Mobil närsjukvård Utveckling av närsjukvården genom införande av mobil hemsjukvårdsläkare och närsjukvårdsläkare. Bakgrund Regionen Västra Götaland har avsatt 20 milj kr för vårdsamverkansorganisationerna att ansöka medel från för utveckling av närsjukvården, likande den som finns i Västra Skaraborg med utgångspunkt i lokala förutsättningar. SIMBA (= samverkans partner sjukhus, primärvård och kommunal hälsooch sjukvård) ansökt och blivit beviljade medel utifrån en modell som bedöms ha stora förutsättningar att implementeras i den ordinarie verksamheten med tiden reducera besöken på akutmottagningen och därmed den undvikbara slutenvården och återinläggningarna Mobil hemsjukvårdsläkare Målgrupp Hemsjukvårdspatienter 65 år i ordinärt och särskilt boende som har ett långvarigt och stort behov av vård och omsorg Syfte och mål Uppnå ökad trygghet för individen. Genom att individen omhändertas i sitt hem får den mobile hemsjukvårdsläkaren möjlighet att göra en helhetsbedömning av individen i sin hemmiljö i samarbete med den kommunala hälso- och sjukvården. Uppnå förbättrad medicinsk planering och läkemedelsbehandling för individer med stora vård- och omsorgsbehov och inskränkt autonomi En utökad och mer kontinuerlig läkarmedverkan i kommunal hälsooch sjukvård.

Statliga satsningar, stimulans medel 2016 Av de statliga stimulansmedlen fördelas totalt nästan 8 miljoner kronor 2016 till Kungälvs kommun - sannolikt kommer motsvarande satsningar även 2017 och 2018 Stimulansmedlen är avsedda för att Öka bemanningen inom den av kommunen finansierade vården och omsorgen om äldre. Skapa ökad trygghet och kvalitet för den enskilde. I linje med de utmaningar som Socialstyrelsen tidigare har påtalat är det önskvärt med en stabil personalförsörjning, som i sin tur bidrar till en ökad kontinuitet i vården och omsorgen om de äldre. Det kan t.ex. ske genom att nyanställa på heltid eller möjliggöra en ökad sysselsättningsgrad i deltidstjänster. Insatser av som bekostas av statliga medel Stödjande insatser och utbildning till personal inom hemtjänst och boende utifrån de behov personer med demens sjukdom har Ökade insatser genom personalförstärkning till personer som har psykisk sjukdom Satsning på ökad kunskap i förflyttningsteknik för personal för att tryggt och säkert hjälpa brukare vid förflyttning Insatser för att stödja brukare att klara sig så oberoende som möjligt i sitt hem efter utskrivning från sjukhus. Införande av teknik för säker läkemedelshantering

Handledning/metodutveckling till personal gällande dokumentation Stabil personalförsörjning/ möjlighet till ökad sysselsättningsgrad

Bilaga 4

Verksamhetsrapport Sektor Vård och Äldreomsorg 2016-10-19 2016-10-17 1

T2 Bokslut 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Budgetavvikelse 2016 458,5 472,2 484,4-12,2 Varav volym 28,0 39,6-11,6 Varav Förvaltning 3.0-9,8-9,8 0 Varav Kvalitetslistan -2,5-2,5 0 Övrigt av betydelse -6,3-5,7-0,6 2

T2 Bokslut 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Budgetavvikelse 2016 Volymer -11,6 Hemtjänsttimmar (ökning med 3%) Nya boendeplatser (Attendo) 395 000 407 000-4,7 36 54-6,9 3

T2 Helårsprognos efter T2 Belopp i mkr Sektorgemensamt 0,1 Biståndsenheten adm. 0,0 Biståndsenheten hemtjänst Kundval -4,7 Biståndsenheten boende (Attendo) -6,9 Äldreboende 0,5 Hälso- och sjukvård 0,0 Hemtjänst exkl. larm/natt -1,2 Larm/natt 0,0 Summa -12,2 4

Utfall jan-sep Antal beslut om särskilt boende 28 24 24 20 16 12 8 19 11 18 16 14 19 14 13 11 12 16 6 12 12 6 8 10 4 0 jan feb mars april maj juni juli aug sep Antal beslut 2016 Antal beslut 2015 Minskning = 5,5% 5

Utfall jan-sep Väntelista/kö till säskilt boende 68 14 2 1 aug 2016 aug 2015 Antal väntade personer Har tackat nej Tillgång till nya platser = 54 (Attendo) 6

Utfall jan-sep Betaldagar Sjukhus 87 72 50 55 44 0 14 32 2 0 0 28 20 4 3 7 16 0 jan feb mars april maj juni juli aug sep Antal betaldagar 2015 Antal betaldagar 2016 2015 = 404 dagar (kostnad 1,6 mkr) 2016 = 30 dagar (kostnad 0,12 mkr) 7

Utfall jan-sep Antal brukare med hemtjänstinsatser 706 687 735 745 682 683 720 692 716 703 731 733 707 715 722 724 699 714 jan feb mars april maj juni juli aug sep 2016 2015 Ökning 4% jmf med 2015 8

Utfall jan-sep Andel brukare med hemtjänsttimmar i olika intervall jan-sep 36% 37% 25% 22% 27% 26% 9% 11% 4% 3% Enbart matdistribution 0-9 tim 10-49 tim 50-119 tim 120 - tim 2016 2015 9

