Banker som kreditbedömare en statisk eller dynamisk process?

UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Verksamhetsstyrning Magisteruppsats Datum: 2009-06-05 Banker som kreditbedömare en statisk eller dynamisk process? En studie i hur banker bedömer vilka småföretag som är kreditvärdiga och hur processen har påverkats av finanskrisen Författare: Kristian Söderberg & Ola Norrefalk Handledare: Thomas Carrington

Författarnas tack Vi skulle vilja tacka alla respondenter som ägnat tid åt att svara på våra frågor. Utan er hjälp hade vi aldrig lyckats färdigställa arbetet. Vi vill även passa på att tacka våra kurskamrater och speciellt vår handledare Thomas Carrington som kommit med värdefulla synpunkter under seminarietillfällena. Uppsala Juni 2009 Ola Norrefalk Kristian Söderberg 2

Sammanfattning I media har det skrivits otaliga rader om hur kreditsituationen för småföretag drastiskt försämrats under det senaste året och hur bankerna anammat en restriktiv kreditpolitik. Syftet med studien är att belysa hur banker som kreditgivare bedömer vilka småföretag som är kreditvärdiga och hur bedömningsprocessen har påverkats av finanskrisen. Det teoretiska ramverket utgörs framförallt av Svenssons modell om reduktion av osäkerhet vid kreditutlåning och Svedins teori om kreditgivning. Den metodologiska ansatsen är kvalitativ och det insamlade materialet är resultatet av fyra personliga intervjuer med representanter från Handelsbanken, Nordea, Swedbank och SEB. Undersökningen visar att bankerna tar hänsyn till ett stort antal faktorer i sin kreditbedömning och att hela processen i grund och botten bygger på förtroende. Vidare framkommer på att finanskrisen inte har haft någon konkret effekt på kreditprocessen men att den har påverkat bankernas agerande. 3

1. Inledning... 5 1.1 Kreditklimatet i Sverige... 5 1.2 Banken som kreditgivare... 5 1.3 Finanskrisen Ingen vanlig lågkonjunktur... 6 1.4 Problemformulering... 7 1.5 Syfte... 7 2. Kreditprocessen... 7 2.1 Bakgrund... 7 2.1.1 Banken som kreditgivare... 7 2.1.2 Omvärldsanalys... 8 2.1.3 Informationsasymmetri... 8 2.1.4 Osäker lojalitet... 9 2.1.5 Negativt urval... 10 2.2 Reduktion av osäkerhet... 10 2.2.1 Prognos av intjänings och betalningsförmåga... 11 2.2.2 Säkerhetsbedömning... 11 2.2.3 Redovisningsinformation... 12 2.2.4 Information för marknadsbedömning... 12 2.2.5 Information för personbedömning... 13 2.3 Information vid beslutsfattande... 13 3. Metod... 14 3.1 Metodologisk utgångspunkt... 14 3.2 Val av respondenter... 14 3.3 Utformning av frågemall... 15 3.4 Diskussion och källkritik... 16 3.5 Framställning av materialet... 17 4. Empiri... 18 4.1 Respondent A... 18 4.2 Respondent B... 20 4.3 Respondent C... 22 4.4 Respondent D... 24 5. Analys... 26 5.1 Prognos av intjänings och betalningsförmåga... 26 5.2 Säkerhetsbedömning... 27 5.3 Redovisningsinformation... 28 5.4 Information för personbedömning... 29 5.5 Information för marknadsbedömning... 30 5.6 Information vid beslutsfattande... 31 6. Slutsats... 32 7. Referenser... 33 4

1. Inledning 1.1 Kreditklimatet i Sverige I media har det skrivits otaliga rader om hur klimatet för småföretaget har förändrats drastiskt det senaste året och att finanskrisen slagit extra hårt mot småföretagen. Exempelvis skriver Veckans Affärer att finanskrisen medfört dyrare krediter samt att det överhuvudtaget har blivit svårare att få lån för småföretagen (Veckans Affärer, 2009). Förklaringen är bland annat att småföretagen i regel innebär en högre risk, mindre säkerhet och en högre administrativ kostnad jämfört med stora bolag. Från småföretagarnas sida finns ett utbrett missnöje. En undersökning visar att mer än var tredje småföretagare tycker att bankerna gynnar storföretagen på småföretagens bekostnad (Andersson, 2009). Undersökningen visar också att var tredje svarande haft svårare att få krediter under det senaste året och att många småföretagare tycker att det har blivit svårare eller helt omöjligt att få nya lån sedan årsskiftet. Småföretagarkrisen förstärks genom bankernas restriktiva hållning till utlåning där det inte skett någon minskad efterfrågan på krediter. Lånen går i första hand till de stora bolagen som inte längre kan låna utomlands (Littorin, 2009). 1.2 Banken som kreditgivare Totalt står småföretagen för över 1.1 miljoner anställningar. Detta är mer än i alla Sveriges storföretag tillsammans (SCB.se, 2008). Oavsett om ett företag vill påbörja, driva eller bygga ut en verksamhet är tillgång till kapital en nödvändighet. Tyvärr är just kapital ofta en bristvara för småföretag vilket innebär att det finns ett behov av kapital från externa aktörer. I Sverige är det vanligaste finansieringsalternativet banklån (Svensson, 2003). Innan ett banklån beviljas sker en kreditbedömning för att se om företaget är kreditvärdigt eller inte. En kreditbedömning bör innefatta ekonomiska och affärsmässiga bedömningar av företaget liksom den risk och lönsamhet krediten kan medföra för kreditgivaren (Svedin, 1992:8). I bedömningen bör kreditgivaren analysera företagets framtida intjänings och betalningsförmåga. Genom att utvärdera information om företaget, marknadsbedömningar samt för personbedömningar reduceras risken av osäkerhet inför och vid framtida betalningsinställelse för kreditgivaren (Svensson, 2003). Ett problem som ofta associeras med kreditgivning till småföretag är den asymmetriska informationsfördelningen där företagare vet mer om sitt företag en kreditgivare. Detta gör det svårt för kreditgivaren att göra en rättvis 5

