Professionell utveckling i läkares grundutbildning. Erfarenheter från ett förändringsprojekt vid läkarprogrammet i Göteborg. Oktober 2013 Mats Wahlqvist, Liisa Carlzon, Anders Ågård, Elisabet Lönnermark, Katarina Jood
Läkarprogrammet Programkommittén Professionella kompetenser T11 T10 T9 T8 T7 T6 T5 T4 T3 T2 T1
Översikt - Förändringsarbete med professionell utveckling i läkarprogrammet 2008-2012 2011-13 5 PU-ledare 2007 HSV 2008 Kollegial dialog Lärare och studenter Intern auditprocess PU togs upp -- Åtgärdsprogram 2010 2009 Strategisk grupp för förbättring av PU Samtliga institutioner repr. Kartläggning, kursledarbesök Handlingsplan 5 kärnområden av PU Antagen i SA:s sty juni 2010 Arbetar med handlingsplanen Programmål för PU antagna - Samordning, progression - Examination - Yngre läkare och PU
Fem kärnområden för professionell utveckling Kommunikativ förmåga och självreflektion Ledarförmåga och samarbete Etiskt förhållningssätt Mänskliga rättigheter och genus Vetenskapligt kritiskt förhållningssätt
Integreras i kurserna där PU området anknyter till ämnet Ingen egen kurs Mosaikmodell
Utgångspunkter Egen forskning, av den egna undervisningspraktiken. Litteraturstudier. Studentperspektivet i lärandet (Marton, Säljö) Konstruktivt länkande (Biggs) Erfarenhetsbaserat lärande med reflektion (Kolb) Lärande på arbetsplatser i vården, socialisationsprocess to enter a community of practitioners (Lave & Wenger)
Tydliga PU-mål antogs i utbildningsplanen Enbart mosaikmodell blev svårt Pedagogisk handledning: problem med splittring och marginalisering - Nödvändigt lägga till stationer, bl a för examination
Programmet Kursen Vårt ämne Mitt moment
PU-mosaik med stationer Skapa progression PUstation PUstation PUstation Sista terminen Första terminen
Erfarenhetsbaserat lärande Kolbs lärcykel 1. Konkret upplevelse: Jag är med om något 4. Jag prövar mina slutsatser i nya situationer 2. Jag reflekterar över vad som hänt och vad jag observerat 3. Jag skapar nya begrepp och drar slutsatser
Exempel: Kommunikativ förmåga. Patientcentrerad Konsultation Steg 1-3 TERMIN 9-11 Olika samtal med närstående och barn. Tolksamtal. God förmåga att lyssna. Uppfattar patientens känslor, anpassar samtalet därefter Uppnå samförstånd om handläggning och uppföljning TERMIN 6-8 Preciserar problem/symtom/behov Hur tillståndet påverkar patientens vardag. Diagnostik - klinisk problemlösning Samtal med funktionsnedsatta pat. TERMIN 4-5 Samtalsmetodik, patientperspektiv, Sjukhistoria, social situation. Kroppsundersökning. Bemötande : kan ge olika gensvar, sammanfatta, stämma av.
Mänskliga rättigheter och genus Termin 6-11 Omsätta kunskaperna från T1-T5 i möte med patient, arbetskamrater, anhöriga och samhälle Termin 1-5 Lagar och konventioner om mänskliga rättigheter, rätt till hälsa Normer och värderingar, diskrimeringsgrunder Externa föreläsare Utbildning av handledare och lärare
Mosaik-modell för professionell i ett ämnesbaserat program: för- och nackdelar. Hur säkerställa lärar- och handledarkompetensen inom PU:s områden? Hur introducera helt nya ämnesområden som mänskliga rättigheter - för programmets lärare? Vad behövs i VFU, i den kliniska handledningen, för att stärka studentens lärande av PU?
Mosaik-modell för professionell utveckling i ett ämnesbaserat program: För- och nackdelar.
Hur säkerställa lärar- och handledarkompetensen inom PU:s områden?
Hur introducera helt nya ämnesområden - som mänskliga rättigheter - för programmets lärare?
Vad behövs i VFU, i den kliniska handledningen, för att stärka studentens lärande av PU?
Läkarstudentens lärande i praktiken 1. Utvecklas fortlöpande, i en progression över tid 2. Förutsätter ett deltagande 3. Är knutet till den kliniska lärandemiljön och arbetsplatsen
Ur: SOU Läkarutbildningsutredningen 2013, Bil. 4, Klinisk handledning kursledare akademin närstående patient arbetslaget 1-2 studerande handledare primärvårdschef verksamhetschef
FRAMTIDA MODELL M Wahlqvist, avh 2007 Studentens läroprocess MÖTA PATIENTER I KONSULTATIONER Medicinskt innehåll Psykosociala frågor Kroppsundersökning RELATIONEN STUDENT-HANDLEDARE Feedback och reflektion över konsultationer Existentiella frågor Könsaspekter Etik Konsultationsoch kliniska förmågor Professionellt förhållningssätt Viss självkännedom