Höjdpunkter. från SFSS kongress 2011 Örebro

Höjdpunkter från SFSS kongress 2011 Örebro

Tack för en fantastisk SFSS-kongress! Tänk att jag åter skulle få uppleva känslan av att se ut över en stor skara sömnvänner i Wilandersalen här i Örebro. I år var det drygt 10 år sedan jag sist gjorde det, och jag kan bara konstatera att denna gång var det än mer fantastiskt. Dels har vi blivit många fler, och dels har det kommit in ytterligare yrkeskategorier inom allt fler specialiteter. Tusen tack till er alla för att ni bidrog till att göra 2011 års kongress till en succé. Min ambition med årets kongress var erbjuda ett vetenskapligt program med bidrag från de flesta sektorer inom sömnmedicin och sömnforskning. Årets höjdpunkter och keynote lecturers förmedlades av Prof. Carole Marcus från Philadelphia, världsauktoritet inom pediatrisk sömnmedicin som inledde symposiet om OSAS barn och Prof. Markku Partinen från Helsingfors, globalt erkänd sömnauktoritet PROGRAM Kursdagen 25 maj KURS 1 Presentation av ett antal knäckefall. Sömndiagnostik i interaktiv form utifrån ett antal fallpresentationer. KURS 2 Sömnmedicin för odontologer. Trötthet/sömnighet, vad står det för? Sömnfysiologi och sömnens funktioner. Sömnsjukdomar utöver OSAS. Hur behandlar vi OSAS? Pros and cons avseende CPAP, skenor, operationer, övrig behandling. KURS 3 Utredning och behandling av sömnstörningar ur ett beteendemedicinskt perspektiv. Ett nytt synsätt för optimering av behandlingsresultat. KURS 4 Andningsrelaterade sömnstörningar hos barn. PROGRAM Torsdag 26 maj SÖMNMEDICINSK ÅRSKONGRESS OSAS BARN. Moderator Danielle Friberg. Keynote lecture. Developmental aspects of upper airway physiology. Carole Marcus Hur utreds barn med misstänkt obstruktiv sömnstörning i Sverige? Ola Sunnergren Barn ska inte behöva dö av OSA. Danielle Friberg OSAS I. Moderator Richard Harlid Prediction of cardiovascular risk from nocturnal pulse wave signal - results from the ASIC multi center study. Ludger Grote Diving response and Hb elevation during voluntary apnea in patients with OSA. Helena Vigetun Sömniga snarkare med normal polygrafi blir ofta diagnostiserade som sömnapnoiker vid polysomnografi. Pia Nerfeldt Triage av OSAHS via enkät, jämfört med utfall av genus, BMI, AHI och ODI i förhållande till given behandling. Per Emgård Predictors of home ventilatory support initiation in suspected nocturnal hypoventilation. Ludger Grote 2 som uppdaterade oss inom narkolepsi vilket inledde symposiet om de uppmärksammade fallen av narkolepsi efter vaccination mot svininfluensa. Båda dessa kongressavsnitt rönte stor uppskattning hos åhörarna, men även de andra föreläsningarna blev mycket positivt mottagna. Sorlet vid kaffet/utställningarna talade sitt tydliga språk! Predicting treatment dropout in CPAP patients; what side effects should we look out for? Martin Ulander Effects of a group-based educational program for CPAP use in patients with OSAS. Anna Ståhlkrantz. Viktminskning som en effekt av en tvärprofessionell intervention hos vuxna med fetma och CPAP-behandlad OSAS. Christina Holmdahl OSAS II. Moderator Eva Svanborg Svalgbesvär hos OSAS patienter före och ett år efter UPPP. Karin Lundkvist Snarkning kan behandlas med positionering av huvudet. Ann-Christine Krook Cross sectional data from the European Sleep Apnea Database. Jan Hedner SESAR - det nya kvalitetsregistret för sömnapné, nu sanktionerat av SKL. Jan Hedner CPAP-registret i Swedevox. Bengt Midgren STIPENDIATSTAFETT Läs artikel om Stipendiatstafett på sid. 3. PRISCEREMONI! Åke Tegelberg ÅRSMÖTE Kongressmiddag på Måltidens hus i Grythyttan 7. PROGRAM Fredag 27 maj NARKOLEPSISYMPOSIUM. Moderator Jan Hedner Keynote lecture. Narkolepsi - kliniska, genetiska och immunologiska aspekter. Utredning och behandling. Markku Partinen Narkolepsi och Pandemrix-vaccination ur klinikerns synvinkel. Lars Palm Narkolepsi och Pandemrix-vaccination. Vad säger Läkemedelsverket? Ingemar Persson DOCENTFÖRELÄSNING Dygnsrytmstörningar. Sömnbrist - vad ger det för konsekvenser och hur kan det motverkas. Danielle Friberg BIOLOGISKA RYTMER OCH SÖMN HOS SÅVÄL MÄNNISKOR SOM KREATUR. Moderator Arne Lowden. Sömn, TV och datorvanor hos skolbarn. Pernilla Kursdagen före kongressen blev snabbt upptecknad, och mycket uppskattad. Kurserna omfattade som tidigare kniviga fall inom sömndiagnostik och sömnbehandling ur olika perspektiv. Nytt för i år var sömnstörningar ut ett beteendevetenskapligt perspektiv. Många hade tagit tillfället i akt att lära sig att psykologerna har mycket mer att erbjuda än KBT vid insomni. Odontologerna tog tillfället i akt att få lära sig sömnmedicin av föreningens nestor på området, prof Eva Svanborg medan de barnmedicinskt intresserade bl a fick lyssna till prof Carole Marcus och även träna på scoring av barnkurvor. Såväl båtturen på Hjälmaren som kvällen i Grythyttan gav oss möjligheter att umgås och få trevliga upplevelser i goda vänners lag. Sångerskan Maria Johanssons fantastiska röst och historier samt körens uppvisningar är något vi sent glömmer. Visst har vi en hel del att bjuda på här i Örebro! Slutligen vill jag tacka alla utställare utan vars deltagande vi inte haft möjlighet att genomföra denna sömnkongress. Lena Leissner Lokal organisatör SFSS årskongress 2011 Garmy Melatoninbehandling av skolungdomar med insomningssvårigheter - en placebokontrollerad crossover-studie. Berndt Eckerberg Sleep during days with work stress compared to weekend sleep. Helena Petersen Sleep disorders in public vehicle operators. Mahssa Karimi Registrering av sömn hos mjölkkor med en icke-invasiv EEG-metod. Emma Ternman Teaser från Avesta! Lennart Myrsell INSOMNIER Moderator Jan-Erik Broman Sömnbesvär i Sverige - en prevalens-studie. Lena Mallon Psychological mechanisms and their association with persistent insomnia. Annika Norell-Clarke Sleep and depression in adolescence, the role of catastrophizing. Nanette Danielsson MOTORISKA STÖRNINGAR. Moderator Jan Ulfberg Prevalens av Restless Legs Syndrome hos kvinnor med fibromyalgi hos befolkning i Dalarna. Romana Stehlik Skeletal morphology in patients with RLS and OSAS. Britta Wåhlin Larsson Bruxism. Göran Isacsson UR NEUROLOGENS VARDAG Moderator Lena Leissner Stroke och OSAS. Peter Appelros Sömnproblem vid neuromuskulära sjukdomar, fr a muskeldystrofier. Kathe Dahlbom och Margareta Kånåhols EDS + EDS = SANT. Lena Leissner SÖMNFORSKNING I ÖREBRO Moderator Lena Leissner Sova sig till ett bättre liv. Tidsdimensionen i sömn, dröm och andra alternativa medvetandetillstånd. Lars-Erik Uneståhl