bedömning av företagets kreditvärdighet. För att kunna avgöra om en kreditansökan bör beviljas eller inte är det av yttersta vikt att kreditbedömaren använder rätt mängd information och fokus. Klings (2003) teori tar sin utgångspunkt i att mer komplexa problemställningar kräver mer information och en högre grad av fokus för att kunna generera en tillfredsställande lösning på problemställningen. 1.3 Finanskrisen Ingen vanlig lågkonjunktur Under hösten 2008 rasade aktiekurserna till en följd av en global finanskris som var orsakad av subprime-lån på den amerikanska bostadsmarknaden. När det låntagarna inte kunde betala sina subprime-lån blev obligationerna värdelösa för bankerna och eftersom ingen bank visste hur mycket de andra aktörerna hade investerat i dåliga obligationer så blev bankerna restriktiva i sin utlåning mot varandra. Detta medförde att såväl bolag som banker drabbades med likviditetsproblem vilket bland annat resulterade i konkurs för den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers (Wickman-Parak, 2009). Även de svenska bankerna har påverkats negativt av den globala finanskrisen. Framför allt medförde finanskrisen likviditetsproblem för bankerna vilket resulterade i en minskad kreditutlåning (Littorin 2009). Finanskrisen har även medfört hårdare kreditvillkor för företag. Detta är i någon mån även normalt i en lågkonjunktur. Skillnaden med den rådande finanskrisen är att krediten stryps även till företag som anses vara kreditvärdiga med en god långsiktig betalningsförmåga (Konjunkturinstitutet 2008). De av EU nyligen implementerade kapitaltäckningsreglerna (Basel 2) har förstärkt effekten av den minskade utlåningen. Syftet med reglerna är att skydda bankens kapitalbas men har kritiserats för att vara konjunkturkänsligt. I en lågkonjunktur skärps kravet på kapitaltäckning vilket leder till en kreditåtstramning (Riksbanken, 2009). Både Riksbanken och Finansinspektionen bedömer dock att de fyra svenska storbankerna har förutsättningar att klara kapitaltäckningskravet (Riksbanken, 2008., Finansinspektionen, 2008). Frågan är dock till vilken grad kreditvillkoren till småföretagen kan ha påverkats. Som ett resultat av detta är det intressant att se huruvida kreditprocessen har förändrats i bankernas utlåningspolicy, framför allt att se hur själva kreditbedömningen går till och studera om den har förändrats sedan finanskrisen. 6

1.4 Problemformulering Med ledning av ovanstående bakgrund uppkommer en del frågeställningar kring bankernas kreditprocesshantering. Vilken typ av information är relevant vid ett beslutsfattande i en kreditprocess och hur hanteras den? Hur har mängden, typen eller hanteringen av relevant information som används vid en kreditbedömning ändrats till följd av finanskrisen? 1.5 Syfte Syftet med studien är att belysa hur banker som kreditgivare bedömer vilka småföretag som är kreditvärdiga och hur bedömningsprocessen har påverkats av finanskrisen. 2. Kreditprocessen 2.1 Bakgrund 2.1.1 Banken som kreditgivare Banker är en del av de kreditgivare som har sin verksamhet på den svenska kreditmarknaden. Strukturen på kreditmarknadens bestäms i hög grad av banklagen. Denna påverkar också hur kreditgivningen går till samt även kreditvolymen. Som bakgrund ligger införandet av banklagen 1933 och dessförinnan Kreugerkrashen som ledde till stora förluster för bankerna. Sedan dess har förutsättningarna för att bedöma ett företags kreditvärdighet förbättrats genom såväl lagstiftning samt den ökade villigheten att informera vilket medfört att det nu är mycket lättare än tidigare att skapa sig en bild av ett företags verksamhet och utveckling (Broomé et al., 1998:10). De lagar och regleringar som bankerna följer finns i Lag om bank- och finansieringsrörelse SFS 2004:297. Exempelvis står det att Kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra låneförbindelsen. Dessutom krävs betryggande säkerhet i fast eller lös egendom eller i form av borgen. Banken får dock avstå från sådan säkerhet om den kan anses obehövlig eller om det annars föreligger särskilda skäl att avstå från säkerhet. (BrL 2:13, 1st). Bankerna använder även standardiserade kreditavtal som komplement (Svensson, 2003). För att bedöma om ett företag är kreditvärdigt görs en kreditvärdighetsbedömning. Ofta ses den som pragmatisk och normstyrd (Svensson, 2003). Kreditbedömning omfattar denna dels 7

en bedömning av företagens framtida intjänings- och betalningsförmåga dels en säkerhetsbedömning. Som säkerhet används företagets tillgångar och garanterar betalning om företaget hamnar i en finansiell kris. Bankens fokus ligger i antagandet om företags fortlevnadsförmåga, det vill säga att företagets möjlighet att i framtiden kunna betala amorteringar och ränta (Svensson 2003:1). Om banken avslår en kreditansökan kan detta vara en indikator för företaget att investeringsprojektet är olönsamt och beslutet kan därmed hjälpa företaget att undvika att investera i ett olönsamt projekt (Bruns, 2003). När en kreditbedömning görs behandlas varje kredittagare enskilt varvid kreditbedömarens erfarenhet ökar successivt genom så kallad trial-and-error -process. Förutom erfarenhet är personkemi, känsla och intuition av stor betydelse för bedömningens utfall (Svensson, 2003:13). 2.1.2 Omvärldsanalys I regel har små bolag svårare att erhålla lånefinansiering än stora företag. Som anledning nämns ofta dels att banken har relativt sett större kostnader för lån till mindre kunder samt dels att tillgången till information sämre i mindre bolag vilket försvårar bankens riskbedömning (Bruns, 2003). Små och medelstora företag kännetecknas ofta av att de har mindre byråkrati och kan svara snabbare på förändringar i omvärlden. Denna förmåga är naturligtvis en fördel för de mindre bolagen jämfört med större företag men leder dock till ett större risktagande för banken eftersom denne har svårare att bedöma konsekvenserna av förändringarna samt huruvida återbetalningsförmågan har påverkats. Om företaget misslyckas med sin anpassning så kan det leda till att lönsamheten försämras och företaget får svårt att betala krediten (Pettit & Singer, 1985). 2.1.3 Informationsasymmetri De små företagen har mer information om sin verksamhet och är mer informerade än kreditgivarna. Dessutom övervakas de inte i samma utsträckning av media som stora företag. Detta leder till en informationsasymmetri vilket påverkar relationen mellan kreditgivare och företag. Landström (2003) menar att informationsasymmetrin medför ett förväntningsgap mellan finansiärerna och de små bolagen. Från finansiärernas sida finns en rad förklaringar till varför det uppstår ett förväntningsgap. Dels anser finansiärerna att det är en högre risk att investera i små bolag. Erfarenheten visar nämligen att många små bolag avvecklas eller går i konkurs relativt snart efter nyetableringen. En annan anledning till informationsasymmetrin är 8

