Verksamhetsberättelse Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Verksamhetsberättelse 2016 Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

INNEHÅLL Sammanfattning... 4 Förvaltningens profil och uppdrag... 5 Viktigaste händelser... 5 Verksamhetsförändringar... 6 Övergripande områden... 7 Personcentrerad vård... 7 Jämlik hälso- och sjukvård... 7 Säker hälso- och sjukvård... 8 Hälsoinriktad sjukvård... 10 Hälso- och sjukvård i rimlig tid... 10 Prioriterade områden... 14 Psykisk ohälsa... 14 Kompetensförsörjning... 15 Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare... 15 Verksamhet och resultat i fokus... 17 Produktion... 20 Finansiering och ekonomiska förutsättningar... 25 Handlingsplaner för ekonomi i balans... 30 Nyckeltal... 30 Investeringar... 31 Miljö... 32 Intern kontroll... 33 Bilagor... 35 Bilaga 2: Sammanfattad verksamhetsberättelse... 36 Bilaga 3: Intern kontroll 2016... 37 Bilaga 4: Plan för intern kontroll 2016... 39 Bilaga 5c: Investeringar hälso- och sjukvård... 41 Bilaga 6: Årlig uppföljning av systematiskt risk- och sårbarhetsarbete i Region Skåne... 42 Bilaga 7: Uppföljning av funktionshinderspolitiskt program för 2015-2017 Region Skåne... 48 Bilaga 8: Forskning och utveckling 2016... 51 Bilaga 9: Årsrapport 2016 om förvaltningens miljöarbete och miljöprestanda... 55 Bilaga 10: Revisionsavvikelser miljö... 57

Sammanfattning Utifrån Region Skånes budget fastställer årligen habiliterings- och hjälpmedelsnämnden förvaltningens uppdrag i form av Målfokus. Detta bryts sedan ner och konkretiseras på verksamhets-, enhets- och medarbetarnivå. Skåne ska erbjuda framtidstro och livskraft och Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster är de ställningstagande i den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030 som främst berör Habilitering och hjälpmedels verksamhet. En viktig förutsättning är att patienten är medaktör i sin habilitering/rehabilitering. Under 2016 genomfördes aktiviteter för att patientens kraft och vilja att forma sitt liv ska vara utgångpunkt vid planering av insatser och för att öka möjligheterna till kontakt och insatser genom elektroniska tjänster. Nytta. Måluppfyllelsen var god. För målen Patienten är nöjd och Patienten är medaktör genomfördes de allra flesta aktiviteter enligt plan. Aktiviteterna handlade om att säkerställa att patienternas synpunkter ligger till grund för förbättringsarbetet och att patientens kraft och vilja att forma sitt liv är utgångspunkt vid planering av insatser. Tillgänglighet och Kvalitet. Målen uppfylldes delvis. Aktiviteter genomfördes kopplade till målen att Patienten får insatser i rätt tid, Patientsäkerheten är hög, Patienten möts av rätt kompetens samt Utbudet av insatser är likvärdigt i hela Skåne. Aktiviteter genomfördes för att öka patienternas möjlighet till kontakt och insatser via elektroniska tjänster, att beslutade insatser genomförs inom optimal tid och att patienterna får insatser i en patientsäker miljö. Verksamheterna har också genomfört aktiviteter för att insatserna ska vara organiserade så att de efter behov kommer alla till del. De allra flesta aktiviteter genomfördes enligt plan, även om publicering av vissa webbutbildningar av tekniska orsaker fick skjutas på framtiden. Ett ökat inflöde av remisser avseende barn och unga med autism ledde till att de fick vänta på insatser eller fick färre insatser än tidigare. Bristen på läkare med specialistkompetens, barnneurologi och habilitering, medför att det blir kö och att prioriterade insatser inte kan genomföras. Bild 1. Habilitering och hjälpmedels målfokus 2016. 4 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

Medarbetare Måluppfyllelsen var god. Målen innebär att förvaltningen har kompetenta, stolta och motiverade medarbetare. Aktiviteter för en hälsosam arbetsplats genomfördes i samtliga verksamheter. De allra flesta aktiviteter genomfördes enligt plan. Sjukfrånvaron såg länge ut att sjunka under 2016, men på helårsbasis kan konstateras att den ökade något. Ekonomi Måluppfyllelsen för förvaltningen som helhet var god. Förvaltningens ekonomi redovisas i två separata delar där kärnverksamheten skiljs från verksamheten vårdval hörselrehabilitering. Kärnverksamheten visade ett överskott på 5,9 miljoner kronor medan resultatet för vårdval hörselrehabilitering uppgick till 8,6 miljoner kronor. Habilitering och hjälpmedel fick under 2016 ansvaret för Region Skånes hantering av glasögonbidrag till barn och unga mellan 8-19 år. Då helårseffekt inte nåddes för 2016 genererade statsbidraget för glasögonbidrag ett överskott på 7,6 miljoner kronor. Totalt uppgick resultatet för 2016 till 4,9 miljoner kronor. FÖRVALTNINGENS PROFIL OCH UPPDRAG Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden ska erbjuda personer, som är bosatta i Skåne och har en varaktig funktionsnedsättning, habilitering, rehabilitering, hjälpmedel och tolktjänst för vardagstolkning. Nämnden ska också ansvara för att verksamheten har den kvalitet som Socialstyrelsen kräver. Uppdraget innebär att göra livet mer möjligt och därmed skapa förutsättningar för denna målgrupp att kunna uppleva en livskvalitet i världsklass. Sedan 2016 har nämnden också ett övergripande ansvar för Region Skånes hjälpmedelsfrågor. VIKTIGASTE HÄNDELSER Det är i mötet med patienten som resultat skapas De viktigaste händelserna sker ute på enheterna där engagerade och kompetenta medarbetare varje dag möter dem vi finns till för. Medarbetarna mötte 18 400 patienter under året. Patienterna fick drygt 172 000 insatser. Habilitering och hjälpmedel förvaltning igen Regiondirektören beslöt i januari 2016 att Habilitering och hjälpmedel återigen skulle bli en förvaltning. En ny organisation skapades där förvaltningen har två divisioner: Habilitering och rehabilitering och Hjälpmedel Skåne. Uppdraget att skapa en ny förvaltning och dess organisation var fullt genomfört den 1 juni 2016. Utökat uppdrag - Hjälpmedel Skåne I november 2015 beslutade regiondirektören om ett successivt bildande av Hjälpmedel Skåne. Syftet med den nya organisationen är att genom tydligare uppföljning och kontroll samt ett strukturerat arbetssätt minska kostnaderna för hälso- och sjukvården i Region Skåne. Glasögonbidrag Sveriges riksdag beslutade i februari 2016 att införa en lag om bidrag för glasögon och kontaktlinser till barn och unga mellan 8 och 19 år. Lagen trädde i kraft den 1 mars och habiliterings- och hjälpmedelsnämnden ansvarar för hanteringen av bidraget för Region Skånes del. Regionfullmäktige beslutade att bidraget ska vara 800 kronor per person. Ökat patientinflöde Förvaltningen ser ett ökat patientinflöde i flera verksamheter. Totalt ökade antalet patienter som haft vårdkontakt med 4,1 procent jämfört med förra året. Samtidigt var antalet anställda i princip oförändrat. Medarbetardagarna 2016 Alla förvaltningens medarbetare bjöds under september in till en av fyra medarbetardagar. Dagarna genomfördes som workshops med temat: Hur kan jag och vi leva våra värderingar, för att både nå uppsatta mål och göra skillnad varje dag? Målet var att alla medarbetare och alla enheter skulle lämna dagarna med en handlingsplan med aktiviteter för att implementera Region Skånes värdegrund i vardagen på sin arbetsplats. Ett dokument skapades efter att de fyra dagarna genomförts för att dialogen om värdegrunden ska kunna fortsätta vid varje enhet. HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 5

VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Den 1 februari bildades förvaltning Habilitering och hjälpmedel från att tidigare varit en division inom förvaltning Skånevård Kryh. Regiondirektören beslutade 2015 att skapa en ny samlad hjälpmedelsorganisation, Hjälpmedel Skåne. Genomförandet är succesivt och sträcker sig över flera år. Riksdag och regering fattade i februari beslut om en ny lag respektive förordning om glasögonbidrag till barn 8-19 år som trädde ikraft 1 mars 2016. Lagen innebär att landstingen ska lämna bidrag för kostnad för glasögon eller kontaktlinser och omfattas av landstingens skyldighet att erbjuda hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen. Detta uppdrag gavs till habiliterings- och hjälpmedelsnämnden. Verksamhet Tidpunkt Antal anställda Uppdragsförändring (Mkr) Bildande egen förvaltning Habilitering och hjälpmedel 2016-02-01 - - Ny organisation Hjälpmedel Skåne 2016-01-01 17 4,8 Nytt uppdrag:glasögonbidrag barn 8-19 år 2016-04-01 1 15,9 Tabell 1. Interna verksamhetsförändringar Habilitering och hjälpmedel 2016. 6 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

Övergripande områden PERSONCENTRERAD VÅRD Patient- och närståendeföreningar För förvaltningen är det viktigt att ta tillvara den erfarenhet och det engagemang som finns hos våra patienter och dess anhöriga. Detta för att på bästa sätt utveckla verksamheten och driva mot en större måluppfyllelse. Habiliteringen i Region Skåne har etablerade forum för samverkan både med patientorganisationer och anhörigorganisationer. Inom ramen för patientsamverkan genomför habiliterings- och hjälpmedelsnämnden tillsammans med tjänstemän från förvaltningen tre planerade möten varje år med representanter från en rad patientorganisationer. Förmiddagen ägnas åt frågor kring habilitering och rehabilitering, medan frågor kring tolkanvändning diskuteras under eftermiddagen. Utöver de tre planerade mötena kan extra samverkansmöten hållas vid behov. Vid till exempel förändringar, upphandlingar, projekt och liknande bjuds berörda föreningar in till samverkan. Vid brådskande frågor kan snabbsamverkan också ske via e-post. MÅL: Patienten är medaktör För att säkerställa kvalitet i de habiliterande och rehabiliterande insatser som erbjuds krävs att dessa ges utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, men också att patienten är delaktig och att insatserna samordnas. Verksamheterna säkerställer patientens delaktighet på individnivå genom arbetssättet habiliterings-/rehabiliteringsplanering. Enhetscheferna driver utvecklingen av arbetssättet på enheterna och uppföljningar görs regelbundet. I många fall används även Samordnad Individuell Planering (SIP). SIP upprättas tillsammans med patienten när denne har behov av samordnade insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. MÅL: Patienten är nöjd Under hösten 2015 genomfördes nationell patientenkät inom Habilitering och hjälpmedel. Resultaten för Skåne var likvärdiga med de från övriga delar av landet. Resultaten från enkäten bröts ner och analyserades på enhetsnivå. I enlighet med förvaltningens mål om att patienternas synpunkter ska ligga till grund för förbättringsarbetet genomförde samtliga verksamheter under året olika aktiviteter för att skapa förutsättningar för patientdelaktighet och patientinflytande. Aktiviteterna riktades mot olika fokusområden. Till exempel ledde synpunkter på tillgänglighet till att olika metoder för inflytande provades i förvaltningen. Under 2016 genomförde verksamheterna olika typer av patientundersökningar för att kunna arbeta med ständiga förbättringar. Resultaten av undersökningarna kommer att ligga till grund för förbättringsarbetet som planeras för 2017. Som ytterligare ett led i förbättringsarbetet genomförs dessutom kontinuerligt utvärderingar av gruppinsatser. JÄMLIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD MÅL: Utbudet av insatser är likvärdigt i hela Skåne Förvaltningen bedriver ett prioriteringsarbete i enlighet med Nationell modell för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård. I detta arbete har verksamheterna inom förvaltningen skapat en kunskapsdatabas (priodatabasen) för att på ett enhetligt och strukturerat sätt dokumentera och rangordna olika tillstånd/behov och för dem relevanta åtgärder som passar aktuell patientgrupp. All data i kunskapsdatabasen är tillgänglig för alla medarbetare inom förvaltningen. Arbete pågår med att få till stånd en utveckling av kunskapsdatabasen för att ge ännu bättre stöd åt medarbetarna. Prioriteringsarbetet ger också en ökad samsyn inom och mellan olika team om vilka insatser som bör ges. Detta leder till att patienter får samma kvalitetssäkrade insatser oavsett var i Skåne de bor. Habilitering och hjälpmedel arbetar skåneövergripande och har mottagningar över hela regionen. Vid de mindre mottagningarna erbjuds inte alla utbildningar eller insatser, men patienter och anhöriga erbjuds då att delta i aktiviteten vid en mottagning på annan ort. HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 7

