Programförklaring, Läkarprogrammet Lunds universitet

Transkript

1 Programförklaring, Läkarprogrammet Lunds universitet Läkarprogrammets vision är : Se hela människan och programmets uppdrag är: Att utbilda studenter till medicinskt kompetenta läkare med ett humanistiskt och vetenskapligt förhållningssätt väl medvetna om nödvändigheten av ett yrkeslivslångt lärande. De blivande läkarna ska vara väl förberedda för ett arbete inom hälso- och sjukvård och ha en god förståelse för hur socioekonomiska faktorer påverkar hälsa och sjukdom. De ska nå en tydlig kulturell medvetenhet och kunna tillämpa ett normkritiskt perspektiv samtidigt som de ska ha en förståelse för globala hälsoproblem. Läkarprogrammet vid Lunds universitet ska betona att läkaryrket och läkarrollen vilar på två grundpelare, den första är den humanistiska grundpelaren och den andra grundpelaren är det naturvetenskapliga synsättet. Läkarprogrammet har sex stycken spår som ska genomsyra hela programmet. Dessa spår är: Medicinsk kunskap (MK) Klinisk kompetens (KK) Professionellt förhållningssätt (PF) Vetenskapligt förhållningssätt (VF) Globalt förhållningssätt (GF) Etiskt förhållningssätt (EF) Dessa sex spår är alla nödvändiga för ett medicinskt beslutsfattande MK KK PF Se hela människan VF Den reflekterande läkaren GF EF Medicinskt beslutsfattande 1

2 Det bör betonas att dessa sex spår har olika stor plats och betydelse på kurserna inom programmet, men det ska säkerställas att programmet i sin helhet följer och använder dessa sex spår. Vissa spår är särskilt viktiga och det avspeglas i utbildningsplanens övergripande grafiska presentation av programmet (Appendix 2) där spåren Vetenskapligt förhållningssätt och Professionellt förhållningssätt (i formen Professionell utveckling) synliggörs. Det finns egentligen inga absoluta gränser mellan de olika spåren utan varje situation eller händelse kan komma innehålla moment från varje enskilt spår. De kommer att med nödvändighet kunna gå in i varandra och det är särskilt tydligt vad gäller de olika förhållningssätten. Utgångspunkten för de sex spåren är, Medicinsk kunskap, Klinisk kompetens, Professionellt förhållningssätt och Vetenskapligt förhållningssätt. Det Etiska förhållningssättet har många beröringspunkter med spåren Professionellt och Vetenskapligt förhållningsätt, men etiska frågor är så centrala inom läkarutbildning och läkaryrke att dessa frågor bör lyftas fram särskilt. Läkarutbildningen vid Lunds universitet kan inte längre enbart ha ett nationellt perspektiv på hälsa och sjukdom. I en allt mer globaliserad värld behövs ett Globalt förhållningssätt vad gäller hälsa och sjukdom och de mekanismer som ligger bakom ohälsa i ett globalt perspektiv för att kunna arbeta som läkare både nationellt och internationellt. I spåret Professionellt förhållningssätt ingår ämnet Medicinsk humaniora och ämnet är redan organisatoriskt placerat inom undervisningsmomentet professionell utveckling. Medicinsk humaniora kan betraktas som ett instrument som bidrar till studentens utveckling inom spåret Professionellt förhållningssätt, men även inom det Etiska förhållningssättet. Examensordningen delar in målen för läkarexamen i tre domäner: Kunskap och förståelse; Färdighet och förmåga; och Värderingsförmåga och förhållningssätt. Alla sex spårens innehåll kan kopplas till samtliga tre domäner, men de olika spåren kan ha olika tyngd avseende de tre domänerna. Spåret Medicinsk kunskap kan i första hand kopplas till examensordningens domän "Kunskap och förståelse" men även den andra domänen "Färdighet och förmåga". Programmet bör betona att medicinsk kunskap inte är begränsad till programmets inledande terminer utan den medicinska kunskapen lärs och utvecklas under programmets alla terminer. Kunskaper som traditionellt har kopplats till senare terminer kan mycket väl introduceras och integreras på tidiga terminer. Spåret Klinisk kompetens har sitt huvudfokus under domänen "Färdighet och förmåga" men begreppet Klinisk kompetens innefattar också mål som finns under de andra två domänerna. Spåren Professionellt respektive Etiskt förhållningssätt är kopplade till examensordningens samtliga tre domäner mål och dessa två spår får inte enbart begränsas till de mål som finns under domänen "Värderingsförmåga och förhållningssätt", även om denna domän har specifika skrivningar som "helhetssyn på patienter utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt" eller "visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt". Examensordningens specifika skrivning om ett "humanistiskt synsätt" gör att ämnet Medicinsk humaniora väl fyller sin placering i spåret Professionellt förhållningssätt. Spåret Vetenskapligt förhållningssätt är av 2