därför att finansiärerna saknar kompetens eller finansiella instrument att analysera små bolag, ofta är de skapta för stora bolag. Den relativa kostnaden för transaktioner och kontroller för dyra när det gäller små bolag där kapitalbeloppet är relativt litet. Från företagarnas sida ligger problem ofta på en bristande kunskap i finansiella frågor. Athavale & Edmeister (2004) nämner att banker kan reducera kostnaden som är associerad med informationsasymmetrin genom att använda låneräntan som incitament för långa samarbeten. Ur bankernas perspektiv leder en högre asymmetrisk informationsfördelning till högre osäkerhet vilket medför att bankerna blir mindre benägna att bevilja krediter. Kreditgivaren kan visserligen justera kreditutlåningen genom ändring i kreditavtal och därmed reducera osäkerheten. En höjning av räntan medför visserligen en minskning av efterfrågan av krediter men leder till problemet med negativt urval (adverse selection) och osäker lojalitet (moral hazard). Därför begränsar bankerna sina krediter så att de som har hög kreditvärdighet beviljas krediter. (Svensson, 2003:29). Houston & James (2001) nämner att en bra relation mellan bank och låntagare reducerar den asymmetriska informationen och påverkar utfallet av kreditgivningsprocessen. Dock kan relationen bli begränsad på grund av att företag i regel har en aversiv inställning mot bankens externa kontroller. Detta problem hindrar relationens utveckling och påverkar företagen vid ett närmande eller i en finansiell kris. Eftersom relationen till kreditgivaren är begränsad reduceras möjligheten till ytterligare kredit (Svensson 2003:30). Det finns två lösningar på problemet med asymmetrisk information. Det första är att banken försöker skaffa så mycket relevant information som möjligt för att minska informationsasymmetrin eller så har banken förtroende för att kunden inte handlar på ett sätt som är överenskommet så kallat opportunistiskt beteende (Volker 2003). 2.1.4 Osäker lojalitet Problemet med osäker lojalitet (moral hazard) uppstår efter att ett lån blivit beviljat. Låntagaren kan avsiktligen utnyttja den asymmetriska informationen till att skaffa sig fördel på bankens bekostnad. Detta görs genom att använda de lånade pengarna till andra syften, med högre risk, än vad som är överenskommet med banken (Bruns, 2004). Banken kan dock minska den osäkra lojaliteten genom att via lånekontraktet kräva att låntagaren endast får använda pengarna till godkända projekt samt utfärda sanktioner (såsom högre ränta eller omedelbar återbetalning) om företagaren bryter mot avtalet (Ibid). Stiglitz & Weiss (1981) menar dock att en ökning av räntan inte löser problemet med asymmetrisk information och 9

moral hazard eftersom de låntagare som kan tänka sig att betala en högre ränta är de som har högrisk projekt, medan låntagarna med lågrisk projekt inte blir villiga att betala så pass hög ränta för sina projekt. En högre ränta avskräcker alltså låntagarna med låg risk och drar till sig låntagarna med hög risk. 2.1.5 Negativt urval Negativt urval (adverse selection) uppkommer därför att långivare och låntagare har olika riskpreferenser. Bakgrunden är en intressekonflikt mellan låntagare och långivare om hur risken skall fördelas (Bruns, 2004:36-37). En investering i ett nytt projekt kan ha två möjliga utfall. Antingen blir projektet lönsamt och genererar vinst eller så blir den icke-lönsam och då går investeringen förlorad. Om investeringen är lönsam får låntagaren vinsten (minus ränta) efter betalning av lånet. Om projektet inte är lönsamt så bär banken det mesta av förlusten (Jensen & Meckling, 1976). Långivaren kan alltså få en begränsad vinst (ränta) om projektet är lönsamt men får inte ta del av ytterligare lönsamhet, dock riskerar långivaren att förlora såväl ränta som utlånat kapital om projektet inte är lönsamt. Dessutom har ägare har en tendens att använda eget kapital till säkra investeringar och låna kapital till projekt med högre risk. Av den anledningen är banker riskaverta och föredrar därför investeringar med låga risker medan låntagare har en neutral inställning till att investera lånat kapital i högriskprojekt. Därför leder negativt urval till att företag lånar kapital till högriskprojekt. Ofta har mindre företag har ett incitament att överdriva företagets prestation eller bagatellisera information som anses skada företaget. Ett företag kan tillexempel försöka beskriva ett projekt som mer lönsamt än det i verkligheten är så att banken ska bevilja kredit. (Ibid.) 2.2 Reduktion av osäkerhet Den modell som författarna använt sig av är en kreditvärdighetsbedömningsmodell utformad av Svensson (2003). I modellen inkluderas redovisningsinformation som en av flera viktiga bedömningsgrunder samt även marknads- och personbedömning. För att reducera kreditgivarens osäkerhet inför och vid framtida betalningsinställelser görs två bedömningar, den ena avser en prognos av företagets intjänings och betalningsförmåga och den andra avser säkerheternas framtida realisationsvärde (Svensson, 2003:12). Detta ger en överblick över hur snabbt företaget kan förmå betala tillbaka lånet samt vilka säkerheter som finns i företaget. Grunden för prognosen samt säkerhetsbedömningen utgörs av tre delar: Redovisningsinformation, information för marknadsbedömningar, information för 10

personbedömningar. Ordet prognos kommer från grekiskans prognosis och betyder förutsägelse. En prognosmodell syftar till att reducera osäkerhet inför framtiden och förbättra beslutsfattandet utifrån befintlig kunskap samt all tillgänglig information. (Svensson, 2003:11) Reduktion av osäkerhet inför och vid framtida betalningsinställelser Prognos av intjänings och betalningsförmåga Säkerhetsbedömning Redovisningsinformation Information för marknadsbedömning Information för personbedömning (Källa: Svensson, 2003:35) 2.2.1 Prognos av intjänings och betalningsförmåga I den första bedömningen vill kreditgivaren utvärdera hur företagets framtida återbetalningsförmåga ser ut. Genom att göra prognoser och använda sig av nyckeltal kan kreditgivaren göra en bedömning om hur kreditvärdigt företaget är. Prognosen består av en utvärdering av företagets finansiella situation samt en bedömning om marknaden och av företagaren. 2.2.2 Säkerhetsbedömning Bankerna är enligt lag skyldiga att kräva betryggande säkerhet vid kreditutlåning för att skyddad mot framtida händelser som kan försämra företagets framtida kreditvärdighet. Säkerhetsbedömningen ingår i den totala bedömningen men är mindre betydelsefull än återbetalningsförmågan (Svensson, 2003:23). Funered (1994:46) nämner att de två överlappar varandra såtillvida att återbetalningsförmågan förstärks när företaget besitter värdefull 11