Utfall jan-sep 1200 Beviljade hemtjänsttimmar per dag 1150 1100 1050 1103 1099 1101 1066 1059 1048 1119 1122 1125 1115 1087 1111 1111 1092 1081 1083 1083 1105 1000 jan feb mars april maj juni juli aug sep 2016 2015 Ökning 2% jmf med 2015 10

Utfall jan-sep 1,2 Sjuklönekostander i mkr 1,1 1,0 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,9 0,6 0,8 0,8 0,9 0,8 0,8 0,8 0,75 0,6 0,5 0,53 0,79 0,66 0,81 0,83 0,5 0,4 0,4 0,3 jan feb mars april maj juni juli aug sep 2016 2015 Ökning 31% jmf med 2015 11

Tjänsteskrivelse 1(1) Handläggarens namn Yvonne Ålöw 2016-11-14 Sammanträdestider 2017 för kommunens pensionärsråd Enligt reglementet ska rådet ha fyra sammanträden per år. Inför varje sammanträde träffas rådets beredningsgrupp samt berörda tjänstemän för att förbereda ärenden och föreslå dagordning/kallelse. 2017 års sammanträdestider och beredningstillfällen föreslås vara följande måndagar enligt nedanstående för sammanträden kl. 08.30 och beredningstillfällen enligt angiven tid. Förslag till beslut Sammanträdesdatum: Beredningstillfällen: Förmöte 13 mars 20 februari, kl 10:00-11:30 13 februari, kl. 10, PRO 15maj, kl 08:30-16:00 24 april, kl 08:30-10:00 Tisdag 18 april, kl. 10, Vux. sk. 18 september 28 augusti, kl 10:00-11:30 21 augusti, kl. 10, PRO 20 november 30 oktober, kl 09:30-10:30 23 oktober, kl. 10, Vux. sk. Linda Åshamre Ordförande Yvonne Ålöw Sekreterare För kännedom till: Vård och äldreomsorg/lena Arnfelt, Elisabeth Sjöberg, Snezana Hadziselimovic, Noomi Holmberg, Yvonne Ålöw Arbetsliv & stöd/jonas Arngården, Kommunledningssektorn/Lisa Strandberg-Werlenius Pensionärsrådets ledamöter VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

REGLEMENTE FÖR KUNGÄLVS KOMMUNS PENSIONÄRSRÅD 1. Syfte Pensionärsrådet är ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan pensionärernas organisationer och kommunen å den andra sidan. 2. Mål och arbetsuppgifter Rådet skall vara ett remissorgan till sociala utskottet under kommunstyrelsen i frågor som gäller samhällsplanering, boende, vård och service till pensionärer. Kommunens företrädare skall informera rådet om planer och förändringar av samhällsinsatsernas utformning och organisation som berör pensionärerna och inhämta synpunkter i ett så tidigt skede att rådets synpunkter och förslag kan påverka ärendets handläggning i aktuellt utskott och styrelse. Pensionärernas representanter har i rådet möjlighet att aktivt arbeta för förändringar i den kommunala verksamheten. De kan informera om och ge förslag till lämpliga anpassningar av det serviceutbud som berör de äldres förhållanden i samhället och möjlighet till god livskvalitet. 3. Sammansättning av pensionärsrådet Pensionärsrådets mandatperiod skall sammanfalla med kommunala nämnders mandattid. Politiska ledamöter (7) Representanter till rådet utses enligt följande: - Kommunstyrelsen utser fyra (4) representanter - Kommunfullmäktige utser tre (3) representanter, en från vardera framtid- och utvecklingsberedningen demokratiberedningen välfärldsberedningen Kommunstyrelsen utser ordförande i KPR.

Representation i pensionärsrådet Pensionärsföreningar med fler än 50 medlemmar får en (1) representant i rådet. Föreningar med fler än 300 medlemmar får två (2) representanter. Till varje ordinarie ledamot skall en ersättare utses. Pensionärsföreningarna utser sina representanter i rådet och respektive politiska organ utser sina. Rådet får i särskilda frågor adjungera personer från organisationer, styrelser, nämnder och förvaltningar. Tjänstemän Verksamhetschef för Kungälvs hemtjänst alternativt verksamhetschef för särskilda boenden. Sekreterare tillsätts av enheten för kommunkansli och juridik. 4. Organisation och arbetsformer Pensionärsrådet är organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen. Enheten för kommunkansli och juridik svarar för sekreterarskap och övriga administrativa uppgifter. Kommunstyrelsen utser ordförande och pensionärsrådet utser inom sig övriga funktionärer. Vice ordförande utses från pensionärsorganisationerna. Rådet skall ha en beredningsgrupp som förbereder ärenden och föreslår dagordning/kallelse för rådets möten. Beredningsgruppen består av rådets ordförande, en medlem från vardera Sveriges Pensionärsförbund (SPF) och Pensionärernas Riksorganisation (PRO), en tjänsteman samt sekreterare i rådet. Respektive organisation utser sin representant. Rådet sammanträder fyra gånger per år, varav ett sammanträde ska hållas i anslutning till kommunens budgetbehandling. Datum för rådets sammanträdesdagar fastställs vid rådets första sammanträde varje år. Om det föreligger skäl för det, får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden eller platsen för sammanträdet. Extra sammanträde hålls områdets ordförande, beredningsgruppen eller minst en tredjedel av rådets medlemmar anser att det behövs. Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen skall vara skriftlig och innehålla uppgifter om tid och plats för sammanträdet samt föredragningslistan. Kallelsen skall skickas till alla ledamöter senast en vecka före sammanträdesdagen. Vid rådets sammanträden upprättas protokoll, som justeras av ordförande och en av pensionärsrepresentanterna utsedd justeringsman. Ledamot äger rätt att få sin särskilda (avvikande) mening antecknad till protokollet. Protokollet skickas till ledamöter och ersättare och de nämnder och förvaltningar som berörs i frågor som hanterats av rådet.