Aktivitetsregistrering i hemmet. Lars Karlsson Kan tandläkaren bota enures? Farhan Bazargani 10 års uppföljning av OSAS patienter/snarkare behandlade med apneskena - analys av röntgen och studiemodeller. Anette Fransson CPAP-biverkningar Vilka ska vi se upp för? Martin Ulander, ST-läkare, Neurofys., Universitetssjukhuset Linköping Det är ett känt faktum att biverkningar med CPAP-behandling tyvärr påverkar compliance, och även är en av flera orsaker till att patienten helt hoppar av sin behandling. Men biverkningar går ofta att åtgärda. Martin Ulander presenterande en undersökning man gjort i Linköping som visade att ju fler biverkningar patienten har desto mer ökar risken för avhopp. Vanliga biverkningar som vi alla känner till är muntorrhet, nästäppa, Vilka fantastiska tjejer! I årets stipendiatstafett var den kvinnliga dominansen total. Vi ser fram emot dessa duktiga kvinnors fortsatta forskningsresultat. På bilden ser vi dem alla (titeln på respektive föreläsning inom parentes): Fr v. Jenny Theorell-Haglöw (Kort sovtid är associerat med central fetma hos kvinnor), Ann Andrén (Effects on blood pressure in patients with obstructive sleep apnea after treatment with mandibular advancement oral appliance), Karin Lundkvist (Familjär risk för OSAS och adenotonsillär hypertrofi hos barn), Mahssa Karimi (Effekten av kontrollerad sömn på kognitiv- och vakenhetsfunktion hos friska), Pia Nerfeldt (Fifteen-Year Follow-Up after Uvulopalatopharyngoplasty in Obstructive Sleep Apnea Patients), Pia Yngman-Uhlin (Effekter av individuellt sömnrådgivningsprogram samt tryckavlastande madrass hos patienter med perionealdialys). Ekbomstipendiet Ekbom-stipendiet tilldelades i år dr Jan Wesström, Falun, för sin forskning om hormonella faktorers inverkan på kvinnor med RLS. masktryck, uppvaknanden och maskläckage. Intressant att se är dock att det inte korrelerar med vad patienten upplever som så störande att hon eller han hoppar av sin behandling. Lock för öron följt av problem med utandning, oro under behandling, uppvaknande och muntorrhet toppar denna lista. Kan vi med andra ord åtgärda dessa biverkningar minskar risken för försämrad compliance. Effects of a group-based educational program for CPAP use in patients with OSAS Anna Ståhlkrantz, Leg ssk, Sömnenheten, FoU, Kärnsjukhuset, Skövde Anna Ståhlkrantz presenterade en studie där man undersökt sömnapnoikers uppfattning om att delta i ett gruppbaserat program med problemorienterat lärande vid start av CPAPbehandling, samt uppföljning på kunskapsnivå och behandlingseffektivitet efter genomgången utbildning. Grupperna bestod av 4-8 patienter som träffades 6 gånger á 60-90 minuter/gång under en 6-månaders period. Metoden var en deskriptiv design med fenomenografisk ansats där data samlats in från 25 personer, 14 män och 11 kvinnor med PAP- behandlad OSA med AHI 13-16. Apnea kunskapstest och Epworth Registrering av sömn hos mjölkkor Emma Ternman, Inst. för husdjurens utfodring och vård, Sverige Lantbruksuniversitet, Uppsala En av de mer udda föreläsningarna på årets sömnkongress handlade om registrering av sömn hos kor och hölls av Emma Ternman från Sveriges Lantbruksuniversitet i samarbete med Helsingfors universitet. Det finns i Sverige ca 276 000 kor som var och en producerar ca 9500 liter mjölk/år. Vi fick veta att den energi som behövs för mjölkproduktionen kan jämställas med energibehovet hos en människa som spriniger ett maratonlopp. Det är alltså viktigt att säkerställa att det finns tid för vila i kons tidsbudget då sömnbrist visat sig öka energibehovet och försämra immunförsvaret. Tidigare har sömn hos djur mätts via beteendeobservationer eller invasiv EEG-teknik. Syftet med studien var att utveckla en ickeinvasiv EEG-teknik (Embla Titanium) för registrering av sömn- och vakenhet hos mjölkkor i ensambox. EEG-data scorades manuellt med slepiness scale samt följsamhet efter 2 veckor och 6 månader mättes. Slutsatsen var att patienterna uppfattade programmet som positivt och att den gruppbaserade formen verkade underlätta lärande. Det är dock viktigt att gruppinformationen leds av välutbildad personal som vet vilka parametrar som är betydelsefulla vad gäller följsamhet. Även kunskap om beteendeteorier är viktigt, eftersom grupptryck och gemenskap då bidrar till en positiv uppfattning om utbildningen hos den enskilde apnoikern. stöd av beteendestudier som kroppsposition, huvudets läge, öppna eller stängda ögon och oralt beteende. Registreringarna visade att det var möjligt att skilja mellan olika sömnstadier och vakenhet hos frigående mjölkkor med hjälp av en icke-invasiv EEG-teknik. 3

Har vi helt förbisett OSAS-barnen? Denna SFSS-kongress stora fokusområde var barnmedicin, och kongressen inleddes följdriktigt med sessionen OSAS barn. Moderator var docent Danielle Friberg, och föreläsare var professor Carole Marcus, Philadelphia, USA, ÖNH-läkare Ola Sunnergren samt Danielle själv. Efter att ha lyssnat på dessa engagerade talare var vi många i auditoriet chockande medvetna över hur förbisedd denna patientgrupp barn är, och hur illa läget är i Sverige. Developmental aspects of upper airway physiology. Carole Marcus Carole började sin föreläsning med att informera om att prevalensen hos barn med obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) är 1-3%*, samt att ställa frågorna: Varför faller övre andningsvägar ihop under sömn hos vissa barn? På vilket sätt skiljer sig OSASbarn från andra barn? Kommer barn med OSAS växa upp och bli vuxna med OSAS? Klart är att barn med OSAS visar ingen obstruktion under vakenhet, OSAS kan inte enbart förklaras med förstorade adenoider eller tonsiller, syndromet kan fortsätta även efter kirurgisk behandling samt återuppstå vid tonåren. Man kan säga att det finns två orsaker som hos den enskilde individen väger olika mycket. Neuromuskulär aktivering (central andningsdrive, neuromotorisk tonus i övre andningsvägar, sömnstatus, uppvaknanden, alkohol, droger/läkemedel). Fysisk strukturell trånghet (adenotonsillär hypertrofi, fetma, ödem, mekanisk obstruktion, ansiktsanomalier) Marcus visade därefter resultat från egna och andras studier som visade: - Friska barns övre andningsvägar är mindre benägna att falla ihop än vuxnas beroende på en ökad aktivering av neuromotoriska reflexer. Eventuellt är dessa bristfälliga hos OSAS-barn. - Normala barn kompenserar eventuellt för en trängre övre andningsväg genom en ökad ventilatorisk drive under sömnen. - Den ökade benägenheten för de övre andningsvägarna att falla ihop under tonåren är relaterat till ålder snarare