avyttringsbar egendom. Banken kan, förutom att använda sig av realsäkerhet, även använda sig av namnsäkerhet (borgen) som säkerhet för ett lån. 2.2.3 Redovisningsinformation Redovisningsinformationen används som underlag för prognoser samt uppföljning av ägarens/företagsledningens planer. För att informationen skall vara användbar så måste den vara relevant och tillförlitlig. Olika typer av information kan användas för att reducera osäkerhet och bedöma risken för framtida betalningsinställelser. Bland annat används historisk, samtida och framtidsinriktad information. Centrala begrepp är lönsamhet, likviditet, soliditet och kassaflöde. Årsredovisningen fyller en beslutsfunktion vid kreditvärdighetsbedömning och utformningen, innehåll och kvaliteten på information påverkar således utfallet av bedömningen. Information för marknadsbedömning ger en överblick hur marknadens aktörer ser ut. Information för personbedömning används för att göra en bedömning av personen som styr det enskilda företaget. 2.2.4 Information för marknadsbedömning Marknadsbedömningen utgår från företagets kunder och produkter och ska ge en bild av den marknad företaget är verksamt på. Svedin (1992) gör en indelning i kunder, marknadssituation och konkurrenter. Först och främst bör ägarna ha en sådan kunskap om sina kunder att de kan känna ansvar för den produkt som säljs. Genom att sätta sig in i kundens situation ökar företagets möjligheter att förstå vad det är hos företagets produkter som får att kunden at välja just dessa (Ibid:30). Vidare är företagets tillväxtmöjligheter är avgörande för vilken typ av lånesituation det kan försätta sig i. Möjligheterna påverkas av utvecklingen i den aktuella branschen och av vilken marknadsandel företaget har. Exempelvis kan det vara svårt för ett företag som har en dominerande marknadsandel att växa ytterligare. Att utreda i vilken utsträckning produktionskapaciteten av företagets produktions- och distributionsresurser utnyttjas är också en del av marknadsbedömningen. Det vill säga om kapaciteten inte är fullt utnyttjad krävs i detta avseende ingen ytterligare finansiering för att öka omsättningen (Ibid.). Kreditbedömaren måste även förstå hur omgivningen påverkar företagets verksamhet (Silver, 2001:16). Därför måste marknadsbedömningen även innefatta en analys av företagets 12

konkurrenssituation. Den innehåller antalet aktörer på marknaden samt om den domineras av enstaka eller flera företag för att ge en bild av företagets framtida möjligheter. Att bedöma företagets positionering, det vill säga bedöma vilka faktorer som gör att företaget lyckas stå sig bland konkurrenterna ger också en vägledning (Svedin, 1992:30). 2.2.5 Information för personbedömning Företagets återbetalningsförmåga påverkas av företagets utveckling vilket i sin tur påverkas av ägarens inställning, attityd, vilja och idéer till förändring (Svedin, 1992). Andra viktiga faktorer vid personbedömning är ägarens kunskap, kundkrets och förankring i företagets produkter. Vidare bör ägaren ha en vision om hur företagets framtid och den marknad, som företaget är verksamt i kan komma att se ut om 5-10 år. Ägarens ärlighet är av mycket stor betydelse för kreditens återbetalning. Betydelsen av att en kreditrelation bygger på ärliga avsikter kan inte betonas nog. Kling et al. (2003) påpekar dock att det finns stora skillnader i hur kreditgivare införskaffar och hanterar information när de fattar beslut. Det skiljer även i snabbhet i beslutsfattande mellan olika personer. Dessa har också olika inställning till ny information. 2.3 Information vid beslutsfattande Kling et al. (2003) presenterar en modell som skiljer mellan två grundläggande aspekter om hur människor använder sig av information när de fattar beslut. Den ena aspekten handlar om mängden information som används vid beslutsfattande och problemlösning. Den andra aspekten är den grad av fokus som används som angreppssätt i en problemställning, det vill säga om en person vanligen väljer och håller fast vid en lösning eller genererar flera olika alternativ och lösningar. Fördelen med att använda sig av lite information och fokusera på en lösning i en problemställnig är att beslutsfattandet går snabbt och ingen energi läggs på att göra analyser. Därför passar stilen bra på branscher som är stabila och inte alltför komplexa. En beslutsfattare som använder relativt mycket information och fokuserar på att generera ett flertal lösningar har kapacitet att analysera problemet i mer komplexa situationer. Därför passar den bäst i turbulenta och komplexa branscher som kräver icke-rutinmässiga kreditbedömningar (Ibid). Författarna har studerat denna teori utifrån ett bankperspektiv och är därför intresserade av två aspekter inom området. Den första delen är om det skett en 13

förändring i mängden information som används vid ett beslutsfattande som en konsekvens av att finanskrisen bidragit till att göra kreditbedömningen mer komplex. Den andra delen är var fokus ligger på i ett beslutsfattande. Kling et al. (2003) nämner bland annat att bankens regler och rutiner för kredithantering avgör vilken typ av information som används samt att erfarna kreditbedömare tar längre tid på sig att förbereda och genomföra bedömningen, använder färre typer av information, samt är mindre benägna att kräva säkerheter (Svensson, 2003:14). 3. Metod 3.1 Metodologisk utgångspunkt Eftersom syftet med uppsatsen är att belysa hur banker som kreditgivare bedömer vilka småföretag som är kreditvärdiga och hur bedömningsprocessen har påverkats av finanskrisen tillämpas en kvalitativ ansats. En sådan ansats är lämplig då det som eftersträvas är en djup och nyanserad bild av hur något förhåller sig (Holme et al., 1997). De empiriska data som studien bygger på är resultatet av både primära och sekundära källor. Primärkällorna utgörs av personliga intervjuer och de sekundära källorna av publicerat material som årsredovisningar och interna rapporter. 3.2 Val av respondenter För att besvara syftet kontaktades de fyra storbankerna Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Det fanns ett flertal anledningar till detta val. För det första gjordes bedömningen att syftets deskriptiva karaktär och djup krävde ett flertal kvalitativa intervjuer. Vidare ämnar uppsatsen belysa situationen ur ett bankperspektiv vilket förutsatte en spridning av informationskällor bland olika banker. Med hänsyn till syftets bredd eftersträvades även respondenter med olika befattningar inom bankerna. Vidare krävdes att respondenterna var väl insatta i de bedömningskriterier som ligger till grund för beviljande av banklån till småföretag. För att förbättra möjligheterna att komma i kontakt med en sådan respondent diskuterades undersökningens karaktär med informationsavdelningen på de utvalda bankerna. Slutligen kontaktades de respondenter som bedömdes vara bäst lämpade att besvara frågorna. 14

