Handbok för ungdomsmottagning

1 Handbok för ungdomsmottagning Agnes Lindeberg, Anna Skoglund, Daniel Foxhage, Erika Kaspersson, Eva Wendt, Göran Källqvist, Lena Berg, Marcus Folkö Müntzing, Marija Pettersson och Niklas Persson 2015-02-27 1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Ungdomsmottagningarnas inriktning och värdegrund Mål Målgrupp Mänskliga rättigheter FN:s barnkonvention Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Folkhälsoperspektiv på sexualitet Sociologiskt perspektiv på sexualitet Tonårsutveckling och sexualitet Tonårsutveckling och psykisk hälsa Ungdomsperspektiv Hälsofrämjande och salutogent perspektiv Medicinskt, socialt, psykosocialt och psykologiskt tvärprofessionellt perspektiv Normkritiskt förhållningssätt Bemötande Referenser (ej klar) 2. Vad en ungdomsmottagning kan erbjuda Bemötande praktisk normkritik på ungdomsmottagningen Fysisk miljö Språkanvändning 2

3 Arbetssätt Utåtriktat arbete Mottagande av minderåriga Kunskapsområden Adolescens Andrologi Gynekologi Psykosocialt perspektiv Sexologi Venerologi Arbetsområden på mottagningen Kondomsamtal Preventivmedelssamtal Psykosocialt arbete Samtal vid oplanerad/önskad graviditet och abort Sexologisk rådgivning och behandling Smittspårning STI samtal Referenser (ej klara) 3. Förutsättningar för verksamheten Lagar och förordningar Organisation Huvudmannaskap Verksamhetschef 3

4 Avgränsningar Journalsystem Skyddad journal gentemot andra E tjänster och telefoni SMS påminnelse Verksamhetsplan och kvalitetssäkring Ekonomi Utvärdering Personal Resursnivå Tillgänglighet Avgifter Arbetsmiljö Patientsäkerhet Avvikelsehantering Identitetskontroll Utvecklings och förbättringsarbete Vård på lika villkor, en jämlik vård Samordning Yrkesbeskrivningar Inledning Barnmorskans roll och arbetsuppgifter Kuratorns roll och arbetsuppgifter Läkarens roll och arbetsuppgifter 4

5 Psykologens roll och arbetsuppgifter Psykoterapeutens roll och arbetsuppgifter Undersköterskans roll och arbetsuppgifter Sjuksköterskans roll och arbetsuppgifter Referenser (ej klara) 4. Ungdomsmottagningarnas utvecklingsområden Unga män på ungdomsmottagningen HBTQ Trans Funktionshinder Bilaga 1 FSUM:s stadgar 1. Ungdomsmottagningarnas inriktning och värdegrund Ungdomsmottagningar behövs som ett led i att tillgodose ungdomars och unga vuxnas rätt till hälsa. Ungdomstiden förknippas med utveckling och vi som arbetar på ungdomsmottagningar har till uppgift att på ungas uppdrag förmedla kunskap, ge information, stöd och behandling under denna tid. Detta gäller i synnerhet inom området sexuell och reproduktiv och psykosocial hälsa. Mål Det övergripande målet för ungdomsmottagningarna är att främja psykisk och fysisk hälsa, i synnerhet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bland unga. Arbetet ska 5

6 ske utifrån en psykosocial, psykologisk och medicinsk helhetssyn, och utifrån ett rättighetsperspektiv där unga ses som aktörer som har rätt till kunskap, stöd och behandling. Alla ungdomar ska känna sig välkomna och ett normkritiskt förhållningssätt ska prägla verksamheten. Målgrupp Ungdomsmottagningarnas målgrupp är ungdomar och unga vuxna, med de likheter och olikheter som individerna i denna heterogena grupp uppvisar. Ungdomsmottagningen välkomnar alla unga mellan 12 25 år. I målgruppen ska ingen diskrimineras på grund av sin etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, kön, sexuell läggning, funktionshinder, eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Ingen inom målgruppens åldersgränser ska heller diskrimineras utifrån sin ålder, en ung tonåring är lika välkommen som en ung vuxen till ungdomsmottagningen. Mänskliga rättigheter Arbetet på ungdomsmottagningen ska alltid ha de mänskliga rättigheterna som grund. Detta gäller i det direkta mötet med besökarna men också i samverkan med andra aktörer samt i text som ungdomsmottagningen producerar. Ungdomsmottagningarna, som verksamhet i stort såväl som i sitt praktiska arbete runt om i landet, ska vara en del av det demokratiska samhället. Människosynen och arbetssättet ska präglas och utgå från mänskliga rättigheter. Unga har rätt till inflytande över sina egna liv, att göra egna val, de har också rätt att få stöd och service i frågor som rör exempelvis sexuell och annan hälsa. Ingen diskriminering som kränker de mänskliga rättigheterna är tillåten. I dessa sammanhang har ungdomsmottagningen en viktig roll. Sverige har skrivit under de flesta konventioner om mänskliga rättigheter som finns på FN och på Europanivå. I konventionerna anges vilket skydd som individer har gentemot det allmänna, det vill säga framför allt stat, landsting eller kommun. Oavsett huvudmannaskap arbetar ungdomsmottagningarnas personal på uppdrag av det 6

7 allmänna. På så vis är vi som arbetar på ungdomsmottagningar förpliktigade att följa de regler som gäller på människorättens område. FN:s barnkonvention FN:s barnkonvention har stor relevans för ungdomsmottagningens verksamhet. Trots att alla människor, oavsett ålder, omfattas av de mänskliga rättigheterna bedömde staterna i Förenta nationerna att en särskild konvention behövdes för att stärka skyddet för individer under 18 år. Konventionen fastslår att barn inte är föräldrars eller andra vuxnas ägodelar utan individer med egna rättigheter och ett människovärde, men också att barn har speciella behov av skydd och stöd. Konventionen slår fast att barnets bästa ska sättas i främsta rummet, barnets rätt till liv, barnets rätt att komma till tals och få sina åsikter beaktade, barnets rätt till hälso och sjukvård, föräldrarnas primära ansvar och barnets rätt till skydd för privatliv och personlig integritet. Ungdomsmottagningen har en viktig uppgift i att värna unga människors integritet och rättighet att själv söka stöd, information och vård. Rutiner kring sekretess och journalföring måste ständigt ses över och vi ska arbeta för att i så stor utsträckning som möjligt skydda besökarnas rätt till konfidentialitet. Ungdomsmottagningen ska alltid arbeta på den unge individens uppdrag. Det innebär att vi alltid arbetar med frivillighet som grund och aldrig på en vuxens eller annan verksamhets uppdrag. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR, täcker hela livscykeln och begränsas alltså inte till den reproduktiva tiden i en människas liv. Alla människor har rätt att bestämma över sin egen kropp och sin sexualitet och att inte diskrimineras på grund av kön, könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning. På en ungdomsmottagning behöver kunskap om hbtq personers villkor och färdigheter i ett normkritiskt arbetssätt. Alla har rätt att ha tillgång till kunskap och rådgivning om sexualitet och reproduktion samt tillgång till skydd mot hiv/aids och andra könssjukdomar, till preventivmedel och till säker abort. I begreppet ingår frihet från sexuellt och annat könsrelaterat våld. SRHR 7