än hormonell förändring. - Vuxna och barn med OSAS har en ökad EMG tonus i övre andningsvägarna under vakenhet. - Obesa tonåringar med OSAS har avtrubbade övre luftvägsreflexer under sömnen (som kontrast till vuxna obesa som har ökade reflexer) dock finns ingen avtrubbning för icke-respiratoriska stimuli under sömnen. Bland barn som opererats för OSAS vid en ålder av 7 år +-2 år hade 13% återkommande OSAS vid 16 år +- 3 år. Guilleminault, J Pediatr 1089; 114:997. Jag är övertygad om att OSAS hos barn är multifaktoriell. Vi vet också att genetiska faktorer spelar roll, men inte till vilken grad. Det finns oerhört mycket frågor vi ännu inte har svar på, och jag ser därför emot en ökad forskning inom området, avslutade Carole Marcus. *Normal AHI-gräns hos barn är mindre än 1,5 andningsstörning per sömntimme 4 Riskgrupper som bör prioriteras bland OSAS-barn: Låg vikt < 15 kg Underviktiga, prematura, Svår OSAS, desaturation <90% Ansiktsanomalier (Treacher Collins, Pierre Robins syndrom) Hjärtsjuka eller lungsjuka Neuromuskulära sjukdomar Mb Down Obesitas Laryngomalaci (trängsel i luftvägsingången) Barn ska inte behöva dö av OSAS Danielle Friberg Danielle Friberg visade ett antal fall med dödligt utfall för barn med svåra andningsstörningar där orsaken sannolikt var okunskap hos behandlande vårdpersonal. Vidare talade hon om vilka barn som ligger i riskgruppen och när behandling bör prioriteras. Primär behandling för OSAS-barn är kirurgi, men Danielle lyfte även upp att behandlingen inte är riskfri, och att vi idag inte vet i vilken utsträckning barnen faktiskt blir bra på sikt. Några farliga behandlingsscenarios presenterades, samt även hur man på Karolinska minskar riskerna efter operation av svår OSAS med hjälp av ett säkerhetsprogram. Hur utreds barn med obstruktiv sömnstörning i Sverige? Ola Sunnergren Ola Sunnergren presenterade den enkät han gjort på uppdrag av SFSS arbetsgrupp i pediatrisk sömnmedicin för att få en bild av hur OSAS-barn utreds i Sverige. I Sverige finns idag 730 000 barn mellan 2-8 år, varav ca 80 000 barn snarkar (ca 11%) och 22 000 beräknas ha OSAS (1-3%). Dessa barn kan drabbas av somatiska och neurokognitiva komplikationer och nedsatt livskvalitet. Enkäten som syftade till att få svar på frågan om hur barn med OSAS utreds i Sverige gick till 34 ÖNH-kliniker och 34 pediatriska kliniker. 26 ÖNH-kliniker och 31 pediatriska klinker svarade och av dem utredde endast 20 ÖNH-kliniker och 10 pediatriska klinker barn med misstänkt sömnstörning. Resterande utredde inte barn med obstruktiv sömnstörning överhuvudtaget. Bedömningar sker huvudsakligen med anamnes och klinik undersökning. Endast i undantagsfall används polysomnografi (PSG), polygrafi (PG) eller pulsoximetri. Man litar mycket på föräldrarna åsikter. - Men vet då föräldrarna hur barnet egentligen mår? frågar sig Sunnergren, barn sover oftast utan sängpartner, och vem ska föräldrarna jämföra med andra barn, syskon, morfar? Barns symtom är inte samma som de vuxnas, och barn klagar sällan själva. Behandlingsformen är kirurgi. CPAP är sällsynt (7 kliniker erbjuder detta), och ortodontisk behandling förekommer knappast. Den vanligaste formen av uppföljning efter behandling är att föräldrarna anmodas höra av sig. Trots att det snarare är svårare att ställa diagnos på barn än på vuxna utreds nästan inga barn med en objektiv mätmetod medan alla vuxna får detta. Dessutom är tröskeln för att skicka remiss från VC ofta högre för barn än för vuxna. Ny barnsektion i SFSS: Danielle Friberg, ÖNH, Karolinska, Stockholm (ledare) Agneta Markström, Sömnutredning, Akademiska, Uppsala Eva Svanborg, Neurofysiologen, Linköping Hans Smedje, Barnpsyk, BUP, Stockholm Hans Wickbom, Sömnlab, Avesta Lars Palm, Sömnmott., barnmedicin, Malmö Ola Sunnergren, ÖNH, Jönköping Paul Murphy, RPSGT, The Sleep Medicine institute, Mölndal Staffan Redfors, Barnfysiologen, Östra, Göteborg Lena Leissner, Sömnenheten, Neurokliniken, USÖ, Örebro Intervju med Danielle Friberg, överläkare, docent, sömnspecialist ÖNH, Karolinska Huddinge: Vad var ditt budskap med föreläsningen? - Jag ville få upp ämnet på agendan att OSAS kan i vissa fall vara ett livsfarligt tillstånd. Det gäller särskilt de små barnen (under 3 år) samt vissa riskgrupper som Mb Down, kraniofaciella missbildningar, obesitas och även lyfta frågorna: Vad gör vi för att minska mörkertalet och okunskapen i samhället? Hur minskar vi komplikationerna vid kirurgi hos OSAS barn? Vad fick dig att intresserad dig för detta område? - Det var när jag fick reda på indikationsrapporten för tonsillkirurgi 2009 om barn med obstruktiva besvär under sömn, som Svensk förening för Otorhinolaryngologi, Huvud- och Halskirurgi tagit fram. Jag kände helt enkelt att de erfarenheter som rekommendationerna baserades på, och de bedömningar som gjordes stämde dåligt med mina erfarenheter. Jag tyckte att bilden som förmedlades var allt för generell och förenklad, att de svårare sjuka barnens problem inte togs upp ordentligt. Jag hade då startat ett sömnlabb för vuxna 2007 och blev därmed motiverad att utöka även till barn 2009. Jag läste internationell litteratur och förstod att vi i Sverige är dåliga på att objektivt utvärdera graden av övre luftvägsobstruktion, vilket bara kan mätas vid polysomnografi, som är Golden standard. Jag kände att vi är så bra i Sverige på att gradera de vuxnas obstruktion, men inte hos barnen. Men faktum är att sjukdomsspektrat är enormt stort för barn, det är svårt att gradera utan polysomnografi. Svårigheterna kan variera stort mellan olika individer och till och med för varje enskild individ vid olika tider på året. En del av slutsatserna i rapporten var att man rekommenderade enkätsvar från föräldrar för att bedöma grad av obstruktion, men min erfarenhet är att föräldrar ofta har mycket svårt att uppskatta barnens problem. Detta pga ren okunskap, eller man ser helt enkelt inte på barnen när de sover, eller man är rädd för operation av barnet. Det räcker inte att gissa, man måste mäta för att veta.. Vi har också gjort en studie, som vi planerar att publicera, där vi jämför svar från polysomnografi och enkäter och de överensstämmer dåligt. Hur upplever du att Sverige står sig i förhållande till USA när det gäller behandling av OSAS barn? - De ligger före oss vad gäller antal barnsömnlab, vilka är cirka 20. Kompetensen och den allmänna kännedomen om barnens problematik varierar sannolikt där också. De har i flera år hållit på med en studie (CHAT) med 450 barn som lottats till operation eller expektans i 6 månader. Den studien