3 betydelse för alla tre domänerna då det finns skrivningar som "området vetenskapliga grund" (Kunskap och förståelse) och "på vetenskaplig grund diskutera nya fakta" (Färdighet och förmåga) men även "vetenskapligt och humanistiskt synsätt" (Värderingsförmåga och förhållningssätt). Sedan är spåret Vetenskapligt förhållningssätt en förutsättning för att uppnå examensordningens krav på "Självständigt arbete (examensarbete)". Spåret Globalt förhållningssätt kan tillämpas på alla tre domänerna då det finns skrivningar vars tolkningar kan breddas utanför det nationella perspektivet. Spåret är också nödvändigt då den planerade legitimationsgrundande utbildningen betonar det globala perspektivet. Detta spår underlättar och förbereder programmet för en förväntad och framtida förändring, vilket var ett av uppdragets krav. Arbetsgruppen har kortfattat definierat vad de olika spåren innefattar. Medicinsk kunskap Medicinsk kunskap uppnås genom en förståelse av människokroppens normala uppbyggnad och funktion från det nyfödda barnet till den åldrande människan. Förståelsen för utvecklingen, uppbyggnaden och funktionen av människokroppen har sin utgångspunkt i olika nivåer som genetiska och molekylära processer, cellulära skeenden men även på vävnads- och organnivå. Medicinsk kunskap innefattar också en förståelse för hur människokroppen och dess olika organsystem reagerar på sjukdom och trauma samt hur människokroppens läkningsprocesser och återhämtning sker. Andra centrala begrepp i den medicinska kunskapen är orsaker till både somatisk och psykisk ohälsa och sjukdom samt hur dessa kan förebyggas och behandlas. Den medicinska kunskapen är en förutsättning för att kunna uppnå den kliniska kompetensen där den integreras med andra förmågor. Klinisk kompetens Med klinisk kompetens menas integration av medicinsk kunskap, kliniska färdigheter och professionella värderingar på ett patientcentrerat sätt. En kliniskt kompetent läkare ger en hälso- och sjukvård som är patientcentrerad och patientsäker. Den bygger på medicinsk kunskap, klinisk skicklighet och professionella värderingar. Läkaren inhämtar och tolkar information, utför diagnostik, fattar beslut och behandlar utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt. Den professionella yrkesutövaren förstår sina begränsningar och tar ansvar för sin professionella utveckling. Det medicinska beslutsfattandet bygger på bästa kliniska praxis och tar sin utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet. Patientens behov styr den vård som ges och vården skall utformas efter befintliga resurser och vara resurseffektiv. Vården skall ges i samarbete med patienten och/eller med anhöriga när så krävs och i samarbete med andra professioner. 3