Förvaltningen utvecklar också nya arbetssätt för att erbjuda patienter och anhöriga möten och insatser på distans. Detta görs för att minimera resandet och öka servicen för patienter och närstående. Bland annat kan möten med patienter och anhöriga ske via Skype och teckenspråkskurser erbjuds via Region Skånes utbildningsportal. Habilitering och hjälpmedel står också bakom tre av de fem pilotutbildningar som Region Skåne arbetar med att lägga in på 1177:s nationella stöd- och behandlingsplattform. Under året togs en webbaserad utbildning för föräldrar till barn 0-6 år med autism fram i samverkan med Autism och Aspergerförbundet. Skapandet av utbildningen möjliggjordes genom finansiellt stöd från Arvsfonden. Utbildningen finns publicerad i två versioner. En version finns på 1177:s nationella stöd- och behandlingsplattform. Denna version är tillgänglig endast för föräldrar vars barn får insatser via barn- och ungdomshabiliteringen i Region Skåne. Genom att logga in till utbildningen har föräldrarna även möjlighet att under en begränsad tid ställa frågor kring saker som gås igenom i utbildningen och få svar från resursteam autism. Den andra versionen nås via Habilitering och hjälpmedels webbplats. Den är öppen för alla och kan användas av till exempel moroch farföräldrar och personal inom förskola eller skola. Även föräldrar till äldre barn, och i viss mån ungdomar med autismdiagnos, kan ha behållning av delar av utbildningen. Webbplatsen funkar.skane.se är en plats för ungdomar där innehållet skapas av ungdomar. I redaktionen finns åtta timanställda ungdomar i åldern 18-24 år med olika funktionsnedsättningar. På webbplatsen publicerar redaktionen texter inom angelägna teman som till exempel att våga, bemötande, fritid och aktiviteter, relationer, stöd och hjälpmedel, vardag, vuxenliv och läsare berättar. Länkar till texterna publiceras även på Facebook. Antalet besökare ökar stadigt och under 2016 hade webbplatsen 17 654 besök, varav 84 procent är nya besökare. Hjälpmedel Skåne publicerade under våren Hjälpmedelsanvisningar på produktnivå på webbplatsen Vårdgivare Skåne. Den nya digitala lösningen för produktanvisningarna är mer lättillgänglig, och kan också användas av förskrivarna i dialogen med patienten om vilka hjälpmedel Region Skåne erbjuder. SÄKER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Under året arbetade verksamheterna med förändringar som hade som mål att förbättra arbetsmiljö såväl som patientsäkerhet. Ett exempel är ombyggnaden av behandlingslokaler och personalytor på Annetorp i Lund. Här ökade patientsäkerheten och förbättrades arbetsmiljön genom att tydligt skilja ytor där medarbetare möter patienter från ytor där medarbetare möter varandra. MÅL: Patientsäkerheten är hög Vårdhygien Hygienronder genomförs enligt plan och kontaktvägarna med vårdhygien är väl förankrade. Mätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler genomfördes enligt nationell standard. Resultatet visade att följsamheten till gällande hygienrutiner var 92,7 procent och följsamheten till gällande klädregler 90,7 procent. Förvaltningen införde under året användningen av arbetskläder i yttre miljö. Det betyder att arbetskläder ska användas vid patientnära arbete vid besök på skola, förskola eller vid hembesök. Patientnämnden 25 ärenden som inkommit till patientnämnden avslutades under året. Åtta ärenden handlade om klagomål på långa telefonköer till den nybildade stöd- och supportenheten inom Hjälpmedel Skåne. Klagomålen var i högsta grad relevanta och flera åtgärder vidtogs för att komma till rätta med problemen. Ett ärende berörde möjligheten att kunna beställa annat förbrukningsmaterial utöver inkontinens-material via 1177. Indikatorer säker vård Målnivå Utfall 2016 Utfall 2015 Följsamhet till regler för basal hygien vid patientnära arbete >90 % 92,7 % 90,4 % Följsamhet till regler för arbetskläder vid patientnära arbete 100 % 90,7 % 86,4 % Tabell 2. Resultat följsamhet till basala hygienrutiner och arbetskläder vid patientnära arbete. 8 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

Tre ärenden handlade om hjälpmedel. Det första berörde förskrivning av hjälpmedel och lång väntetid till utprovning. Utprovning och anpassning genomfördes och patienten är nöjd med sitt nya hjälpmedel. Patienten gjorde även anmälan till Inspektionen för vård och omsorg. Det andra ärendet berörde utbyte av batteri till hjälpmedel och patienten fick möjlighet att prova olika alternativ. Det tredje ärendet berörde personalens bemötande då önskat hjälpmedel ur ett patientsäkerhetsperspektiv inte kunde tillgodoses. Verksamheten rekommenderade kontakt med förskrivare för samtal om annan typ av hjälpmedel. Inom området vård och behandling inkom ett flertal ärenden. Ett ärende handlade om att vårdnadshavares önskemål om att genomföra ett specifikt test avslogs. Anhörig var nöjd med att ärendet återrapporterades. Ett ärende handlade om att god man/anhörig inte var nöjd med behandlares bedömning. Ansvarig chef återkopplade efter samtal med god man/anhörig att insatser gjorts inom verksamheten. Ett ärende handlar om att patient inte fick svar på e-post sänd till verksamheten. E-post-meddelandet hade inte inkommit till verksamheten. Patienten har inte återkommit till patientnämnden. Ett ärende berörde ifrågasättande av diagnos av minderårig. Samordnat möte med annan klinik genomfördes med beslut om remiss för second opinion på annan specialistklinik samt utökade insatser enligt önskemål. Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg gjordes. I ett ärende har besökstider ej genomförts och ingen planering finns för förnyad kontakt. Verksamheten återkopplade att planering för kontakt genomförs. Två ärende berörde avslag på behandlingsresa där patienten i ett ärende vill uppmärksamma att fler patienter bör ges möjlighet till denna behandling. Patienten var nöjd med att rapportering görs till förtroendevalda. I det andra ärendet efterfrågade patienten motivering på varför beslut om avslag gjordes. Återkoppling gjordes till patienten om att medicinsk bedömning görs i varje enskilt fall, och patienten fick också information om att söka vård inom EU via Försäkringskassan. Ett ärende berörde att möjlighet inte fanns till polikliniska rehabiliteringsbehandlingar i varmt klimat. Patienten informerades om vård i annat EU-land samt om rehabilitering i varmt klimat. Patient har inte återkommit. Ett ärende gällde förfrågan om bidrag från Region Skåne för att prova ut och köpa hörapparat utomlands. Information lämnades angående gällande regelverk. Ett ärende berörde möjligheten att återlämna hörapparat samt återbetalning av utprovningsavgift. Information lämnades om gällande regler. Ett ärende innefattade beställning och bekräftelse av tolk. Patienten efterlyser interna rutiner och att dessa följs då tolk inte hade fått bekräftelse för aktuellt tolktillfälle. Anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg Tre anmälningar inkom under året till Inspektionen för vård och omsorg, varav två berörde behandling av specifik diagnos eller sjukdom. Båda ärendena avslutades utan kritik. En anmälan berörde anpassning av hjälpmedel och även denna avslutades utan kritik. Inspektionen för vård och omsorg avslutade även ett ärende som behandlades 2015 avseende anpassning av hjälpmedel utan kritik. Ett tillsynsärende angående egenvård återrapporterades till Inspektionen för vård och omsorg. Ärendet avslutades med bedömning att verksamheten har rutiner för bedömning samt samverkan med andra vårdgivare och verksamheter inom området. Likaså bedömdes verksamheten ha tillämpat samordnad individuell plan vid riskbedömning och planering av egenvård. Diskrimineringsombudsmannen Diskrimineringsombudsmannen genomförde under året en granskning av Region Skånes rutiner gällande tillhandahållande av teckenspråkstolkning. Syftet var att bedöma om tillämpning av rutiner var förenliga med diskrimineringslagen. Förvaltning Habilitering och hjälpmedel lämnade ett yttrande. Utifrån dessa uppgifter konstaterade diskrimineringsombudsmannen att Region Skåne hade tillfredställande rutiner för att tillhandahålla teckenspråkstolk för vardagstolkning i enlighet med hälso- och sjukvårdslagens uppdrag. Vidare kunde de konstatera att det förekom problem kopplat till vårdgivares underlåtenhet att boka tolk i varje sammanhang som det behövdes, trots att både vårdtagare och vårdgivare har behov av tolken. Frånvaro av åtgärder för att göra det möjligt för de som har funktionsnedsättning att kommunicera med sin vårdgivare kan utgöra diskriminering i form av bristande tillgänglighet. HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 9

