Tillväxthinder och tillväxtpotential i Stockholmsregionen Kortversion 2011
Innehåll Tillväxthinder och tillväxtpotential...3 Modern tillväxt drivs av människor och kunskap...4 Innovationsförmåga...4 Internationell konkurrenskraft...4 Tät och stor befolkning ger fördelar...5 En stor marknad innebär fördelar för företagens produktion...5 Lärdom, kreativitet och innovationer...5 Konsumtionsfördelar...5 Stockholmsregionen är en vinnare, men konkurrensen hårdnar...6 En geografiskt växande region...7 Demografin blir en utmaning...7 Hinder för tillväxt i Stockholmsregionen...8 Bostadsmarknaden...9 Integrationen på arbetsmarknaden...10 Transporter och infrastruktur...10 Medverkande Beställare: Fastighetsägarna Stockholm och Fastighetsägarna Mellansverige Konsult: WSP Analys & Strategi, Stockholm Uppdragsansvarig: Ann-Katrin Berglund 08-688 60 81, ann-katrin.berglund@wspgroup.se Bitr. uppdragsansvarig: Anders Wigren 08-688 77 62, anders.wigren@wspgroup.se Foto framsida: Erling Baasen Eide, för WSP Uppdragsnr: 10139081
Tillväxthinder och tillväxtpotential i Stockholmsregionen Kortversion Tillväxthinder och tillväxtpotential Varför är tillväxt viktigt och vad är det som driver den? Hur ligger Stockholmsregionen till? Vilka är Stockholmsregionens styrkor och svagheter? Vad är det som kan hindra Stockholmsregionens tillväxt? Vad kostar det att inte undanröja hindren? WSP Analys & Strategi har på Fastighetsägarna Stockholms och Fastighetsägarna Mellansveriges uppdrag analyserat hinder för tillväxt i Stockholmsregionen. Analysen presenterades i januari 2011 i rapporten Tillväxtfaktorer och tillväxtpotential i Stockholmsregionen. Denna skrift sammanfattar rapportens slutsatser. Foto: KTH Foto: Fastighetsägarna Foto: Fastighetsägarna Foto: Anders Wiklund/Scanpix Foto: WSP WSP Analys & Strategi 3
Modern tillväxt drivs av människor och kunskap Innovationsförmåga Ekonomisk tillväxt är central för att öka den gemensamma välfärden i ett land. I mogna ekonomier drivs tillväxten till stor del av möjligheterna att utnyttja den bästa tekniken och att skapa innovationer. Sverige ligger långt fram i den utvecklingen och är i dag en av de mest innovationsdrivna ekonomierna inom OECD. I centrum för den moderna tillväxten står utbildning, forskning och entreprenörskap. Storstadsregioner är vinnare i denna utveckling. Det beror på att de erbjuder de förutsättningar som är viktiga. Där finns stort kunskapskapital, hög sysselsättningstäthet, regional tillgänglighet, diversifierat näringsliv och god marknadspotential. Foto: WSP Foto: WSP Regional tillväxt bygger ytterst på insatser av de människor som verkar i en region. En större befolkning, stort arbetskraftsdeltagande och högre produktivitet genom väl fungerande nätverk och kunskapsutbyte är viktiga drivkrafter bakom tillväxt i det moderna samhället. Det är förmågan att omvandla kunskaper till nya bättre varor och tjänster som avgör hur den långsiktiga tillväxten blir. Internationell konkurrenskraft För den framtida tillväxten är det viktigt att skapa en miljö som kunniga, kreativa och handlingskraftiga människor vill bo och verka i. Stockholmsregionen har många fördelar som hög utbildningsnivå, hög sysselsättning inom högteknologiska näringar och en pågående förtätning och utvidgning av regionen. I ett internationellt perspektiv är Stockholmsregionen en liten storstadsregion med många konkurrenter. Därför är det viktigt att arbeta för att minska hindren för tillväxt för att kunna dra största möjliga nytta av de fördelar som storstadens närhet och täthet ger. För Stockholmsregionen är det extra viktigt att arbeta för en bättre fungerande bostadsmarknad, för ökad integration av utrikes födda i arbetslivet och för en väl fungerande infrastruktur som ger möjlighet till nya etableringar av verksamheter och bostäder. Samspelet mellan olika delar av regionen har central betydelse. Storstadens kärna får stöd om regionen erbjuder en hög utbildningsnivå, bra transporter och ett attraktivt boende. Bostäder i attraktiva lägen är en faktor som lockar personer med hög inkomst och hög utbildning. 4 WSP Analys & Strategi
