Neisseria meningitidis Årsrapport över invasiv meningokockinfektion i Sverige år 2016
Susanne Jacobsson, Hans Fredlund, Paula Mölling, Sara Thulin Hedberg, Bianca Stenmark, Martin Sundqvist, Magnus Unemo vid det Svenska Referenslaboratoriet för patogena Neisseria, Örebro. Tiia Lepp vid Folkhälsomyndigheten, Solna. 2
Neisseria meningitidis i Sverige 2016 Den totala bilden av invasiv meningokockinfektion i Sverige för 2016 fås genom en sammanslagning av de obligatoriska anmälningarna som går till Folkhälsomyndigheten, Solna och de laboratoriedata som erhålls från det Svenska Referenslaboratoriet för patogena Neisseria vid Laboratoriemedicinska kliniken, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset i Örebro. Under 2016 rapporterades 62 fall (incidens 0,6/100 000 invånare) av invasiv meningokockinfektion i Sverige. Av dessa var 56 laboratorieverifierade under 2016 och ett isolat under början av 2017 vid det Svenska Referenslaboratoriet för patogena Neisseria. Åtta personer avled i sjuk- domen vilket motsvarar en dödlighet på 12,9 %. En översikt över antalet rapporterade fall från år 2000 till år 2016 visas i figur 1. Mikrobiologisk typning Totalt under 2016 inkom det 74 N. meningitidis (Nm) isolat från 70 patienter eller bärare från de kliniskt mikrobiologiska laboratorierna runtom i landet till det Svenska Referenslaboratoriet för patogena Neisseria. Invasiva isolat d.v.s. isolat isolerade från steril lokal (blod, likvor, ledvätska) erhölls från 53 patienter, se tabell I. Dessutom analyserades 87 prover med PCRteknik avseende bakteriellt DNA vid det Svenska Referenslaboratoriet för patogena Neisseria under 2016. Meningokock-DNA påvisades i tre av dessa prover där vidare genetisk karaktärisering, 3
genogruppering och genosubtypning, utfördes direkt från dessa prov då odlingsprov saknades (1). Den PCR-diagnostik som tidigare använts för påvisning av artspecifikt bakteriellt DNA, ctra tillsammans med crga för meningokocker, samt specifika gener för Streptococcus pneumoniae, Haemophilus influenzae, Streptococcus agalactiae och Listeria monocytogenes, och generellt bakteriellt DNA genom genen för 16S rrna m.h.a. realtids-lightcycler PCR (2, 3) ersattes i slutet av 2016 med påvisning m.h.a. en nestad multiplex panel FilmArray Meningitis/ Encephalitis panel (biomérieux) (4) samt en modifierad realtids-pcr för detektion och vidare sekvensering av 16S rrna-genen (5). I övrigt rapporteras årligen till European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC) sekvenstyp och klonalt komplex, baserat på multilocus sequence typing (MLST) samt fetatypning. Detta utförs sedan 2013 med helgenomsekvensering av meningokock-dna på MiSeq (Illumina) och analyseras med hjälp av Bacterial Isolate Genome Sequence Database (BIGSdb) (http://pubmlst.org/software/database/bigsdb/). Alla kliniska fall 2016 var laboratorieverifierade (n=62), 54 odlingsverifierades, tre diagnostisera- des med PCR-teknik. Vidare typning saknas för fem laboratorieverifierade fall då provmaterialet aldrig skickades till det Svenska Referenslaboratoriet för patogena Neisseria för vidare typning. Se figur 2 som visar fördelningen över samtliga rapporterade fall av invasiv meningokockinfektion i Sverige under åren 2000 till 2016. De 54 odlingsverifierade fallen 2016 bestod av: 8 grupp B Nm-isolat (tre sulfaresistenta, d.v.s. MIC >10 mg/l) tillhörande åtta olika genosubtyper, sex olika feta-typer, sju olika sekvenstyper och fem olika klonala komplex. 9 grupp C (6 sulfaresistenta) tillhörande fyra olika genosubtyper, tre olika feta-typer, tre olika sekvenstyper och tre olika klonala komplex. 18 grupp Y (6 sulfaresistenta) tillhörande fyra olika genosubtyper, tre olika feta-typer, fem olika sekvenstyper och två olika klonala komplex. 18 grupp W (18 sulfaresistenta) tillhörande två olika genosubtyper, tre olika feta-typer, tre olika sekvenstyper och två olika klonala komplex. 1 icke grupperbar (sulfaresistent) tillhörande P1.22-11,15-25:F5-1:ST175(cc175). 4
5