Anders Heilborn är kontorschef på Handelsbanken i Uppsala och har varit verksam på banken sedan 1989. Som kapitalmarknadschef och kreditberedare är han väl insatt i hur kreditprocessen för småföretag ser ut och vilka faktorer den påverkas av. Peter Blom arbetar som företagsrådgivare på Swedbank i Stockholm och fungerar som en länk mellan banken och det kreditsökande företaget. Arbetsuppgifterna är inriktade på att analysera det aktuella företaget, personerna bakom verksamheten samt marknaden som företaget är verksamt på. Följaktligen besitter han kunskap om såväl själva kreditprocessen som de externa faktorer som påverkar bankens möjligheter att bevilja kreditbelåning för småföretag. John Svensson är kreditchef på Nordea för region Uppland/Gästrikland och har mer än 10 års erfarenhet av bankens hantering av kreditprocesser. Dessutom kompletterades intervjun med upplysningar från Nina Lundback som arbetar som regionskreditanalytiker på samma bank. Johannes Carlsten är anställd som företagsrådgivare på SEB i Uppsala. Med många års erfarenhet från såväl SEB som Nordea är han väl insatt i hur banken hanterar kreditbelåning till småföretag. 3.3 Utformning av frågemall Under intervjuerna användes en mall som kan beskrivas som kvalitativ och semi-strukturerad (Bryman & Bell, 2007:213). Med andra ord hade ett lättöverskådligt frågeformulär konstruerats i förhand och användes som ett ramverk under intervjuerna. Anledningen till detta var den ökade möjligheten att begränsa samtalet till de delar som var relevanta för syftet, samt minska risken för onödiga upprepningar då de avklarade områdena kunde bockas av. Metoden ansågs också vara ett lämpligt val för att ge det djup och fokus som krävdes för att besvara frågeställningen. Samtidigt var innehållet i denna mall av relativt generell karaktär vilket lämnade utrymme för flexibilitet och följdfrågor. Samma mall användes vid samtliga intervjuer. 15

För att besvara syftet delades mallen upp i tre huvuddelar; bankens kreditprocess, bankens syn på finanskrisen och finanskrisens påverkan på kreditprocessen. Det fanns flera skäl till denna uppdelning. För det första gjordes bedömningen att en djupare förståelse av bankens kreditprocesser skulle utgöra en lämplig grund för såväl själva intervjun som analysen. Vidare kan finanskrisen tolkas på olika sätt beroende på aktör och hur den specifika påverkan upplevs. Således krävdes en nyanserad bild av hur banken som kreditgivare gentemot småföretag valde att beskriva situationen. Med ovanstående delar besvarade kunde frågorna fokuseras mer på hur en extern faktor som finanskrisen har påverkat kreditprocessen. Bankens kreditprocess Hur ser er kreditgivningsprocess till små företag ut? Hur skiljer den sig för stora/små företag? Vad är specifikt för småföretag? Bankens syn på finanskrisen Hur påverkas kreditprocessen av externa faktorer? Hur ser ni på finanskrisen? Hur beskriver ni den? Behandlas den som en tillfällig eller långvarig variabel? Hur har finanskrisen påverkat era möjligheter att låna ut pengar? Finanskrisens påverkan på kreditprocessen Hur har kreditgivningsprocessen till småföretag påverkats av finanskrisen? Vilka aspekter/konsekvenser av finanskrisen är det som gör att banken ändrar sin kreditgivning till småföretag? 3.4 Diskussion och källkritik Samtliga intervjuer ägde rum på bankernas lokala kontor vilket innebar tillgång till diverse tryckt material som kunde användas för att styrka eller förtydliga informationen. Själva informationen kodifierades i form av anteckningar där den ene författaren ansvarade för att ställa frågorna medan den andre antecknade. Fördelen med metoden var att respondenten inte blev besvärad av att samtalet spelas in vilket lämnade utrymme för en mer öppen dialog. Nackdelen med metoden var att den information som delgavs inte kunde upprepas exakt i 16

efterhand vilket skulle kunna tänkas leda till misstolkningar samt bortfall av information. För att kompensera för ovanstående begränsning gjordes ett flertal pauser i intervjun där författarna i samråd med respondenten kontrollerade att den registrerade informationen var korrekt. Vid några tillfällen ombads respondenten repetera delar där det förekom meningsskiljaktigheter. En ytterligare svårighet med den kvalitativa ansatsen var att bedöma subjektiviteten och sanningshalten i respondenternas svar. Exempelvis har banker ett intresse av att framhäva sin välvilja mot småföretag, det vill säga respondenterna kan ha beskrivit situationen på ett för banken fördelaktigt sätt. Vidare måste hänsyn tas till att respondenterna hade skiljda befattningar och dessutom var anställda på olika banker. Det är till exempel rimligt att en kreditchef har ett annat perspektiv än en företagsrådgivare vilket gör att svaren knappast är jämförbara sinsemellan. Slutligen intervjuades endast en anställd per bank vilket innebär att respondenternas beskrivning av situationen inte nödvändigtvis är representativ för bankens. Sammanfattningsvis, och i enlighet med syftet, bör informationen från de olika respondenterna inte jämföras utan endast användas som ett komplement till varandra. 3.5 Framställning av materialet I studiens nästföljande avsnitt sammanställs den information som framkommit under de personliga intervjuerna. I samråd med flera av respondenterna har författarna valt att presentera informationen på ett sådant sätt att det inte framgår vilken bank eller vilken respondent som har sagt vad. Genom att använda en sådan struktur minskar risken att informationen missbrukas av andra läsare och respondenterna kunde vara mer öppna och ärliga under intervjun vilket skulle vara främjande för besvarandet av studiens syfte. 17

