Matens klimatpåverkan Den här restaurangen har valt att beräkna och visa upp växthusgasutsläppen från maten de serverar, så gäster som är klimatintresserade kan ta hänsyn till utsläppen när de väljer vad de ska äta. Utsläppsberäkningarna utförs av oss i företaget CarbonCloud. Vi har mångårig forskningserfarenhet kring matens klimatpåverkan och vad som krävs för att minska den. Här har vi samlat lite information kring mat och klimat. Ni hittar ytterligare information på www.carboncloud.io där vi även har länkar till bra källor för den som vill fördjupa sig ordentligt.
Klimatpåverkan från konsumtion Alla sektorer i samhället, så som transport, industri, och jordbruk, ger upphov till utsläpp av växthusgaser. Utsläppen kan vara koldioxid från fossila bränslen som används för transporter, värme och elproduktion. Från jordbruket är det framförallt gaserna metan och lustgas som påverkar klimatet. Metan produceras i kors magar, på risfält som läggs under vatten och ifrån djurgödsel. Lustgas å andra sidan kommer från produktion av konstgödsel, när man lägger gödsel på åkrarna samt från djurgödsel. Dessutom släpper jordbruket också ut koldioxid från maskiner och transporter, men de utgör är i de flesta fall en ganska liten del av utsläppen. Alla dessa utsläpp gör sammantaget att jorden blir varmare med en rad följder för människor och natur. Olika växthusgaser bidrar olika starkt till uppvärmningen, men för att jämföra dem används måttet koldioxidekvivalenter (kg CO2e). Två olika utsläpp på 1 kg CO2e påverkar klimatet lika mycket, även om det ena är koldioxid från en bil och det andra lustgas från en åker. Växthusgasutsläpp från privat konsumtion i Sverige: 20% Shopping 20% Boende 30% Mat 30% Transporter Ser vi på en typisk svensks privatkonsumtion så står maten för omkring 30% av klimatpåverkan. Det är ungefär lika mycket som utsläppen från vårt bilåkande och flygande tillsammans. Ytterligare påverkan kommer från vårt boende och shopping av olika prylar.
Hur beräknas klimatpåverkan från livsmedel? För att beräkna olika restaurangmenyers klimatpåverkan i CarbonAte används data från livscykelanalyser. Livscykelanalys innebär att man går igenom alla steg för att producera ett livsmedel, från allt som görs på åkern på gården till livsmedelsbutiken. Sedan summerar man de totala utsläppen av växthusgaser. Alla livsmedel beräknas på samma sätt och kan därför jämföras med varandra. Varför har olika livsmedel olika stor klimatpåverkan? I figuren nedan kan man se resultat från livscykelanalyser för några vanliga livsmedel. Utsläppen är per kg produkt. Som vi kan se så sticker nötkött ut med en mycket hög klimatpåverkan jämfört med i stort sett alla andra livsmedel. Spannmål, grönsaker, frukt och bönor ger alla låga utsläpp av växthusgaser. I och med att det kommer utsläpp från alla processer i jordbruket, inklusive åkrarna själva, så blir utsläppen låga för produkter med få processer och litet behov av åkermark och höga för produkter som behöver mer mark. Det gör att vegetabiliska produkter får lägre utsläpp än animaliska (kött, ägg, mjölk). För djuren måsta ju först deras foder odlas i en process som orsakar utsläpp och djuren måste äta mycket mer grödor än vad de i sin tur skickar vidare upp i näringskedjan till oss. Att äta grönsaker direkt är alltså mer effektivt än att först låta ett djur äta dem. Vilka grödor det sen är spelar mindre roll. Skillnaden i utsläpp mellan olika djur beror till stor del på hur effektiva de är på att omvandla foder till kött. Kycklingar växer snabbt och kor långsamt. När det gäller kor (och andra idisslande djur som får och getter) så bildas det dessutom stora mängder metan i deras magar när de idisslar. Metan som de sedan andas ut och som påverkar klimatet. Utsläpp från fisk kommer framförallt från bränslet på fiskebåtarna, hur stora utsläppen är beror i hög grad på fångstmetod. Aktiva redskap (tex trålning) kräver mer bränsle än passiva redskap (tex krokar, garn och burar). Vilken fisksort det är påverkar förstås val av redskap, och hur långt fiskebåtarna behöver åka för att hitta fisken. För odlad fisk är utsläppen högre om fodret består av viltfångad fisk än om det är vegetabiliskt foder.
Är svensk mat mer klimatsmart? Ofta diskuteras att mat från andra delar av världen påverkar klimatet mer än svenska produkter. Generellt är intensiv produktion sig ganska lik i olika delar av världen. En produkt som nötkött har dock visat sig påverka klimatet väsentligt mer om den är producerad i Sydamerika jämfört med i Sverige. Dock är inte svenskt nötkött mer klimatsmart än danskt eller tyskt. Det avgörande är dock inte transporterna utan att djuren lever längre och därmed äter mer foder i Sydamerika. Hur stor roll spelar transporter? Transporter står i de allra flesta fall för en liten del av matens klimatpåverkan. Ett viktigt undantag är flygtransporterade livsmedel, t ex vissa exotiska frukter, sockerärtor och sparris. Flygtransporterade frukter och grönsaker kan få lika stor klimatpåverkan som nötkött. Generellt sett spelar det dock mycket större roll vad vi äter, än var maten är producerad.
Hur kan CarbonAte bidra till att minska matens klimatpåverkan? För att minska klimatpåverkan från livsmedelskonsumtionen krävs kunskap om vilka livsmedel som har hög, respektive låg, klimatpåverkan. En klimatmärkning för livsmedel eller hela måltider har tidigare saknats. CarbonAte är ett nyligen lanserat klimatberäkningsverktyg för hela maträtter. Genom att summera utsläppen från alla ingredienser beräknar CarbonAte maträttens samlade klimatpåverkan. Resultatet uttrycks i kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per maträtt. Hur stor klimatpåverkan en maträtt får beror på vilka ingredienser den består av, och hur mycket av varje ingrediens. Restauranger som vill ta ett större klimatansvar kan använda CarbonAte för att klimatberäkna enskilda rätter eller hela menyer. Ökad kunskap om olika maträtters klimatpåverkan kan hjälpa restauranger att utveckla maträtter med lägre klimatpåverkan. Det ger också restauranggäster möjligheter att välja en maträtt med låg klimatpåverkan. CarbonAte har utvecklats av forskare på Chalmers tekniska högskola med mångårig erfarenhet av att studera jordbrukets och matens klimatpåverkan. Som underlag används klimatdata från livscykelanalyser av livsmedel från RISE - The Swedish Research Institute. Mer information om CarbonAte finns på www.carboncloud.io.