Ett s.k. Neighbor-net nätverk med samtliga odlingsverifierade isolat visas i figur 3, där man kan se en uppdelning utifrån grupp men framför allt utifrån de olika klonala komplexen. Alla genosubtyper hos de odlingsverifierade isolaten uppdelade efter grupp presenteras i Tabell II. Ytterligare två grupp B, och en grupp C meningokock kunde identifieras bland de övriga åtta laboratorieverifierade men icke odlingsverifierade fallen 2016 m.h.a. PCRteknik alternativt antigenpåvisning. NmB NmC NmY NmW ng Figur 3. Neighbor-Net nätverk för samtliga odlingsverifierade invasiva N. meningitidis isolat i Sverige 2016 (n=54) med serogruppstillhörighet samt klonalt komplex beskrivet. Det genetiska avståndet mellan olika isolat definierades av antalet loci med en allelisk skillnad isolaten emellan. 6
Antibiotikakänslighet Alla odlingsverifierade Nm-isolat har analyserats med Etest (biomérieux) avseende MIC för bensylpenicillin (PcG), cefotaxim, kloramfenikol, ciprofloxacin, rifampicin och meropenem på Mueller-Hinton (BD) med hästblod (MH-F). Behandlas patienten med annat antibiotikum görs alltid test även mot detta. Dessutom testas även sulfakänslighet (sulfametoxazol) med Etest (biomérieux), vilket är en epidemiologisk markör som kompletterar den övriga karaktäriseringen. Vid behov kan nedsatt känslighet mot PcG även undersökas m.h.a. PCR-teknik och sekvensering av pena genen på prov som inte växt fram, analysen utförs vid det Svenska Referenslaboratoriet för patogena Neisseria. Nedsatt känslighet för PcG (MIC >0,064 mg/l) identifierades under 2016 hos 16 fall (29,6 %), vilket är en ökning jämfört med tidigare år (8,5 % 2015). Ett av dessa isolat var resistent mot PcG (MIC=0,5 mg/l). Ett av isolaten med nedsatt PcG känslighet uppvisade även resistens mot ciprofloxacin (MIC=0,125 mg/l). I övrigt var alla stammar känsliga för de antibiotika som kommer i fråga för behandling av och profylax mot meningokock-infektioner, se tabell III. Inget β-laktamas producerande Nm-isolat har ännu identifierats i Sverige. Epidemiologi De insjuknade bestod av 58 % kvinnor och 42 % män i åldrarna 1 månader till 95 år med en medelålder på 42 år. Incidensen var högst, liksom tidigare år, i åldersgruppen 15-19 år följt av åldersgruppen 80 år och äldre och barn under 1 år, se Tabell IV. Dödligheten av infektionen ökade under 2016 jämfört med tidigare år till totalt 12,9 % (7,5 %, 2015). Av personerna som avled drabbades tre kvinnor (23, 51 respektive 90 år gamla) av W- infektion, två pojkar (<1 år respektive 19 år gamla) av B-infektion, en kvinna och en man (76 respektive 85 år gamla) av Y-infektion, och en 13-årig pojke av C-infektion. Inga av de invasiva meningokockfallen i Sverige hade under 2016 någon epidemiologisk koppling till varandra. 7
Sammanfattning Under 2016 rapporterades 62 fall av invasiv meningokockinfektion i Sverige vilket motsvarar en liten ökning sedan 2015, men det totala antalet fall och incidensen ligger ändå på en relativt låg nivå, (figur 1 och 2). Alla fall var laboratorieverifierade och 54 av dessa odlingsverifierade. W:P1.5,2:F1-1:ST11 (cc11) dominerade med 15 isolat följt av Y:P1.5-2,10-1:F4-1:ST23 (cc23) (n=7) och Y:P1.5-1,2-2:F5-8:ST23 (cc23) (n=6). Förhållandet mellan och inom de olika grupperna av N. meningitidis har ändrats under senare år i Sverige; de tidigare dominerande sjukdomsframkallande grupperna B och C har ersatts, först av grupp Y från framför allt år 2011 och framåt, och sedan år 2015 med en kraftig ökning av grupp W- infektioner. NmB har minskat avsevärt sedan 1980 1990-talet och har de senaste tre åren legat på en liknande, låg nivå (n=10, 2016, n=13, 2015, n=7, 2014). I medeltal har 14 (7-23) fall av B- infektioner per år noterats från år 2010 och framåt, jämfört med 25 (17-33) fall/år under 2000-talet och 40 (25-66) fall/år under 1990-talet. NmC har varit relativt stabil men minskat något de senaste två åren. NmC verifierades från 10 patienter år 2016 och har i medeltal legat på 16 (7-26) isolat per år från år 2010 och framåt, jämfört med 14 (10-18) fall/år under 2000-talet och 19 (3-35) fall/år under 1990-talet. En kraftig ökning av NmY startade år 2009 och NmY har sedan år 2011 varit den dominerande gruppen i Sverige. Ökningen avstannade år 2013 och sedan år 2014 har andelen grupp Y-infektioner legat på en liknande om än lite lägre nivå än tidigare år (n=18, 2016, n=17, 2015, n=17, 2014). I medeltal 27 (17-45) fall av Y-infektioner per år från år 2010 och framåt, jämfört med 7 (1-22) fall/år under 2000-talet. Den kraftiga ökningen av W- infektioner som startade år 2015 ser ut att hålla i sig och öka ytterligare. Från att endast orsaka invasiv infektion i ett fåtal, 0-6 fall per år från år 1990 och framåt, till att nu orsaka flest fall tillsammans med NmY år 2016. Ökningen av W- 8