Om ordföranden inte kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde utser rådet genom enkel majoritet en ersättare. Om ordföranden är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får kommunstyrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 5. Ersättning till förtroendevalda Kommunalt arvode enligt reglemente rörande ersättningar till kommunalt förtroendevalda utgår inte till representanter från organisationen i brukarråden (KF 2007-05-24 p.5). Kommunen ställer resurser till rådets förfogande för administration och omkostnader för att kunna genomföra verksamheten. 6. Utbildning Två halvdagars utbildningar per år arrangeras i aktuella frågor för pensionärsrådets ledamöter. 7. Förändringar i reglementet Pensionärsrådet har rätt att hos sociala utskottet framlägga förslag till ändringar och kompletteringar i detta reglemente. Ändringar i reglementet beslutas av kommunfullmäktige. ****** (KPR 2009-05-27) Reviderad KF 2011-02-10 16

16/2015 Val av representanter till kommunens pensionärsråd (Dnr KS2014/1979) Pensionärsrådet är ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan pensionärernas organisationer och kommunen. Enligt pensionärsrådets reglemente ska kommunstyrelsen utse 4 representanter och kommunfullmäktige 3 representanter. Kommunfullmäktiges representanter ska också vara ledamöter i demokratiberedningen, välfärdsberedningen respektive framtid- och utvecklingsberedningen. Sociala utskottets ordförande ska också vara ordförande i pensionärsrådet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Val av representanter till kommunens pensionärsråd 2014-12-18 Beslut Expedieras till: Till representanter i kommunens pensionärsråd väljs: Linda Åshamre (S), kommunstyrelsen (Tillika ordförande) Kerstin Petersson (FP), kommunstyrelsen Ulrika Winblad (S), kommunstyrelsen Monika Haraldsson (M), kommunstyrelsen Rose-Marie Stenman (C), demokratiberedningen Henry Larsson (V), framtid- och utvecklingsberedningen Marie-Louise Thor (M), välfärdsberedningen För kännedom till:

REGLEMENTE FÖR KUNGÄLVS KOMMUNS PENSIONÄRSRÅD 1. Syfte Pensionärsrådet är ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan pensionärernas organisationer och kommunen å den andra sidan. 2. Mål och arbetsuppgifter Rådet skall vara ett remissorgan till sociala utskottet under kommunstyrelsen i frågor som gäller samhällsplanering, boende, vård och service till pensionärer. Kommunens företrädare skall informera rådet om planer och förändringar av samhällsinsatsernas utformning och organisation som berör pensionärerna och inhämta synpunkter i ett så tidigt skede att rådets synpunkter och förslag kan påverka ärendets handläggning i aktuellt utskott och styrelse. Pensionärernas representanter har i rådet möjlighet att aktivt arbeta för förändringar i den kommunala verksamheten. De kan informera om och ge förslag till lämpliga anpassningar av det serviceutbud som berör de äldres förhållanden i samhället och möjlighet till god livskvalitet. 3. Sammansättning av pensionärsrådet Pensionärsrådets mandatperiod skall sammanfalla med kommunala nämnders mandattid. Politiska ledamöter (7) Representanter till rådet utses enligt följande: - Kommunstyrelsen utser fyra (4) representanter - Kommunfullmäktige utser tre (3) representanter, en från vardera framtid- och utvecklingsberedningen demokratiberedningen välfärldsberedningen Kommunstyrelsen utser ordförande i KPR. Representation i pensionärsrådet Pensionärsföreningar med fler än 50 medlemmar får en (1) representant i rådet. Föreningar med fler än 300 medlemmar får två (2) representanter. Till varje ordinarie ledamot skall en ersättare utses. Pensionärsföreningarna utser sina representanter i rådet och respektive politiska organ utser sina. Rådet får i särskilda frågor adjungera personer från organisationer, styrelser, nämnder och förvaltningar.

Information om kvalitetsarbetet inom vård- och äldreomsorg hur följs det upp? Kvalitetsberättelse, Patientsäkerhetsberättelse KPR 14 november 2016

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 ska vårdgivare/den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten.

Kvalitet att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter.

En process (serie aktiviteter som främjar ett bestämt ändamål eller ett avsett resultat) 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. 3 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska i varje process enligt 2 1. identifiera de aktiviteter som ingår, och 2. bestämma aktiviteternas inbördes ordning.

4 För varje aktivitet ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS vidare utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten.

5 kap. Systematiskt förbättringsarbete Riskanalys Egenkontroll Utredning av avvikelser Klagomål och synpunkter 3 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet

Med hjälp av IT-verktyget Stratsys! Välja ut aktiviteter ur processen för kvalitetsuppföljning och lägg in i Stratsys Process Aktivitet Riskanalys Egenkontroll Åtgärd Dokumentation Kvalitetoch patientsäkerhetsberättelse

Meny och min sida 1. Klicka runt i Årshjulet för att se aktiviteterna i den

Genom att synliggöra, aktivt styra och förbättra våra processer skapar vi förutsättningar att sätta fokus på slutresultatet och att det vi gör skapar värde för dem vi är till för

7 kap. Dokumentationsskyldighet Vårdgivare som omfattas av 1 kap. 1 1 och 2 eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS bör med dokumentationen som utgångspunkt varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse 2 Enligt 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse.