Diskrimineringsombudsmannen rekommenderade att Region Skåne i sin kommunikation med vårdgivarna i länet skulle tillse att gällande rutiner följs, och avslutade ärendet. Avvikelser Knappt 500 patientavvikelser dokumenterades under året, varav 150 var inkomna klagomål, inklusive patientnämndsärenden. Klagomålen berörde bland annat begränsad tillgänglighet på grund av dålig skyltning, anpassning av hjälpmedel, brist vid språktolkning, dåligt utförd tolkning, bristande delaktighet vid planering, bristande uppföljning av insatser, bristande dokumentation från planeringsmöte och bristande information och kommunikation i behandlings- och vårdrelationer. Knappt 100 avvikelser inom området IT och telefoni dokumenterades, varav några var klagomål på bristande telefontillgänglighet. Riskanalys En riskanalys genomfördes i samarbete med övriga sjukvårdsförvaltningar i regionen och berörde Ledtider för remisshantering som överskrider givna riktlinjer inom Region Skåne. Återrapportering av riskanalysen är genomförd. Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse sammanställdes och publicerades på intranätet. Egenvård Under året utvecklades och genomlystes rutiner och metoder, och dessa är väl samstämmiga med regionala rutiner för egenvårdsbedömning. HÄLSOINRIKTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRD MÅL: Patienten möts av rätt kompetens Hela habiliteringsarbetet baserar sig på att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett bra liv. Samtal om levnadsvanor ingår i kartläggningen som görs vid habiliterings-/rehabiliteringsplanering. Patienter med svåra funktionsnedsättningar behöver personligt anpassade hjälpmedel för att kunna genomföra fysiska aktiviteter. Idag förskriver inte förvaltningen denna typ av hjälpmedel. Frågan om aktivitetshjälpmedel har diskuterats i habiliteringsoch hjälpmedelsnämnden men under rådande resursläge är frågan uppskjuten. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I RIMLIG TID MÅL: Patienten får insatser i rätt tid Inom förvaltningen pågår ett aktivt arbete med produktionsplanering. Det innefattar att uppskatta behovet av insatser, att tydliggöra produktionsförväntan, att på ett strukturerat sätt matcha efterfrågan med tillgängliga resurser och att schemalägga på ett sätt som optimerar tillgängligheten. Arbetet hade initialt stöd av logistiker. Under året skedde en fortsatt utveckling och implementering av modellen för produktionsplanering. Modellen omfattar strategisk, taktisk och operativ nivå. Den inbegriper planering och beslutsfattande på olika nivåer, liksom mätning och uppföljning. Prövning av modellen gjordes inom syn-, hörsel- och dövverksamheten, Hörselenheten vuxna. Införande av modellen påbörjades på ytterligare enheter inom syn-, hörsel- och dövverksamheten och vuxenhabiliteringen. Delar av modellen prövades även på en enhet inom barn- och ungdomshabiliteringen. Inom Tolkcentralen pågår arbete med att ta fram ett prognosverktyg samt en modell för produktionsplanering anpassad till verksamhetens behov. Fortsatt implementering och utveckling av modellen kommer att ske under 2017. Arbetet med produktionsplanering innebär positiva aspekter både för patienter och medarbetare i form av bättre tillgänglighet och bättre arbetsmiljö med en jämnare belastning. Förvaltningen arbetar också i riktning mot att administrativ personal ska ansvara för tidbokning och kallelser så att behandlande personal kan ägna sin tid åt att möta patienter. Patienter kan även ta kontakt via 1177:s e-tjänster för att till exempel av- och omboka tider eller förnya recept. Barn i förskoleåldern med autism ska enligt nationella riktlinjer få intensiva och mångsidiga insatser för att få maximal effekt. På grund av det ökade inflödet av remisser kunde verksamheten inte fullt ut ge barnen de optimala insatserna. Barn och deras anhöriga i Malmö fick trots personalförstärkning vänta i sex månader på individuella intensiva beteendeterapeutiska insatser. Fortsätter remissinflödet att öka i samma takt är risken hög att barn och deras anhöriga vid flera enheter kommer att få vänta länge på sina insatser. Under året ökade inflödet av remisser för barn och unga med autism vid åtta av nio enheter. 10 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

Det ökande remissinflödet ökar också risken för att insatser till barn i andra diagnos- och åldersgrupper inte kommer att kunna genomföras i tid, och att varje barn får färre insatser. Förvaltningens verksamheter höll en hög tillgänglighet och nådde totalt excellent nivå under nio månader. Undantagen var juli, augusti och december då tillgängligheten för delar av verksamheten endast uppgick till nivån godkänd. Verksamheterna erbjuder besökstider även under sommarmånaderna men då många patienter väljer att omboka tiderna till senare, på grund av bland annat semesterresor, så påverkas tillgänglighetssiffrorna negativt. Hög tillgänglighet uppnåddes främst genom god planering av resurser samt effektiva rutiner. Vidare var samverkan, internt mellan enheter i verksamheten och över verksamhetsgränserna, också en faktor som bidrog till hög tillgänglighet och nytta för patienten. Enkla och smidiga övergångar genomfördes för att skapa så hög kontinuitet som möjligt. Riktlinjerna för hantering av remisser följs inom förvaltningen. Det finns en utmaning i att remisser till verksamheten redan är sena då de anländer. Region Skånes riktlinjer för remisshantering innebär att en mottagen remiss ska granskas inom tre arbetsdagar, och gäller endast remisser och inte egen-anmälan. Följsamhet till riktlinjerna mäts med ett mått som kallas 90 percentil. Det innebär att 90 procent av remisserna ska ha behandlats inom tre dagar. Antal vårdbegäran 90 percentil (dagar) Max (dagar) Jan-dec 2016 5 366 11 356 Tabell 3. Ledtid från remissbeslut hos annan vårdgivare till ankomst Habilitering och hjälpmedel. Gäller endast remisser och inte egenanmälan, inom division Habilitering och rehabilitering. 2015 genomfördes en riskanalys med anledning av sena remisser till syn-, hörsel- och dövverksamheten, vilken slutfördes under 2016. Denna visade på att den främsta bakomliggande orsaken var att journalsystemet inte stödjer möjligheten att hantera remissen digitalt. Generellt sett blev det en liten förbättring 2016 jämfört med föregående år. Det förekommer dock fortfarande en hög frekvens av sena remisser från de största remittenterna inom Region Skåne. Genomsnittstiden från remissbeslut hos annan vårdgivare till ankomst hos Habilitering och hjälpmedel är 11 dagar. I uppföljningen per den 31 december uppfyllde verksamheterna barn- och ungdomshabiliteringen, vuxenhabiliteringen och syn-, hörsel- och dövverksamheten i genomsnitt kraven på tillgänglighet. Det sammanlagda genomsnittliga resultatet var excellent då 89 procent av patienterna fick sitt första besök inom 60 dagar, att jämföra med samma period föregående år då resultatet var 88 procent. Under perioden var resultatet excellent under alla månader. För barn och ungdomar med autism och ADHD var kravet att garantera vård inom 30 dagar. Tillgängligheten var excellent och uppgick till 97 procent per den 31 december. Under perioden var resultatet excellent under alla månader med undantag av juli. Inom Hjälpmedel Skåne fick 76 procent utprovning eller uppföljning av hjälpmedel inom 60 dagar per den 31 december. Den lägre tillgängligheten i december beror på att förskrivare och patienter inte önskat komma, vilket visas av att erbjuden tid inom 30 dagar uppnådde 78 procent. Tillgängligheten var excellent Måluppfyllelse väntetider bedömning hörselrehabilitering Perio Antal vårdbegäran 90 percentil (dagar) Max (dagar) Jan-dec 2016 10 064 3 267 Tabell 4. Ledtid från ankomst Habilitering och hjälpmedel till granskning. Gäller alla typer av vårdbegäran såsom remiss, egenanmälan och de som redan är inskrivna vid verksamheten. Gäller för division Habilitering och rehabilitering. Totalt antal väntande Andel inom 60 dagar Antal väntande längre än 60 dagar 599 89 % 68 Tabell 5. Tillgänglighet inom 60 dagar i genomsnitt för division Habilitering och rehabilitering. Diagram 1. Väntetider bedömning vårdval hörselrehabilitering 2016. HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 11

Tillgänglighet inom 60 dagar, genomsnitt Diagram 2.Tillgänglighet inom 60 dagar, utveckling och jämförelse mellan 2014 och 2016. Tillgänglighet inom 30 dagar för barn och unga med autism och ADHD Diagram 3. Tillgänglighet inom 30 dagar, utveckling och jämförelse mellan 2014 och 2016. Tillgänglighet inom 60 dagar för Hjälpmedel Skåne Diagram 4. Tillgänglighet inom 60 dagar, utveckling och jämförelse mellan 2014 och 2016. 12 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

under årets övriga månader med undantag av juli och augusti som var godkända. Tillgängligheten för vårdval hörselrehabiliteringar, utförda av auktoriserade audionommottagningar, uppgick till 100 procent under hela perioden. Det betyder att alla patienter fick sin bedömning inom 60 dagar. Utav dessa fick dessutom 83 procent sin bedömning inom 30 dagar. Snittvärdet för bedömningar inom 60 dagar var i Sverige 75 procent. Tillgängligheten för tolkverksamheten var fortsatt god. Tolkverksamheten kunde under året tillsätta tolk till 10 614 uppdrag. Antalet beställningar av vardagstolkning ökade med cirka 10 procent jämfört med förgående år. Tolkverksamheten tillgodosåg brukarnas behov av tolk till 95 procent, att jämföra med 95,5 procent föregående år. Det betyder att bristen ökade med 0,5 procentenheter från 4,5 procent till 5 procent. HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 13

Prioriterade områden PSYKISK OHÄLSA Det finns en förhöjd risk för ohälsa hos personer med funktionsnedsättning. Förvaltningen initierade ett samarbete med psykiatrin för att bättre kunna hjälpa patienterna. Under året reviderades också samverkansavtalen med psykiatrin för att spegla nuvarande läge. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp med deltagare från psykiatri och habilitering tillsattes också under året. Arbetsgruppens uppdrag är att ge förslag på framtida organisering av insatser till målgruppen barn, unga och vuxna med autism som bättre kan möta patienternas behov av rätt insatser, i rätt tid, i en samordnad verksamhet. Arbetsgruppens uppdrag har sin bakgrund i att allt fler barn, unga och vuxna med normalbegåvning får diagnosen autism. Samsjukligheten med psykiatriska diagnoser är stor i denna patientgrupp vilket ställer stora krav på nära samarbete mellan habilitering och psykiatri. Nuvarande riktlinjer har visat sig vara otillräckliga och det finns behov av en översyn. På uppdrag av Regional Samverkansgrupp för psykiatri tog en arbetsgrupp med företrädare från Skånes kommuner och Region Skånes förvaltningar fram en rapport avseende psykisk ohälsa hos personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism. Vuxenhabiliteringen deltog i detta arbete och bidrog till slutrapporten som riktar sig mot målgruppen vuxna personer över 18 år som har insatser enligt Lag som stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) 1 1. 14 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

Kompetensförsörjning KOMPETENTA, STOLTA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare Förvaltningens resultat i medarbetarundersökningen 2016 innebar en förbättring inom samtliga områden i förhållande till undersökningen 2014. Dynamiskt fokustal visade en förflyttning från komfortzonen och till zonen för förändringskraft. Förbättringsområdena ledarskap och kommunikation chefmedarbetare var båda över riktvärdena. Förvaltningen har sedan den förra undersökningen arbetat med att på olika sätt stärka cheferna i sitt ledarskap. I Region Skåne ska heltidsarbete vara norm och inom förvaltningen erbjuds alltid heltidstjänster vid tillsvidareanställning. Om verksamheten tillåter det finns möjlighet att arbeta deltid. En lönekartläggning genomfördes under 2015 för förvaltningen Skånevård Kryh och den visade inte på några osakliga löneskillnader. Under hösten genomfördes fyra medarbetarbetardagar då förvaltningens samtliga medarbetare bjöds in för att arbeta med Region Skånes värderingar. Tydliga karriär- och utvecklingsvägar för medarbetare och chefer Under 2016 genomförde och avslutade förvaltningen ett program för potentiella chefer. Tio medarbetare från olika verksamheter fick möjlighet att utvecklas inom ekonomi, hr och kommunikation. Deltagarna fick även möjlighet att skugga en av förvaltningens enhetschefer under ett halvår. I januari 2017 görs en utvärdering av programmet i samarbete med forsknings- och utvecklingsenheten. Förvaltningen påbörjade under året en dialog kring olika karriär- och utvecklingsvägar som till exempel kompetensstegar för befintliga medarbetare. Lika rättigheter och möjligheter Förvaltning Skånevård Kryh, där Habilitering och hjälpmedel ingick fram till februari 2016, har en handlingsplan för att främja lika rättigheter och möjligheter som gäller åren 2013-2016. Habilitering och hjälpmedel valde att arbeta enligt denna plan under 2016 även efter att den nya förvaltningen bildats. Hälsofrämjande arbete Den årliga uppföljningen av systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) visade att arbetet fungerade väl och att det inte fanns några brister. Förvaltningens chefer erbjuds kontinuerligt utbildning i olika arbetsmiljfrågor. HR-specialisterna stöttade och följde upp nya och befintliga chefer i deras arbete med systematiskt arbetsmiljöarbete. HR-enheten genomförde tillsammans med arbetsmiljöcontroller en utbildning i organisatorisk och social arbetsmiljö. Vid en chefsträff utbildades förvaltningens enhetschefer av företagshälsovården och försäkringskassan i rehabiliteringsprocessen. Även en utbildningsinsats i förebyggande arbete och tidiga signaler påbörjades under året och kommer slutföras under 2017. Långtidssjukfrånvaron och korttidssjukfrånvaron ökade under året. Förvaltningen hade stort fokus på rehabiliteringsarbete och förebyggande arbete och analyserade regelbundet sjukfrånvaron på enhetsnivå tillsammans med enhets- och verksamhetschefer. MÅL: Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Resultatet i medarbetarundersökningen visade förbättringar inom alla områden. Störst var ökningen inom områdena ledarskap och kommunikation chef-medarbetare. Under året genomfördes en yrkesspecifik kompetensinventering som låg till grund för den behovsstyrda utbildningsplaneringen. Verksamheterna arbetade också med att vidareutveckla en modell för produktionsplanering som hade som mål att öka hanterbarheten i uppdraget för medarbetarna. Aktiviteter genomfördes också för att öka medarbetarnas delaktighet under arbetsplatsträffar. Stort fokus under året var att öka kunskapen kring förebyggande rehabiliteringsarbete och rehabiliteringsprocessen. Förvaltningen utarbetade också nya samarbetsavtal med företagshälsovård och försäkringskassa för att säkerställa att både förebyggande och rehabiliterande insatser görs för att förbättra arbetsmiljön. HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 15