8 handlar även om tillgång till adekvat vård under graviditet och förlossning, och vård av nyfödda. I en rapport från Regeringskansliet 2006, som handlar om Sveriges internationella politik för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, understryks att ungdomar är handlingskraftiga aktörer som har förmåga att hantera information och kunskap om SRHR, de är inte bara mottagare av vård och information. I rapporten betonas också betydelsen av att främja jämställdhet genom att fokusera på unga kvinnor och unga män, så att de har möjlighet att tidigt ifrågasätta rådande normer, villkor och maktstrukturer som är kopplade till kön. Faktaruta: Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter gäller alla människors samlevnad, relationer och livskvalitet. Det täcker hela livscykeln. Det handlar om alla människors rätt att bestämma över sin egen kropp och sexualitet, om tillgång till kunskap och rådgivning om sexualitet och reproduktion, skydd mot hiv/aids och andra könssjukdomar, tillgång till preventivmedel, samt säker abort. Det handlar om tillgång till adekvat vård under graviditet och förlossning, och vård av nyfödda. Det handlar också om frihet från sexuellt och annat könsrelaterat våld. Det är viktigt att betona att begreppet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter inte begränsas till den reproduktiva tiden i en människas liv eller bara handlar om familjeplanering. Med rättigheter i detta sammanhang avses bland annat rätten att inte diskrimineras på grund av kön eller sexuell läggning samt att själv ha rätt att bestämma över sin kropp och sin fertilitet. Regeringskansliet 2006 Sexualitet kan beskrivas utifrån olika perspektiv. Nedan beskrivs kort om folkhälsoperspektivet eftersom ungdomsmottagningar har ett tydligt mål att främja ungdomars hälsa och det sociologiska perspektivet eftersom det är viktigt att tydliggöra att sexualitet skapas i möten med andra. 8

9 Folkhälsoperspektiv på sexualitet Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet i Sverige är "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen". För att underlätta arbetet med att uppnå målet har en samlad målstruktur med elva målområden utvecklats, vilka grupperar hälsans bestämningsfaktorer, dvs. de faktorer i människors livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan. Bestämningsfaktorernas utveckling mäts via olika indikatorer Arbetet med SRHR handlar framförallt om målområde 7 och 8; Skydd mot smittspridning respektive Sexualitet och reproduktiv hälsa. Sociologiskt perspektiv på sexualitet Med ett sociologiskt synsätt analyseras sexualitet i första hand som en social företeelse. Här diskuteras att människans sexualitet snarare är inlärt än medfött. Sexualitet har givetvis samband med biologiska förutsättningar och biologiska kroppar att göra, men hur det förstås är föränderligt på grund av både sociala och kulturella konstruktioner. Hur sexuella beteendemönster ser ut skiljer sig både inom och mellan kulturer. Sexualitet skapas i möten med andra, dels genom social interaktion mellan individer men också med samhällen. Tonårsutveckling och sexualitet Unga människor utvecklar sin identitet under ungdomsåren, där sexualiteten med både lust, nyfikenhet och andra känslor ofta har en central roll. Att vara tillsammans med någon, vara förälskad, smekas och ha sex, bidrar till en förmåga till intimitet och självständighet. Denna utveckling utgör således en viktig drivkraft i frigörelsen från vårdnadshavare och på ungdomarnas väg mot att bli vuxna. Ungdomar behöver samtala om sexualitet, dess konsekvenser, förväntningar och erfarenheter, såväl utifrån ett positivt som negativt perspektiv. De ska i dessa samtal bemötas med respekt för sina tankar och känslor. Personalen på ungdomsmottagningarna ska arbeta för att stärka alla ungdomar i deras naturliga 9

10 nyfikenhet kring sexualiteten samt stödja deras självkänsla och integritet. Det finns en liberal inställning till sexualitet i samhället och de flesta ungdomar på gymnasienivå har en positiv attityd till sexualitet, de flesta är nöjda med sitt sexualliv och för de flesta har sex varit frivilligt och positivt. När det gäller synen på sexualitet utsätts ungdomar för dubbla budskap, vilket kan kännas mycket frustrerande. De kommersiella bilder och texter kring sexualitet som når ungdomar genom media, pornografi och reklam är oftast tvärt emot den bild som samhället vill ge av sexualitet. De budskap som når ungdomar genom skola, ungdomsmottagningar m.fl. är begrepp som demokrati, jämställdhet mellan könen, jämlikhet och hälsosam sexualitet medan kommersiella sexuella budskap ofta innehåller fördomar, diskriminering, tvång och våld. Ungdomars relationer och sexualitet påverkas av medias bild och därför är det viktigt att ge ungdomar möjlighet att reflektera och diskutera kring medias innehåll och budskap. Ungdomars sexualitet beskrivs ofta ur ett riskperspektiv och det är mestadels de negativa konsekvenserna som betonas. Det är därför viktigt att lyfta fram de positiva aspekterna av ungdomar sexualitet och erfarenheter. Antologin Ungdomar, sexualitet och relationer, tar upp just detta och beskriver ungdomars sexualitet ur ett multidisciplinärt perspektiv. De olika perspektiven kompletterar varandra genom att lyfta fram skilda synsätt i ungdomars sexuella utveckling. Det gemensamma draget är att sexualitet inte ska ses som ett isolerat fenomen utan i ett större sammanhang. Tonårsutveckling och psykisk hälsa Ungdomsåren är kanske den mest dynamiska och progressiva perioden i en människas liv. De stora sociala, fysiska och psykiska förändringarna leder till många funderingar och kan även ge upphov till oro. Dessa förändringar sker inte alltid i samklang med varandra vilket kan medföra ett stort behov av bekräftelse och stöd. Den unga människan ska bygga upp en egen identitet för att så småningom kunna fungera som en vuxen individ i samhället. Föräldrainflytandet minskar och påverkan från kamrater och samhälle blir allt större. Frigörelseprocessen kan skapa en känsla av ensamhet och utanförskap och självkänslan kan komma i gungning. Ungdomsåren är en intensiv utvecklingstid, präglad av sökande där stora möjligheter 10