infektioner har rapporterats från ett flertal länder i Europa såsom Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Spanien, Schweiz och Finland men även ifrån Australien (6-10). Åldersfördelningen hos de grupp Y och grupp W meningokocker som orsakat de senaste årens ökning skiljer sig från tidigare år då grupp B och C dominerade. Främst NmY men även NmW drabbar en något äldre åldersgrupp, främst de över 40 års ålder, se tabell IV. Slutligen för att kunna upprätthålla god överblick över invasiv meningokockinfektion i Sverige är det viktigt att alla isolat samt alla övriga prover skickas för vidare typning till det Svenska Referenslaboratoriet för patogena Neisseria. Där analyseras alla misstänkta Nm-isolat och ett svar (s.k. prelsvar) ges, oftast inom två arbetsdagar, med serogrupp och antibiogram. Den vidare genetiska karaktäriseringen med helgenomsekvensering tar två till tre veckor om inte epidemiologi eller andra faktorer gör att den bör påskyndas. Referenser 1. Mölling P, Jacobsson S, Bäckman A, Olcén P. Direct and rapid identification and genogrouping of meningococci and pora amplication by LightCycler PCR. J Clin Microbiol 2002;40:4531-4535. 2. Thulin Hedberg S, Olcén P, Fredlund H, Mölling P. Real-time PCR detection of five prevalent bacteria causing acute meningitis. APMIS 2009;117:856-860. 3. Cavrini F, Liguori G, Andreoli A, Sambri V. Multiple nucleotide substitutions in the Neisseria meningitidis serogroup C ctra gene cause false-negative detection by real-time PCR. J Clin Microbiol 2010;48:3016-3018. 4. Nestor D, Mölling P, Thulin-Hedberg S, Lindh M, Sundqvist M. Evaluation of the FilmArray ME-panel for the diagnostics of pathogens causing meningitis and encephalitis. Poster. ECCMID, Vienna 2017. 5. Yngve Sara. D-uppsats 2015. The Role of PCR in Sepsis Diagnostics. Högskolan i Skövde. 6. Lucidarme J, Hill DM, Bratcher HB, Gray SJ, du Plessis M, Tsang RS, Vazquez JA, Taha MK, Ceyhan M, Efron AM, Gorla MC, Findlow J, Jolley KA, Maiden MC, Borrow R. Genomic resolution of an aggressive, widespread, diverse and expanding meningococcal serogroup B, C and W lineage. J Infect 2015;71:544-552 7. Mustapha MM, Marsh JW, Harrison LH. Global epidemiology of capsular group W meningococcal disease (1970-2015): Multifocal emergence and persistence of hypervirulent sequence type (ST)-11 clonal complex. Vaccine 2016;18;34:1515-1523. 8. Veitch MG, Owen RL. Rise in invasive serogroup W meningococcal disease in Australia 2013-2015 Commun Dis Intell Q Rep 2016;40:E451-E453. 9. Smith-Palmer A, Oates K, Webster D, Taylor S, Scott KJ, Smith G, Parcell B, Lindstrand A, Wallensten A, Fredlund H, Widerström M, McMenamin J; IMT and investigation team in Sweden. Outbreak of Neisseria meningitidis capsular group W among scouts returning from the World Scout Jamboree, Japan, 2015. Euro Surveill 2016;21(45). pii:30392. 10. Lucidarme J, Scott KJ, Ure R, Smith A, Lindsay D, Stenmark B, Jacobsson S, Fredlund H, Cameron JC, Smith-Palmer A, McMenamin J, Gray SJ, Campbell H, Ladhani S, Findlow J, Mölling P, Borrow R. An international invasive meningococcal disease outbreak due to a novel and rapidly expanding serogroup W strain, Scotland and Sweden, July to August 2015. Euro Surveill 2016;21(45). pii:30395. 9
Postadress: Laboratoriemedicinska kliniken, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset Örebro, 701 85 Örebro, susanne.jacobsson@regionorebrolan.se, Tel: 019-602 32 32, www.regionorebrolan.se/uso/labmed, Organisationsnummer: 232100-016432100-0164 www.regionorebrolan.se 10