4 Professionellt förhållningssätt Ett professionellt förhållningsätt uppnås under läkarutbildningen genom utbildningsmomentet professionell utveckling men integreras i den kliniska kompetensutvecklingen. Dessa två kompetensområden överlappar delvis varandra. Ett professionellt förhållningssätt innebär integrerade kunskaper, färdigheter och värderingsförmågor som associeras till läkarens yrkesroll. En läkare med professionellt förhållningssätt eftersträvar en god vetenskaplig grund för sitt handlande, men kan dessutom tillämpa vetenskapliga fynd i en klinisk kontext genom god förmåga till kliniskt beslutsfattande. Den professionella läkaren fokuserar på den individuella patienten i sin helhet, med dess biologiska, funktionella, psykologiska, sociala och existentiella behov. Hen kommunicerar med patienter, närstående och medarbetare på ett respektfullt och empatiskt sätt, med insikt i och förmåga att bemöta psykologiska mekanismer, samt beaktar människors rätt till behandling på lika villkor. Den har förmåga att samverka i intra- och interprofessionella team och utöva ett tydligt ledarskap. Den beaktar vikten av att verka för patientsäkerheten samt är uppriktig och hederlig, utan att blanda in olämpliga lojaliteter och intressen i sin yrkesutövning. Läkarrollen innebär en förmåga till diskretion och sekretess samt respekt för andra människors fysiska och psykiska integritet. Ett visst samhällsansvar ingår i läkarens yrkesroll, att generellt verka för god hälsa. Samtidigt har en professionell läkare god självkännedom, tar ansvar för sitt lärande och personliga utveckling samt bidrar till andras kompetensutveckling. Medicinsk humaniora Medicinsk humaniora för in humanistiska perspektiv och färdigheter i läkarutbildningen för att stärka studenternas professionella och personliga utveckling på väg in i yrkeslivet. Syftet med medicinsk humaniora är att med hjälp av skönlitteratur och andra konstarter bredda och fördjupa studenternas förståelse för den egna rollen i patientmötet och för patienters och anhörigas sjukdomsupplevelse. En viktig komponent är att ge utrymme för öppna diskussioner och reflektioner, både kritiskt reflekterande och känslomässigt inlevelsefulla, kring vardagsetik och existentiella frågor som är av vikt för den kommande yrkesrollen. De estetiska konstarterna ger möjlighet att diskutera den kliniska verksamhetens mänskligt komplicerade frågor samtidigt som de kan bidra till en ökad självkännedom och utveckling av ett professionellt, kritiskt reflekterande, globalt och etiskt förhållningssätt. Medicinsk humaniora bidrar också till att utveckla studenternas vetenskapliga och kritiska förhållningssätt genom att sätta in aktuell medicinsk praxis i en historisk kontext. Vetenskapligt förhållningssätt Det vetenskapliga förhållningssättet präglar förhållandet till kunskap, uppfattningen om kunskapens natur och därmed också lärandeprocessen, såväl i ett kortare som i ett livslångt perspektiv. En kritisk blick, en vilja att ifrågasätta och diskutera som tar sig uttryck i en sund 4

5 skepsis mot etablerade sanningar och mot det som antas vara givet är viktiga utgångspunkter. Under hela läkarprogrammet stöds och utvecklas studenternas förmåga att utifrån dessa utgångspunkter utveckla ett sant vetenskapligt förhållningssätt genom lärandemoment som omfattar vetenskapsteori, informationssökning, vetenskaplig metodik, biostatistik, studiedesign, forskningsetik, vetenskaplig kommunikation och evidensbaserad medicin. Syftet är att tillgodogöra sig en uppsättning verktyg som ligger till grund för kompetenserna att kritiskt granska, värdera och vidareutveckla, inom såväl vetenskap som klinisk praktik. Globalt förhållningssätt Det globala förhållningssättet bör integreras i och genomsyra hela läkarprogrammet. I en värld i ständig utveckling växer behovet av ökad kunskap inom området för att säkerställa att blivande läkare är väl förberedda att möta framtidens utmaningar och möjligheter. Global hälsa berör inte bara de som vill arbeta internationellt; ett globalt perspektiv krävs också för att förstå, arbeta i, och kunna påverka hälso- och sjukvården i Sverige. De olika komponenterna under begreppet globalt förhållningssätt bör belysas tidigt i programmet och även få tonvikt och utrymme genom breddning av perspektiv och diskussion under hela programmet. I den mån det är möjligt, bör undervisningen genomföras i samverkan med andra utbildningar för att främja det interprofessionella perspektivet. Begreppet Globalt förhållningssätt kan inkludera, men inte begränsas till, hälso- och sjukdomsbestämmande faktorer i ett globalt perspektiv med speciellt fokus på sociala, ekonomiska, kulturella, politiska och genusrelaterade determinanter; ojämlikheter i hälsa, inom och mellan samhällen; global sjukdomsbörda och förändringar i denna; klimatets påverkan på hälsa; hälsoekonomi inklusive kostnadseffektivitet; uppbyggnad och styrning av hälso- och sjukvårdssystem; mänskliga rättigheter, samt läkarens roll och ansvar som företrädare för hälso- och sjukvården i arbetet för ökad folkhälsa och jämlik vård. Etiskt förhållningssätt Medicinetiska frågeställningar är ständigt aktuella i läkaryrket, såväl inom klinisk verksamhet som inom den biomedicinska forskningen. Varje medicinskt beslut grundas på vetenskapliga fakta men även på moraliska värderingar. Att urskilja och bedöma vilka värderingar som styr medicinska beslut samt förhålla sig kritiskt till dessa är en central kompetens för en läkare. Etik och juridik går ofta hand i hand och tillämpningsbara kunskaper inom bägge områden är nödvändiga. Läkare bör också kunna argumentera för sina medicinska beslut utifrån såväl fakta- som värdeaspekter. Det gäller att inte ta rutiner och praxis för givna, inte ens om dessa utgår från vetenskapliga eller politiska auktoriteter, utan ifrågasätta etablerade sanningar i ljuset av ny information. Ett etiskt förhållningssätt innebär samtidigt en ödmjukhet inför den egna kunskapen och lyhördhet för andras argument. Särskilt viktigt är det att beakta patienters 5

