KOGNITION VID RYGGMÄRGSBRÅCK- En kunskapsöversikt

Relevanta dokument
Kognitiva utmaningar i vardagen för barn med ryggmärgsbråck FBH-dagen Marie Peny-Dahlstrand Med dr, leg arbetsterapeut. Regionhabiliteringen

MMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER OSLO

Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen

Universal Design (UD)

Barbro. Lindquist. Margareta. Strinnholm

Att få något gjort. En utmaning i vardagen för barnet med ryggmärgsbråck

KOGNITIVA SVÅRIGHETER

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Agenda. Samverkansgruppen,

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Handouts från föreläsning Turners syndrom, Kristina Lalos, psykolog Barn- och Ungdomscentrum, Umeå

Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering

Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

UNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Universell design för kognitiv tillgänglighet

Universelldesign för kognitiv tillgjengelighet

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?

Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

MANUAL 1(6) Arbetsterapeutuppgifter inkl bedömningsdatum. Genomförs och registreras av leg arbetsterapeut.

Kognitiv psykologi Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

R1A <( ) Svag begåvning. - hos personer med missbruk. Christian Bergbom Leg. Psykolog

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?

Att träna vardagsplanering med hjälp av en surfplatta för ungdomar i särskolan

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se

När huvudet känns som en torktumlare

Psykiska funktionshinder och kognition

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Habiliteringsprogram autism

Undersökning av levnadsförhållanden för människor med funktionshinder

Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog.

FORSKNING OCH UTVECKLING 2015

Hur går utredningen till?

Min Tid Metod för att träna tidsuppfattning hos förskolebarn?

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

Stöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter. Vår Gård

Sökexempel Arbetsterapeuter T3

Workshop om tydlighet under samtal - kommunikativt och kognitivt stöd

Hur går utredningen till?

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Inspirationsdag. Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete Dalarna. Lydia Springer

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering Stockholms läns sjukvårdsområde barbro.lagander@sll.se

Lindrig utvecklingsstörning

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Varför? I Time use. Bristande tidsuppfattning hos. Tidsuppfattning och Tidshantering Vad vet vi idag? Asperger Syndrom eller högfungerande

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV

Autism en introduktion

ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck mars

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad Rekommendationer

Att ta på sig rätt glasögon

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI

Mappning av BDA till ICF

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Kognition i aktivitet

När föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

SPRÅKSTÖRNING I SKOLÅLDERN. Lina Holmén, Jessica Axelsson, Martina Carlsson Leg. Logopeder Elevhälsan

Värt att veta om ADHD

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg

Exekutiva funktioner. Dagens agenda. Vad är exekutiva funktioner? - i vardagen och föräldraskapet. Vad är exekutiva funktioner?

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Klarar alla barn skolans mål?

FKS

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

MS och kognitiv påverkan

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

När föräldern har kognitiva svårigheter

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

Tidsuppfattning. Tidsuppfattning är. Tidigare forskning. Teorier som inkluderar tidsuppfattning. Begrepp. Litteraturstudie om tidsuppfattning;

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo

Transkript:

2 Kognitiva svårigheter hos personer med ryggmärgsbråck och hur det påverkar vardagsliv och skola. Marie Peny-Dahlstrand Med Dr, överarbetsterapeut 29 sep 207 Hen kan nog men det blir liksom inte av Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset KOGNITION VID RYGGMÄRGSBRÅCK- En kunskapsöversikt Barbro Lindquist, neuropsykolog Marie Peny-Dahlstrand, arbetsterapeut Helén Jacobsson, arbetsterapeut Margareta Strinnholm, neuropsykolog Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för habiliteringen i Sverige. Grundad 994 MMCUP National Swedish quality of care registries http://www.habiliteringschefer.se/ebh/kognition-rmb/kognition-rmb.html SYFTE Att genom en systematisk kvalitetsgranskning av aktuell forskning kunna presentera kognitiva karakteristika hos barn, ungdomar och vuxna med ryggmärgsbråck med och utan hydrocefalus, vilka konsekvenser det ger när det gäller utveckling, inlärning, processfärdigheter och praktiska vardagsfunktioner samt föreslå vilka insatser habiliteringen bör erbjuda. KOGNITION: METOD Med kognition avses alla mentala aktiviteter och processer som vi använder för att tillägna oss kunskap och förståelse genom tankar, erfarenheter och sinnen (Oxford Dictionary). Kognitiva funktioner innefattar högre hjärnfunktioner som tänkande, perception, uppmärksamhet, minne och språk. Exekutiv kontroll, det vill säga förmågan att kunna sålla, prioritera och planera effektivt samt hämma inadekvat eller irrelevant beteende, hör också hit. Sökning av artiklar publicerade åren 2000 203 i databaserna Pubmed, Scopus, Psycinfo, ERIC, Cinahl, Amed, samt Cochrane. 26 sökord användes för att täcka in alla områden. 506 träffar Kvalitetsgradering enligt McMaster Efter kvalitetsgranskning: 67 artiklar 4 översiktsartiklar