11 ges att hämta upp och bearbeta tidigare upplevelser och eventuella konflikter. Kriser under denna period är vanligt förekommande. Kriser ger en möjlighet till växande och bör därför inte sjukförklaras. Ungdomsperspektiv Ungdomsmottagningen utgår ifrån ett ungdomsperspektiv, vilket innebär att personalen ska möta ungdomar med respekt och förståelse utifrån deras upplevelse och berättelse. I en respektfull dialog kan personalen visa att det finns möjligheter till aktiva val och på så sätt stärka ungdomars ansvarstagande och initiativkraft. Personalen ska utgå ifrån ungdomarnas situation och initiativ och ta hänsyn till deras mognadsprocess. Hälsofrämjande och salutogent perspektiv Att arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv innebär att möta ungas behov och problem med förståelse och respekt. Grunden för detta är specifik kunskap om ungas villkor och utveckling. Ungdomsmottagningarna möter olika behov och problem, även av allvarlig art, men utgår inte i första hand från ett diagnostiskt eller sjukdomsinriktat arbetssätt. Den medicinska, psykologiska och psykosociala kompetensen ska arbeta utifrån ett salutogent synsätt. Detta sker utifrån beprövad erfarenhet att det är verkningsfullt. Stabila och trygga relationer till de unga är avgörande för att kunna möta och skapa förändring utifrån deras premisser. Medicinskt, socialt, psykosocialt och psykologiskt tvärprofessionellt perspektiv Ungdomsmottagningens personal ska vara väl insatt i aktuella företeelser i samhället för att kunna möta ungdomar utifrån deras livssituation. Alla människor ingår i ett större sammanhang som påverkar deras utvecklings och valmöjligheter. Det är viktigt att se interaktionen mellan individ och samhälle för att förstå den unga människan livsmiljö och förutsättningar för utveckling och hälsa. Med ett samhällsperspektiv på ungdomar kan, i många fall, destruktiva beteenden och psykosomatiska symptom ses som begripliga reaktioner på psykosocialt ohälsosamma miljöer. Arbetet på ungdomsmottagningen förutsätter därför att personalen har ett starkt 11

12 engagemang för ungdomar Normkritiskt förhållningssätt Det normkritiska förhållningsättet har sina rötter i queerteori och kritisk pedagogik. Syftet med normkritik är att öka jämlikheten mellan människor i samhället. För ungdomsmottagningarna har jämlikhet alltid varit ett viktigt värde. Det har funnits en strävan att välkomna alla ungdomar, oavsett bakgrund och erfarenheter det är inget nytt i sig. Det som är poängen med normkritik är att jämlikhetsarbetet formuleras på ett nytt sätt. Normkritik går ut på att ifrågasätta normer som bygger upp och upprätthåller sociala hierarkier. Exempel på vad sådana normer kan handla om är kön, hudfärg, etnicitet, funktionalitet, sexualitet och ålder. Arbetar man utifrån ett normkritiskt perspektiv så försöker man identifiera förtryckande normer och montera ner privilegier knutna till dessa normer. Det är något annat än att fokusera på det som avviker från normen och försöka skapa tolerans för det annorlunda. Normkritik sägs därför ibland stå i motsats till ett toleransperspektiv. Ett normkritiskt förhållningssätt kan användas för att göra ungdomsmottagningarnas verksamhet mer jämlik och jämställd vilket är i linje med de mänskliga rättigheterna. Bemötande Bemötandet är centralt för allt arbete på ungdomsmottagningen. innehåller många faktorer: Ett gott bemötande att ungdomen som kontaktar ungdomsmottagningen känner sig välkommen och väl omhändertagen att den unge erbjuds förståelse och en trygg miljö med avsikt att göra det lättare att komma till uttryck med behov att den som söker hjälp förstår och känner sig trygg med de regler som styr sekretess och integritetsskydd att våra rutiner och lokaler utformas utifrån förståelse om hur den unge upplever situationen 12

13 att skapa en stark relation till den unge som grund för förändringsarbete att personal på UM är medveten om hur de påverkas av känslor som väcks i möten med de unga och hur dessa känslor styr hur vi agerar i relation till dem; hur vi reagerar på den vi möter styr vårt sätt att arbeta Bemötande påverkas alltid av både den mottagande och den sökandes tankar och känslor, och hur de båda agerar och därigenom hur mötet blir är ett resultat av dessa. Att förstå detta i stunden kräver en särskild mänsklig förmåga; den så kallade mentaliseringsförmågan. Mentalisering är ett konstruktivt och informativt begrepp att ha med i utformandet av vårt bemötande, både för fasta rutiner och för vårt arbete i stunden. Här följer några förslag till definition av mentaliseringsförmåga som är av betydelse för bemötandet på UM: att kunna ha både sitt eget inre och den andres i åtanke samtidigt att förstå att alla människor handlar utifrån vad de tänker och känner inombords att vara medveten om sina egna tankar och känslor att kunna se förklaringar till andras agerande utifrån flera perspektiv där inget av dem nödvändigtvis är sant, samtidigt som man är medveten om sina egna reaktioner på den andres sätt att vara att kunna vara medveten om sina egna känslotillstånd och tankar utan att styras av dem på ett automatiskt och omedvetet sätt förmåga att kunna vara nyfiken och öppen även i situationer som är krävandefaktorer som styr vårt bemötande. Detta kan ske genom att i verksamheten skapa samtal på detta ämne, t ex att regelbundet avsätta tid för att på ett tillåtande och nyfiket Det är lätt att föreställa sig situationer där det är svårt att ha ett bra bemötande. När vi är stressade är det lätt gjort att det drabbar vår förmåga att sätta oss in i andras medvetande, liksom när vi inte känner oss duktiga eller kompetenta. Det är krävande att möta människor som upplever det svårt att berätta om sina behov eftersom de kan skydda sig på en rad olika sätt. En del är tysta, andra arga och en del har svårt att tro att deras behov är viktiga jämfört med andras. Våra reaktioner på dessa och andra sätt 13