Kvalitetsberättelse och patientsäkerhetsberättelse Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren upprätta en årlig patientsäkerhetsberättelse. Enligt föreskrifterna och de allmänna råden bör arbetet med att systematiskt utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten dokumenteras i en årlig kvalitetsberättelse.

Patientsäkerhetsberättelsens innehåll Idén med patientsäkerhetsberättelsen är att öppet och tydligt för alla redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten.

Kvalitetsberättelse Kvalitetsberättelsen bör beskriva hur vårdgivare eller de som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS har arbetat med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Vårdgivaren kan upprätta sin kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse i samma dokument så länge det går att utläsa de uppgifter som anges i patientsäkerhetslagen och i föreskrifterna och de allmänna råden.

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2015 2016-02-29 Noomi Holmberg Verksamhetschef Hälso- och sjukvård Gunilla Lewin Medicinskt ansvarig sjuksköterska

2

Innehåll Sammanfattning... 4 Övergripande mål och strategier... 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5 Struktur för uppföljning/utvärdering... 7 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 8 Samverkan för att förebygga vårdskador... 10 Riskanalys... 11 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 12 Klagomål och synpunkter... 12 Samverkan med patienter och närstående... 12 Resultat... 13 Övergripande mål och strategier för kommande år... 17 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 3

Sammanfattning Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) ger vårdgivaren ett tydligare ansvar för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete och att arbeta förebyggande för att förhindra att vårdskador uppstår. Definitionen av vårdskada är Lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakats av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av en patients tillstånd eller en förväntad effekt av den behandling patienten erhållit på grund av tillståndet. (SOSFS 2007:9) Patientsäkerhetsberättelse avser verksamhet sektor Vård och äldreomsorg och sektor Arbetsliv och stöd De viktigaste åtgärderna som vidtagits under 2015 för att öka patientsäkerheten och kvalitén Utbildning i beslutsstöd till samtliga sjuksköterskor (se sid 9) Utökat antal hembesök av närsjukvårdsläkare (se sid 11) Införande av digital signering av läkemedelslistor (se sid 10) Hur patientsäkerheten och kvalitén har följts upp genom egenkontroll Egenkontroll sker genom användandet av checklistor, regelbundna träffar mellan omsorgspersonal och sjuksköterskor samt övriga professioner kring patientens behov. Sjuksköterskorna gör kontinuerliga uppföljningar av HSL-uppgifterna. Hur risker för vårdskador och kvalitetsbrister identifieras och hanteras Identifiering av risker sker i det dagliga arbetet och rapporteras till närmaste chef alternativt till ansvarig sjuksköterska. Förebyggande åtgärder tas fram i samråd med omsorgspersonal. Rutiner upprättas eller revideras vid behov för att minska risken för att vårdskador uppstår/upprepas eller att kvaliteten blir lidande. Hur personalen bidragit till ökad patientsäkerhet och kvalitet genom att rapportera tillbud, risker och negativa händelser. Tillbud och negativa händelser rapporteras i kommunens avvikelserapporteringssytem i verksamhetssystemet Treserva. Revidering av hantering av rutiner för avvikelser pågår. Det finns rutiner kring hur omsorgspersonal ska gå tillväga när de rapporterar in en avvikelse i verksamhetssystemet. Externa aktörer skickar papperskopia till MAS. Hur patienten och närståendes synpunkter och klagomål har hanterats Det finns tydliga rutiner för hur klagomål och synpunkter ska hanteras Hur patienten och närstående involveras i patientsäkerhetsarbetet Patienten har regelbunden kontakt med omvårdnadsansvarig sjuksköterska vid behov. Är delaktig då vårdplan upprättas. Anhörig involveras på patientens önskemål. 4

Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Vårdgivaren är, enligt patientsäkerhetslagen (2010:659), skyldig att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete. Detta genom planering, ledning och kontroll av verksamheten så att kravet på god vård upprätthålls. Vårdgivaren ska senast 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts Övergripande mål Varje omsorgstagare/brukare/patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med omsorgen/vården. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker omsorg/vård kan ges. Ett kvalitetsledningssystem tydliggör och synliggör verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, omsorgstagare/brukare/patienter och övriga medborgare. Tydligheten bildar en säker grund och är en förutsättning för att identifiera förbättringsmöjligheter. Enlig kraven i Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2009:11 har arbetet med att skapa kvalitetsledningssystem påbörjats under år 2015. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Kommunstyrelsen (KS) ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls. KS ska fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt kontinuerligt följa upp och utvärdera målen. Sektorcheferna har huvudansvaret för verksamheten inom sektor Vård och äldreomsorg samt Arbetsliv och stöd Verksamhetschefen skall enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att: verksamheterna tillgodoser en hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet säkerställa att det finns fastställda och dokumenterade rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheterna. är ytterst ansvarig för att det finns en patientsäkerhetsberättelse tillgänglig som beskriver föregående års patientsäkerhetsarbete 5

Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för att: se till att författningsbestämmelser och andra regler är kända och efterlevs det finns behövliga direktiv och instruktioner för verksamheten patienterna får en säker och ändamålsenlig vård och behandling av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde rutinerna för läkemedelshantering är ändamålsenliga och väl fungerande se till att rutiner för patientsäkerhetsarbetet är uppdaterade beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerhet för patienterna Enhetschefen ansvarar för att: utarbeta erforderliga rutiner utifrån sitt ansvarsområde rutiner och riktlinjer (som verksamhetschef och MAS fastställt) är väl kända i verksamheten rutiner och riktlinjer efterlevs i verksamheten ny hälso- och sjukvårdspersonal får den introduktion som krävs för att utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar bland annat för att: identifiera riskpersoner och planera förebyggande åtgärder för att förhindra att fallskador, trycksår och undernäring uppstår bedöma behov av hjälpmedel utföra och delta i omvårdnaden runt patienter där sjuksköterskans omvårdnadskompetens behövs för att skaffa information och status delegera vårdinsatser enligt riktlinjer utifrån patientens bästa se till att patienten kontinuerligt samt vid behov har kontakt med ansvarig läkare genomföra, av läkare, givna ordinationer. kontinuerligt följa upp och utvärdera sjukvårdsinsatser tillsammans med enhetschef och/eller kontaktperson omvårdnadspersonal ges den handledning och kunskap som krävs för att varje patient skall få god och säker vård samarbeta med patient, enhetschef, handläggare, rehabiliteringspersonal, övriga interna yrkes samt externa vårdgivare planera, konsultera, informera och samverka med andra aktörer i vårdkedjan verka för adekvat informationsöverföring och samverka för att uppnå kontinuitet, effektivitet och kvalitet avsätta tid för analys och reflektion tillsammans med kollegor, kring det dagliga omvårdnadsarbetet inhämta nya kunskaper och rön, genom att ta del av forskning och studiebesök. 6

Rehabpersonal (arbetsterapeuter och sjukgymnaster) ansvarar bland annat för att: bedöma behov av hjälpmedel (t ex förflyttningshjälpmedel) handleda omsorgspersonal samarbeta med patient, omvårdnadspersonal, enhetschef m fl. planera, informera, konsultera och samverka med andra aktörer i vårdkedjan inhämta nya kunskaper och nya rön bland annat genom att ta del av forskning Omvårdnadspersonal Omvårdnadspersonal betraktas enbart som hälso- och sjukvårdspersonal då de utför en av sjuksköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut, delegerad hälso- och sjukvårdsuppgift. Omvårdnadspersonal ansvarar för att: efter delegering utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter efter instruktion utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter efter behandlingsanvisning utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter kontakta sjuksköterska, sjukgymnast och/eller arbetsterapeut vid förändringar i patientens tillstånd observera och rapportera tecken på biverkningar, icke önskade effekter eller reaktioner till sjuksköterska, sjukgymnast och/eller arbetsterapeut vid felaktigheter och misstag kontakta sjuksköterska, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast rapportera negativa händelser i verksamhetssystemet Treserva Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Avvikelsehantering Avvikelser är ett samlingsbegrepp för negativa händelser och tillbud som sker i verksamheten. Sedan 2013 så registrerar vård- och omsorgsboende och hemtjänsten i kommunens egen regi, avvikelser i Treserva (verksamhetssystem). Verksamheterna har under år 2015 till stor del registrerat fallolyckor i registret Senior alert. Beslut är fattat att fortsätta arbeta riskförebyggande enligt metoden men inte använda registret. De externa utförarna av hemtjänst har egen avvikelsehantering. Kopia av rapporterna sänds till MAS Enhetschefen ansvarar för att gå igenom avvikelserapporten med berörd omvårdnadspersonal. Legitimerad personal ansvarar för att vidta åtgärder 7

beroende på avvikelsen/tillbudets karaktär samt för att dokumentera i journal. Legitimerad personal ska informera patient/närstående om avvikelsen föranlett en negativ händelse eller tillbud av vikt. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) utreder allvarliga avvikelser/tillbud och anmäler dem till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Läkemedelsverket samt eventuellt till tillverkare och Hjälpmedelscentral. MAS utreder och bedömer om en Lex Maria-anmälan skall göras till IVO. MAS sammanställer samtliga avvikelser och rapporterar dem i boksluten till kommunstyrelsen samt Vård och äldreomsorgens ledningsgrupp. Avvikelser i samverkan med andra vårdgivare. Sammanställning av avvikelser som ska analyseras på systemnivå, kräver i dagsläget en manuell hantering. För att möjliggöra en övergripande analys behövs beslut tas om hur denna sammanställning ska göras oberoende av huvudman. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 I 2014 års patientsäkerhetsberättelse sattes mål upp för patientsäkerhetsarbetet för 2015. Målen avser kvalitetsledningssystem, avvikelsehantering, kvalitetsregister, dokumentation, rutiner, delegeringsprocessen. Nedan följer beskrivningar på hur sektorerna Vård och äldreomsorg och Arbetsliv och stöd har arbetet med dessa områden under året, Beslutsstöd inom hemsjukvården vid förändrat hälsotillstånd Sjuksköterskorna har under året utbildats i beslutsstöd. Syftet med användandet av beslutsstöd är att bedömningen ska bli strukturerad, patienten ska få vård på optimal vårdnivå och information till nästa vårdgivare säkras. De mest sjuka äldre har ett särskilt stort behov av individanpassad och sammanhållen vård och omsorg. Detta ställer krav på helhetssyn och samverkan över vårdgivargränserna. När en patient, som har kommunal hemsjukvård, blir hastigt sjuk gör ansvarig sjuksköterska en bedömning om patientens tillstånd och fortsatta vårdbehov. Nu inför kommunerna i SIMBA ett gemensamt bedömningsinstrument som är utformad som en checklista. Bedömningsinstrument ger stöd till vårdpersonal för att avgöra var den fortsatta vården bäst ska ske. Utvärdering av vad detta inneburit för patientsäkerheten och kvaliteten är ännu inte gjord. 8