RESULTAT Intelligens mätt med test: 30% normal IQ (>85), 40% subnormal (IQ 70-84), 30% intellektuell funktionsnedsättning. Signifikant starkare verbal IQ. Men pragmatiska SPRÅKSVÅRIGHETER är mycket vanligt och observeras tidigt(<3 år) (att förstå och använda språket fumktionellt) VISUELL PERCEPTION OCH TIMING: svårigheter vid aktivitetsbaserad perceptuell funktion (mental rotation, rita, figur-bakgrund) men inte objektbaserad (känna igen ansikten, former, bedöma storlek). Signifikanta svårigheter med RYTM och ATT UPPSKATTA TIDSÅTGÅNG MINNE - Svårigheter med både auditivt och visuellt minne från mycket tidig ålder. Prospektivt minne försämras efter 30. EXEKUTIVA FUNKTIONER svårigheter med metakognition, d v s planering, initiering, självkontroll, organisation, arbetsminne, samt (från tidig ålder och framåt) att tolka och förstå sociala koder. UPPMÄRKSAMHET -signifikanta uppmärksamhetsproblem och långsam reaktionstid. Långsamhet i att byta fokus bakre delarna av hjärnan. (ingen evidens för adhd hos rmb) KONSEKVENSER Resultaten från granskningen avseende konsekvenser för dagligt liv och inlärning har kategoriserats enligt ICFs klassifikation av aktivitet och delaktighet RESULTAT Alla artiklar (förutom en) som hade minst kognitiv förklaringsvariabler visar att kognitiv dysfunktion är starkt korrelerat till låg självständighet och avsaknad av autonomi i vardagslivet, inlärningssvårigheter och svårigheter med social samspel. LÄRANDE OCH INHÄMTANDE AV KUNSKAP Svårigheter med matematik, läsförståelse och problemlösning. Består upp i vuxenålder - dessa svårigheter har tydlig korrelation med kognitiva och exekutiva svårigheter GENERELLA UPPGIFTER OCH KRAV Färdigheter i att genomföra uppgifter, organisera rutiner, och hantera stress är nedsatt och hänger samman med exekutiv dysfunktion KOMMUNIKATION Social kommunikation beskrivs påverkas av exekutiva funktioner och svag pragmatisk språkförmåga samt minnesförmåga. 2

FÖRFLYTTNING Kognitiva funktioner påverkar hur personer med rmb kan utnyttja sina förflyttnings-färdigheter/möjligheter. Exekutiv funktion predicerar graden av fysisk aktivitet PERSONLIG VÅRD Dysfunktion i denna viktiga domän har starkt samband med exekutiv funktion och tidsuppfattning. Detta leder till låg självständighetoförmåga att axla ansvar för sin personliga hälsa. Saker och ting blir liksom inte gjorda HEMLIV Låg processförmåga ( exekutiv funktion) predicerar låg autonomi och svårigheter att flytta hemifrån /leva självständigt vuxen liv MELLANMÄNSKLIGA INTERAKTIONER OCH RELATIONER Korrelation mellan förmåga att skaffa och behålla kamrat/partner och exekutiva funktioner VIKTIGA LIVSOMRÅDEN Detta är den domän där vuxna med rmb behöver mest stöd - låg kognitiv förmåga är en förvärrande faktor SAMHÄLLSGEMENSKAP, SOCIALT OCH MEDBORGERLIGT LIV Få studier de som finns visar att svårighet/oförmåga att engagera sig i samhälleliga och sociala sammanhang har samband med kognitiva funktioner EXEKUTIV DYSFUNKTION (planering, initiering och problem-lösning) beskrivs som den mest hindrande faktorn i dagligt liv oavsett personens IQ nivå och ålder T I D Görandeprocessen ( MPoD) Idé/Motivation Planera, sekvensera Starta Genomföra Feed-back, anpassa Avsluta Peny-Dahlstrand M. Arbetsterapi för barn och ungdom. Studentlitteratur 206 7 Tidsuppfattning och tidhantering i vardagen hos barn med ryggmärgsbråck Marika Persson, Gunnel Janeslätt, Marie Peny-Dahlstrand Daily time management in children with spina bifida Accepted J of Pediatric Rehabilitation Medicin Syfte Att undersöka om det föreligger nedsatt förmåga i tidsuppfattning och tidshantering hos barn och ungdomar med ryggmärgsbråck. Syfte Att undersöka om det föreligger nedsatt förmåga i tidsuppfattning och tidshantering hos barn och ungdomar med ryggmärgsbråck. 8 3