14 att interagera med oss formar hur vi beter oss i mötet. Om detta är omedvetet hos oss finns stora risker att det drabbar våra möjligheter att möta och hjälpa, även om våra avsikter är de bästa. Bemötandet formas av många faktorer på många olika nivåer. Detta gäller allt från hur våra UM lokaler är utformade till vilka rutiner och resurser vi har, vilken kunskap personalen har kring arbetet specifikt med ungdomar, hur samarbetet i personalgruppen fungerar, hur vi kommer överens med våra kollegor och hur vi upplever vår förmåga att tillgodose de behov vi möter. Det är viktigt att förhålla sig aktivt till detta och att reflektera och kunna diskutera med kollegor kring de möten som inte blivit bra. Handlar det om planering av verksamheten, om att den unge skapat starka känslor hos oss eller kanske saknas resurser på olika sätt? 14

15 Referenser (ej klar) Bromseth & Darj, 2010 Antologin Ungdomar, sexualitet och relationer, 2009. Red. Magnusson och Häggström Nordin. Folkhälsomyndigheten: http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor och levnadsvanor/folkhal sans utveckling malomraden/ Gagnon, J. H., and Simon, W. (1973). Sexual Conduct: The Social Sources of Human Sexuality, Aldine, Chicago. Giddens, Anthony & Birdsall, Karen (2003). Sociologi. 3., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur 15

16 2. Vad en ungdomsmottagning kan erbjuda Ungdomsmottagningen arbetar med fysisk, psykisk, social och sexuell hälsa. Detta arbete utförs på flera olika nivåer genom rådgivande, stödjande och behandlande arbete på mottagningen, individuellt eller i grupp. Ungdomsmottagningens arbete är också av utåtriktad karaktär på gruppnivå, t ex klassbesök, besök på skolor, fritidsgårdar, medverkan vid större arrangemang såsom Pride festivaler, gymnasiemässor etc. samt även på strukturell nivå genom att påverka beslutsfattare, vara behjälplig och samarbeta med tex skolledare, folkhälsosamordnare och skolsköterskor för att bland annat implementera sexuell och reproduktiv hälsa i undervisningen. Bemötande praktisk normkritik på ungdomsmottagningen Hur kan ett normkritiskt perspektiv konkret se ut på en ungdomsmottagning? En grundläggande utgångspunkt kan vara viljan att vara tillgänglig och välkomnande för alla och insikten om att vissa normer, som vi hjälper till att upprätthålla försvårar eller hindrar oss att uppnå dessa mål. Det första steget kan vara att upptäcka när, var och på vilket sätt ungdomsmottagningen utesluter snarare än inkluderar vissa ungdomar. Nästa steg är att utarbeta nya sätt att arbeta så att mottagningen blir mer inkluderande. Normkritik kan på så sätt vara både ett analysverktyg och ett förändringsarbete. Fysisk miljö Den fysiska miljön kan vara mer eller mindre tillgänglig på ett konkret sätt. Kan alla röra sig obehindrat i lokalerna? Finns det starkt allergiframkallande ämnen i miljön? Tillgängligheten kan också analyseras på en mer symbolisk nivå. Hur ser det ut i den fysiska miljön? Vilka teman framkommer i tavlor och affischer? Vilka människor blir synliga i broschyrer, foldrar och tidningar i väntrummet och på vilket sätt blir de synliga? Hur låter det i den fysiska miljön? Spelas det musik? Vilka normer förmedlas? I förändringsarbetet av den fysiska miljön kan man tänka att vissa saker behöver tas bort och andra läggas till mindre av det som exkluderar och mer av det som inkluderar. Det kan handla om att ta bort höga trösklar och köpa in regnbågsflaggor, 16

17 eller att göra en genomgång av det informationsmaterial som ligger framme och möjligen byta ut delar av det. Språkanvändning Språkliga uttryck förändras över tid och en del kan uppleva att det är på grund av en politisk korrekthet man förväntas använda vissa ord eller begrepp. Ett normkritiskt perspektiv tar däremot hänsyn till att vissa ord och benämningar betyder mindre för vissa men är oerhört viktiga för andra. Ordval är därför betydelsefulla. Ord kan verka uteslutande och förstärka förtryckande normer. Ett vanligt språkligt tecken på att något är norm är att det inte behöver benämnas. Med ett normkritiskt perspektiv kan man välja att sätta ord på något som är förknippat med normen just för att synliggöra den. Ett konkret exempel på detta kan vara ordet cis person som lanserats för att ha ett ord för en människa som följer samhällets normer kring kön. Man kan tänka på det som att slags motsatsord till transperson. På detta vis kan normer kring kön synliggöras och medvetandegöras. Normkritik kan också innebära att hitta på nya ord för erfarenheter utanför normen. Skapandet och användandet av pronomenet hen kan vara ett exempel på detta. Att vara inkluderande i sitt språk kan ta sig uttryck på en mängd sätt. Att inte utgå från att alla har samma erfarenheter är en god utgångspunkt. Alla har till exempel inte föräldrar, vissa har en, andra har flera. De som har två föräldrar har inte alltid en mamma och en pappa. Det kan finnas andra personer än föräldrar som tar hand om en. Att fråga har du en familj? kan vara en inkluderande fråga istället för att fråga om föräldrar. När det gäller frågor om relationer har språket betydelse både för hur personen känner sig bemött och inkluderad. Att fråga om partner, istället för pojk eller flickvänner kan vara ett sätt. Att ta sti prover på rätt sätt underlättas om frågor om sexuell praktik ställs utan normativa antaganden: Man kan ha sex på många sätt. Hur har du haft sex? Jag frågar eftersom det har betydelse för provtagningen är ett exempel på hur man kan formulera sig. 17