Tät och stor befolkning ger fördelar En stor marknad innebär fördelar för företagens produktion En stor och tät region skapar större marknad och ger möjlighet för företagen att dra nytta av skalfördelar, genom att det skapas så kallade kluster. Två typer av skalfördelar brukar lyftas fram: Samlokalisering av företag inom samma bransch Spridning av kunskaper När dessa skalfördelar uppstår förbättras produktiviteten. Även rörligheten för personal mellan företagen ökar, vilket också är en fördel. Stockholmsregionen skulle behöva växa ytterligare för att dra full nytta av dessa skalfördelar. Det måste dock ske på ett sätt som mildrar de negativa följderna av ökad täthet i form av trängsel och ökade levnadsomkostnader. Dessa riskerar annars att överskugga de positiva effekterna av regionsförstoring. Lärdom, kreativitet och innovationer En förklaring till storstädernas styrka är att de har forskning och högre utbildning. Dessutom erbjuder de en tillräckligt stor marknad för människor med de mest skilda specialintressen och ger därför möjlighet att utvecklas inom specialområden. Antalet innovationer ökar vilket bland annat understryks av en svensk studie från 2005 som säger att andelen patent per person är högre i stora och täta arbetsmarknader där en större andel av människorna arbetar i medelstora företag. Konsumtionsfördelar Fördelarna ur ett produktionsperspektiv är alltså stora. För den enskilde individen är det, på grund av de höga levnadsomkostnaderna, ändå inte självklart att vinna ekonomiskt på att flytta till en storstadsregion. Tillgången till en varierad arbetsmarknad är bara en av flera faktorer som lockar folk till storstäderna. Andra faktorer som lyfts fram i forskningen är: Ett stort, varierat och lätt tillgängligt utbud av service och kultur En bra fysisk omgivning och god arkitektur Kvaliteten på offentliga tjänster WSP Analys & Strategi 5
Stockholmsregionen är en vinnare, men konkurrensen hårdnar Stockholms län har under de senaste årtiondena varit en internationellt ledande region med hög specialisering mot högteknologiska näringar. Regionen har vunnit internationell konkurrenskraft genom sin förmåga till innovation och kreativitet. Tabell 1 Ranking för Stockholm, BRP/capita, jämfört med 66 storstadsregioner i OECD år 2002 Ranking Stockholm Av alla 66 regioner Av 28 europeiska reg. Förvärvsfrekvens 10 6 Arbetskraftsdeltagande 13 1 Produktivitet 34 11 Tot (BRP/capita) 25 6 (BRP = bruttoregionalprodukt) Foto: Erling Baasen Eide, för WSP Stockholm har en högre andel av den totala sysselsättningen inom högteknologisk tillverkningsindustri och kunskapsintensiva högteknologiska tjänster än i princip alla andra regioner i Europa, men tillväxten inom yrkena är lägre än genomsnittet. Stockholmsregionen har ett stort fokus på FoU (forskning och utveckling), och ett högt antal patent per miljon invånare, men försprånget inom högteknologiska och kunskapsintensiva näringar krymper. Stockholms län har 25:e största BRP/capita av 66 storstadsregioner enligt OECD Territorial Reviews Sweden 2002 och ligger 9,8 % högre än genomsnittet. I en europeisk jämförelse ligger Stockholm på plats 6 av 28 regioner. Den viktigaste förklaringen är att en mycket stor andel av befolkningen arbetar. Produktiviteten per sysselsatt är däremot lägre än genomsnittet, vilket till stor del beror på att antalet arbetade timmar per sysselsatt är förhållandevis lågt i Sverige. 6 WSP Analys & Strategi
