Handlingsplan för professionell utveckling

Transkript

1 Handlingsplan för professionell utveckling 1 Inför definierade PU-mål för läkarprogrammet 2 Skapa en progression av PU genom programmet 3 Förbättra examinationen av PU 4 Involvera äldre studenter och yngre doktorer 5 Samordnande grupp: fem processledare för PU projekt

2 Grupp: fem processledare för PU Kommunikativ förmåga och självreflektion Mats Wahlqvist Ledarförmåga och samarbete Liisa Carlzon Etiskt förhållningssätt Anders Ågård Mänskliga rättigheter och genus Elisabet Lönnermark Vetenskapligt kritiskt förhållningssätt Katarina Jood

3 PU-ledarnas uppdrag - rapportera till programkommittén - överordnat ansvar för att genomföra handlingsplanen för förbättrad professionell utveckling - samordna och utveckla, åstadkomma progression - rådgivande, fortbildande resurs för kursledningar

4 Aktuellt läge mars 2011 Den nya PU-ledar gruppen är igång. Avlämning av den utredande föregående arbetsgruppen i januari. Vi arbetar ihop oss kring en gemensam PU-plattform. Startat med första punkten i handlingsplanen.

5 1. Inför definierade och Bolognaanpassade kompetensmål för PU:s fem kärnområden Utbildningsplanen omarbetas PU:s fem kärnområden anges En bilaga till utbildningsplanen med program-lärandemål för PU

6 2. Skapa en progression av professionell utveckling genom läkarprogrammet, termin 1-11 T 7 T 8 T 9 T 10 T 11 T 1 T 2 T 5 T4 T 3 GRUNDNIVÅ T 6 AVANCERAD NIVÅ ökad komplexitet ökat inslag av självständighet Kommunikativ förmåga och självreflektion Ledarförmåga och samarbete Etiskt förhållningssätt Mänskliga rättigheter och genus Vetenskapligt kritiskt förhållningssätt

7 Ledarförmåga och samarbete Liisa Carlzon

8 Ledarförmåga och samarbete PU - Liisa Carlzon

9 Does Shows how Knows how Knows Knows about, Heard of Miller,GE: The Assessment of clinical skills/competence/performance, Acad. Med.1996: 65(9):65-67 PU - Liisa Carlzon

10 PU - Liisa Carlzon

11 PU - Liisa Carlzon

12 Etiskt förhållningssätt Anders Ågård

13 Etiskt förhållningssätt Anders Ågård Specialistläkare Internmedicin/Hjärtsjukdomar, Ph.D Sahlgrenska Akademien, Institutionen för medicin Medicinmottagningen, Angereds Närsjukhus

14 Idealt bidrar etikutbildningen till läkare som har verktyg för att kunna handskas med etiska problem i vården uppför och förhåller sig på ett bra sätt

15 Några utmanande frågor How much (academic) ethics is needed to make a good doctor? It is caring sensitive pragmatism that makes a good doctor. What is needed in medical schools is thorough of pros and cons of difficult dilemmas. the idea that philosophers and ethical experts should teach doctors to make wise desicions begins to crumble. How can we know that ethics education produces ethical doctors? The challenge of training ethical doctors lies in in a rigorous evaluation of medical ethics teaching based on clearly defined outcomes and valid assessment methods. Should medical schools be schools for virtue? (Supporting moral development of medical students) The cynics will contend that virtue cannot be taught, that student come to us already morally packaged and incapable of change Students can, and in fact do, change. Unfortunately, this change is in the wrong direction we need to create a nurtuing enviroment in our medical schools in which trustworthy and caring really count He suggest two techniques - role modeling and the use of small discussion groups. 1. Brewin T. How much ethics is needed to make a good doctor? Lancet;1993: Campell A, Chin J, Voo T-C. Medical Teacher 2009;29: Sulmasy D. Should medical schools be schools for virtue?jgim;2000:514-15

16 Några kritiska synpunkter Allt för teoretiskt - gav inget För mycket tyckande och självklarheter Går inte att diskutera i en föreläsningssal Mindre grupper och mer tid för diskussion Jag vet knappt om vi haft någon undervisning i etik Inget man kan lära ut Måste fokusera på annat De som mest behöver etik, kommer inte Verkligheten är en annan

