att främja nyanlända elevers grundläggande litteracitetsutveckling genom en verklighetsanknuten, resurs-och erfarenhetsbaserad undervisning i en flerspråkig kontext. Innehållet ger ökad medvetenhet och fördjupade kunskaper om vad det innebär för självbild och identitet att utveckla grundläggande litteracitet i tonåren oavsett vilket språk det sker på. Centralt är ökad medvetenhet om modersmålets viktiga roll för lärandet och hur stöttning och samverkan bidrar till elevernas språkoch litteracitetsutveckling.

20 RUC SPRÅKDAGEN 12/4-2016/ AW Grundläggande litteracitet för nyanlända ungdomar II (ur Samverkansdokumentet) Modulens teoretiska ramverk och centrala begrepp Det teoretiska ramverket utgörs av didaktisk och språkvetenskaplig forskning utifrån ett flerspråkigt perspektiv. Fokus ligger på på ungdomars litteracitet, andraspråksutveckling och lärande. Arbetet baseras på en syn på litteracitet där läsande och skrivande inte enbart är en uppsättning autonoma färdigheter som ska läras in utan snarare är kärnan i det som en levande kommunikation består av.

21 Två perspektiv på litteracitet (tack till Qarin Franker för följande 5 bilder) Litteracitet är en teknisk färdighet man betonar avkodningen = vanligt i tradieonell skolundervisning ( jfr Individualpsykologiskt perspektiv Kognitiva inlärningsteorier - Piaget) Litteracitet är en sociokulturell praktik man betonar förståelsen av hela texter sina sammanhang = vanligt i vardagslivet (Jfr SocialinterakEonisEskt perspekev Konstruktivistiska och sociokulturella inlärningsteorier - Vygotskij)

22 En autonom syn (Goody,1968,1977; Luria,1976; Ong 1982) Läsning är främst en teknisk färdighet Det finns en enda läskunnighet a singular literacy Läskunnigheten är definierad av och knuten till skolan School literacy > läsa för skolan mer än för livet

23 En ideologisk syn (Street, 1985, 2000; Gee,1990 ; Barton, 1994,2007) Läsande och skrivande är en sociokulturell praktik Det finns flera olika läskunnigheter, multiple literacies flera litteraciteter De är knutna till olika aktiviteter i livet De är inbäddade i sociala praktiker

24 LITTERACITETSDIMENSIONER OCH PRAKTIKER (efter Freebody 1992; Freebody & Luke 1990) Tre dimensioner interagerar litteracitet Textanvändare (text use)- ger pragmatisk Kompetens (äv. multimodalt, eget skrivande) kulturell Textdeltagare som vill betydelseskapa (meaning making) -ger semantisk kompetens (förförståelse, inferenser) Teknisk/ operationell Kodknäckare (code-breaking ) ger avkodningskompetens (skriftspråkligfonologisk medvetenhet kritisk Textkritiker (text critic)- ger en analytisk ifrågasättande kompetens (maktrelationer, självrespekt) Fyra olika prake ker inter- agerar

25 Litteracitetmodell med tre nödvändiga läsarroller knutna till fyra olika skriftspråkspraktiker (efter Freebody,& Luke 1990; Freebody 1999) litteracitet kulturell Teknisk/ operationell kritisk Kodknäckare (code-breaking ) ger avkodningskompetens (skriftspråkligfonologisk medvetenhet

26 RUC SPRÅKDAGEN 12/4-2016/ AW Grundläggande litteracitet för nyanlända ungdomar III (ur Samverkansdokumentet) Modulens huvudsakliga målgrupp Modulen vänder sig i huvudsak till lärare i svenska som andraspråk, modersmålslärare och studiehandledare i samverkan på högstadiet och på gymnasieskolans introduktionsprogram. Lärare som ska arbeta med modulen kan gärna aktualisera sina kunskaper genom att läsa Hyltenstam & Lindberg (red.) (2013) Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle.