har sannolikt ökat kunskapsnivån i landet. Hur ser det ut i resten av de nordiska länderna? - Det är relativt tunnsått. I Norge finns Harriet Akre i Oslo, ÖNH läkare som specialiserat sig på barn, men bara med vissa indikationer. I Finland finns också en specialistklinik för barn. Vad är viktigast att fokusera på? - Information. Det finns ett oerhört stort mörkertal som beror på okunskap. Barn- och distriktsläkare och BVC-sköterskor måste lära sig att det kan få allvarliga konsekvenser att inte behandla dessa barn, och att problemen inte växer bort med tiden. De bör vara frikostiga med remisser till ÖNH-kliniker för bedömning och eventuellt sömnutredning, även om barnen inte har förstorade mandlar eller körtlar (polyp bakom näsan). Även på undervisnings- klinikerna bagatelliseras ofta andningsstörningar hos barn, vilket fått till följd att det kan vara underläkarna med kortast erfarenhet som omhändertar dem. Detta förvärrar situationen ytterligare. Hur ser framtiden ut ur ett vårdperspektiv? - Andningsstörningar hos barn är ett globalt problem som drar stora kostnader. Barnen behöver övervakning på ett helt annat sätt eftersom de inte kan förmedla sina problem själva. Detta är självklart resurskrävande, och kanske måste privata intressenter på sikt komma in för att kunna hålla höjd och expandera vården. Ansvaret för diagnossättningen i Sverige ligger på ÖNH-klinikerna, och jag tycker att det bör finnas minst 3-4 specialistcentra i Sverige. Ett närmare samarbete mellan pediatriker och ÖNH-läkare måste prioriteras. Vilka barn bör prioriteras? - Svårt sjuka barn och barn med co-morbiditeter, se faktaruta. Vilka behandlingsformer förekommer? - Primär behandling är kirurgi för dessa barn, dvs operera bort eller minska på halsmandlar och körtel bakom näsan. Andra möjliga behandlingar är CPAP, kortisonnässpray samt bettskenor även om dessa är ovanliga. Hur kommer du att arbeta vidare med detta? - Dels kommer jag att leda SFSS nya sektion för barn där vi håller just nu på att lägga upp riktlinjerna för det fortsatta arbetet. Hög prioritet kommer dock att läggas på att öka kännedomen hos vård och allmänhet. Och dels startar jag till hösten en randomiserad studie mellan tonsillektomi och tonsillotomi (partiell resektion), uppföljning med polysomnografi, livskvalitetsenkäter, etc. före och 1 år efter behandling. Här vill jag passa på att nämna att vi på Karolinska Huddinges barnsömnlab nyligen fått utökade resurser med 75% vilket innebär att vi kan ta hand om 10 barn med 7-dygnsvård. Intervju med Ola Sunnergren, ÖNH-kliniken, Jönköpings lasarett: Vad var ditt budskap med föreläsningen? - Jag ville få alla läkare att fråga sig: Varför tycker vi att det så självklart att använda såväl sjukhistoria, klinisk undersökning som polygrafi i bedömningen av en snarkande vuxen när vi tycker att det räcker att bara använda sjukhistoria och klinisk undersökning för att bedöma ett snarkande barn? Finns det något vetenskapligt underlag för detta? Visst är det svårt att ställa diagnos på ett barn med andningssvårigheter och AHI- värdena ger inte alltid raka besked om något behöver göras men det gäller ju även för vuxna med OSAS? Eftersom barnen inte kan uttrycka sig borde det ju vara ännu viktigare att mäta dem? Och jag förstår inte resonemanget om att avstå från att mäta pga att polysomnografier är dyrt och krångligt. Att det är möjligt har man ju visat i Huddinge och vi har starka argument för att få mer resurser om det är det som ska till. Att börja mäta med PG är mycket bättre än att inte mäta alls. Vad fick dig att intresserad dig för detta område? - Jag blev tidigt intresserad av barn med andningssvårigheter, egentligen redan när jag började som ÖNH-läkare. Att diagnostisera och behandla dessa barn upplevdes som svårt och kanske var det det som utmanade mig. Dessutom har jag egna barn som snarkat. Jag ville börja forska inom området redan 2005 fick rådet att göra något annat då det redan fanns så många som gjorde det. Jag har fört upp ämnet på agendan tidigare i Svensk förening för Otorhinolaryngologi, Huvud- och Halskirurgi bland annat via en debattartikel som publicerades 2010. Hur ser du på framtiden inom området? - Detta är ett växande problem. Det som oroar mig är att om man inte inom vården har som vana att mäta barn med andningsvårigheter idag, hur ska det då gå i framtiden när vi ser att antalet barn med övervikt ständigt ökar? Jag tycker att det bör finnas möjlighet att diagnostisera barn på alla länssjukhus. Vi måste kunna ta hand om barnen där barnen finns. Vad är viktigast att fokusera på? - Öka kunskapen om området inom egna led, övrig sjukvård, BVC med flera, och på så sätt påverka med syfte att få en förbättrad vårdkvalitet där PSG och PG-mätning blir allmänt praktiserat. Nätverka och påverka politiker med flera så att området får ökade resurser. Hur kommer du att arbeta vidare med detta? -Jag är medlem i SFSS nya sektion för barnmedicin och kommer att engagera mig i det fortsatta arbetet. På hemmaplan i Jönköping startar vi till hösten PSG-mätning och ökar antalet mätningar med PG. Sedan är min dröm fortfarande att forska inom det här, men jag får väl avsluta min vuxenforskning först. 5

Vi vet alla att det är hälsoekonomiskt smart att behandla andningsrelaterade sömnstörningar. Frågan är hur vi ska få andra att förstå? Kvalitetsregister Hälsoekonomi är ett ämne som fått allt större uppmärksamhet på senare tid. Beslutsfattare och politiker talar ofta om att man måste tänka hälsoekonomiskt, och menar då att de behandlingar, de effektiviserande och kvalitetssäkrande vårdrutiner som innebär besparingar för stora mängder patienter i senare skeden i vårdkedjan måste prioriteras. Vi som är insatta i området andningsrelaterade sömnstörningar vet att det finns stora hälsoekonomiska vinster med tidig diagnos och adekvat behandling av de aktuella tillstånden. Trots detta finns det ett stort antal av icke diagnostiserade patienter, och i princip alla behandlande vårdenheter lider av att ha allt för knappa resurser vilket för vårdenheten resulterar i köer, minskad möjlighet att ta in nya remisser och att kunna erbjuda optimal behandling och uppföljning av denna. Så vad bör då göras för att nå ut med denna kunskap så att mer resurser satsas inom vårt område? Och vem ska göra det? Vi passade på att fråga runt bland olika besökare på SFSS kongressen. Ett sätt att ge sömnområdet legitimitet och få fram underlag för såväl forskning som förbättrad vårdkvalitet är att upprätta och rapportera till kvalitetsregister. I Sverige finns inom