4. Empiri 4.1 Respondent A Respondenten inleder intervjun med att beskriva kreditprocessens utformning som närmast oförändrad sedan 1970-talet. Vidare poängterar han att banken då som nu premierar individuellt ansvar vilket även genomsyrar kreditprocessen. Stor vikt läggs på att minimera antalet inblandade vilket i praktiken innebär att en kreditbelånare upp till en viss gräns själva kan bevilja krediter. Denna kreditlimit är individuell och kan flyttas beroende på utfall, personlig erfarenhet och kompetens. Genom att i möjligaste mån undvika hierarkiska steg i form av beslutskommitéer menar respondenten att det dessutom blir lättare att utkräva ansvar. Lokal närvaro och lokala beslut är nyckelord i kreditprocessen. Då ett företag ansöker om kreditbelåning kategoriseras det som befintlig eller ny kund. Den uppenbara skillnaden mellan dessa är tillgången på historik i form av bokslut, revisionsberättelser, information från upplysningscentralen och kronofogden. Respondenten menar att processen kan beskrivas som ett pussel med tre bitar där historiken utgör den första. Nästa pusselbit är att göra en utvärdering av nuläget. Respondenten menar att företagen ofta själva har gjort en egen omvärldsanalys av situationen när det kommer med kreditförfrågan. Exempelvis kan det handla om checkkrediter eller vilken typ av maskiner som behöver införskaffas. Banken gör därefter en egen bedömning av situationen. Den sista pusselbiten är företagets framtida utsikter vilken till stor del utgörs av prognoser. För att göra en rättvis bedömning förklarar respondenten att banken ofta gör en optimistisk och en pessimistisk prognos för att slutligen fastställa en slutprognos. Vidare är det önskvärt med en kassaflödesanalys som för att kunna avgöra hur mycket pengar verksamheten genererar. Respondenten betonar flera gånger under intervjun att hela processen genomsyras av bankens förtroende för ägarna och menar att banken prioriterar enligt följande; 1. Ägarna 2. Affärsidén 3. Säkerhet 18

Förtroendet grundar sig på ägarnas erfarenhet, kompetens, teknik, branschkunskap och engagemang. Vidare framhäver respondenten vikten av att träffa ägarna och att första intrycket betyder oerhört mycket. Att verifiera om ägarnas visioner ligger på rätt nivå är också något en kreditbedömare måste ta hänsyn till. Exempelvis bör inte en ägare inleda en nystartad verksamhet med att införskaffa en mängd leasingbilar utan att veta huruvida det finns en marknad för produkten. Banken har ett krav på att företaget själva måste gå in med 25 % av det egna kapitalet som sedan måste följa med i utvecklingen, det vill säga företaget måste alltid ha fortsatt täckning i form av vinster eller nyemissioner. Vad gäller finanskrisen beskriver respondenten situationen som ett allvarligt läge även om han anser att det börjar ljusna lite. Trots alla dystra siffror påpekar han ändå att banken har klarat sig relativt bra men att man i likhet med andra svenska banker i nuläget har en begränsad utlåningskapacitet. Vidare har situationen förvärrats av att många utländska banker har gått omkull vilket ökar trycket på de svenska bankerna att gå in med kapital. Dessutom måste banken anpassa verksamheten efter de nya regler som Basel II innebär vilket begränsar utlåningskapaciteten ytterligare. Respondenten jämför situationen idag är med en flaskhals för svenska krediter där det är svårt att hitta en bra balans mellan företagens kapitalbehov och bankernas kapitalbas. Om krisens effekter på kreditprocessen menar respondenten att bankens inställning gentemot de befintliga kunderna inte har förändrats. Även under en allvarig situation som den pågående krisen är det viktigt att behålla det breda perspektivet och exempelvis inte återkräva det kapital som finns hos kredittagarna. Istället poängterar han vikten av att föra en regelbunden dialog med kunderna för att följa med i utvecklingen och kunna vidta rätt åtgärder vid rätt tidpunkt. Däremot gör respondenten bedömningen att kreditsituationen för nystartade företag har försämrats under det senaste året. Priset på pengar har gått upp vilket gör att många företag väljer kortare amorteringstider vilket blir som en utgift. Enligt respondenten har det dock inte från ledningen förekommit några officiella direktiv eller riktlinjer med avseende på kreditprocessen. Återigen poängterar han att banken är en decentraliserad organisation som arbetar underifrån och lägger tonvikten på lokala beslut och eget ansvar. 19

4.2 Respondent B Respondenten förklarar att när banken får in en kreditförfrågan från ett företag hamnar ärendet på kontorsnivå där kreditprocessen handläggs av en företagsrådgivare och en kreditanalytiker. Tillsammans lägger dessa sedan fram ett affärsförslag till kunden. Om den efterfrågade krediten överstiger ett visst belopp går ärendet vidare till bankens högre instanser. Respondenten menar att även om mycket av den information som banken bygger sin analys på är siffror från exempelvis upplysningscentralen (UC) handlar allt i grund och botten om förtroende. Att studera kundens historik beskrivs som ett tidigt och viktigt steg i processen. Om det i exempelvis framkommer att kunden inte skött sina åtaganden gentemot bank och övriga intressenter är kan det bli svårt att övertyga potentiella kreditgivare om framtida prognoser. Nästa steg är att göra en framtida prognos som grundar sig på både hårda och mjuka värden. Med hårda värden avses de mer konkreta variablerna som finansiella faktorer med de mjuka kan beskrivas mer som helhetsintrycket av företaget och dess ägare. Viktigt är också att försöka bedöma riskerna och konjunkturkänsligheten på den marknad företaget befinner sig på. Bedömningen bygger på både information som kan fångas upp centralt men även på data från branschspecialiserade analytiker. Slutligen länkas denna ihop med företagets konkreta värden som soliditet och nyckeltal som även dessa är branschspecifika. Respondenten poängterar att bedömningen grundar på en stor mängd statistik. Respondenten förklarar att processen för nystartade företag i grund och botten är likartad som för etablerade men att banken är mer noga i sin bedömning. För att skapa förtroende för ett nyetablerat företag menar han att banken ibland tar något av en mer aktiv roll. Det kan handla om att undersöka varför kunden vänt sig till just den aktuella banken eller att försöka hitta en pålitlig referent som tidigare varit kontakt med kunden. Vidare är det vanligt att man som kreditbedömare tittar på kundens erfarenhet som exempelvis tidigare anställningar inom den aktuella branschen. Frågor en kreditbedömare i detta läge bör ställa sig är: Hur har kunden gjort sin marknadsresearch? Hur har han kommit fram till att han ska bedriva just den verksamheten? Ett konkret alternativ för att minska riskerna ytterligare är att vända sig till det statliga organet ALMI. 20