Delegeringsprocessen Enhetschef för hemsjukvården har utarbetat ett nytt material till stöd för personal som genomgår läkemedelsutbildning för att sedan kunna ta emot delegerad arbetsuppgift från leg. personal. Dokumentation Hälso- och sjukvården har en beslutsgrupp som fortsätter arbetet med att utveckla dokumentationen i verksamhetssystemet Treserva. Bland annat användning av systemets kalender, säkra avvikelsehantering samt att ta fram en metod för att dokumentera riskbedömningar. Vid delegerad uppgift signeras beslutet digitalt i Treserva. Rehabiliteringspersonal kan fördela vårdplan till hemtjänst i Treserva Webb Kvalitetsledningssystem Hösten 2015 samlades projektgruppen för att fortsätta arbetet med att skapa ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9. Verktyget är Stratsys system samt Modeling Tool 2c8. Strukturen börjar där ta form och i ritverktyget 2c8 har de två huvudprocesserna beskrivits. Kvalitetsregister Registrering i Senior alert har succesivt avslutats utifrån fattat beslut. Det förebyggande arbetssättet enligt Senior alert, att förebygga fallolyckor, trycksår och undernäring, fortsätter kontinuerligt. Arbetet med att registrera skattningar och omvårdnadsåtgärder i BPSD-registret fortlöper. Hemsjukvården har fortsatt registrera i palliativa registret. Arbetet med identifiera problemområden fortlöper. Rutiner Utbildningssköterskorna har under 2015 arbetat med uppdatering av rutiner. MAS har uppdaterat riktlinjer under sitt ansvarsområde. Detta är ett fortlöpande pågående arbete. Verksamheten är medveten om brister i uppdatering av rutiner, vilket man har för avsikt att åtgärda under år 2016. Teknikstöd för digital signering av signeringslistor (MCSS-signera) Vård och omsorgsboende, Båtsmansgärdet har sedan 2014 teknikstöd för att kvalitetssäkra och effektivisera läkemedelshanteringen för de boende. Teknikstödet Mcss-signera skall underlätta för omvårdnadspersonalen vad det gäller överlämnandet av mediciner, att de ges i rätt tid och signeras som de ska. Alla läkemedelslistor är numera digitala och i systemet finns en larmfunktion. Under år 2015 har ytterligare 2 vård och omsorgsboenden utrustats med digital signering vid läkemedelsadministration. Ytterbyhemmet och Kaprifolen/Gläntan totalt 144 lägenheter. 9

Vårdhygien Under hösten 2015 informerade hygiensköterska och MAS samtliga enhetschefer och verksamhetschefer i de båda sektorerna om SOSFS 2015:10 Basalhygien i vård och omsorg. Här stramas rutinen upp i syfte att förhindra smittspridning. Den största skillnaden är att den berör all vård och omsorgspersonal. Hygienombuden kommer att få utbildning. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 En viktig del i patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet är hur Kommunstyrelsens verksamhet för socialtjänst samverkar med andra vårdgivare. Genom SIMBAs ledningsgrupp och Närområdesgrupp arbetas med samverkan för att förebygga vårdskador. Det finns en analysgrupp för gemensam avvikelsehantering i SIMBA. Genom SIMBA finns även en arbetsgrupp för undvikbar slutenvård. Ytterligare ett samarbete som sker inom SIMBA är det som handlar om Sammanhållen vård för de mest sjuka äldre. Det ska främst fokusera på god vård i livets slutskede, förebyggande arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling samt sammanhållen vård och omsorg. Samverkan sker även inom de olika verksamheterna i kommunen samt mellan olika yrkesgrupper som till exempel mellan sjuksköterskor och biståndshandläggare. Hemsjukvården arbetar över två sektorer vilket kräver samverkan. Sjuksköterskorna inom hemsjukvården samverkar med sjukhus, primärvård, primärvårdens hemsjukvårdsläkare, omvårdnadspersonal, biståndshandläggare samt enhetschefer. Sjuksköterskorna samverkar med psykiatrimottagningen och psykosmottagningen i enskilda ärenden. Avancerad vård i hemmet AVH-teamet är ett team som drivs av VG-regionen i samarbete med hemsjukvården för att säkra upp vården runt svårt sjuka patienterna. Omsorgskoordinator och 23-timmarsplatser På akutmottagningen på Kungälvs sjukhus finns omsorgskoordinator som har till uppgift att identifiera de mest sköra äldre över 65 år samt patienter som söker sjukvården ofta. Syftet är att redan på akutmottagningen styra dessa patienten till rätt vårdnivå. Projektet startade 2015. Utveckling av närsjukvården genom införande av mobil hemsjukvårdsläkare och närsjukvårdsläkare Syfte och mål är att uppnå ökad trygghet för individen. Individen omhändertas i sitt hem, genom detta får den mobila hemsjukvårdsläkaren möjlig- 10