sömnområdet sedan länge andningssviktregistret Swedevox som under 2010 kompletterades med armen CPAP-behandling, och nyligen sanktionerat är SESAR ett kvalitetsregister för sömnapné. ESADA är den paneuropeiska rapportdata-basen för sömnapné vars huvudserver är lokaliserad i Göteborg. - Kontinuerligt spridande av information på alla håll såväl inom sjukvården, som till allmänhet och politiker. Sedan tror jag inte att det blir någon skillnad på allvar vad gäller resurstilldelningen förrän svenska folket förstår att kompletterande försäkringar behövs för att bekosta all vård. Eva Svanborg, Linköping - Det är en svår uppgift att få ut informationen till rätt personer. En insats som fick mycket uppmärksamhet var när ett läkemedelsbolag sponsrade en TNS-SIFO undersökning om folkets sömnvanor och insomni. Ludger Grote, Göteborg - Det är ett gediget upplysnings-arbete som behövs för att få frågan om OSA-behandling och hälsoekonomi på den allmänna agendan. När vi arrangerade SFSS-kongressen i Skövde hade vi en professionell PR-firma inblandad och bevakningen från media var markant hög. Vi bör kanske överväga detta som en ständig punkt i framtida SFSS kongresser Yüksel Peker, Skövde 6 - Beslutet att behandla sjuka människor tas av medmänniskor och kan betraktas som ett kall eller medmänsklighet. Det har bekostats av patienten själv, skattebetalarna eller välgörenhet. Vi i vården vill ju kunna ge den bästa behandlingen, individuellt anpassad för var och en ur ett medicinskt perspektiv helst utan att behöva ta hänsyn till kostnaderna. Politiker å andra sidan är satta att dels lägga ut ideologier som rätten till likvärdig vård och dels se till att den blir finansierad oberoende av vårdtagarens betalningskapacitet. Hälsoekonomi är ett försök att förena båda synsätten i en begränsad ekonomi och är viktigt för att bedöma och strama upp både behandlingsformer, vårdformer och vårdkvalite. Det är dock ett svårt och komplext uppdrag med en mängd variabler, inte minst att samhällets kostnader kan öka ju längre vi lever bland annat tack vare bra vård. Forskning och nationella register inom vård och behandling är viktigt för att samla fakta för bättre beslutsunderlag. Detta måste sedan sättas i relation till annan samhällsforskning verkligen ingen lätt uppgift. I England har NICE (National Institute for Health and Clinical Excellence) ett system där man givit hälsoekonomiska antaganden en relevans-kvot i kombination med riktlinjer. Det tycker jag är ett bra sätt att få upp viktiga hälsoekonomiska sammanhang till allmän kännedom även om man har måst förenkla verkligheten kraftigt med vissa antaganden. NICE bekostas av staten, och det är på den nivån jag tycker initiativen och de övergripande riktlinjerna bör finnas. Därefter kan beslut tas i respektive landsting (givetvis baserade på de nationellt satta besluten). Richard Harlid, Stockholm - Att behandla sömnapné är en oförskämt billig behandling om man jämför med behandling av andra tillstånd. Det vi behöver göra är att fortsatt dokumentera effekter och jämföra resultat. Med CPAP-registret kan vi påvisa skillnader i Sverige som är orättvisa. När det gäller tillgången till exempelvis hemrespiratorvård är skillnaden mellan olika län en faktor 5. Motsvarande siffror för CPAP-behandling kan vi inte presentera förrän om ett år men för ledtider till är skillnaden mellan olika sjukhus en faktor 10. Problemen kommer vid implementeringen av dessa resultat vi måste nog lära oss att höja våra röster lika starkt som exempelvis kardiologiprofessionen för att omvärlden ska reagera. En nackdel är att vi specialister inom sömn är uppdelade inom lung, ÖNH och neurologi, och därför inte talar som en homogen grupp, utan kan uppfattas som en splittrad skara. Bengt Midgren, Lund - Det är viktigt att information är exakt och vederhäftig. Vi är alla i fältet medvetna om sjukdomens betydelse. Även om goda försök har gjorts tror jag dock att vi skulle behöva ha ytterligare hälsoekonomiska analyser anpassade till svenska förhållanden för att riktigt få gehör för vår sak. Det finns många analyser utförda internationellt men dessa är inte alltid fullt giltiga för svenska förhållanden eftersom patientflöden och utredningsmetoder (och till viss del behandlingsprinciper) varierar mellan olika länder. Analyser bör också vara utförda på ett sätt som medger direkta jämförelser med andra sjukdomstillstånd. Vi har idag ett betydligt större sjukvårdsutbud än vad som fullt ut med rådande resurser kan finansieras och sjukvårdshuvudmännen tvingas göra prioriteringar. I ett sådant läge handlar det om att underlaget för prioritering är så transparant och tillåtande för jämförelser som möjligt. Vi har inom sömnapnéfältet vad vi å ena sidan uppfattar som en betydelsefull sjukdom med signifikanta negativa hälsoeffekter och å andra sidan stora möjligheter till hälsoekonomiska vinster vid korrekta satsningar. Området står därför troligen starkt vid korrekt genomförda jämförande analyser. När vi väl har denna information tror jag att vi har ett starkt och betydelsefullt budskap till politiker och allmänhet. Men det gäller att ha gjort hemläxan först. Jan Hedner, Göteborg PS. Visste du att ResMed nyligen låtit genomföra en hälsoekonomisk rapport om sömnapné? Vår förhoppning är att rapporten kommer vara mycket betydelsefull i vår gemensamma strävan att snabbare få patienter till diagnos och behandling, inte minst på politisk nivå. Rapporten kommer att presenteras i någon form under hösten 2011. Med snart 10 000 patienter börjar ESADA kunna styrka intressanta samband Jan Hedner presenterade status för forsknings- och kvalitetsdatabasen ESADA som vid dags datum har 9560 patienter vilket innebär att ESADA börjar bli en patientbas från vilken slutsatser verkligen kan dras. Den andra tvärsektionella analysen gjordes nyligen vid 8 000 rekryterade patienter och det förefaller bland annat, även om materialet inte är färdiganalyserat, som om OSA är starkt kopplat till förändrad glukoshomeostas. Andra intressanta indikationer är att syrebrist (oberoende av desaturationsgrad) visar sig vara associerad med förekomst av hypertoni och att denna koppling förefaller starkare än AHI. Den första beskrivningen av ESADA ligger för publikation i tidskriften ERJ och ytterligare publikationer baserade på de senaste analyserna väntas under 2011. Antalet blodprover uppgår nu till drygt 3000 stycken vilket ger möjlighet till genetisk forskning och analys. ESADAs styrka är att finna de korssektionella sambanden. En svaghet är att behandlingseffekt är svårare att