Det banken i grund och botten måste avgöra är huruvida ägarna är lämpade att driva ett företag. För att övertyga banken om detta menar respondenten att det är mer eller mindre nödvändigt med ett personligt möte. Om kunden helt saknar historik och referenser helt saknas kan det även bli nödvändigt att bygga upp en relation innan lånet kan beviljas. Följaktligen menar respondenten att personer som redan byggt upp en relation till en bank har en klar fördel gentemot de som vill inleda samarbetet med ett lån. Om finanskrisen säger respondenten att banken ser det som internationell kris och inte som en nationell kris som på 90-talet. Läget beskrivs som mycket osäkert där ingen kan veta hur allvarligt det blir. Även om kapitalmarkanden idag är positiv och utländska banker börjar återhämta sig saknas fortfarande väldigt mycket pengar i systemen. Banken bedömer inte att finanskrisen är över utan pekar åter igen på osäkerheten som i kombination med det skadade förtroendet har påverkat även svenska banker. För att kompensera för detta och skydda verksamheten har många banker (inklusive den aktuella banken) i förebyggande syfte gjort nyemission. Med undantag för kapitalstoppet under hösten upplever respondenten inte att situationen begränsat bankens möjligheter att låna ut pengar till småföretag. Som ovan nämnt har banken gjort alltså en nyemission för inte hamna i just den situationen och behöva avslå ansökningar på grund av kapitalbrist. Däremot kan kapitalstoppet ha bidragit till en förtroendekris även hos de starka bankerna eftersom inte ens dessa hade möjlighet att ställa upp med kapital. Respondenten tillägger också att svaret kan variera beroende på vilken nivå av banken som tillfrågas. Exempelvis bedömer han inte att det vanliga bankkontorets möjligheter att låna till småföretag har påverkats men menar att situationen kan vara annorlunda för stora företag med större volymer. Respondenten kommenterar att media under det senaste året målat upp en missvisande bild av att bankerna ogärna beviljar lån för småföretag. En bild som han misstänker ofta bygger på ofullständiga eller förenklade uppgifter. Exempelvis hade banken kanske avslagit ansökan eftersom kunden inte kunde betala tillbaka sina lån på grund av en försämring i branschen. Således kan eventuellt ökade avslag idag snarare bero på marknadssituationen än kapitalbristen. Några konkreta förändringar i processen som till exempel nya nyckeltal har banken inte gjort och inte heller har det förekommit några nya riktlinjer uppifrån. Snarare har det blivit ett 21

större fokus på att rutinerna i kreditprocessen följs eftersom konsekvenserna av bankens beslut märks på ett tydligare sätt än förut. Respondenten menar att allt ställs på sin spets idag jämfört med under högkonjunkturen och talar om en skärpning där det har blivit tydligare att starka företag kan låna i större utsträckning än svaga. Även om själva processen är oförändrad förklarar respondenten att organisationen förstärkts där det finns dåliga krediter och risker eftersom konkurser indirekt kan påverka banken. Således har man vidtagit förebyggande åtgärder i form av olika resursteam för att kunna stå emot och hantera kritiska situationer. Vidare kan man säga att det ökade priset på pengar påverkar processen indirekt eftersom företag väljer kortare amorteringstider. Avslutningsvis poängterar respondenten att bank och företag oftast har samma målbild eftersom ingen av parterna tjänar på en konkurs. Problemet uppstår endast om företagets bedömning skiljer sig från bankens. 4.3 Respondent C På banken sker en kreditprövning genom dualitetsprincipen vilket innebär att två personer tar beslut om krediten. En person är tillstyrkare och den andra är beslutaren. Som högre organ finns en kreditkommitté med en affärsansvarig och en kreditansvarig för att skapa balans mellan de marknadsområden som ges kredit för att förhindra att exempelvis verkstadsindustrin blir överkrediterad. Banken skiljer på befintliga och nya företag som ansöker om kredit. Gemensamt för de båda är den information som används vid ett beslutsfattande. Banken tittar på företagets hårda värden vid en kreditansökan. Därför innehåller kreditansökan en affärsplan med en affärsidé, finansieringsplan som innehåller andelen eget kapital som företagaren går in med, budget samt en marknadsföringsstrategi. Att företagaren går in med eget kapital ses som ett styrketecken eftersom då delas risken mellan parterna. Ett etablerat företag har historisk data som banken tar del av, det skapar ett förtroende för banken. Banken har då vissa nyckeltal från bokslut som används som underlag för kreditprövningen. Dessa är: Soliditet, Kassalikviditet, självfinansiering, belåningsgrad. Samtidigt görs en branschanalys där trenden jämförs med andra bolag inom samma bransch ur ett treårsperspektiv. Företag med en relativt nystartad verksamhet har nästan enbart kostnader vilket gör det svårt för banken att bedöma 22