18 Arbetssätt På en ungdomsmottagning finns ett stort antal rutiner, arbetssätt och system för att strukturera arbetet. Vissa arbetssätt skiljer sig åt mellan olika ungdomsmottagningar medan andra i grova drag är gemensamma. Att möta och att ta emot bokade individuella besök samt besök som inte behöver bokas (till exempel olika former av drop in tider) är exempel på vanliga rutiner på ungdomsmottagningar. Att betrakta dessa och andra arbetssätt ur ett normkritiskt perspektiv innebär att ifrågasätta ibland ganska invanda mönster. Att upptäcka strukturer där vissa ungdomar exkluderas kan vara smärtsamt men också sätta igång en viktig förändringsprocess. Det här är några exempel på frågeställningar om verksamheten som personalen på en ungdomsmottagning kan ställa sig: Vilka frågeställningar eller besvär ska man ha för att vara välkommen på drop in mottagningen? Finns det ungdomar med andra frågor och problem som endast har bokade tider att välja på? I det utåtriktade arbetet, hur arrangeras mötet med grupper? Är grupperna könsuppdelade? Om de är det, vad händer med de transpersoner som inte identifierar sig som varken tjejer eller killar? Vilka normer styr dispositionen för möten med grupper? Är väntetiden för ett besök lika lång oavsett könstillhörighet/könsidentitet? Begreppet indirekt diskriminering finns i diskrimineringslagen. Det innebär att en grupp missgynnas även om ett förfaringssätt förefaller vara neutralt. Vid indirekt diskriminering behöver det inte finnas ett uppsåt att diskriminera, det är utfallet som är det relevanta. Här följer ett exempel på hur det kan se ut: En ungdomsmottagning timanställer två läkare med olika specialiteter en gynekolog och en venereolog. Gynekologen tar emot cis tjejer och venereologen tar emot cis killar. Personalen på mottagningen tänker att i rättvisans namn så anställs var och en av läkarna lika mycket, tidsmässigt. Men eftersom väntetiden till gynekologen är fem gånger längre än till venereologen så missgynnas i praktiken tjejerna. De får vänta fem gånger så lång tid på att få komma till läkare endast utifrån vilket biologiskt kön de tillhör. 18

19 Trans tjejer, trans killar och transpersoner som inte identifierar sig som tjejer eller killar, behöver också inkluderas när en mottagning organiserar sin verksamhet. Utåtriktat arbete Ungdomsmottagningen en viktig aktör i det lokala folkhälsoarbetet. Ett vanligt arbetssätt är, det så kallade, utåtriktade arbetet som går ut på att ta emot studiebesök från skolorna på mottagningen och/eller informera ute på skolorna, ofta som ett komplement till skolornas sex och samlevnadsundervisning. Vad är det då för utåtriktade aktiviteter som är verksamma? Vad är det som gör att man kan nå individer och grupper på ett sådant sätt att de väljer att agera på ett annat sätt än de annars skulle ha gjort? Det finns ingen forskning som ger något tydligt svar på de frågorna, men i översiktsrapporter har det kunnat identifierats vissa konkreta undervisningsmetoder som är viktiga för att få effekt av ett utåtriktat arbete. Vikten av att arbeta med aktiv involverande pedagogik i en trygg social miljö understryks. Här nämns dialog, diskussion, värderingsövningar, rollspel och dramatiseringar som exempel på lämplig pedagogik. Det är även centralt med en öppen kommunikation om sex och relationer samt en medvetenhet om hur olika budskap kommuniceras för att uppmuntra till egen reflektion. När det gäller det konkreta innehållet i det utåtriktade arbetet finns det i forskningen stöd för ett antal olika aspekter som bör finnas med. Dels betonas att interventionerna ska vara baserade på teoretiskt underbyggd kunskap t.ex. social teori och kognitiv teori och dels att interventionerna ska bygga på ungdomarnas egna önskemål. Det bör satsas på strategier och aktiviteter som motverkar vissa sociala budskap genom att stärka gruppnormer mot t.ex. oskyddat sex. Ungdomar behöver även övning i att tolka mediebudskap. Det är av största vikt att fokusera på beteende och inte på kunskap och attityder. I arbetet kan pedagogiska metoder, filmer, böcker, bilder och texter som utmanar olika normer användas. Material med till exempel samkönade kärleksförhållanden, normöverskridande könsroller, kroppar med olika funktionsvariationer, bred representation av olika hudfärger och olika könsidentiteter är exempel på sådant 19

20 material. Ur ett normkritiskt perspektiv är värderingsövningar problematiska. Anledningen till detta är att de inte är uppbyggda för att identifiera förtryckande normer med medföljande privilegier. Istället låter värderingsövningar deltagarna välja bland olika värderingsalternativ. Det behöver inte vara fel i sig, men det finns en risk att förtryckande eller problematiska normer inte blir ifrågasatta i värderingsövningar. Ett exempel på detta är när deltagarna i en övning få ta del av värderingspåståenden som i sina premisser lämnar öppet för tyckande om sådant som redan är rättigheter. Ett exempel på ett sådant värderingspåstående kan vara Homosexuella ska ha rätt att gifta sig. En normkritisk övning syftar till att belysa normer och privilegier. I metodmaterialet Bryt! finns många exempel på normkritiska övningar. För att de utåtriktade aktiviteterna ska få en självklar plats i det dagliga arbetet är det av största vikt att detta är formulerat i ungdomsmottagningens inriktningsdokument. Det bör vara tydligt hur mycket tid som ska ägnas åt utåtriktat arbete och tid måste avsättas för planering och anpassning av metoder efter lokala förutsättningar. Mottagande av minderåriga Ungdomsmottagningarna möter minderåriga barn och ungdomar som självständigt söker stöd och hjälp för sina frågor rörande livsstil, hälsa och sexualitet. I vården av unga patienter kan det uppstå svåra gränsdragningar mellan den unges rätt till integritetsskydd och vårdnadshavarens rätt till information. Att den underårige självständigt har sökt till ungdomsmottagningen är ofta ett tecken på en viss grad av mognad och insikt vilket bör uppmuntras och bekräftas. Barnets rättsliga ställning inom hälso och sjukvården är inte helt entydig. När ett barn söker hälso och sjukvård möter grundprincipen om vårdnadshavarnas ansvar för sina barn det regelverk som gäller för hälso och sjukvården. Inom hälso och sjukvården ska vård ges med patientens samtycke och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Men vems samtycke ska sökas? Enligt föräldrabalkens regler är det vårdnadshavarnas. I takt med barnets stigande ålder och 20