mäta eftersom de 26 klinikerna arbetar på olika sätt. Speglingen av klinikernas arbetssätt kan dock ge underlag för jämförande häslsoekonomiska analyser. Målet med ESADA är dels att beskriva likheter och skillnader i rutinmässigt kliniskt omhändertagande av patienter med obstruktiv sömnapné, men även att undersöka effekten av sömnapné på samtidig sjuklighet och medicinering. Materialet ska leda till förbättrad vårdkvalitet där även utfall av de olika behandlingarna vid OSA efter symtom och samtidig sjuklighet kommer utvärderas framgent. SESAR det nya svenska kvalitetsregistret för sömnapné Med erfarenheten från ESADA i ryggen har Jan Hedner och Ludger Grote dragit igång SESAR, ett diagnosregister som integrerar baslinje och uppföljning (samtliga behandlingsformer). Tanken är att engagera samtliga medicinska subspecialiteter som är involverade i behandling av sömnapné. Eftersom Sverige är ett land med många register ser Jan Hedner möjlighet till framtida länkning med andra nationella register som tex olycksfall etc. SESAR har nyligen blivit sanktionerat som ett kvalitetsregister av SKL, men har inte kommit igång i praktiken. Tidsplanen är att i juni slutgiltigt fastställa variabler, testköra under hösten, i december föra in data från minst tre större center i landet. Registret skall från januari 2012 öppna för anslutning från hela landet. Swedevox CPAP-register tydliggör skillnaderna för väntetider i Sverige Det svenska kvalitetsregister som redan är i full gång är Swedevox CPAP-register. Där registrerar man förutom ålder, kön, BMI, AHI, ODI även väntetider från remiss till registrering och ledtid från registrering till påbörjad CPAP-behandling för indikationen obstruktiv sömn apnésyndrom. Med drygt 40 deltagande sjukhus och ca 110 patientregistreringar per vecka kunde Bengt Midgren presentera data som bland annat visade upp de stora skillnaderna i väntetid från NAR- CPAP. De goda exemplen Avesta, Borås och Skövde har en mediantid på 13 dagar vilket kan jämföras med kliniker som ligger på 114 dagar. Styrkorna med CPAP-registret är: Mycket hög anslutningsgrad (tack vare vana användare), det är ett händelsebaserat register (ger högre täckningsgrad med klinisk info i retur), det är tekniskt robust och lågbudget. Svagheterna är: Står och faller med Bengt Midgren, tidskrävande med många kontakter, svårigheter finns bland användare att enas om nyckelbegrepp. Det ursprungliga syftet med Swedevoxregistret är att säkra en optimal kvalitet av behandlingarna ur olika aspekter och att jämföra resultaten framför allt mellan deltagande sjukhus. För CPAP-delen finns ytterligare ett syfte nämligen att synliggöra verksamheten med behandling av sömnapné med hjälp av CPAP.Den dag som SESAR-registret är på plats och har önskvärd inrapportering kommer CPAP-registret att inlemmas under SESAR. 7

Tragedin med narkolepsifallen efter Pandemrix-vaccinationerna Ett särskilt symposium på årets kongress var tillägnat den oerhörda tragedin med barnen och ungdomarna som drabbats av narkolepsi efter vaccination med Pandemrix mot svininfluensa. Symposiet inleddes av professor Markku Partinen från Finland med en föreläsning om sjukdomen narkolepsi. Därefter följde Lars Palm, barnneurolog från Malmö som var först i först i världen med att reagera över det ökade insjuknandet och upptäckta kopplingen med Pandemrix. Slutligen fick vi höra hur Läkemedelsverket agerat och fortsatt kommer agera från Ingemar Persson. Behandling av OSA med antiapnéskena Som sista talare på kongressen presenterade Anette Fransson utdrag ur den 10-årsuppföljning av 65 stycken OSAS-patienter/snarkare behandlade med apnéskena som hon håller på med i Örebro. Den slutgiltiga analysen är ännu inte klar, men resultatet planeras att publiceras i en vetenskaplig artikel under året. Ytterligare forskningsresultat som vi kan se fram emot under året inom området sömn och antiapnéskena är Ann Andréns studie Effects on blood pressure in patients iwth OSA after treatment with mandibular advancement oral appliance. OBS! Den 10:e maj lanserade Socialstyrelsen de nya nationella riktlinjerna för vuxentandvård och där finns sömnapné med som ett tillstånd. Det är första gången som ett allmänmedicinskt tillstånd finns med i tandvårdsriktlinjer. Tillståndet har bedömts som allvarligt och åtgärden som tandvård kan göra som viktig (prioriteringsnivå/rekommendation 3). Vi hoppas att denna rekommendation från Socialstyrelsen innebär att fler sömnapnoiker får hjälp till en adekvat behandling. Keynote lecture: Narkolepsi kliniska, genetiska och immunlogiska aspekter. Utredning och behandling. Markku Partinen Partinen inledde med att uppdatera auditoriet om sjukdomen narkolepsi vars symtomen består av obetvingliga sömnattacker, kataplexi, sömnparalys och ibland hallucinationer. Partinen har lång erfarenhet från denna patientgrupp där normal prevalens är 0,03-0,04%, och han var därför den förste att reagera när antalet nydebuterade narkolepsifall bland barn och ungdomar kraftigt ökade under höst 2009 vår 2010. Oron ledde till att han gjorde en analys av situationen. Resultat visade att mellan den 1 januari 2009-16 augusti 2010 drabbades 44 personer av narkolepsi, och 36 av dem hade vaccinerats med Pandemrix. Detta innebar de vaccinerade hade 9,2 gånger högre risk för att drabbas. Med detta resultat gick finska Institutet för Hälsa och välfärd ut med en varning i ett pressmeddelande den 1 februari 2011. Orsaken till narkolepsi är till viss del genetisk men kan även utlösas av miljöfaktorer. Eftersom den förhöjda risken för vaccinerade barn och ungdomar att drabbas av narkolepsi framför allt visat sig i Finland och Sverige frågade sig Partinen om det är något i den finska genetiska sammansättningen som är speciellt känslig. Det finns ju som bekant även en stor finsk population i Sverige. Vidare forskning inom detta ger förhoppningsvis besked. Narkolepsi och Pandemrix-vaccination ur klinikerns synvinkel. Lars Palm Näste talare, Lars Palm, redogjorde för den kliniska verklighet som uppstod när narkolepsifallen började dyka upp på hans mottagning. Under det första halvåret efter Pandemrix-kampanjens start blev 4 flickor och 3 pojkar i åldrarna 7-17 år utredda i Malmö. Behandling påbörjades med Iv Gammaglobulin kompletterat med vakenhetshöjande behandling och behandling för kataplexi. Behandlingen avbröts då ingen patient visade klinisk förbättring samt majoriteten av patienternas MSLT kontroller visade sämre resultat. Rekryteringen av nya klassiska narkolepsifall har fortsatt och man har nu (maj 2011) 23 barn/ungdomar