Kvinnor Män Totalt 2016 Andel 2015 Andel 2016 Andel 2015 Andel 2016 Totalt 2015 Totalt Månadsanställda 687-681 - 123-108 - 810-789 - Tillsvidareanställda 618 90% 619 90,9% 117 95,1% 100 92,6% 735 90,7% 719 91,1% Visstidsanställda 69 10% 62 9,1% 6 4,9% 8 7,4% 75 9,3% 70 8,9% Heltidsanställda 584 85% 574 84,3% 109 88,6% 93 86,1% 693 85,6% 667 84,5% Deltidsanställda 103 15% 107 15,7% 14 11,4% 15 13,9% 117 14,4% 122 15,5% Tabell 6. Antal hel- och deltidsanställda, jämförelse 2015-2016. 2016 2016 2016 Kvinnor Män Totalt Ledning/Administration 95,5 % 93,2 % 95,1 % Medicinsk sekreterare 95 % - 95 % Läkare 87 % 60 % 82,5 % Övrig vård/rehab/social 96,5 % 96,7 % 96,5 % Sjuksköterska 90,5 % - 90,5 % Undersköterska/skötare 72 % 81,3 % 76 % Övrig personal 92,9 % 97,5 % 94,5 % Totalt 95,6 % 95,4 % 95,6 % Tabell 7. Genomsnittlig sysselsättningsgrad per huvudgrupp 2016. Anställda omräknade till heltid 2016 2016 % 2015 2015 % Sjukfrånvaro -48,1 6,3 % -45,5 6,1 % Tabell 8. Antal anställda omräknat till heltid sjukfrånvaro 2016. 2016 2016 % 2015 2015 % 2014 2014 % Frisknärvaro hela året Totalt 273 29 % 272 31 % 293 33 % Kvinnor 231 29 % 223 29 % 248 33 % Män 42 33 % 49 40 % 45 37 % Frisknärvaro <5 sjukfrånvarodagar Totalt 457 49 % 474 53 % 495 56 % Kvinnor 385 48 % 401 52 % 426 55 % Män 72 56 % 73 60 % 69 57 % Tabell 9. Frisknärovaro, jämförelse 2014-2016. 2016 2015 2014 Differens 2015-2016 Kvinnor 24,51 23,53 25,29 0,98 Män 17,03 15,25 15,31 1,78 Totalt 23,45 22,37 23,87 1,07 Tabell 10. Sjukfrånvaro i kalenderdagar, jämförelse 2014-2016. 16 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

VERKSAMHET OCH RESULTAT I FOKUS Kompetensförsörjning I målfokus var kompetensförsörjning beskriven som en utmaning. Vissa orter i Skåne var särskilt svåra att rekrytera till. Arbetet fortsätte enligt den kompetensförsörjningsplan som löpt 2014-2016. I den finns identifierat brister gällande läkare med specialistkompetens, audionomer och psykologer. En ny plan för kompetensförsörjning tas fram för perioden 2017-2019. Inom verksamheterna pågår kontinuerligt arbete för att säkerställa att verksamheten har rätt kompetens nu och i framtiden. Arbetet med att använda medarbetarnas kompetens på rätt sätt fortsätter och som ett led i det lyftes bland annat administrativa arbetsuppgifter från behandlande personal till administrativ personal. För att använda läkarresurser påbörjades ett arbete med att flytta uppgifter från läkare till andra yrkeskategorier, främst sjuksköterskor. Patienterna kan få en ökad tillgänglighet till medicinska insatser genom använda kompetenser rätt. Arbetet kommer att utvecklas och utvärderas vidare under 2017. Kompetensförsörjning för äldre medarbetare Förvaltningen arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare även för seniora medarbetare. Flera medarbetare arbetar helt eller delvis kvar efter 67 års ålder, och möjlighet till deltid finns då verksamheten tillåter det. Ett exempel är läkare inom barn- och ungdomshabiliteringen där seniora läkare med specialistkompetens varit en oerhört viktig kugge för att lyckas med kompetensförsörjningen Användning av bemanningsföretag Bemanningsföretag eller motsvarande används enbart i undantagsfall och utgör därför en marginell omfattning. Kostnaden för externt inhyrd personal uppgår till 0,3 miljoner kronor för 2016. Budgeterat värde var 0,9 miljoner kronor. Behovet var lägre än förväntat. Utbildningsuppdraget Som en del av Region Skåne ska Habilitering och hjälpmedel bidra till långsiktiga strategier för personalförsörjning. Detta genom att tillhandahålla verksamhetsförlagd utbildning och praktikplatser för de professioner som är verksamma i förvaltningen. Varje termin tas studenter emot från följande utbildningar: Arbetsterapeut, fysioterapeut, audionom, sjuksköterska - vidareutbildning barnsjuksköterska, socionom, psykolog och logoped. Under 2016 tog Habilitering och hjälpmedel emot 135 studenter. Antalet studenter varierar mellan terminerna men volymerna finns reglerade i de praktikavtal som Region Skåne har tecknat. Där finns också vilka kvalitetskrav och krav på handledarkompetens som gäller. Förvaltningen tar emot tre PTP-psykologer årligen inom ramen för Region Skånes PTP-program, samt har ett antal PTP- psykologer anställda på vikariat. Önskemål om att ta emot ytterligare två PTP-psykologer har framförts vid flera tillfällen. Alla beställningar av praktikplatser tillgodosågs under året. En förutsättning för att detta ska lyckas är ett gott samarbete med lärosäten, verksamhetschefer, enhetschefer och inte minst alla medarbetare som fungerar som handledare. Andelen handledare med genomgången handledarutbildning behöver höjas, och det pågår ett kontinuerligt arbete med att lyfta fram de handledarutbildningar som finns tillgängliga både hos lärosätena och i Region Skåne. Alla chefer uppmanas att vara generösa med att bevilja ledighet för dessa utbildningar. Samarbetet med lärosäten är gott och fortsätter att utvecklas. HR-enheten arbetar också med att stärka verksamheternas inställning om att det är en förmån att få ta emot studenter. Studenterna är framtidens medarbetare och ett gott mottagande av dem är viktigt ur rekryteringssynpunkt och bidrar till att stärka bilden av Region Skåne som en attraktiv arbetsgivare. Gott ledarskap är en förutsättning för framgång I medarbetarundersökningen 2016 ökade förvaltningens värde på faktorn ledarskap från 65,7 till 72,3. Även faktorn för kommunikation chef-medarbetare ökade, från 71,2 till 76,7. Under året genomfördes flera insatser för att ge första linjens chefer verktyg, bra möjligheter och goda förutsättningar för att kunna bedriva ett gott ledarskap. Förvaltningschefen bjöd in samtliga chefer till sex heldagar under året för utbildning, information och dialog kring bland annat de utmaningar man möter som chef. HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 17

Antal med koppling till Region Skåne Medgivna bisysslor Antal utan koppling till Region Skåne Läkare 2 Förtroendeskadligt Arbetshindrande Konkurrerande Chef 11 Förtroendeskadligt Arbetshindrande Konkurrerande Psykolog 10 Förtroendeskadligt Arbetshindrande Konkurrerande Övriga 1 50 Förtroendeskadligt Arbetshindrande Konkurrerande Tabell 11. Bisysslor 2016. Antal med koppling till Region Skåne Avslagna bisysslor Antal utan koppling till Region Skåne 2016 Förändring Förändring % 2015 Förändring Förändring % 2014 Ledning/Administration 148 14 10,45 % 134 7 5,51 % 127 Medicinsk sekreterare 32 2 6,67 % 30-4 -11,76 % 34 Läkare 6 1 20 % 5 2 66,67 % 3 Övrig vård/rehab/social 513 5 0,98 % 508-8 -1,55 % 516 Sjuksköterska 19-1 -5 % 20 4 25 % 16 Undersköterska/Skötare 7-1 -12,5 % 8 1 14,29 % 7 Övrig personal 85 1 1,19 % 84-2 -2,33 % 86 Totalt 810 21 2,66 % 789 0 0 % 789 Tabell 12. Antal anställda per huvudgrupp 2014-2016. 2016 2016 % 2015 2015 % Anställda omräknat till heltid 759,7-743,7 - Använda anställda omräknat till heltid 550,7 72,5 % 539,4 72,5 % Tabell 13. Anställda omräknade till heltid och använda anställda omräknade till heltid, 2015-2016. 18 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

2016 genomfördes bland annat en satsning inom området förändringsarbete och att leda i förändring för samtliga chefer. Individuell utveckling av chefer sker även löpande i dialog med verksamhetschef. Bisysslor Totalt bedömdes 74 bisysslor under 2016. Inga bisysslor avslogs, och endast en hade koppling till Region Skåne. Antalet anställda och arbetad tid Antalet anställda var per den siste december 2016 810 medarbetare att jämföra med 789 samma period föregående år. Omräknat till använda anställda omräknade till heltid var siffran 550,7 att jämföra med 539,4 föregående år. Ökningen av antal medarbetare återfinns i grupperna ledning/administration, medicinska sekreterare och läkare. Personalgruppen läkare är en svårrekryterad grupp och förvaltningen lyckades inte säkerställa den läkarkompetens som behövs därför har en ökning i antal anställda i läkargruppen varit efterfrågad. Som ett led i att lösa bristen på läkare såg förvaltningen över och påbörjade ett förändrat uppdrag för sjuksköterskegruppen med ambitionen att på sikt utöka antalet sjuksköterskor för att kunna överföra ett antal av läkarens arbetsuppgifter till dem. Hjälpmedel Skåne fick under perioden ett nytt uppdrag vilket medförde nya arbetsuppgifter inom det administrativa området och en utökning av antalet administrativa medarbetare. Divisionen anställde kundtjänstmedarbetare till Enheten för stöd och support och produktkoordinatorer till Enheten för strategiskt sortimentarbete. Båda dessa yrkesgrupper var nya för förvaltningen. HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 19