21 utveckling ska emellertid allt större hänsyn tas till barnets vilja. Detta gäller även enligt barnkonventionen. Vi har således flera olika regelverk att förhålla oss till när vi möter och behandlar minderåriga barn och ungdomar. FN:s barnkonvention, antagen 1989 Hälso och sjukvårdslagstiftningen (1982:736, 1998:531) Föräldrabalken (1949:381) Socialtjänstlagen (2001:453) Patientlagen (2014:821) Prop. 2013/14:106 Som huvudregel har alltså vårdnadshavare rätt att dels besluta i frågor som rör barnets personliga angelägenheter samt ta del av journaluppgifter som rör ett underårigt barn. I takt med att barnet blir äldre aktualiseras dock frågan om när hälso och sjukvården inte längre behöver informera vårdnadshavarna samt i vilka fall barnet rent av kan ha sekretesskydd gentemot sina vårdnadshavare. ( Barns och ungas rätt i vården ). Frågan om huruvida vårdnadshavarna ska informeras spontant, på begäran eller inte alls kan besvaras först efter en bedömning av om barnet ska anses ha självbestämmanderätt. Den nya patientlagen som trädde i kraft vid årsskiftet 2014/15 beskriver att när det gäller små barn framgår det enligt utredningen av praxis att det är vårdnadshavaren som har bestämmanderätten över dessa barn. För barn över 15 år är emellertid huvudregeln den motsatta. Underåriga kan i vissa situationer vara beslutskompetenta och får då bestämma själva. De får då råda över frågor såsom att vara delaktiga i medicinska beslut samt att samtycka till eller ha rätt att säga nej till vård eller behandling. En individuell mognadsbedömning måste ligga till grund för bedömningen om en underårig är beslutskompetent. Mognadsbedömningen ska ge svar på frågan huruvida den underåriga har förmåga att tillgodogöra sig relevant information och överblicka konsekvenserna av sitt beslut. Mognadsbedömningen måste alltid göras i relation till det aktuella beslutets art och komplexitet. Det krävs således olika mognadsgrad för olika beslut. Det ankommer på den som är ansvarig för vården att göra bedömningen av en 21

22 underårigs mognadsgrad och beslutskompetens. Rutinmässig information till vårdnadshavare eller anmälan till socialtjänsten enbart till följd av ålder är dock inte optimalt ur den underåriges synvinkel. Beroende på situation och vilken information det rör sig om kan personalen alltså ha tystnadsplikt gentemot den underåriges vårdnadshavare och därmed vara förhindrad att lämna ut information också efter direkt begäran från dessa. Så förhåller det sig ofta i vården av äldre tonåringar, under det att frågan kan bli mer svårbedömd rörande de yngre tonåringarna. ( Barns och ungas rätt i vården ) Vidare gäller tystnadsplikt i förhållande till vårdnadshavaren oberoende av barnets ålder och mognad, i fall där det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. Det räcker inte att den unge tycker att det skulle vara obehagligt eller befarar att vårdnadshavaren skulle vidta åtgärder som hon motsätter sig utan det måste här vara fråga om särskilt integritetskänsliga uppgifter som riskerar att missbrukas av vårdnadshavaren på ett sätt som allvarligt skadar den underårige. Här finns särskild anledning att påminna sig om anmälningsplikten enl. 14 kap 1 socialtjänstlagen. När det gäller de yngsta patienterna är det ytterst angeläget att använda den breda tvärprofessionella kompetens som finns på ungdomsmottagningarna samt att det finns bedömningsstöd för korrekt och rättsäker handläggning av minderåriga barn och ungdomar. Konsultations och handledningstillfällen som föranleder beslut om ställningstaganden eller åtgärder ska dokumenteras i journalen. I SFOG (Svensk Gynekologisk Förenings) FARG (Arbetsgruppen för familjeplanering) rapport Inducerad abort, skriver man, under rubriken Kvinnor under 18 år : Om kvinnan motsätter sig att vårdnadshavaren informeras och hon kan anses ha uppnått tillräcklig grad av utveckling och mognad gäller sekretess gentemot vårdnadshavaren. Någon särskild åldersgräns för denna bedömning finns inte men man kan många gånger utgå från att ungdomar i ålderskategorin 15 17 år har uppnått en sådan mognadsgrad. 22

23 Kunskapsområden Adolescens Adolescensen är den psykologiska och sociala motsvarigheten till puberteten med fokus på kognitiva, sociala och andra icke somatiska aspekter. Genom att kroppen utvecklas har både ungdomen själv och omgivningen ökande krav på anpassningen till vuxenlivet Den kognitiva förmågan ökar och därmed förmågan till abstrakt tänkande, att resonera logiskt och att analysera teoretiska problem. Andrologi Andrologi är läran om mannen, framförallt om mannens fortplantningsorgan och deras funktion. Mannen i andrologin avser en person som har penis och pung, en XY kromosomuppsättning och en manlig balans mellan olika könshormoner. Andrologi omfattar även personer som har andra kromosomuppsättningar, men ändå ser ut som män. Utifrån ett normkritiskt perspektiv definierar en individ alltid själv sitt kön, oavsett hur kroppen är beskaffad. Kunskaperna inom andrologin har under de senaste decennierna ökat och därmed också våra möjligheter att hjälpa ungdomarna inom detta område. Det är därför idag viktigare än någonsin att den forskning som gjorts inom den basala andrologin utnyttjas kliniskt så att den snabbt kommer de unga männen till godo. Andrologisk kompetens skall finnas representerad på alla ungdomsmottagningar för att kunna möta de personer som har ett manligt reproduktionsorgan professionellt och evidensbaserat. Gynekologi Gynekologi är läran om kvinnans fortplantningsorgan och deras funktion och sjukdomar. Kvinnan i gynekologin avser en person som har klitoris och äggstockar, en XX kromosomuppsättning och en kvinnlig balans mellan olika könshormoner. Utifrån ett normkritiskt perspektiv definierar en individ alltid själv sitt kön, oavsett hur kroppen är beskaffad. På Ungdomsmottagningen undersöks och behandlas unga kvinnor framförallt för blödningstrassel, olika infektioner och hormonella rubbningar. Dessutom sköter 23