varav 17 är vaccinationsrelaterade. Behandlingsvalet som ännu inte upplevs som optimalt består av vakenhetsbehandling (äldre tonåringar modafinil, yngre metylfenidat), kataplexibehandling (SSRI, SNRI, eller tricykliska antidepressiva)) samt behandling för sömnproblematiken (melatonin slow release, sömnhygien, hypnotica). Tillgängliga alternativ som diskuterades var atomoxetin, möjligen MAO-inhibitor. Att hitta en optimal läkemedelsbehandling för vakenhet och kognitiva funktioner är givetvis viktigt, men bara en del av problematiken. Kanske än värre är de effekter som drabbat dessa barn i form av sjunkande skolresultat, minskad närvaro i skolan, kompisar som försvunnit, minskning av sociala aktiviteter, viktökning samt i vissa fall mobbning, isolering, humörsvängningar, dålig självbild och depressivitet. Samtidigt inkommer nya fall där insjuknandet varit mindre abrupt renodlad hypersomni narkolepsi utan kataplexi även fall där misstanke om narkolepsi finns men är något annat. Palm avslutar med en förhoppning om att snart kunna erbjuda dessa drabbade barn och ungdomar en bättre behandling. Narkolepsi och Pandemrix så agerar Läkemedelsverket. INGEMAR PERSSON Ingemar Persson från Läkemedelsverket berättar: - När de första 6 fallen från rapporterades från sjukvården i södra Sverige i juli 2010 bildade Läkemedelsverket en särskild utredningsgrupp för att undersöka signalen. I augusti kom en tidningsartikel om narkolepsi, och i Finland blev uppmärksamheten stor. Under hösten 2010 ökade antalet narkolepsi-rapporter kraftigt. Nästan alla fall rörde barn och ungdomar. 93% av fallen hade en säkerställd diagnos, och nästan alla fall uppvisade kataplexi. Ofta hade insjuknandet varit relativt snabbt, ibland full symtomutveckling inom några veckor. Tyvärr tog utredningarna ofta lång tid eftersom man i sjukvården först letat efter vanligare diagnoser. 4,19 gånger ökad risk för narkolepsi hos svenska vaccinerade barn/ ungdomar Efter den finska rapporten utförde Läkemedelsverket en studie baserad på vaccinationsregister från Skåne, Västra Götaland, Östergötland och Stockholms landsting. Dessa landsting täcker 57% av befolkningen (5,3 miljoner), och här hade 67% av barn < 20 år och 51 % vuxna vaccinerats. Det visar sig efter genomgången att de svenska barn och ungdomarna hade 4,19 gånger högre risk för att råka ut för narkolepsi efter vaccinationen än de som inte vaccinerats. Omfattningen av den ökade risken är dock inte helt säker pga metodologiska begränsningar. Hos vuxna finns inga bevis för en förhöjd risk. I snitt har det tagit 8 månader från vaccination till registrerad diagnos för de dokumenterade fallen. Vad gör Läkemedelverket nu? Läkemedelsverket har för syfte att finna och följa alla narkolepsifall i Sverige under 2009-2010. Man kommer noggrant gå igenom register och läkarutlåtanden samt klassificera varje enskilt fall, och man ger de drabbade familjerna all möjlig stöttning. Det kommer också göras också en kontrollstudie av patientfallen på Karolinska. Studien planeras som en oberoende svensk studie under 2011-2012 men den är även en del av VAESCOs studie i nio EU-länder. Man kommer undersöka Pandemrix kausala roll som dels som unik faktor samt dels i kombination med miljöfaktorer och genetiska faktorer. Man kommer även undersöka misstänkta bakomliggande faktorer. Om Pandemrix och vaccinationskampanjen Vaccinet Pandemrix mot influensa A/H1N1 (sk svininfluensa) prototypgodkändes den 20 maj 2008 i Europa. De immunologiska kriterierna för vaccinet var uppfyllda och liksom säkerhetskraven. I Sverige godkändes vaccinet september 2009. Några månader innan, i juni 2009 hade WHO förklarat att fara för en pandemi förelåg. Mot den bakgrunden genomförde Läkemedelsverket en kampanj för allmän vaccination mot svininfluensa. Under kampanjperioden oktober 2009 till mars 2010 blev 60% vaccinerade. Foto: BLR-fotograferna Sömnstörningar hos förare Mahssa Karimi presenterade resultaten från studien av 117 förare hos Göteborgs Spårvägar där syftet var att identifiera och klassificera förekomsten av sömnstörningar hos denna yrkesgrupp samt undersöka hur effekten av intervention vid OSA blev vad gäller översömnighet och kognitiva funktioner. Konklusionen är att förekomsten av OSA samt trafikolyckor var hög hos denna grupp yrkesförare. Efter behandling med CPAP förbättrades såväl blodtryck och översömnighet som uppmärksamhet, koncentration och motoriska funktioner. Insomnier Lena Mallon rapporterade från den prevalensstudie som hon och medarbetare gjort om sömnbesvär i Sverige för SBUs räkning. Studien är baserad på telefonintervjuer med 1550 personer mellan 18-84 år. Två typer av sömnbesvär undersöktes: insomning samt vidmakthållande av sömn. Slutsatsen är att prevalensen av insomni är 10,5% i Sverige. Förekomsten är högst hos kvinnor och hos medelålders. Personer som inte har sömnbesvär sover >7 timmar före arbetsdag och 8 timmar före arbetsfri dag till skillnad mot personer med insomni som sover < 6 respektive 7 timmar. Mer än 60% av personer med insomni tycker att de behöver behandling, och de flesta har sökt läkarhjälp. Ca 30% använder läkemedel. Annika Norell-Clarke föreläste om de psykologiska faktorerna och deras koppling till långvarig insomni. Enligt den kognitiva modellen för ett vidmakthållande av insomni leder sömnrelaterad oro till en somatisk uppvarvning, som i sin tur leder till selektiv uppmärksamhet på sömnhot, vilket bidrar till dysfunktioinella uppfattningar om sömn och sömnrelaterade säkerhetsbeteenden. Frågor från den kognitiva modellen mättes i relation till insomni, dålig sömn och normal sömn. Resultatet visade att personer med insomni upplever de psykologiska faktorerna i högre grad och att enn säkring av oro, säkerhetsbeteenden mm verkar vara kopplade till förbättring av sömnen. En tonåring som har sömnbesvär har en större risk för att utveckla depression enligt Nanette Danielsson. Tidigare undersökningar har visat att sömnbesvär kan påverka pågående depression samt återfall. Ökad reaktivitet pga sömnbesvär kan bidrag till aktivering av kognitiva processer samt katastroftänkande. Studien visar att sömnproblem verkar utgöra såväl en direkt risk för depression som indirekt via ångestladdat katastroftänkande. Upplevt sömnbehov kan också upplevas större än det är. 8 9