En geografiskt växande region I WSPs rapport definieras Stockholmsregionen som arbetsmarknadsregionerna Stockholm, Västerås, Nyköping och Eskilstuna. 30 % av befolkningen (år 2009) och 32 % av sysselsättningen (år 2008) i Sverige finns inom regionen. Förbättrade restider och ökad koncentration av befolkningen har gjort det möjligt att nå fler bostäder och arbetsplatser genom pendling. Arbetsmarknadsregionen Stockholm omfattar idag hela Stockholms län, Uppsala län (utom Älvkarleby kommun), samt de tre kommunerna Strängnäs, Gnesta och Trosa i Södermanland. Med restider på 45-60 minuter kan den gemensamma arbetsmarknaden för Stockholm även omfatta kommuner på ca 10 mils avstånd från Stockholm, alltså Västerås, Nyköping och Eskilstuna. Tillväxten i Stockholm påverkar tillväxten i närliggande områden genom en process som brukar kallas filtering down. Små, innovativa och kontaktintensiva branscher drar nytta av Stockholms stora konsument- och arbetsmarknad samt diversifierade näringsliv. I startfasen är sådana branscher starkt koncentrerade till Stockholm. När tekniken och produkterna mognar och blir mer standardiserade ökar både efterfrågan på produkterna och utbudet av arbetskraft som kan producera dem och nyetableringar sprider sig. Det som utmärker en filtering down-bransch är att antalet sysselsatta växer snabbare än genomsnittet i arbetsmarknadsregionen Stockholm och i övriga arbetsmarknadsregioner i landet. Det gäller t.ex. branschen företagskonsulter, men även branscher som sport, kultur och fritid. För de branscher som växer och etablerar sig utanför storstadens kärna kan samspelet med de innovationstäta miljöerna i Stockholm fortfarande vara viktigt. Med ökad tillgänglighet mellan Stockholm och övriga delar av Stockholmsregionen skapas förutsättningar för att utflyttningen sker till kommuner inom regionen. Demografin blir en utmaning Sveriges befolkning blir allt äldre, vilket innebär att allt färre kommer att försörja allt fler i framtiden om Sverige inte lyckas attrahera folk från andra delar av världen. Eftersom motsvarande utveckling är tydlig i många andra länder, kommer den internationella konkurrensen om arbetskraften att hårdna. WSP Analys & Strategi 7
Hinder för tillväxt i Stockholmsregionen För att Stockholmsregionen ska växa behöver regionen vara en attraktiv plats för både företag och människor att bo och verka i. Det gäller att göra det bästa av de styrkor som regionen har och arbeta bort hinder för tillväxt. En utgångspunkt i ett sådant arbete är att utgå från de faktorer som gör att ett företag väljer att etablera sig på en särskild plats snarare än någon annan. Cushman & Wakefield genomför sedan 1990 årligen en intervjuundersökning med 500 företag om deras attityder till etablering av sin verksamhet till olika platser i Europa. Stockholm ligger på den undre halvan 2009, men har förbättrat sin position något under de tjugo år som undersökningen genomförts. Viktigast för företagens lokaliseringsbeslut var enligt undersökningen: Närhet till marknaden Tillgång till kompetent arbetskraft Kvaliteten på telekommunikationssystemet Kommunikationer till andra städer och länder Stockholm ligger bra till när det gäller de tre första punkterna, men lågt när det gäller internationell tillgänglighet. Andelen företag som känner till Stockholm som en möjlig plats för att lokalisera sin verksamhet har sjunkit från 40% 1990 till 23 % 2009. Tabell 2. Stockholms plats av totalt 34 städer vad gäller internationella företags beslut om lokalisering. Faktor 2009 2008 Närhet till marknad 13 24 Tillgång till kvalificerad arbetskraft 10 16 Kvalitet på telekom 4 4 Transportlänkar till omvärld 22 24 Arbetskraftskostnader 18 25 Företagsklimat avseende skatter och finansiella instrument etc. 21 28 Språk 5 8 Internt transportsystem 5 10 Livskvalitet för anställda 6 3 Luftkvalitet 3 2 Total placering 20 20 Flera av dessa faktorer kan i hög grad påverkas av beslut som fattas på nationell nivå. Skattesystemets incitament för hög utbildning, förändringar av immaterialrätten och statliga investeringar i kunskaps- och transportinfrastrukturen är några exempel. WSP har valt att koncentrera analyserna till tre områden som har stor betydelse för Stockholmsregionens möjlighet att konkurrera om framtidens företag och arbetskraft. Dessa områden är bostadsmarknaden, integrationen på arbetsmarknaden och transportinfrastrukturen. 8 WSP Analys & Strategi