24 gynekologen de mer komplicerade frågorna angående preventivmedel. Hbtq Ett normkritiskt förhållningssätt utesluter inte särskild kunskap om hbtq frågor. Tvärtom är det viktigt att ungdomsmottagningen har stor kunskap på området. Alla personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella, transpersoner eller queera är inte lika. Det som är gemensamt är att stå utanför normen vad gäller sexuell läggning, kön eller könsuttryck. Detta leder till en större ohälsa och till diskriminering på olika områden i samhället. Ungdomsmottagningarna får inte glömma att besökaren kan leva i en familj som inte är normativ, eller att personen har vänner, partner(s) eller andra viktiga närstående som bryter mot heteronormen. Arbetet på en ungdomsmottagning måste ske med vetskapen om att fastän heteronormen är starkt närvarande i samhället, så förekommer samtidigt andra sätt att leva än det som heteronormen föreskriver överallt. Ungdomsmottagningens utgår aldrig från att besökare och deras närstående, eller personalen och deras närstående, följer heteronormen. Psykosocialt perspektiv Det psykosociala perspektivet utgår från hur individens psykiska förutsättningar formas av och samspelar med miljön. Sociala faktorer som påverkar den psykiska hälsan kan vara: familjeliv, sociala nätverk, känsla av sammanhang, ansvar och fritidssysselsättningar. Genom intersubjektiviteten i människans relationer till omvärlden formas gemensamma synsätt, normer, värderingar och målsättningar. På ungdomsmottagningen är det psykosociala perspektivet integrerat i alla besök, oavsett yrkeskategori. Det sker genom möten som utgår från en helhetssyn där förståelse för ungdomen sker mot bakgrund av de sociala, psykologiska och kulturella sammanhang den unge ingår i. Sexologi 24

25 Sexologi är läran om människans sexualitet. Ämnet sexologi kan sägas vila på tre ben, forskning, undervisning och praktik Ämnet är tvärvetenskapligt, det vill säga bestående av en rad olika vetenskaper eller discipliner. Hit räknas bland annat medicin, psykologi, sociologi och socialt arbete men ämnet kan även studeras ur andra perspektiv som exempelvis antropologi, religion, juridik, media och kommunikationsvetenskap och många fler. Ämnet sexologi kan sägas vila på tre ben. Forskning, undervisning och praktik WHO definierar sexualitet på följande vis: Sexualitet är en integrerad del av varje människas personlighet och det gäller såväl man och kvinna som barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter. Sexualitet är inte synonymt med samlag, den handlar inte om huruvida vi kan ha orgasmer eller inte och är heller inte summan av våra erotiska liv. Dessa kan men behöver inte vara en del av vår sexualitet. Sexualitet är mycket mer. Den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet. Den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor samt att röra vid varandra. Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa. Venerologi Venerologi är läran om sexuellt överförbara infektioner och specialiteten omfattar behandling av både akuta och kroniska sjukdomar. Här ingår också förebyggande åtgärder. På en ungdomsmottagning jobbar en venerolog främst med sin fördjupade kompetens om könssjukdomar, men även andra frågeställningar kring hudbesvär relaterade till ungdomstiden kan vara aktuella. Arbetsområden på mottagningen Kondomsamtal Ett av UM:s mål är att minska spridningen av STI och detta kan göras bland annat genom att öka kondomanvändningen. De ungdomar som kommer till UM för att hämta 25

26 kondomer är ju motiverade och insatta i någon grad, eftersom de själva tagit initiativet att komma till UM just för detta. Kan vi tydliggöra deras motivation och kunskap och kanske till och med öka den är mycket vunnet. Kan vi också få ungdomen att prata med sina kompisar kan kondomanvändningen öka och klamydiaspridningen minska. Att ungdomar kommer och hämtar kondomer är positivt och det är den inställning vi bör förmedla när vi bemöter ungdomarna. Sträva efter att träffa ungdomarna en och en för att ge möjlighet till en bra dialog. Bjud in till enskilt samtal. Dock får det enskilda samtalet aldrig bli ett krav för att få kondomer. Det finns visst stöd för att motiverande samtal, MI, är en metod som ökar chansen till praktiserande av säkrare sex. Kondomhandboken är tydligt MI inspirerad och betonar den besökande personens självbestämmanderätt och kompentens. Även Järva Mansmottagning har tagit fram material kring kondomsamtalet. UM bör ha tydliga rutiner för dokumentation av samtal om säkrare sex och kondomer. Om möjligt så bör kondomsamtal journalföras. Om det inte är möjligt eller rimligt i det sammanhang som en viss UM befinner sig, bör andra rutiner för att mäta samtal om säkrare sex och kondom införas. Det är ett viktigt område som behöver synliggöras genom någon form av dokumentation. Preventivmedelssamtal Preventivmedelssamtal på ungdomsmottagningen syftar till att främja sexuell och reproduktiv hälsa genom att minska risken för sexuellt överförbara infektioner, förhindra oönskad graviditet och bevara fertilitet fram tills graviditet är aktuell. Ett bra samtal skapar trygghet och kan dessutom bidra till en bra start på ungdomens sexualitet och lust. Hen ska vara nöjd med sin metod och använda den korrekt och konsekvent, vilket ökar följsamheten och därmed minska risken för oplanerade graviditeter. Säkra, lättillgängliga och välfungerande preventivmedel är avgörande för att kunna uppnå ungdomsmottagningens övergripande mål. I den offentliga debatten ställs ofta hormonella preventivmetoder mot kondomanvändande. Ungdomsmottagningarnas arbete bör istället inrikta sig på att motivera människor att vid behov använda både 26

27 hormonellt preventivmedel och kondom. Ungdomsmottagningens medicinska personal kan med sin kunskap hjälpa varje enskild individ att hitta den för hen bästa preventivmetoden. Känslan av att ha fattat ett eget beslut och tryggheten i att ha fått god medicinsk och annan rådgivning är sannolikt de viktigaste förutsättningarna för att ungdomen börjar med och fortsätter med sitt preventivmedel. Det är viktigt att ta reda på vilka förväntningar den enskilda individen har på ett preventivmedel. Risken för oro och osäkerhet samt den negativa upplevelsen av biverkningar minskar genom bra information. Det är viktigt att även lyfta fram de positiva hälsoeffekterna med hormonella preventivmedel. Unga kvinnor behöver högeffektiva preventivmetoder eftersom de har hög fertilitet. Många har dessutom svårare att använda metoder som är beroende av regelbunden livsstil och dagligt komihåg. Därför är långverkande reversibla metoder, såsom spiraler och p stav ett gott alternativ, dock ska valet av metod alltid baseras på kvinnans önskemål och förekomst av riskfaktorer. I samband med preventivmedelssamtal bör information om och provtagning för STI, sexuellt överförbara infektioner, erbjudas frikostigt. Då kondom är det enda preventivmedel som kan skydda mot STI bör samtal om effektiv kondomanvändning också ingå och kondom rekommenderas som kompletterande skydd. Medicinskt ansvarig eller motsvarande bör tillse att det finns lokala rutiner för preventivmedelssamtal och förskrivning samt att personal som arbetar med detta får tillgång till kliniskt stöd och fortbildning. Information om nya preparat och metoder bör fortlöpande ges på ett allsidigt, objektivt och vetenskapligt grundat sätt. Den medicinskt ansvarige ska motverka ensidig och starkt produktinriktad information. Psykosocialt arbete Psykosocialt behandlingsarbete är insatser som görs för att åstadkomma positiva förändringar i en individs livssituation. Det är en systematisk och målinriktad verksamhet med förankring i teorier. Utgångspunkten är att se människan i sitt sociala sammanhang, innefattande fysiska, psykiska, sociala och existentiella faktorer. Psykosocialt arbete bedrivs på individ grupp organisation och samhällsnivå. Psykosocialt behandlingsarbete skiljs från psykosocialt synsätt/perspektiv. Alla som 27