Preliminära resultat Jämförelse mellan medianen RMB och matchad kontrollgrupp 9 Resultat Ingen signifikant skillnad beroende på bråckets nivå, hydrocefalus, kön eller skolform samt att även barnen utan hydrocefalus fanns inom alla nivåer 20 Störst svårigheter inom: tidsplanering Diskussion Studien visar att barn med rmb har nedsatt tidsuppfattningsförmåga i förhållande till barn med typiskt utvecklade barn. Ny kunskap och ny viktig pusselbit i förståelsen varför självständighetsförmåga är så låg 2 INTERVENTION STUDIER Endast 5 artiklar (4 studier) hittades i vilken minst en kognitiv komponent ingick I metoden. Metoder som syftar till att stärka förmågan att hitta och använda strategier och metoder som baseras på självidentifierade mål visar på viss effekt. Påminnelser ( sms och larm )förefaller inte vara nog för att initiera aktiviteter. DISKUSSION Kunskapsöversikten visar tydligt att kognitiva bedömningar måste göras tidigt och följas upp parallellt med bedömningar och interventioner för motorisk utveckling och blås- och tarmkontroll. De kognitiva och exekutiva svårigheterna påverkar avsevärt skolprestationer, social förmåga, att klara dagligt liv och utveckla autonomi vilket tidigt måste tydliggöras för familj och skola. Rekommendationer Tidig information till föräldrar om hur kognitiva förmågor och kognitiv utveckling brukar te sig hos barn med rmb samt stöd till föräldrar att fortlöpande med anpassning till utv. nivå göra barnet medvetet om sina styrkor och begränsningar. Tidig kartläggning av barnets vardagsfungerande, och förmåga till lek och samspel samt råd till föräldrar och förskola om hur utveckling kan stimuleras. Interventionsmodeller som fokuserar på de kognitiva /exekutiva funktionsnedsättningarna måste utvecklas och testas för att utröna om det är möjligt att öka autonomi och delaktighet hos personer med ryggmärgsbråck 4

Rekommendationer Neuropsykologisk utredning av begåvningsnivå och kognitiva styrkor och svagheter vid fyra och sex års ålder + en till två ggr under skolåren. Vuxna vid behov. Utredning av exekutiv förmåga Logoped bör kartlägga språk och kommunikation under förskoletiden med uppföljning efter behov Rekommendationer Kartläggning av tidshantering samt kartläggning av arbetsterapeut ang motoriska och framförallt processfärdigheter i aktivitet (AMPS). Från 5 år och vid stadieövergångar och i vuxenlivet Tidig introduktion av individuellt anpassade stöd för minne, struktur, planering, igångsättning och tidshantering Intensifierat stöd i transitionsprocessen. Personlig mentor som startmotor Erbjud psykologstöd. Dessa rekommendationer finns inkorporerade i psykolog resp. arbetsterapi formulären i MMCUP http://mmcup.se/ De återspeglas också i Nationella riktlinjer för arbetsterpeuter http://www.arbetsterapeuterna.se/minprofession/arbetsomraden/barn-ochungdom/ 27 CO-OP studien Behandlingsmetoden Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) har prövats i en pilotstudie på unga vuxna med Ryggmärgsbråck. Resultatet är mycket lovande; Deltagarna uppnådde sina mål, ökade sin planeringsförmåga och självskattade exekutiv funktion och fick ökad tillit till sin egen förmåga 28 Är Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) mer effektiv än konventionell habilitering för att nå uppsatta mål för barn och ungdomar med CP eller ryggmärgsbråck. En randomiserad kontrollerad studie Marie Peny-Dahlstrand, arbetsterapeut, Med dr Regionhab. DSBUS Göteborg Universitet, projektledare Caisa Hofgren, psykolog Med dr H&H VG-region Lena Bergqvist, arbetsterapeut, doktorand H&H VG-region Ann-Marie Öhrvall, arbetsterapeut, Med dr H&H Stockholm Barbro Lindquist Med Dr, leg psykolog Habiliteringen Halland Kristina Vroland Nordstrand Med dr, leg arbetsterapeut Habiliteringen Gävleborg Kate Himmelmann docent regionhabiliteringen DSBUS Göteborg Syftet med CO-OP. Måluppfyllelse 2. Använda strategier Generell ( mål-plan-gör-kolla) Specifika ( mina planer) 3. Generalisera/överföra Använda de specifika strategierna för en aktiviteten i olika miljöer Använda den generella strategin för att lösa nya aktivitetsproblem 5

Metod Barn och ungdomar 9-6 år med cp och rmb 60 barn indelas i två gruppen en får CO-OP direkt, en får vänta. Båda grupperna sätter 4 mål med COPM VG-region, Halland, Stockholms och Gävleborgs habiliteringar. VG-region planerad start vt -8 Tidsuppfattning och tidhantering hos barn med ryggmärgsbråck En ny studie visar att barn med ryggmärgsbråck har nedsatt förmåga att hantera tid, speciellt svårt med att förhålla sig till och hantera tid. Persson M et al, Journal of Pediatric Rehabilitation Medicin 207, accepted 32 33 Uppföljning /vårdprogram Enligt beslut från 205 ang omhändertagande för barn med Ryggmärgsbråck i VG-region skall erbjuda barn med ryggmärgsbråck återkommande utredningar Vid nyckelåldrar 2 ( kortare sccreening),6,0,5 år. Alla 2-åringar inbjuds med början hösten 207 marie.peny-dahlstrand@vgregion.se http://www.habiliteringschefer.se/ebh/kognition-rmb/kognition-rmb.html 6