17 Vad är etikutbildning? Den etiska grammatiken : Etiska begrepp, principer och teorier Allmänna etiska problemställningar Klinisk etik (beslutsfattande) Bemötande, förhållningsätt, ansvar, relationer

18 Vägar till en bättre etikutbildning 1. Utrymme för diskussion/reflektion Samtal om etik och läkarroll (och den dolda läroplanen ) 2. Träning av etik i klinisk praktik Träna på att omsätta teori i praktisk handling Etikdiskussioner kring självupplevda fall och situationer diskussioner 3. Ta med etiska aspekter vid diskussioner av fall Inte bara särskilt utvalda etikfall! (PBL, Case-metodik, Vanliga falldiskussioner) 4. Tvärvetenskaplig belysning Olika perspektiv (filosofi, teologi, juridik, omvårdnad, patient ) 5. Examinera etik 6. Ge studenterna ett större ansvar Egna redogörelser av fall och etiska problemställningar Bidra till undervisningen Att reflektera över läkaryrkets etiska dimensioner

19 Hur diskutera etik med läkarstudenter under deras kliniska praktik? Bjud in till diskussion (uppmärksamma etiska frågor, tänk högt ) Skapa en öppen atmosfär (studentens värderingar, kritik mot belut och bemötande) Ställ följdfrågor (leda diskussion vidare, klargöra värden) Uppmana till konkret förslag till handläggande (motivera, vara öppen för att andra kan ha en annan uppfattning/andra värderingar) Undvik att ge svaren Sammanfatta diskussionen De fyra etiska principerna kan ge struktur ( checklista) Inte bara; Tyckande och kännande Det finns inget rätt eller fel

20 De fyra etiska principerna Centrala värden inom hälso- och sjukvården Autonomi Nytta (göra gott - inte skada) Rättvisa

21 Examination i etik - exempel Grundläggande kunskaper i medicinsk etik (etiska begrepp, principer och etisk analys, yrkesetiska regler) Frågor på skriftliga tentan (ev. delfråga) Ingå i muntlig tentamen Observation av konsultation Hemtentamensuppgift i etik Fördjupningsarbete Reflexionstexter

22 Mål - Etiskt förhållningssätt Kunskap och förståelse - sammanfatta vad som förväntas av en läkare utifrån Läkarbundets etiska regler - förklara innebörden av de fyra etiska principerna; autonomi - göra gott - inte skada - rättvisa - förlara innebörden av begreppen informerat samtycke och beslutskompetens Färdigheter och förmåga - identifiera och formulera etiska frågor som aktualiseras i klinisk verksamhet - diskutera etiska frågor inom hälso- och sjukvården på ett strukturerat sätt - kritiskt granska egna och andras etiska argument - resonera kring förhållandet mellan patientens autonomi och läkarens övriga professionella skyldigheter - resonera kring under vilka omständigheter det är försvarbart att avstå från eller avbryta behandling

23 Mål - Etiskt förhållningssätt Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa prov på respekt för patientens värderingar, integritet och självbestämmande - reflektera över egna värderingar och beteenden, över läkaretik och professionalism - försvara egna ställningstaganden i etiska frågor och samtidigt vara öppen för att andra personer kan ha en annan uppfattning - visa hederlighet i skriftlig redovisning och i vetenskapliga arbeten

24 Studier effekter Förmåga att föra ett etiskt resonemang Self DJ et al. The effect of teaching medical ethics on medical students moral reasoning. Academic Med 1989;64: Det krävs dock många (>20 timmar) gruppdiskussioner Self. DJ. The amount of small-group case-study discussions needed to improve moral reasoning skills Academic Med 1998;73: Identifiering med läkaretiken Goldie J et al. Impact of a new course on students potential behaviour on encountering ethical dilemmas. Med Educ 2001;35:

25 Varför etikutbildning? En självklarhet! (?) Etiken kan sägas vara det fundament en professionell läkare står på Alla möten med människor och olika typer av beslut har etiska dimensioner De svåraste besluten är ofta etiska beslut

26 Läkarprogrammet Göteborg 2013 En idé/vision om PU: Etiskt förhållningssätt Medicinsk etik/mr Professionalism Människovärde Autonomi Nyttoprincipen - Göra gott - Inte skada Rättvisa Etisk analys Forskningsetik Obduktion Dissektion Genetik Donation Psykiatri Gynekologi/Obstetrik Transplantation Pediatrik m.m Samtal om etik och läkarroll Samtal om etik och läkarroll Samtal om etik och läkarroll Samtal om etik och läkarroll

27 Mänskliga rättigheter och genus Elisabet Lönnermark

28 Krav för läkarexamen Examensordningen i Högskoleförordningen 2007: För läkarexamen ska studenten visa förmåga till helhetssyn på patienten utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt, med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna

29 Vad är mänskliga rättigheter? Universalitet Etiska principer Politiska ställningstaganden Lagstiftning

30 Vetenskapligt kritiskt förhållningssätt Katarina Jood

31 Vetenskapligt kritiskt förhållningsätt i de Nationella målen för läkarexamen: Kunskap och förståelse visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen Färdighet och förmåga visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och bedöma komplexa företeelser visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det medicinska området visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt utvärdera medicinsk behandlingsverksamhet.

32 Vetenskapligt kritiskt förhållningsätt Scientific critical thinking Söka och kritiskt värdera information inom det medicinska området Kunskap om vetenskapliga metoder, deras begränsningar och möjligheter Utveckla studenternas förmåga att tänka självständigt, sakligt, systematiskt

33 Kartläggning av PU 2010 Saknas/ låg andel Viss/ någon andel Omfattande/ hög andel Ej bedömd

34 Kommunikativ förmåga och självreflektion Mats Wahlqvist

35 Vårterminen 2010

36 Kommunikativ förmåga och självreflektion T 7 T 8 T 9 T 10 T 11 T 1 T 2 T 5 T4 T 3 GRUNDNIVÅ T 6 AVANCERAD NIVÅ ökad komplexitet ökad självständighet

37 ATT LÄRA SIG KLINISK KOMPETENS Kartlägga sjukdomssymptom Patientens egen upplevelse av besvären Psykosociala förhållanden Klinisk undersökning Skriva journal Sjukdomsdiagnostik Ordinera rätt behandling Fysiska, emotionella och sociala konsekvenser av besvären - för patienten och familjen/närstående Vad vill patienten få reda på? Vad förstår patienten? Kunna förklara Föreslå behandlingsalternativ ATT SKAPA EN ARBETSALLIANS MED PATIENTEN

38 Nationella mål Program-mål som går att examinera Visa självkännedom och empatisk förmåga - visa förmåga att värdera egna konsultationer och reflektera över det egna bemötandet av patienter - visa förmåga att uppfatta patientens känslor och anpassa samtalet därefter Samordna, utveckla examinationer. Gemensamma mallar för bedömning

39 ÖKAD KONTINUITET STUDENT- GRUPPHANDLEDARE Identifiera studenter kunna stödja och utmana dem att nå målen för avancerad nivå Longitudinella handledare för utvalda delar av den kliniska perioden Relation över tid Tryggt öppet gruppklimat ARBETA AKTIVT MED KEDJAN LÄRANDEMÅL- KLINISK HANDLEDNING - EXAMINATION

40 FORSKNINGSBASERADE FÖRÄNDRINGAR Howe A, Barret A, Leinster S. How medical students demonstrate their professionalism when reflecting on experience. Medical Education 2009;43: Amanda Howe Sam Leinster University of East Anglia, Norwich, UK

41

42 Assessment of prof. development Multi-modal assessment is recommended - pending on learning goals Mandatory participation in patient-related activities Students self-evaluation of consultations Formative assessment Communication skills: performance tests Clinical examinations Keeping a log book Writing a portfolio, reflective texts Ethical analysis of case scenarios Continuity required in order to make students visible in terms of professional behaviour