Produktion Produktionen 2016 nådde drygt 172 400 vårdkontakter för verksamheterna barn- och ungdomshabiliteringen, vuxenhabiliteringen och syn-, hörsel- och dövverksamheten, inklusive Audionommottagningen Lund. Föregående år var antalet vårdkontakter knappt 173 900. Det motsvarar en produktionsminskning om 0,9 procent eller 1 500 vårdkontakter jämfört med föregående år. Samtidigt ökade antalet vårdåtaganden med 3,1 procent. Det skedde en produktionsökning inom barn- och ungdomshabiliteringen samt Audionommottagningen Lund. Inflödet av patienter ökade inom alla verksamheter. Antalet remisser avseende barn och ungdomar 17 år eller yngre, med diagnosen autism, har ökat med 77 procent sedan 2013. Ökningen i år jämfört med föregående år var 24 procent. Antalet remisser på små barn, 6 år eller yngre, har ökat med 77 procent från 2013 till 2016, och inflödet av remisser förväntas öka även fortsättningsvis. Barn- och ungdomar 17 år eller yngre stod för drygt 60 procent av vårdinsatserna. Barn i förskoleåldern ska enligt nationella riktlinjer få intensiva och mångsidiga insatser för maximal effekt. Antalet män som fick en vårdkontakt under året uppgick till 14 procent fler jämfört med antalet kvinnor. Samtidigt fick de manliga patienterna 35 procent fler vårdkontakter. Antalet vårdkontakter per patient uppgick i genomsnitt till 10,1 för män och 8,5 för kvinnor. Patienter En konstant ökning av patienter de senaste åren beror på en förändrad demografi. Den generella befolkningsökningen påverkar antalet patienter till viss del men det ökade inflödet beror även på fler asylsökande och på ett ökat remissinflöde. Antalet unika patienter som haft vårdkontakt under året uppgick till cirka 18 400 för division Habilitering och rehabilitering, inklusive Audionommottagningen Lund. Det var en ökning med 730 patienter eller 4,1 procent. Ökning av patientantalet skedde inom alla verksamheter. Störst var ökningen inom barn- och ungdomshabiliteringen och vuxenhabiliteringen, och beror främst på ett ökat remissinflöde av unga med autism. Även inflödet av remisser till Hörselenheten vuxna ökade. Barn och ungdomar upp till och med 17 år utgjorde 41 procent av patienterna. Den största ökningen, 10,4 procent, skedde också i denna åldersgrupp. Produktion Hjälpmedel Skåne Inom Hjälpmedel Skåne redovisas produktionen genom patienttid för tekniker och konsulenter. Patienttiden låg på cirka 54 procent för båda kategorierna, vilket var något lägre än föregående år. Målbilden var 60 procent för konsulenter och 70 procent för tekniker. Den stora omorganisation som skedde inom divisionen förklarar det lägre resultatet. Hjälpmedel Skåne använder även ett internt produktivitetsmått kallad erbjuden tid. Detta för att kunna påvisa den inre effektiviteten som ska ge hög service till patienterna. Målbilden var att erbjuda 85 procent av patienterna tid inom 30 dagar. Årsgenomsnittet 2016 hamnade på 79 procent. Antalet unika patienter med en hjälpmedelsförskrivning minskade med 1 600 stycken till cirka 26 800, en minskning med 5,8 procent. Inom området synhjälpmedel syntes den största minskningen av förskrivningar. Förskrivningar av scooter ökade i snitt med 1,2 procent 2016. För tyngdtäcken var ökningen 13 procent, och den införda patientavgiften ledde inte till minskad förskrivning. Antalet unika patienter som fått utprovat hjälpmedel för rörelsenedsättning var i princip oförändrat. Produktion Tolkverksamheten Tolkverksamhetens uppdrag är vardagstolkning enligt HSL 3, för döva, dövblinda och hörselskadade, men även viss tolkning där annan huvudman har ansvar. Under året utfördes 10 614 vardagstolkningar. Utförda vardagstolkningar ökade med 9,9 procent eller 958 stycken jämfört med föregående år. Antalet tolkanvändare minskade med 5,7 procent eller 66 stycken, och uppgick till 1 095 för året. Ökning av tolkbeställningar ses även i andra delar 20 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

Utfall 2015 2016 Differens % Budget Budget avvikelse % Besök totalt 157 350 156 735-0,4% 149 484 4,9% -varav läkarbesök 3 877 3 921 1,1 % 3 699 6 % -varav övriga besök 153 473 152 814-0,4 % 145 785 4,8 % -varav hembesök totalt 5 657 5 946 5,1 % -varav hembesök läkare 2 3 50 % -varav hembesök övriga 5 655 5 943 5,1 % Kvalificerade brev-/ telefonkontakter totalt 16 516 16 855 2,1 % -varav läkarkontakter 2 080 1 785-14,2 % -varav övriga kontakter 14 436 15 070 4,4 % Totalt antal vårdkontakter* 173 889 172 402-0,9 % Unika individer totalt 17 694 18 425 4,1 % Unika individer slutenvård Unika individer öppenvård 17 694 18 425 4,1 % Tabell 14. Vårddata, jämförelse 2015-2016. Källa LIS Vårddata månadsuppföljning, exklusive division Hjälpmedel Skåne. *Källa HoH beslutsstöd. Not. Det finns en viss diskrepans mellan antalet vårdkontakter som visas i LIS samt antalet som återfinns i QlikView Pasis besöksregistrering. Vårdproduktion beräknas exklusive Riksgymnasiet och Hjälpmedel Skåne, vilka endast delvis registrerar kontakter i Pasis. Med anledning av det blir inte produktionen jämförbar varför dessa verksamheter valts att exkluderas i denna uppföljning. I begreppet vårdkontakter ingår kontakttyperna anhörigkontakt, internkonsult, konsultbesök, kvalificerad brev- och telefonkontakt, nybesök, samverkan, telefonkontakt till besöksregistrering samt återbesök. Antal vårdkontakter Diagram 5. Antal vårdkontakter 2014-2016, exklusive Riksgymnasiet och Hjälpmedel Skåne. Källa: Qlik View Pasis besökregistrering HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 21

Antal patienter Diagram 6. Utveckling antal patienter 2014-2016. Antal vårdkontakter - ålder Antal patienter - ålder Diagram 7. Antal vårdkontakter 2016 fördelat per åldersgrupp. Diagram 8. Antal patienter 2016 fördelat per åldersgrupp. Antal vårdkontakter - kön Antal patienter - kön Diagram 9 Antal vårdkontakter 2016 fördelat per kön. Diagram 10 Antal patienter 2016 fördelat per kön. 22 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

av landet. Ökat beställningstryck på tolkcentralen medförde ett ökat behov av att köpa tolktjänster och därmed ökade kostnader. Ökningen av tolkbeställningar och användare beror sannolikt på att tolkanvändarna upptäckt möjligheten att få tolk till fler typer av uppdrag än tidigare. Tillgängligheten, då det var möjligt att tillgodose behovet av tolk, var 95 procent, 0,5 procentenheter lägre än föregående år. Produktion vårdval hörselrehabilitering Vårdval hörselrehabilitering omfattar de auktoriserade audionommottagningarna. Vårdvalet administreras och finansieras via habiliterings- och hjälpmedelsnämnden. Åtta olika företag eller organisationer driver drygt 30 mottagningar. Endast en mottagning drivs i offentlig regi av Region Skåne, de övriga drivs i privat regi. Antalet avslutade hörselrehabiliteringar var 11 323, vilket var en ökning med 327 stycken eller 3,1 procent jämfört med föregående år. Detta kan jämföras med budgeterat värde om 11 500. Avslutade bedömningar ökade med 204 stycken eller 1,3 procent jämfört med föregående år. Antalet utförda bedömningar för perioden var 16 016 stycken. Budgeterat antal var 16 000 bedömningar. Antalet väntande på bedömning sjönk drastiskt när vårdvalet infördes 2009. Därefter har nivån på antalet väntande varit relativt stabil. Tillgängligheten inom 60 dagar för utprovning av hörapparat inom vårdvalet låg på 100 procent under hela 2016. Patienten kan välja mellan att köpa sin hörapparat på rekvisition och därmed välja apparat själv, eller erhålla apparat från Region Skånes upphandlade sortiment. Fördelningen mellan rekvisitioner och hörapparater från Region Skånes upphandlade sortiment har varierat mycket mellan åren. 2016 ledde i genomsnitt 29 procent av processerna fram till att patienten valde Rekvisition hörapparat. En markant minskning av andelen rekvisitioner kunde ses under senare delen av 2016 till förmån för val av Region Skånes upphandlade sortiment. Det berodde på att ett nytt avtal för hörapparater trädde ikraft 1 maj respektive 1 september 2016, vilket förnyade det upphandlade sortimentet av hörapparater. Detta gjorde det upphandlade sortimentet mer attraktivt för patienterna och andelen rekvisition har sedan dess sjunkit markant. Produktivitet Sedan flera år tillbaka har det skett en produktivitetsökning om i snitt 6 procent årligen. Detta är ett resultat av ett effektiviseringsarbete som löpande skett under ett antal år då produktionen ökat samtidigt som antalet resurser blivit färre. 2016 minskade däremot produktiviteten med 0,7 procent jämfört med föregående år. Nyrekryteringar påverkar produktiviteten då en nyanställd inte initialt uppnår samma produktion som en medarbetare som varit anställd ett tag. Även ett förändrat arbetssätt ledde till minskad produktivitet. Tolk 2016 2015 Differens Differens % Tillgänglighet 95 % 95,5 % - -0,5 % Utförda 10 614 9 656 958 9,9 % Tolkanvändare 1 095 1 161-66 -5,7 % Tabell 15. Tillgänglighet tolk, jämförelse 2015-2016. Procentuell fördelning inom avslutade hörselrehabiliteringar Diagram 11. Utveckling av andel rekvisition respektive upphandlat sortiment av hörapparater, 2012-2016. HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 23

Avslutade hörselrehabiliteringar Diagram 12. Utveckling av avslutade hörselrehabiliteringar 2009 samt 2014-2016. Avslutade hörselbedömningar Diagram 13. Utveckling av avslutade hörselbedömningar 2009 samt 2014-2016. Antal som väntar på hörselbedömning Diagram 14. Utveckling av antal väntande på hörselbedömning 2009 samt 2014-2016. 24 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