6 värderingar och inom vilka ramar dessa får styra sjukvården. Läkaren bör vara medveten om den särskilda moraliska och juridiska ställning som patienten har i modern sjukvård och patienters lagstadgade rätt till delaktighet i medicinska beslut. Ett etiskt förhållningssätt innebär också en tillämpning av de behandlingsalternativ som står till ens förfogande och individualisering av sjukvården till att passa den enskilda patienten, vilket även i vissa fall leder till beslut om behandlingsbegränsning. I dessa beslut ställs det etiska förhållningssättet och värderingsförmågan på sin spets och man kan av läkaren kräva dels en argumentation för de beslut som fattas, dels att de ska kommuniceras enligt gällande riktlinjer. Professionella förmågor För att säkerställa att den enskilda studenten har tillräckliga förmågor för att kunna fortsätta sin utbildning på den legitimationsgrundande nivån har arbetsgruppen definierat ett antal professionella förmågor. Dessa förmågor är en kombination av teoretiska och praktiska sådana. De olika kursplanerna ska kunna visa på en progression avseende dessa professionella förmågor och det ska klart framgå vid en samlad bedömning av alla kursplaner att förmågorna finns när hela programmet är genomfört. Professionella förmågor Efter genomgången utbildning ska den examinerade läkaren kunna: etablera god kontakt med patient och närstående samt respektera deras integritet genomföra en fullständig kroppsundersökning och individualisera den efter situationens krav undersöka och bedöma en persons mentala hälsotillstånd identifiera patienter som kräver omedelbar vård samt inleda akut omhändertagande och behandling ge information om hälsofrämjande åtgärder arbeta utifrån ett fokus på patientsäkerhet visa kunskaper om rehabilitering och palliativ vård samarbeta med kollegor och med medarbetare i andra yrken tolka och värdera, i patofysiologiska termer, den information som framkommit vid anamnes, kroppsundersökningar och andra undersökningar i syfte att ställa korrekt diagnos genomföra en adekvat värdering av patientens problem och identifiera vanliga differentialdiagnoser 6

7 välja ut adekvata och riktade kompletterande undersökningar välja åtgärder och behandling på vetenskaplig grund samt ompröva dessa på basen av nya vetenskapliga resultat formulera och genomföra åtgärder och behandling i samråd med patienten samt kunna utvärdera deras effektivitet tillämpa aktuell lagstiftning muntligen presentera en klinisk situation och dokumentera vårdkontakter enligt gällande lagstiftning anlägga ett globalt perspektiv på hälsa och sjukdom tillämpa ett normkritiskt perspektiv informera om och diskutera kring begreppet informerat samtycke 7