28 arbetar inom ungdomsmottagningen bör ha ett psykosocialt synsätt/perspektiv och kunna se den unge i sitt sociala sammanhang. Målet för det psykosociala arbetet är dels att stärka människors möjligheter att hantera inre och yttre påfrestningar, dels att arbeta för förändringar i den sociala miljön så att människors livssituation utvecklas gynnsamt. Det psykosociala arbetet kan ske i förebyggande och i behandlande syfte. Det kan ske genom rådgivande, stödjande och psykoterapeutiska samtal. Till ungdomsmottagningen söker unga och unga vuxna med allt från lindrigare psykiska besvär som stör välbefinnandet till mer allvarligare former av psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. De psykiska besvären kan handla om oro, nedstämdhet, ångest, stress, sömnsvårigheter och om allvarligare besvär i form av depression, självmordsbenägenhet, ätstörningar och självskadebeteende som skärbeteende och/eller missbruk. Psykosomatiska besvär kan uttryckas som huvudvärk och magont. Anledningar till att den unge tar kontakt med och bokar tid för samtal på ungdomsmottagningen handlar ofta om oro för framtiden, identitetsfrågor, problem i skolan, kriser, sorg, relationsproblem, sexuella problem, sexuella övergrepp och tvångstankar. Ungdomsmottagningen befinner sig i en gråzon mellan BUP och skolan. Detta är tydligast för åldersgruppen 18 år och uppåt. Samtal vid oplanerad/önskad graviditet och abort Ungdomsmottagningarnas personalsammansättning ger förutsättningar att erbjuda de unga gravida hjälp utifrån ett helhetsperspektiv. När unga kommer till UM och är oplanerat/oönskat gravida kan det vara första gången de besöker en UM och de kan vara oroliga. Som vid alla andra UM besök är det viktigt med helhetssyn, engagemang och lyhördhet och att inbjuda till frågor. Beslutet om att fortsätta en graviditet eller avbryta den ska kännas rätt och de ska gå stärkta genom situationen och må så bra som möjligt fysiskt och psykiskt. 28

29 Ungdomsmottagningen har möjlighet att skapa utrymme för de ungas beslutsprocess genom att erbjuda ett fast ramverk kring dem där hänsyn tas till såväl fysiska, psykiska som sociala faktorer. Ungdomsmottagningen har möjlighet att genom sitt mottagande i samband med en oplanerad/oönskad graviditet skapa en relation mellan de unga och mottagningen för att underlätta framtida prevention av oönskad graviditet och STI samt ge de unga en erfarenhet av att vuxenvärlden kan erbjuda stöd. Den gravida ska själv ta beslutet, men det är viktigt att dennes eventuella partner också får ge uttryck för sina tankar och känslor. Partners bör ges möjlighet att följa med vid besöken på ungdomsmottagningen och även ges tillfälle att få individuella samtal vid behov. Stödsamtal kan ges som enstaka samtal eller i form av en serie samtal som relaterar till den oplanerade/oönskade graviditeten och/eller aborten. De unga bör uppmuntras att berätta om graviditeten för sina föräldrar och ungdomsmottagningen bör arbeta för att underlätta kontakt med det nätverk de behöver stöd av. Om de unga fattar beslut om att göra en abort och omhändertagandet av dem inför abort sker på ungdomsmottagningen gäller skyldigheter i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift Abort, SOSFS 2009:15. Preventivmedelsrådgivning ges inför abort. Den unga ska ha ett preventivmedel som hen känner sig trygg med efter aborten. Här bör man särskilt påminna sig om vikten av att förorda långverkande metoder. Användning av långverkande reversibla metoder såsom p stav. hormon eller kopparspiral som påbörjas direkt efter eller inom en vecka Det bör finnas rutiner som säkerställer att en abort utförs så snart som möjligt efter att den unga bestämt sig. Ungdomsmottagningen hjälper den unga att få kontakt med den instans där abort kan utföras. För de flesta går det känslomässigt väldigt bra att vara med om en abort, men en del kan må psykiskt dåligt, även om beslutet vad gäller aborten kändes väl övervägt. Ibland finns stor oro för fysiska komplikationer. Återbesök med uppföljning är därför viktigt, 29

30 tänk extra noga på betydelsen av att ställa öppna frågor. Det unga ska få möjlighet att berätta om hur aborten har upplevts, hur det känns efteråt och hur preventivmedlet samt ges möjlighet att prata om eventuella farhågor för framtiden, graviditet, relationer mm. Återbesöket är ett tillfälle att fånga upp dem som behöver extra samtalsstöd. Sexologisk rådgivning och behandling På ungdomsmottagningar arbetar i regel personer med olika kompetens inom det sexologiska området. Modeller som ofta används för att beskriva sexologisk rådgivning och behandling är PLISSIT. PLISSIT är en akronym och står för Permission, Limited Information, Specific Suggestions och Intensive Therapy. Tillåtande hållning Sexualupplysning Sexualrådgivning Sexualterapi För varje nivå i modellen krävs ökade kunskaper, träning och kompetens hos klinikern. Framför allt skall modellen betraktas som en hjälp för att åskådliggöra och lättare identifiera vilka ungdomar som kan bli hjälpta av kortvarig terapi och vilka som behöver mer avancerad terapi. Se figur nedan (fig 1.) 30