Lena Leissner ny ordförande i SFSS! På SFSS årsmöte torsdagen den 26 maj valdes Lena Leissner som ny ordförande i föreningen. Grattis Lena hur känns det att vara nyvald ordförande? - Roligt och hedrande! Jag kommer in ett skede när mycket händer på det här området och allt fler inser betydelsen av god sömn. Dessutom växer föreningen såväl beträffande antalet medlemmar som till antalet yrkesgrupper vilket jag tror ger goda förutsättningar till nya landvinningar inom sömnforskning och sömnmedicin och ett förbättrat omhändertagande för patienter med sömnproblematik. Hur många medlemmar har föreningen nu? - Föreningen har nu drygt 470 medlemmar varav ca 180 läkare, 80 sjuksköterskor, 60 tandläkare och 50 BMA som de största yrkeskategorierna. Vad kommer du närmast fokusera på i egenskap av ordförande? - Jag kommer att satsa på att få in fler unga personer i föreningen. Om vi ska kunna fortsätta utveckla detta fält så måste vi se till att konstant fylla på med nya yngre förmågor såväl från de i sömnsammanhang numera traditionella leden inom lung-, ÖNH-, neurologi/ neurofysiologi och odontologi, men även se till att få fler medarbetare från områdena hjärta/kärl, diabetes, obesitas, pediatrik, geriatrik, psykiatri mm. Vi ska också komma ihåg att de flesta sömnstörda individer träffar framför allt sin allmänläkare. Ett ökat samarbete med primärvården är således något jag vill välkomna liksom givetvis en aktiv grundforskning. - Vidare ska vi fortsätta det viktiga arbetet med att utbilda och certifiera sömnspecialister, olika kategorier, samt komma igång med ackreditering av våra sömnlaboratorier för att säkerställa en jämn och hög nivå på utredning och behandling av sömnstörningar över hela vårt avlånga land. Jag kommer även fortsätta föreningens ansträngningar med att få in sömn som ett obligatoriskt ämne i läkarutbildningarna i landet. - Barnmedicin är ett område som vi fokuserat på under denna kongress, och det är något vi kommer att fortsätta med. Inom området är tyvärr bristfällig diagnostisering och behandling vanligt förekommande, så här finns mycket att göra. En ny sektion inom föreningen har just bildats för att få ytterligare tyngd i det arbetet. Barn som drabbats av narkolepsi efter Pandemrix-vaccination har ytterligare satt sömnsjukdomar hos barn i fokus. Händelsen är verkligen oerhört tragisk, men kanske kan det hjälpa oss att få upp pediatrisk sömnmedicin på såväl allmänhetens som sjukvårdens och politikers agenda. Sömnspecialister i Europa har samlats inom organisationen VAESCO för intervention av det inträffade samt planering av forskning och utvecklingsverksamhet i dess spår. I Sverige har vi dessutom i SFSS ett nära samarbete med Läkemedelsverket som aktivt följer upp de aktuella fallen och på alla sätt bidrar till att få svar på frågan om hur detta kunde hända. Vad är din vision för SFSS inför de kommande 5 åren? - Då ska vi ha nått därhän att folk i allmänhet börjar förstå att sömn är inte något nödvändigt ont utan en positiv och värdefull ingrediens i livet. För det krävs det i vårt stressade samhälle en rejäl attitydförändring vilket betyder att alla vi SFSS-are får hjälpas åt att utifrån våra olika infallsvinklar och kunskaper/förutsättningar väcka folk till att sova rätt. Vi önskar Lena lycka till med det fortsatta arbetet! Så här ser SFSS nya styrelse ut! Ordförande Lena Leissner Suppleant Agneta Markström Vice ordf. Åke Tegelberg Suppleant Eva Lindberg Sekreterare Michael Lysdahl Suppleant Jenny Theorell-Haglöw Kassör Carin Sahlin Suppleant Martin Ulander Vetenskaplig sekreterare Yüksel Peker Suppleant Danielle Friberg Stipendieförvaltare Richard Harlid Suppleant Patricia Granzin Sören Berg Jan Hedner Eva Svanborg Patricia Granzin Kicki Kyhle Kristoffer Bothelius Danielle Friberg Valberedning Ludger Grote, Jan Hedner, Sören Berg Revisor: Professionell byrå Ludger Grote, avgående ordförande i SFSS. Vad är du mest nöjd med att ha uträttat? - Ett av mina mål under dessa år var att få in pediatrisk sömnmedicin. Detta är stort i Tyskland där jag kommer ifrån, och jag är glad att det nu fått en given plats inom SFSS. Vad ligger framför dig nu? - Jag blir inte sysslolös! Efter 4,5 år som ordförande kände jag att det var dags att lämna över. Nu kommer jag att fokusera på andra uppgifter som t.ex. inom utbildning och certifiering i föreningens regi. Huvudsponsorer för årets SFSS-kongress var ResMed Sweden och Philips Respironics 10 11

Returadress: ResMed Sweden AB Industrigatan 2, SE-461 37 Trollhättan Det är med uppriktig tacksamhet jag först vänder mig till årets arrangörer av SFSS årskongress i Örebro. Det har varit ett mycket väl genomfört program med mycket intressanta föredrag som uppskattades av alla oss som har ett särintresse i sömnens betydelse för hälsan och inte minst av oss på ResMed. Det Du håller i handen är en rapport och återblick till årets kongress. Vi har precis som kongressen i övrigt lagt extra stort fokus på området barnmedicin, men kompletterat med inslag från flera av de andra föreläsningarna och den trevliga kvällen på Grythyttan. ResMed har som marknadsledare inom behandling av sömnapné och andra respiratoriska sjukdomar, en ambition och kunskap att lyfta den samhällsekonomiska diskussionen till en högre nivå av medvetenhet och engagemang. Därför har vi även ställt några frågor om hur några av Sveriges ledande personer inom sömnforskning anser att man för få upp den hälsoekonomiska aspekten på agendan. I år förändrades sammansättningen av SFSS styrelse en del, och jag vill passa på att önska den nyvalda styrelsen ett stort LYCKA TILL! På sidan 10 kan ni läsa lite om de ambitioner som den nya ordföranden Lena Leissner har med det fortsatta arbetet för SFSS. Mycket nöje med läsningen av kongressrapporten, jag hoppas Ni uppskattar den. Vi ses nästa år på SFSS kongress i Tällberg! Hälsningar Thomas Långberg Marknadschef ResMed Sweden AB thomas.langberg@resmed.se Årskongress 23-25 maj 2012 Hotell Dalecarlia Tällberg, Dalarna Några planerade programpunkter: - Insomni - Sömn och barn - Parasomnier - Avancerad OSAS - Sömn och hormoner - Restless legs - Sömn och depression För mer info: lennart.myrsell@ltdalarna.se Sömnmedicinskt symposium på Läkarsällskapets Riksstämma 1 december 2011, Älvsjömässan, Stockholm - Är svalgkirurgi ett säkert och effektivt sätt att behandla patienter med obstruktivt sömnapnésyndrom? Moderator: Eva Svanborg I panelen bl a. Ludger Grote (CPAP-behandling), Åke Tegelberg (antiapnéskenor), Danielle Friberg, Pia Nerfeldt, Karin Lundkvist (svalgkirurgi). Välkommen att delta! Höjdpunkter från SFSS kongress 2011 i Örebro är producerat av ResMed nyhetsbrev. Ansvarig utgivare: Thomas Långberg, skribent: Bodil Czarnecki, foto sid 1: Björn Fransson, foto övrigt: Bodil Czarnecki, Lena Leissner, Thomas Långberg. www.resmed.se