Finansiering och ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt ingångsläge Den gängse uppräkningen av ersättningen till vårdvalet hörselrehabiliteringar 2016 motsvarar inte kostnaden för antalet utprovningar av hörapparater samt kostnaden för hörapparater. Förutsättningarna var kända vid ingången av 2016, vilket gjorde att det ekonomiska ingångsläget de facto var negativt. Vårdval hörselrehabilitering är sedan några år underfinansierad. Under åren 2009-2016 har verksamheten genererat totalt ett överskott om 25,8 miljoner kronor vilket har återredovisats varje år. Den demografiska utvecklingen pekar mot en allt ökande äldre befolkning samt fler asylsökande. Den förändrade demografin innebär både ett ökat behov av habiliteringsinsatser men även ett ökat hjälpmedelsbehov. Inom habiliterings- och hjälpmedelsnämndens kostnadsansvar handlade det delvis om ökade kostnader för insatser för barn med autism samt för scootrar, elrullstolar och drivaggregat. Antalet remisser för barn med autism har under de senaste tre åren ökat med 77 procent. Anledningen till den stora ökningen är främst ökad kunskap och möjligheter att tidigt ställa diagnos. Inflödet av remisser fortsatte att öka under 2016. Remisser för barn 0 till 6 år har ökat med 77 procent sedan 2013. Verksamheten har fått extra anslag för att kunna öka antalet resurser som behövs för att kunna ge intensiva insatser till små barn med autism. Evidensbaserade nationella riktlinjer för habiliteringsinsatser finns för barn i åldern 0 till 6 år, och dessa säger att tidiga intensiva mångsidiga och nätverksbaserade insatser ska ges under en period av två år. Resultat Förvaltningens ekonomi redovisas i två separata delar där kärnverksamheten skiljs från verksamheten vårdval hörselrehabiliteringar. Totalt resultat för 2016 uppgick till 4,9 miljoner kronor. Avvikelsen motsvarar 0,8 procent av verksamhetens omslutning. Kärnverksamheten visade ett överskott på 5,9 miljoner kronor medan resultatet för vårdval hörselrehabilitering uppgick till 8,6 miljoner kronor. Habilitering och hjälpmedel fick under 2016 ansvaret för Region Skånes hantering av glasögonbidrag till barn och unga 8-19 år. Då helårseffekt inte nåddes för 2016 genererade statsbidraget för glasögonbidrag ett överskott på 7,6 miljoner kronor. Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster uppgick till -2,7 miljoner kronor. Den jämförelsestörande posten som påverkade resultatet var överskott av glasögonbidrag för barn 8-19 år. Resultatet för vårdvalet hörselrehabiliteringar uppgick till -8,6 miljoner kronor. Det ekonomiska ingångsläget för vårdvalet var negativt. Budgeterat regionbidrag har inte finansierat det ökade antalet hörselutprovningar, bedömningar samt kostnadsökningar för hörapparater tidigare år. Under året har nämnden fattat beslut om ett flertal åtgärder med målsättningen att förbättra resultatet för denna del av verksamheten. Åtgärderna finns beskrivna under rubriken Handlingsplaner för ekonomi i balans. Helårseffekt uppnåddes inte under 2016 varför åtgärderna fortsatt får effekt under 2017. År Resultat (mkr) Överskott över tid (mkr) 2009-44 2010 48,2 2011 27,3 2012 24 2013 6 2009-2013 61,5 2014-13,3 2009-2014 48,2 2015-14,8 2009-2015 33,4 2016-8,6 2009-2016 25,8 Tabell 16. Överskott över tiden, hörselrehabilitering. Resultat Regionbidrag Totalt 4,9 675,4 Habilitering och hjälpmedel kärnverksamhet Ny organisation - Hjälpmedel Skåne 5,9 591,6 0 4,9 Glasögonbidrag 7,6 15,9 Vårdval hörselrehabilitering -8,6 63 Tabell 17. Resultat Habilitering och hjälpmedel 2016. HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 25

Hörselrehabiliteringar - kostnader och utprovningar 2007-2016 Diagram 15. Hörselrehabiliteringar utveckling över tid för nettokostnader, regionbidrag och antal. Ekonomi (mkr) Utfall 2015 Utfall 2016 Helårsbudget 2016 Differens utfall/budget 2016 Differens % utfall/budget 2016 Regionbidrag 649,7 675,4 675,4 0 0 % Patient/trafikavgifter 10,2 12,4 11,1 1,3 11,8 % Försäljning av verksamhet 2,6 1,7 1,6 0,2 10,1 % Försäljning av varor och tjänster 12,8 14,9 14,9 0-0,2 % Specialdestinerade statsbidrag 19,7 36,1 19,4 16,7 86 % Bidrag och övriga intäkter 18,5 13,8 7,3 6,5 88 % Verksamhetens intäkter 713,6 754,4 729,8 24,6 3,4 % Lönekostnader -246,8-258,5 260,2 1,7-0,6 % Arbetsgivaravgifter och pensioner -108,3-115,6-117,6 2,1-1,8 % Övriga personalkostnader -8,5-9,6-6,2-3,4 54,6 % Kostnader för inhyrd personal -8,5-7,6-7,2-0,4 4,9 % Material och tjänster -196,6-203,2-192,5-10,8 5,6 % Fastighetskostnader -62,8-64,7-64,2-0,4 0,7 % Lämnade bidrag -17,2-14,8-15,2 0,3-2,2 % Övriga omkostnader -58,1-66,1-57,2-8,9 15,6 % Verksamhetens kostnader -706,6-740,1-720,3-19,8 2,8 % Avskivningar -8,6-8,7-8,9 0,1-1,5 % Nettokostnader -1,5 5,5 0,6 4,9 837,8 % Finansiella kostnader -0,6-0,7-0,6-0,1 10,6 % Finansiella intäkter 0 0 0 0 Intäkter och kostnader utanför verksamhetens resultat -0,6-0,6-0,6-0,1 10,5 % RESULTAT -2,1 4,9 0 4,9 Tabell 18. Resultaträkning Habilitering och hjälpmedel 2016. Motpart 1-3. 2015 motpart 1-4 då Habilitering och hjälpmedel ingick i Skånevård Kryh. 26 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

Intäkter Intäkterna för perioden, exklusive regionbidraget, översteg budget med 24,6 miljoner kronor eller 45 procent. Jämförelsestörande poster där motsvarande intäkter inte fanns 2015 är 4,8 miljoner kronor som avser tilläggsfinansiering från regionstyrelsen för finansiering av ny hjälpmedelsorganisation samt 15,9 miljoner kronor som avser statsbidrag för glasögonbidrag till barn 8-19 år. Patientintäkterna avseende utprovningsavgifter för hörapparater inom vårdvalet uppgick till 11,5 miljoner kronor. Detta var en ökning med 2,3 miljoner kronor eller 25 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen beror främst på en förändrad redovisningsprincip, vilken praktiserades från och med 1 april 2015, som innebär att patientavgifterna avseende utprovningsavgifterna redovisas som en intäkt istället för kostnadsreducering av tjänsteköp avseende utprovningar. Motsvarande kostnadsökning finns därmed för utprovningsbesök vilka redovisas som en bruttokostnad. Projektmedel ökade med cirka 3 miljoner kronor jämfört med föregående år. Den största anledningen till denna ökning var att Habilitering och hjälpmedel övertagit hanteringen av kvalitetstregistret HabQ, vilket är ett samarbete mellan föreningen Sveriges habiliteringschefer och flertalet regioner och landsting samt Linköpings universitet - Institutionen för medicin och hälsa (IMH). Hälso- och kvalitetsuppföljningen omfattar i dagsläget barn och ungdomar med cerebral pares och autism. En ökning av antalet asylssökande till verksamheten genererade ökade intäkter. Ersättningen för hjälpmedelskostnader för asylsökande ökade med knappt 600 000 kronor, motsvarande 48 procent, jämfört med föregående år. För besök till division Habilitering och rehabilitering ökade intäkterna med drygt 600 000 kronor, motsvarande 36 procent. Planerade intäkter som motsvarade cirka 400 000 kronor för enheten BarnReHab uteblev. Det berodde på minskade uppdrag, vilka fluktuerar mycket mellan åren och är svåra att förutse. Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal Personalkostnaderna ökade jämfört med föregående år med 5,5 procent. Antalet använda anställda omräknat till heltid (AoH) ökade jämfört med tidigare år med 2,1 procent eller 11 stycken. Ökningen berodde främst på ett utökat uppdrag för Hjälpmedel Skåne men även på tillskottet av medel för att kunna ge insatser åt barn och unga med autism, vilket bidrog till fler anställda. Personalkostnaderna stämde väl överens med budget och avvek med 0,3 miljoner kronor, respektive 0,1 procent. Under 2016 startades en uppbyggnad av serviceentreprenader för hjälpmedel, motsvarande en kostnadsökning motsvarande cirka 2 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen berodde främst på tillfälliga vakanser som inte kunde besättas på grund av en ökad personalrörlighet, samt svårigheter att tillsätta vakanta tjänster och sjukskrivningar. Det finns en problematik när behov av kortare vikariat uppstår då vikarier har svårt att gå in och upprätta en fullgod relation gentemot patienterna. Verksamheten bygger på att en kontinuitet i relationen mellan patienter och vårdgivare kan upprätthållas. Patienter och vårdgivare har ofta långvariga kontakter. Det medför färre antal anställda vid oplanerad frånvaro. Det är nu också en medveten strategi att försöka överanställa, då förvaltningen har problem med vakanser vid korttidsfrånvaro. Enbart lönekostnaderna inklusive arbetsgivaravgifter för anställd personal stod för en ökning om 5,4 procent, vilket delvis berodde på årets löneökning men även på en utökning av personal för ny hjälpmedelsorganisation samt ökad bemanning för att kunna ta hand om ett ökat inflöde av barn med autismspektrumtillstånd. Personalkostnaderna, inklusive kostnader för inhyrd personal samt tjänsteköp av teckenspråkstolkar, ökade med 19,9 miljoner kronor eller 5,2 procent jämfört med 2015. Utfallet jämfört med budget var 1,3 miljoner kronor högre motsvarande 0,3 procent, vilket beror på en högre kostnad för inhyrda teckenspråkstolkar. Kostnaden för externt inhyrd personal, exklusive köpta tolktjänster, uppgick till 0,5 miljoner kronor för året och var lägre än budgeterat värde på 1,4 miljon kronor. Dessa tjänster avser läkare. Det var en minskning med 0,5 miljoner kronor jämfört med föregående år. Bemanningsföretag används enbart i undantagsfall och utgör därför en marginell omfattning. Barn- och ungdomshabiliteringen ska i första hand köpa in läkarresurser från sjukhusen i HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 27

Ekonomi (mkr) Utfall 2015 Utfall 2016 Helårsbudget 2016 Differens utfall/budget 2016 Differens % utfall/budget 2016 Regionbidrag 61,3 63 63 0 0 % Patient/trafikavgifter 9,2 12 10,5 1,5 14,4 % Försäljning av verksamhet 0,4 0,4 0,1 0,3 240,5 % Försäljning av varor och tjänster 0,8 0,8 1-0,1-12,5 % Bidrag och övriga intäkter 5,9 2,3 2 0,4 19,2 % Verksamhetens intäkter 77,6 78,5 76,5 2,1 2,7 % Lönekostnader -0,9-0,7-0,9 0,1-13,3 % Arbetsgivaravgifter och pensioner -0,4-0,3-0,4 0,1-15,9 % Övriga personalkostnader 0 0 0 0-3,4 % Kostnader för inhyrd personal -0,1 0-0,1 0,1-100 % Material och tjänster -86,7-83,8-77,9-5,8 7,5 % Lämnade bidrag -3,3-1,3-1 -0,4 40,2 % Övriga omkostnader -1-0,9 3,8-4,7-125 % Verksamhetens kostnader -92,4-87,1-76,5-10,7 14 % Verksamhetens nettokostnader -14,8-8,6 0-8,6 RESULTAT -14,8-8,6 0-8,6 Tabell 19. Resultaträkning vårdval hörselrehabilitering 2016. Bruttokostnadsutveckling Diagram 16. Bruttokostnadsutveckling Habilitering och hjälpmedel 2014-2016. 28 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