återbetalningsförmågan. För att stimulera tillväxten finns ALMI, ett statligt organ, som stimulerar företagandet genom att låna ut pengar till företagare. Genom att göra detta sprids risken ytterligare eftersom ALMI är en tredje part. Förutom de så kallade hårda värden så finns även mjuka värden. Även de mjuka värdena spelar roll vid kreditgivning eftersom varje ansökan är unik. Ett exempel på ett mjukt värde är det nätverk som företagaren använder sig av i affärssyfte. Ett annat exempel är företagarens erfarenhet inom området samt hur företagaren sköter sitt företag. De mjuka värdena speglar även kreditbedömarens tro på företagaren, affärsidén och företagsverksamheten. Vad gäller synen på finanskrisen menar respondenten att den har påverkat hela samhället vilket alltså även inkluderar banker och småföretag. Däremot har olika branscher har påverkats olika. Verkstadsindustrin hör till en av de branscher som påverkats mest. Ur bankens perspektiv är tillverkningsföretagen en hög risk. Anledningen är den höga belåningen som krävs för att finansiera de tillgångar som är nödvändiga för tillverkning av produkter. De småföretag som befinner sig inom den nämnda sektorn är ofta underleverantörer till stora tillverkningsföretag. Ofta har underleverantörerna endast en stor kund som svarar för nästan all försäljning. Om den kunden har likviditetsproblem så påverkar det underleverantören i allra högsta grad. För att stävja effekterna av finanskrisen finns en rad åtgärder som en bank kan använda sig av. När det går dåligt för ett kredittagande företag menar respondenten att banken försöker ligga så nära företaget som möjligt. Med det menas att man har en stark kommunikation mellan företaget och banken för att så snabbt som möjligt kunna åtgärda problem när de dyker upp. Respondenten säger att banken stöttar företagen när det behövs. Detta görs bland annat genom ett anstånd, det vill säga att underleverantören får skjuta upp amorteringar en period. Genom att skjuta upp betalningen finns det möjlighet för underleverantören att hinna få pengar från sin kund som har likviditetsproblem vilket kan förhindra en eventuell konkurs. Ett anstånd görs endast i de fall då underleverantören är solvent men illikvid. En annan åtgärd som banken gör är en så kallad bankgaranti. En bankgaranti är en form av borgensåtagande där banken tar över betalningen en period. Åtgärden används när företaget inte har några tillgångar till exempel när ett företag hyr ut lokaler till konsultbolag. Avslutningsvis säger respondenten att banken inte har ändrat själva kreditprocessen. Med det menas att det fortfarande är företagets framtidsutsikter och återbetalningsförmåga som bedöms. Däremot 23

hävdar respondenten att banken lägger en större vikt vid de hårda värdena vid en kreditbedömning än tidigare. 4.4 Respondent D Respondenten menar att bankens hantering av kapitalbelåning utgår från en fastlagd kreditpolitik där det tydligt framgår vad som får och inte får göras. Respondenten tillägger dock att det absolut är möjligt att få igenom krediter som frångår policyn så länge som det kan motiveras. Vidare handläggs kreditärendet aldrig av en person utan inkluderar minst två företagsrådgivare. Dessa är i direktkontakt med företaget och enas om ett upplägg som sedan presenteras för en kreditkommitté. Presentationen inkluderar ett pm där kredittagaren presenteras, vilket belopp som efterfrågas, motivering och en bedömning om ansökan frångår bankens kreditpolitik. Ju större kreditbelopp desto fler inblandade instanser. Ett av de första stegen för banken är att avgöra hur moget det kreditsökande företaget är, det vill säga undersöka om det handlar om ett helt nystartat bolag med oerfarna ägare. Om så är fallet är det inte ovanligt att Nyföretagarcentrum hjälper bolaget in i processen. Exempelvis kan det handla om att lägga upp en rimlig budget. Om företaget är mer moget träffas ofta ägare, bank och ALMI för att tillsammans göra en bedömning av kapitalbehovet och vem av parterna som skulle kunna gå in med vad. Härifrån är processen likartad för både nya och etablerade företag och handlar i grund och botten om att bedöma kredittagarens återbetalningsförmåga. Detta görs genom med hjälp av bolagets konsolideringsgrad, soliditet, och information från UC (upplysningscentralen). Nästa för banken är att säkerställa den efterfrågade krediten, det vill säga fastställa värdet på eventuella kundfodringar, varulager eller andra inventarier. Vidare görs även en omfattande riskanalys där banken bedömer sannolikheten för att bolaget ska gå omkull inom en viss tid. Resultatet blir en räntesats på lånet som är specifik för varje enskild kredittagare. Respondenten menar att bankens kreditgivning bygger på de två hörnstenarna; 1. Personen bakom företaget/ägaren 2. Återbetalningsförmåga (bolaget) 24

Respondenten beskriver personen bakom företaget som allra viktigast och tillägger att det helst bör finnas en relation mellan kredittagare och bank när låneansökan kommer in. Ett av de första stegen vid en personbedömning är att undersöka varför personen kommer just till den banken. Exempel på varningsklockor är om kredittagaren har många mindre lån från olika kreditgivare eller privatkonto i en annan bank eftersom han troligen redan fått avslag där. Sammanfattningsvis tittar banken på alla typer av historik för att avgöra om det finns tecken på ett riskbeteende. Respondenten trycker på att det oftast är oerhört lätt för banken att genomskåda om kredittagaren försöker dölja något. Om finanskrisen säger respondenten att vi fortfarande inte sett hela utfallet och att banken tror att krisen kommer att hålla i sig till 2010. Vidare menar han att det finns en oro över att likviditeten försvinner ur marknaden, det vill säga att värdet på de pengar som endast existerar på pappret urholkas. När USA begränsar produktionen påverkas många svenska företag eftersom leveranserna kan förskjutas i månader vilket i sin tur påverkar leveransgarantin till de svenska kunderna. Många svenska företag försöker då gardera sig mot detta genom att beställa hem stora leveranser vilket tyvärr binder upp kapital vilket i sin tur genererar enorma räntekostnader. Om det svenska företaget dessutom är beroende av en sviktande bransch som exempelvis bygg riskerar företaget att fastna med ett jättelager som det inte kan få ut. Banken tror att det först i slutet av sommaren går att skönja hur snabbt lågkonjunkturen kommer vända. En effekt av krisen är att bankerna inte har samma kapital som tidigare vilket ökar medvetenheten om vem man lånar ut till. Banken måste med andra ord försäkra sig om att den får betalt för de pengarna som lånas ut. Exempelvis har många banker strypt lånen och höjt räntan inom fastighetsbranschen vilket begränsar möjligheten till försäljning som i sin tur bidrar till att urholka värdet på fastigheten och skrämmer bort potentiella investerare. För att ha en hög kapitaltäckning måste räntan höjas ytterligare. Respondenten menar inlåningsräntorna steg ordentligt innan krisen vilket kan tolkas som en varningsflagg eftersom det innebär att bankerna har kapitalbrist. Vad gäller finanskrisens effekter på kreditprocessen har det inte förekommit några nya giv från ledningen, utan det som gäller är business as usual. Dock menar respondenten att det inte riktigt är så utan att det i praktiken har stramats åt lite. Återigen nämns fastighetssidan som ett exempel på en osäker bransch där det blivit svårare att driva igenom kreditbelåning. 25