het att göra en helhetsbedömning av individen i sin hemmiljö i samarbete med den kommunala hälso- och sjukvården. Målgruppen är Hemsjukvårdspatienter 65 år i ordinärt och särskilt boende som har ett långvarigt och varaktigt behov av vård. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Vid riskanalys använder hemsjukvården sig av socialstyrelsens beslutsmatris Ett exempel på detta är när frågan om skyddsåtgärder kommer upp då ska en riskanalys göras enligt rutin för användning av skyddsåtgärder. Sannolikhet för upprepande innebär: Mycket stor (4)= Kan inträffa dagligen Stor(3)= Kan inträffa varje dag Liten(2)= Kan inträffa varje månad Mycket liten(1)= Kan inträffa en gång/ år Allvarlighetsgrad Exempel på konsekvenser Katastrofal (4) Dödsfall/självmord. Bestående stor funktionsnedsättning. Betydande (3) Bestående måttlig funktionsnedsättning. Förlängd vårdepisod för tre eller fler patienter Måttlig (2) Övergående funktionsnedsättning Mindre (1) Obehag eller obetydlig skada 11

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Personal inom sektor Vård och äldreomsorg och Arbetsliv och stöd är enligt lag skyldiga att rapportera en negativ händelse eller ett tillbud. Hälsooch sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Avvikelserapporteringen sker i verksamhetssystemet Treserva. Den som upptäcker en negativ händelse registrerar denna i systemet. MAS ser en påtaglig brist om hur analyser och åtgärder bedrivs systematiskt i Treserva. Arbete pågår för att åtgärda denna brist. Avvikelser registreras i större utsträckning 2015. Personalen har nu lärt sig systemet, dock finns brister i analys och uppföljning. Framför allt har ökningen av registrerade avvikelser gällt läkemedelsavvikelser och fallolyckor. Tydligt är att de flesta fallolyckor sker på eftermiddagen mellan kl.12:00-18:00. Tätt därefter följer natten mellan kl.22:00-06:00. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 På Kungälvs kommuns hemsida kan man lämna synpunkter och klagomål på den vård och omsorg man fått inom kommunen. Det har inkommit 5 klagomål som rör hälso- och sjukvården under år 2015 Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Genom vårdplanen blir den enskilde delaktig i sin omvårdnad. När det finns behov/önskemål från den enskilde blir anhöriga delaktiga. Den enskilde och/eller dennes god man/anhörig är delaktig i sin omvårdnad i största möjligaste mån. Detta sker på olika sätt i olika verksamheter, exempel kan vara vårdplanering, individuella planer (SIP) och samverkansmöten. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska har regelbunden kontakt med de patienter hen har omvårdnadsansvaret kring. 12

Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Strukturmått Alla medarbetare som är aktuella för att ta emot en delegerad arbetsuppgift genomgår utbildning i läkemedelshantering. Detta för att kunna administrera läkemedel på delegation av sjuksköterska. Under 2015 har 369 medarbetare fått läkemedelsutbildning, av dessa har 113 personer även fått utbildning för att kunna ge insulin. Alla sjuksköterskor har utbildats i en metod för beslutsstöd som syftar till att patienten får behandling på rätt vårdnivå. Processmått Hälso- och sjukvårdens processer håller på att kartläggas. Rutiner och riktlinjer håller på att uppdateras och en struktur för att göra dessa kända på arbetsplatsen utarbetas. Resultatmått Under 2015 hade 1303 personer av insatser från hemsjukvården inom sektor Vård och äldreomsorg och Arbetsliv och stöd Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Avvikelserapporter AVVIKELSER 2012 2013 2014 2015 Avvikelse där läkemedel varit inblandade 500 824 835 1351 Fallolycka som leder till ingen eller mindre kroppskada 426 926 1305 1711 Fallolycka som leder till allvarlig kroppskada 10 Avvikelse där medicinsk-teknisk produkt är inblandade 23 8 38 27 Brist i informationsöverföring som leder till avvikelse 56 Infektion som uppkommit under vårdtiden 320 Avvikelse vi får av annan vårdgivare 10 Avvikelse vi skickar till annan vårdgivare 38 38 53 77 Totalt har 3256 avvikelser registrerats där antalet läkemedelsavvikelser och fallolyckor är högst. När det gäller fallolyckor är 637 registrerade i Treserva och 1064 i Senior alerts register. Här finns en risk för att några är dubbelregistrerade. Analys av resultatet: Vi ser en stor osäkerhet i tillförlitligheten av antalet registrerade avvikelser. Hur många registreras? Hur ser verkligheten ut? Detta är ett klart förbättringsområde. Beträffande läkemedelsavvikelser administrerades ca 1200000 doser fördelat på 650 patienter med läkemedelsövertag inom verksamheten under 2015. Den procentuella siffran för avvikelse blir då 0,001 %. Ökningen från tidigare år kan bero på en ökad medvetenhet hos omsorgspersonal då läkemedelsutbildningen är förlängd och ger tydligare anvisningar om vikten av att skriva avvikelser. Det är en högre omsättning av omvårdnadspersonal vilket kan leda till att det blir fler fel. 13