Skåne men då sjukhusen inte alltid hade möjlighet att tillhandahålla dessa tjänster så köptes tjänsterna in från bemanningsföretag och från privatpraktiserande läkare. Övriga kostnader Övriga kostnader översteg budget med 20,1 miljoner kronor, motsvarande 5,8 procent. Jämförelsestörande poster där motsvarande kostnader inte fanns 2015 var cirka 1 miljon kronor som avser tilläggsfinansiering från regionstyrelsen för finansiering av ny hjälpmedelsorganisation samt 8,3 miljoner kronor som avser statsbidrag för glasögonbidrag till barn 8-19 år. Möbler och förbrukningsinventarier köptes i ökad utsträckning, bland annat med anledning av omflyttningar inom organisationen. I budget fanns även en balanspost avseende del av förväntat underskott i verksamheten vårdval hörselrehabilitering som genererade en utfallsavvikelse gentemot budget. Projektkostnader uppgick till cirka 3 miljoner vilka inte fanns med i budget. Bruttokostnadsutveckling Utvecklingen för förvaltningens bruttokostnader var 4,7 procent, jämfört med föregående år. Reducerat för förändrad redovisningsprincip avseende utprovningsavgifter uppgick de till 4,1 procent. Motsvarande siffra för förvaltningens kärnverksamhet, det vill säga exklusive vårdval hörselrehabilitering, var 6,2 procent. Glasögonbidraget erhölls med helårseffekt trots att lagen trädde i kraft först den 1 mars. Dessutom dröjde det ytterligare ett par månader innan organisationen fanns på plats för att kunna hantera utbetalningarna vilket ledde till en låg efterfrågan de första månaderna, trots möjligheten att retroaktivt begära bidrag. I resultatet finns ett överskott på 7,6 miljoner kronor som avser glasögonbidraget. Inom tolkverksamheten, teckenspråkstolk och skrivtolk, ökade kostnaderna med drygt 9 procent med anledning av ökad efterfrågan samt högre kostnader för it-system. Nettokostnadsökningen per uppdrag var betydligt mindre och ökade med 1,2 procent. För Hjälpmedel Skåne var bruttokostnadsökningen 8,2 procent. En väsentlig anledning till den ökade kostnadsutvecklingen var högre personalkostnader som, utöver årliga löneökningar, beror på ett ökat antal använda resurser för uppbyggnad av Hjälpmedel Skånes organisation. Ett tillskott till uppbyggnaden Bruttokostnadsutveckling Totalt Habilitering och hjälpmedel 4,7 % 34 mkr Exkluderat vårdval hörselrehabilitering 6,2 % 39 mkr Jämförelsestörande poster Ny hjälpmedelsorganisation 4,8 mkr Glasögonbidrag 15,9 mkr Totalt justerat Justerad bruttokostnad exkluderat vårdval hörselrehabilitering -4,8 mkr -8,3 mkr -13,1 mkr 4,1 % 25,7 mkr Tabell 20. Bruttokostnadsutveckling totalt och exkluderat vårdval hörselrehabilitering.. kom från regionstyrelsen på 4,8 miljoner kronor på helårsbasis. Kostnaden för glasögonbidrag åt barn 8-19 år medförde också en ökad kostnadsutveckling motsvarande 8,3 miljoner kronor. Kostnader för dessa uppdrag fanns inte i verksamheten tidigare. För övrigt fortsatte kostnaden att ökad både för scootrar och tyngdtäcken. Ökningen av antalet förskrivningar av scootrar mattades av under året men däremot ökade inköpskostnaderna. Bruttokostnadsökningen för vårdvalet minskade och uppgick till -5,7 procent. Förändrad redovisningsprincip för utprovningsavgifter har medfört en kostnadsökning motsvarande cirka 2,3 miljoner kronor avseende utprovningsbesök vilka från och med 1 april 2015 har redovisats som en bruttokostnad. Denna beskrivs även under rubriken Intäkter. Reducerat för denna påverkan nådde bruttokostnadsökningen -8,2 procent totalt sett. Anledningen till den minskade kostnadsutvecklingen var de kostnadsreducerade åtgärder som nämnden vidtagit under året, inkluderande nya upphandlade avtal med lägre priser för hörapparater. Kostnader för kvalitetsregistret HabQ tillkom med cirka 3 miljoner kronor. De regioninterna kostnaderna för telefoni och it-verksamhetssystem utgör en kostnadsökning om 6,4 miljoner kronor eller 27 procent. Jämfört med budget var kostnaderna 3,7 miljoner kronor högre, motsvarande 14 procent. Volymberoende telefonioch it-system med fast månadskostnad fakturerades löpande på rätt kostnadsbärare men ökade under 2016. Däremot fördelades och budgeterades övriga it-system tidigare utifrån ett uppskattat schablonvärde HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 29

med anledning av att Habilitering och hjälpmedel då var en division tillhörande förvaltning Skånevård Kryh. Vid övergång till egen förvaltning kunde dessa kostnader nu fördelas på ett korrekt sätt. Kostnaderna för Regionservice var totalt 7,6 procent högre än föregående år, motsvarande 5,4 miljoner kronor. Differensen härrör till kostnadsposter som tidigare hanterades via Skånevård Kryh. HANDLINGSPLANER FÖR EKONOMI I BALANS MÅL: Långsiktigt stark ekonomi Förvaltningens ekonomi är i balans. En löpande effektivisering av verksamheten sker kontinuerligt för att kunna möta det ökade inflödet av patienter och för att kunna utföra ålagt uppdrag. Inom Hjälpmedel Skåne syns ökade priser samt ökat behov av hjälpmedel vilka driver kostnaderna uppåt. Resultatet för vårdval hörselrehabilitering uppgick till minus 8,6 miljoner kronor. Hörselrehabilitering, inklusive hörapparater, sker genom vårdval där alla aktörer utom en är privata. Nämnden har inga möjligheter att påverka volymen av hörselrehabiliteringar som regelverket ser ut idag. För området finns begränsade möjligheter att styra kostnadsutvecklingen. Medborgarnas rätt till hörselrehabilitering och hörhjälpmedel utgår från den hörselnedsättningsgräns som regionfullmäktige fattade beslut om 2009. Med målet att nå balans i verksamheten utan ett tillskott av ytterligare medel, fattade habiliteringsoch hjälpmedelsnämnden beslut om ett antal åtgärder under 2016: borttagande av administrativ ersättning för rekvisition nya upphandlade avtal för hörapparater med lägre priser vilket även lett till lägre ersättning för rekvisition högre egenavgift vid utprovning av hörapparat Dessa åtgärder räckte dock inte fullt ut för att nå balans i vårdvalet. För att nå balans, utifrån nuvarande egenfrågan, krävs ytterligare höjning av utprovningsavgiften, alternativt eller i kombination med en höjning av nivån för att vara berättigad till hörapparat. Vårdval hörselrehabilitering Obalans vid årets ingång -14 Vitagna åtgärder 4,7 Vårdflöde/metoder/bemanning - Material och läkemedel - Övrigt 4,7 Avvikelser 0,7 Resultat 2016-8,6 Tabell 21. Obalans i resultat vårdval hörselrehabilitering 2016. Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden fick för första gången uppräkning för demografi inkluderat i regionbidraget för 2017. Det medför möjligheter framöver att fördela ytterligare medel till vårdvalsverksamheten hörselrehabilitering under 2017. Regeringen beslutade 1 februari 2016 om en förordning som innehåller bestämmelser om bidrag för kostnad för glasögonbidrag för barn 8-19 år. Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden fick 15,9 miljoner kronor för 2016 för att administrera bidraget. Detta bidrag nyttjades inte fullt ut innevarande år på grund av att bidraget inte uppnådde helårseffekt och för att efterfrågan av glasögon initialt var lågt. Denna verksamhet gav därför ett överskott på 7,6 miljoner kronor. Uppbyggnad av ny organisation som matchar det nya utökade uppdraget för Hjälpmedel Skåne pågår. Uppdraget innebär att det ska finnas en tydlig styrning genom regelverk och avtalsuppföljning inom alla hjälpmedelsområden. Effektiva processer ska prägla verksamheten och ett likvärdigt service- och tjänsteutbud ska finnas över hela Skåne. Genom denna nya organisation för läkemedelsnära produkter förväntas besparingseffekter på uppemot 40 miljoner kronor inom Region Skånes vårdproduktion. NYCKELTAL Förvaltningen använder sig av ett antal nyckeltal, som till exempel produktivitet, andel tillgänglighet inom 30 samt 60 dagar, förändring sjukdagar per medarbetare, bruttokostnadsutveckling samt erbjuden tid inom Hjälpmedel Skåne. Noggranna uppföljningar görs på enhetsnivå men även på aggregerad divisions- 30 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

nivå. Beskrivningar kring dessa tal har gjorts tidigare i verksamhetsberättelsen. För förvaltningen finns inga mixpoäng, varför nyckeltalen med mixpoäng inte är aktuella. Ett nyckeltal i förvaltningen är produktivitet, det vill säga antal utförda vårdkontakter per använd resurs. Inom enheterna bryts dessa tal ner på bland annat vårdgivarkategori. Uttalade måltal finns för att tydliggöra förväntningar ner på individnivå. Produktivitetsutvecklingen har i snitt varit 6 procent under de senaste åren, då flera effektivitetsåtgärder genomförts. 2016 minskade produktiviteten med 0,7 procent. Lönekostnaden per använd anställd omräknad till heltid (AOH) ökade med 2,3 procent. INVESTERINGAR Byggnadsinvesteringar Under året skedde inga bygginvesteringar i regionens regi. Ett nytt hyresavtal tecknades med Stenvalvet AB angående ombyggnad av By 11 på Hemhultsområdet i Kristianstad. Byggstart sker under mars 2107 och inflyttning av Hörselenheten vuxna, Tolkcentralen samt Synenheten vuxna i Kristianstad sker cirka 6 månader senare. Utrustningsinvesteringar Investeringar inom förvaltningen bestod av inköp av hjälpmedel till patienter med ett inköpspris högre än ett basbelopp. Kostnaden uppgick till 9,3 miljoner kronor för året, och avsåg kostnader för elrullstolar till patienter. Det innebar en negativ avvikelse från budget med 1,3 miljoner kronor. Behovet av hjälpmedel styr kostnadsutvecklingen. Förskrivning gjordes främst av andra organisationer som primärvård, sjukhus och kommuner, och styrs av regelverket i Hjälpmedelsguiden. HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 31

Miljö Tjänsteresor Ett av förvaltningens miljömål för 2016 handlade om att använda distansmötesteknik för att minska resandet med i första hand bil men även resande överhuvudtaget. Resandet med privat bil minskade med 10 procent jämfört med 2015. Förvaltningen har dessutom redan tidigare år minskat körningen med egen bil väsentligt. Andelen flygresor mellan Skåne och Stockholm utgjorde endast 8 procent av resorna, övriga 92 procent skedde med tåg. Andelen flygresor minskade jämfört med förra året då andelen var 17 procent. Läkemedel Förvaltningens läkemedelsanvändning var i stort sett obefintlig. Miljöombuden inom Habilitering och hjälpmedel fick information om kemikalierisker i allmänhet, och arbetet med att förmedla detta till alla medarbetare fortsätter under 2017. Kemikalier Habilitering och hjälpmedel använder sex av kemikalierna på utfasningslistan och dessa går för närvarande inte att fasa ut då alternativ som ger rätt egenskaper saknas. Arbete för att kunna ersätta dem i framtiden pågår kontinuerligt. Materialanvändning Ett av förvaltningens miljömål för 2016 var att göra en översyn av materialströmmar och material-användning för att se var man kan minska användning och förebygga uppkomst av avfall. Detta genomfördes och resulterade i ett miljömål inom området för 2017. Materialanvändningen 2016 minskade med 5 procent jämfört med 2015. 32 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