27 RUC SPRÅKDAGEN 12/4-2016/ AW Modulens åtta delar Del 1 Litteracitet i ett globalt, lokalt och individuellt perspektiv Denna del innehåller en ramtext som presenterar modulens övergripande synsätt med utgångspunkt i Luke & Freebodys resursmodell för litteracitetsarbete. Delen behandlar även förhållningssätt till skrift, symboler och bilders roll och funktion i samhället, multimodalt läsande och textskapande. Sociokulturella såväl som kognitiva synsätt på litteracitetsprocesser på individ-, grupp- och samhällsnivå, attityder till litteracitet och aktuella begreppsdefinitioner beskrivs. Delansvarig: Qarin Franker Del 2 Skrift i ett flerspråkigt perspektiv Denna del kan beskriva: kommunikation, principer för olika symbolsystem och skriftsystem, talspråkets och skriftspråkets förändrade funktioner och relationer, chatt på olika språk, både form och användning av skriftliga och muntliga kommunikationsformer, flerspråkig litteracitet och translanguagingbegreppet. I delen förs ett resonemang om val av språk och skriftsystem i den grundläggande litteracitetsundervisningen. Delansvarig: Åsa Wedin

28 RUC SPRÅKDAGEN 12/4-2016/ AW Modulens åtta delar Del 3 Muntlig språkundervisning utan skriftstöd Denna del kan beskriva hur den allra första muntliga andraspråkundervisningen kan utformas för att stimulera och utveckla elevernas baskunskaper i muntlig svenska. Det handlar om en undervisning som fokuserar på kommunikation och interaktion men som även ska utveckla elevernas fonologiska medvetenhet, och ordförråd för att underlätta läs- och skrivinlärningsarbetet. Resursperspektivet medför att elevernas kunskaper i alla språk naturligt tas till vara i undervisningen. Delansvariga: Britt Klintenberg och Qarin Franker Del 4 Metodisk vägledning i grundläggande litteracitet Denna del kan genom den fyrdimensionella modellen för litteracitetsundervisning ge en tydlig utgångspunkt och ett stöd för lärare att arbeta med den grundläggande littteracitetsutvecklingen hos nyanlända ungdomar. Centralt är translanguagingbegreppets betydelse för litteracitetsutvecklingen och därmed samarbetet mellan andraspråkslärare, modersmålslärare och studiehandledare. Delansvarig: Anna Winlund och Qarin Franker,

29 RUC SPRÅKDAGEN 12/4-2016/ AW Modulens åtta delar Del 5 Digitalt arbete och multimodalitet Denna del kan presentera olika typer av multimodala texter och undersöka multimodala läsprocesser samt visa hur digitala verktyg kan användas på kreativa och didaktiskt gynnsamma sätt för elevernas lärande och litteracitetsutveckling. Delansvariga: Karin Rehman, Alexandra Ljungkvist och Cecilia Rosengren Del 6 Kritiskt läsande pa en grundläggande niva Innehållet kan med fördel behandla samverkan mellan studiehandledare, modersmålslärare och svalärare och annan stöttning före, under och efter läsningen. Elevernas erfarenhetsvärld och framtida utmaningar är utgångspunkter för arbetet. Ett resonemang förs om målgruppsanpassade textval i undervisningen Delansvarig: Ulla Damber

30 RUC SPRÅKDAGEN 12/4-2016/ AW Modulens åtta delar Del 7 Texttyper i den grundläggande litteracitetsundervisningen Denna del kan genom att utgå från ett genrebaserat synsätt på texter ge lärare verktyg att utveckla och bedöma elevernas möjligheter att möta, använda sig av och själva skapa texter i olika sammanhang och för olika syften. Delansvariga: Karin Rehman, Alexandra Ljungkvist och Cecilia Rosengren Del 8 Sammanfattning med framåtblickar Syftet med denna del är att sammanfatta de ingående delarnas text-, bild-, ljud-och filmmaterial och uppgifternas innehåll så att lärarna får ett tillräckligt teoretiskt och didaktiskt stöd för att kunna omsätta den fyrdimensionella litteracitetsmodellen i den grundläggande för litteracitetsundervisningen för nyanlända ungdomar. Denna sista del återknyter således till vad varje tidigare del väsentligt bidragit med och visar hur delarnas olika perspektiv blir viktiga beståndsdelar för lärarnas litteracitetsarbete som helhet. Delansvarig: Qarin Franker

31 RUC SPRÅKDAGEN 12/4-2016/ AW Centrala begrepp i modulen 1. grundläggande litteracitet, 2. identitet och självbild, 3. resursperspektiv, 4. erfarenhetsbaserad och verklighetsanknuten undervisning, 5. förväntningar 6. stöttning, 7. translanguaging, 8. flerspråkighet, 9. andraspråksutveckling 10. multimodalitet