Gällande fallolyckor är ambitionen naturligtvis att få ner antalet skador. Brukarna är äldre och mer sjuka än tidigare, vilket kan resultera i fler antal fall. Det är inte säkert att det brister i det fallförebyggande arbetet, brukare ramlar trots att man gjort vad man kan för att se över boendemiljö, läkemedel osv. Under året 2015 har tre interna utredningar gjorts enligt Lex Maria. En utredning har lett till anmälan och handlade om allvarlig skada efter fallolycka. Inga ärenden från Kungälv är inkomna till patientnämnden. Fyra anmälningar om negativa händelser och tillbud med medicintekniska produkter är inrapporterade till MAR och vidare anmälda till Läkemedelsverket. Läkemedelsverket har återkopplat till Kungälvs kommun i tre ärenden. I det första ärendet har Läkemedelsverket tagit del av tillverkarens utredning. Enligt denna kunde man inte konstatera något produktfel som skulle kunnat orsaka händelsen. Det andra ärendet har Läkemedelsverket tagit del av tillverkarnas utredningar. Ingen avvikelse har gått vidare till Inspektionen för vård och omsorg Infektionsregistrering Beskriver antal infektioner som uppstått under vårdtiden på Vård och omsorgsboenden 14

Delegeringsprocessen Under året har 370 personer utbildats i läkemedelshantering under 4 timmar för att kunna utföra en delegerad arbetsuppgift från legitimerad personal. Utbildning inför att ta emot delegering för insulingivning har totalt 113 personer utbildats Kvalitetsregister Under år 2015 har 50 personer bedömts enlig Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom(bpsd) Rutiner Omkring 100 rutiner och riktlinjer som berör hälso- och sjukvård är identifierade och arbetet med att uppdatera och systematisera detta är en del i Ledningssystem för systematiskt förbättringsarbete SOSFS 2011:9 Teknikstöd för digital signering Digital signering av signeringslistor har i ytterligare 144 lägenheter inom vård och omsorgsboende installerats under året. Detta för att kvalitetsförbättra läkemedelsadministrationen. Signering av läkemedel då de ges av vårdpersonal sker digitalt vilket ökar säkerheten och spårbarheten Vårdhygien/förhindra smittspridning Information om SOSFS 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg har gått ut till sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster enhetschefer i båda sektorerna och verksamhetschefer har erbjudits en timmas information av hygiensköterska. Hygienombuden kommer att utbildas våren 2016. 15

Palliativ vård och palliativregistret Under år 2015 avled 208 patienter som varit inskrivna i hemsjukvården, av det var det 164 som registrerades i Svenska Palliativregistret, 37st avled på sjukhus och 7 patienter avled på Hospice. År 2015 har sjuksköterskeenheten fortsatt förbättringsarbetet med vård i livets slut. Patientpärmar för att optimera och kvalitetssäkra vården i livets slut är implementerade på alla enheter utom korttidsboendet. Pärmen innehåller bland annat bedömningsinstrument för att säkerställa en god symtomkontroll, information till närstående samt information till omsorgspersonal. Delar ur resultat från Svenska Palliativregistret: registrering sker Svenska Palliativregistret sker idag av samtliga vårdgivare i Kungälvs kommun till 79,95%. resultat för enbart hemsjukvårdens patienter: patienterna får i större utsträckning än tidigare munhälsan bedömd, 70 % får en bedömning. validerad smärtskattning utförs med bedömningsinstrumenten VAS, eller Abby pain scale och 51 % av patienterna bedöms sista veckan i livet. Övrig symtomskattning utförs med bedömningsinstrument ESAS, 28 % bedöms och dokumenteras av sjuksköterska 16

Övergripande mål och strategier för kommande år Förbättra och kvalitetssäkra avvikelsehanteringen Fortsätta arbetet med ledningssystem för systematiskt kvalitetssystem enligt SOSFS 2011:9 Utveckla arbetet med att utföra riskanalyser systematiskt Skapa verktyg för egenkontroll - självskattning Kodade läkemedelsskåp hos patienter med läkemedelsövertag Fortsätta införandet av digital signering Utveckla samverkan och arbetssätt inom organisationen gällande förebyggande insatser Loggrutiner för patientjournal Journalgranskning av MAS 17

Representation på Gårdsråden 2017 Båtsmansgärdet Robert Syrén (M), Linda Åshamre (S) Ruth Andersson och Berit Angberg (PRO) Ekhaga Pernilla Wiklund (UP), Gun-Marie Daun (KD) Bertil Carlsson och Marita Johansson (PRO) Kaprifolen / Gläntan Linnea Stevander (S), Gun-Marie Daun (KD) Anna-Stina Söderström och Anita Gillholm (PRO) Ingemar Larsson (SPF) Ranrikegården Linda Åshamre (S), Robert Syrén (M) Maj Marklund och Sigrid Johansson (PRO) Solhaga Kerstin Petersson (L), Gun-Marie Daun (KD) Ruth Andersson och Maj Marklund (PRO) Anita Josefsson och Elizabeth Ljungvall (SPF) Ytterbyhemmet Glenn Ljunggren (S), Robert Syrén (M) Minje Fagerström (PRO), Ulf Lundqvist (Aktiva Seniorer)

Kerstin Lindh (SPF Kongahälla Seniorerna) delar med sig av boktips som professor Rolf Ekman lämnade vid föreläsning under Seniordagen, där han bl.a. talade om att dö som ung men vid hög ålder. Åldrandets gåta av Henrik Ennart, Ordfront förlag Hjärnan på 30 sekunder redaktör Anil Seth, Tukan förlag Hjärnan bakom allt av Britta Sjöström, Ordberoende förlag Det åldrande minnet av Nyberg, Nilsson och Letmark, förlag: Natur - Kultur - Akademiska