Intern kontroll Under året gjordes uppföljning och rapportering av intern kontroll i enlighet med den plan för intern kontroll som habiliterings- och hjälpmedelsnämnden fastställt. Resultatet av det interna kontrollarbetet framgår av bilagorna Uppföljningg Plan för intern kontroll 2016 Habilitering och hjälpmedel samt Verksamhetsberättelse 2016, intern kontroll. En sammanfattning av årets arbete med intern kontroll redovisas utifrån de fem kontrollkomponenter som ingår i den så kallade COSO-modellen, vilken används för att beskriva och följa upp arbetet med intern kontroll. Kontrollmiljö Aktörerna och deras respektive roller och ansvar Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden fastställde intern kontrollplan för 2016 och översände den till regionstyrelsen. Nämnden följde upp planen i tertialrapporter och årsredovisning. Inför 2016 års plan gjorde nämndens presidium även en övergripande riskanalys omfattande interna och externa risker av betydelse för verksamheten. Förvaltningens ledningsgrupp och förvaltningens samverkansgrupp, som består av representanter från de fackliga organisationerna och från arbetsgivaren, gjorde risk- och väsentlighetsbedömningar för att identifiera vilka kontrollområden som skulle ingå i planen. Utifrån den sammanlagda bedömningen tillfogades planen ett antal kontrollområden. Kontrollutförare för de olika kontrollmomenten var verksamhetschefer, stabschefer eller ansvarig för ett specifikt område. Riskbedömning Processen för framtagande av planen för intern kontroll, inkluderande riskanalysen Processen för intern kontroll 21016 inom Habilitering och hjälpmedel följde processen för verksamhetsplan och budget inom Region Skåne. Med utgångspunkt i budgeten, innehållande Region Skånes övergripande mål, fastställde habiliterings- och hjälpmedelsnämnden ett förvaltningsuppdrag för Habilitering och hjälpmedel. Utifrån förvaltningsuppdraget gjordes risk- och väsentlighetsbedömningar som användes för att identifiera vilka områden som skulle ingå i planen. Risk- och väsentlighetsbedömning gjordes även av de administrativa kontrollområdena. Utöver detta gjordes även en bedömning av övriga interna och externa risker av betydelse för verksamheten. Bedömningarna gjordes av förvaltningens ledningsgrupp och förvaltningens samverkansgrupp. En övergripande riskanalys gjordes av nämndens presidium. Genomförande av kontrollmomenten skedde under året i enlighet med vad som anges i planen. Rapportering avseende den interna kontrollplanen gjordes till habiliterings- och hjälpmedelsnämnden i tertialrapporter och årsredovisning. I samband med rapporteringen i tertial 2 samt årsredovisningen har den sammanfattade risk- och väsentlighetsbedömningen uppdaterats i enlighet med instruktion. Kontrollaktiviteter Om arbetet med intern kontroll bidragit till måluppfyllelsen En viktig utgångspunkt i arbetet med den interna kontrollplanen var förvaltningsuppdraget, Målfokus 2016. De måltal som fick högst poäng vid risk- och väsentlighetsbedömningen infogades i den interna kontrollplanen under Region Skånes övergripande kontrollområden. På så sätt fanns en direkt koppling mellan Region Skånes mål, förvaltningens mål och den interna kontrollplanen. Resultatet av uppföljningen av den interna kontrollplanen redovisades med färgmarkeringar; grön - enligt plan, gul - risk för avvikelse samt röd - avvikelse konstaterad. Vid uppföljning i tertial 1 och 2 rapporterades ett antal avvikelser respektive risker för avvikelser. Genom att tidigt uppmärksamma områden där det finns en risk att målen inte uppnås lyftes problemområden och åtgärder vidtogs. Några områden som varit gulmarkerade under året har vid årets slut fått en grön markering. Det gäller bland annat kontrollmomenten Patientens synpunkter bidrar till förbättringar, Patienten får insatser i en patientsäker miljö samt Aktiviteter för en hälsosam arbetsplats planeras och genomförs i verksamheterna. Information och kommunikation Hur information/kommunikation hanteras inom organisationen Information om den interna kontrollplanen och dess kontrollmoment sker i linjeorganisationen. Samtliga chefer fick vid chefsmöte under våren 2016 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 33

information om uppföljning av föregående års interna kontrollplan, planen för 2016 och var man kan hitta den. Genomförande av kontrollmomenten gjordes under året i enlighet med planen. Rapportering gjordes till habiliterings- och hjälpmedelsnämnden och förvaltningsledningen i tertialrapporter samt i verksamhetsberättelse för 2016. Vid eventuell avvikelse eller risk för avvikelse angavs åtgärder av kontrollutförare. Samtliga kontrollmoment redovisas utifrån beslutad kontrollmetod och frekvens. Uppföljning och utvärdering Åtgärder som har vidtagits med hänsyn till resultatet av det interna kontrollarbetet För 2016 fanns på helårsbasis avvikelser inom nio kontrollmoment av totalt 24. Samtliga avvikelser och vidtagna åtgärder framgår av bilaga Uppföljning Plan för intern kontroll 2016 Habilitering och hjälpmedel. För de kontrollmoment som ingick i Region Skånes övergripande kontrollområden (Region Skånes övergripande mål) fanns ett flertal aktiviteter kopplade till varje område. Om någon aktivitet markerades med rött (avvikelse) redovisas avvikelse för hela kontrollmomentet, även om flertalet aktiviteter var genomförda. Syftet är att på ett tydligt sätt uppmärksamma eventuella problemområden för att kunna vidta åtgärder. För samtliga avvikelser som uppstått under 2016 finns åtgärder angivna. 34 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

BILAGOR Regionala Bilaga 2: Sammanfattad verksamhetsberättelse Bilaga 3: Intern kontroll 2016 Bilaga 4: Plan för intern kontroll 2016 Bilaga 5c: Investeringar hälso- och sjukvård Lokala Bilaga 6: Årlig uppföljning av systematiskt risk- och sårbarhetsarbete i Region Skåne Bilaga 7: Uppföljning av funktionshinderspolitiskt program för 2015-2017 Region Skåne Bilaga 8: Forskning och utveckling 2016 Bilaga 9: Årsrapport 2016 om förvaltningens miljöarbete och miljöprestanda Bilaga 10: Revisionsavvikelser miljö HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 35

SAMMANFATTAD VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Habiliterings och hjälpmedelsnämnden Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden ska erbjuda personer som är bosatta i Skåne och har en varaktig funktionsnedsättning, habilitering, rehabilitering, hjälpmedel och tolktjänst för vardagstolkning. Nämnden ska också ansvara för att verksamheten har den kvalitet som Socialstyrelsen kräver. Uppdraget innebär att göra livet mer möjligt och därmed skapa förutsättningar för denna målgrupp att kunna uppleva en livskvalitet i världsklass. Sedan 2016 har nämnden också ett övergripande ansvar för hjälpmedelsfrågor. Året som gått - viktiga händelser I mötet med patient skapas resultat Habilitering och hjälpmedel förvaltning igen Utökat uppdrag Hjälpmedel Skåne Glasögonbidrag Ökat patientinflöde Värdegrundsarbete på medarbetardagar Arbetet utifrån den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030 Skåne ska erbjuda framtidstro och livskraft och Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster är de ställningstagande som främst berör Habilitering och hjälpmedel. En viktig förutsättning är att patienten är medaktör i sin habilitering/rehabilitering. 2016 genomfördes aktiviteter för att patientens kraft och vilja att forma sitt liv ska vara utgångpunkten i insatsplaneringen och för ökade möjligheterna till kontakt och insatser genom e- tjänster. Måluppfyllelse utifrån Region Skånes övergripande mål Medborgarperspektivet Nöjda medborgare Måluppfyllelsen var god. För målen Patienten är nöjd och Patienten är medaktör genomfördes de flesta aktiviteter enligt plan. De handlade om att säkerställa att patienters synpunkter låg till grund för förbättringsarbetet och att patientens kraft och vilja att forma sitt liv var utgångspunkt i insatsplaneringen. Verksamhetsperspektivet En effektiv verksamhet med hög kvalitet En drivande utvecklingsaktör Målen uppfylldes delvis. Aktiviteter genomfördes för målen Patienten får insatser i rätt tid, Patientsäkerheten är hög och Patienten möts av rätt kompetens. De handlade om ökade möjligheter till kontakt och insatser via e-tjänster, att beslutade insatser genomförs inom optimal tid och att patienter får insatser i patientsäker miljö. De flesta aktiviteter genomfördes enligt plan, men vissa webbutbildningar fick skjutas på framtiden av tekniska skäl. Ett ökat inflöde av remisser avseende barn med autism och brist på läkare med specialistkompetens gjorde att barn fick vänta på insatser eller fick färre insatser än tidigare. Medarbetarperspektivet Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Verksamhet och resultat i fokus Måluppfyllelsen var god. Det innebär att förvaltningen har Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare och att Utbudet av insatser är likvärdigt i hela Skåne. Aktiviteter för en hälsosam arbetsplats genomfördes i alla verksamheter och staber. Verksamheterna genomförde även aktiviteter så att insatser organiseras för att efter behov komma alla till del. De flesta aktiviteter genomfördes enligt plan. Sjukfrånvaron såg länge ut att sjunka, men på helårsbasis kan en ökning konstateras. Ekonomiskt resultat 2016 Ekonomiperspektivet Långsiktigt stark ekonomi Bilaga 2 Förvaltningens måluppfyllelse var god. Ekonomin redovisas i två delar där kärnverksamhet skiljs från vårdval hörselrehabilitering. Kärnverksamheten visade överskott på 5,9 mkr och resultatet för vårdval hörselrehabilitering visade 8,6 mkr. Habilitering och hjälpmedel fick 2016 ansvar för Region Skånes hantering av glasögonbidrag till barn och unga 8-19 år. Då helårseffekt inte nåddes genererades ett överskott på 7,6 mkr. Totalt blev resultatet 2016 4,9 mkr. Ekonomi (mkr) 2016-12 2015-12 Regionbidrag 675,4 649,7 Intäkter 79,0 63,9 Personalkostnader -383,7-363,6 Omkostnader -356,4-343,0 Avskrivningar -8,7-8,6 Finansnetto (intäkter/kostnader) -0,6-0,6 Resultat 4,9-2,1 Budget 0,0 0,0 Avvikelse 4,9-2,1 Antal anställda 810 789 36 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

Bilaga 3 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 37

38 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Bilaga 3

Bilaga 4 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 39

40 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Bilaga 4

Bilaga 5c HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 41

42 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Bilaga 6

Bilaga 6 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 43

44 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Bilaga 6

Bilaga 6 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 45

46 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Bilaga 6

Bilaga 6 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 47

UPPFÖLJNING AV FUNKTIONSHINDERPOLITISKT PROGRAM FÖR 2015-2017 REGION SKÅNE Bilaga 7 Bakgrund Region Skånes funktionshinderpolitiska program Allas delaktighet i samhället har som viljeinriktning att öka oberoendet och livskvaliteten för medborgare i Skåne med funktionsnedsättning. Regionstyrelsen har beslutat att varje nämnd årligen ska utvärdera och redovisa graden av uppfyllelse av programmet inom sitt område. Uppföljningsmått inom Habilitering och hjälpmedel Inom Habilitering och hjälpmedel finns uppföljningsmått kopplade till programmets fyra fokusområden: Bemötande Regionen som arbetsgivare Tillgänglighet Öka självständighet och värdighet i vården För år 2016 finns följande mått kopplade till det funktionshinderpolitiska programmets fokusområden: Bemötande Mål 1 Måltal Mål 2 Måltal Mål 3 Måltal Patienten får insatser i rätt tid Patientens möjlighet till kontakt och insatser genom elektroniska tjänster har ökat. Beslutade insatser genomförs inom optimal tid. Patienten möts av rätt kompetens Patienten får kvalitetssäkrade insatser utifrån nationella och regionala rekommendationer. Patienten kan enkelt boka, avboka och omboka tid för besök. Patienten är nöjd Patienternas synpunkter ligger till grund för förbättringsarbetet. Uppföljningen utgår från de mål och måltal som Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden fastställt i förvaltningsuppdraget 2016 för Habilitering och hjälpmedel. Nedan åskådliggörs förvaltningens målarbete i en bild där målområden och förvaltningsövergripande mål anges. Uppföljning För att ge patienterna ökade möjligheter till kontakt och insatser genom elektroniska tjänster, samt insatser inom optimal tid, har aktiviteter genomförts för att ökat tillgången till webbaserade utbildningar och underlätta användandet av distansteknik. Ett flertal aktiviteter har genomförts, men publiceringen av 48 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016