Bostadsmarknaden Stockholmsregionen har ett framgångsrikt näringsliv med en hög efterfrågan på arbetskraft, men vad händer om tillgången på bostäder inte utvecklas i takt med efterfrågan? 1 Den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län (RUFS) antogs år 2010. Där finns ett positivt utvecklingsscenario som bygger på att näringslivet utvecklas snabbt och framgångsrikt och ger en hög efterfrågan på arbetskraft. Befolkningen förväntas i detta scenario öka med närmare en halv miljon människor fram till 2030. I detta positiva scenario görs antagandet att det inte finns några flaskhalsar på bostadsmarknaden, arbetsmarknaden eller i transportsystemet. Boendetätheten antas minska från 2,09 personer per lägenhet år 2005 till 2,03 personer per lägenhet till år 2030. Figur 2. Antal färdigställda lägenheter och befolkningstillväxt (jämfört med föregående år) per år i Stockholms län under perioden 1992-2008 WSP har analyserat effekterna på befolkning, sysselsättning och BRP av flaskhalsar på bostadsmarknaden. Vi har i stället för RUFS positiva beräkningar antagit att bostadsbyggandet de närmaste åren ligger på samma nivå som genomsnittet för de senaste 20 åren (figur 2). Det skulle betyda att antalet lägenheter 2030 blir nästan 150 000 färre än RUFS räknat med. Det betyder i sin tur att befolkningen, sysselsättningen och BRP blir 7-12% lägre än vad som annars skulle varit fallet. Värdet av den förlorade tillväxten mellan åren 2010 och 2030 beräknas till mellan 850 och 1460 miljarder kronor. Tydliga indikatorer på bostadsbrist i Stockholm är få lediga lägenheter, ökande boendetäthet och att priserna på småhus och bostadsrätter stiger snabbare än i övriga riket. Detta förstärks av en låg rörlighet på bostadsmarknaden som gör det svårt för hushållen att anpassa sitt boende efter nya villkor eller önskemål. 1. I Storbritannien har bostadsmarknadens betydelse för den ekonomiska tillväxten uppmärksammats mer än i Sverige. Ett svagt bostadsutbud är ett hinder för en flexibel arbetsmarknad och påverkar tillväxten negativt. Barker (2004) har gjort simuleringar för den ekonomiska utvecklingen 1994-2002 och konstaterar att BNP år 2002 kunde varit mellan 0,4 och 1,8 % högre om utbudet av nya bostäder på ett realistiskt sätt svarat mot den ökade efterfrågan. WSP Analys & Strategi 9
Då sätts inte heller de flyttkedjor som ger möjlighet för fler att hitta rätt boende i gång. Flera undersökningar visar att det i ett internationellt perspektiv är mycket svårt att få tag i en hyresbostad i Stockholms län. Det minskar Stockholms förmåga att attrahera internationella studenter och arbetskraftsinvandrare. Foto: Nicola Evans, för WSP Foto: Erling Baasen Eide, för WSP Integrationen på arbetsmarknaden Trots att förvärvsfrekvensen i Sverige är internationellt sett hög, kan man konstatera att integrationsproblem på arbetsmarknaden påverkar förvärvsfrekvensen bland utrikes födda negativt 2. Att vända den trenden skulle ha en klart positiv effekt på den samlade produktionen. Den demografiska utvecklingen innebär nämligen att befolkningen blir allt äldre i såväl Sverige som övriga Europa. Konkurrensen om personer i arbetsför ålder ökar. Samtidigt är förvärvsfrekvensen bland utrikes födda lägre än för inrikes födda. Det gäller särskilt för kvinnor. SCB:s prognoser visar att andelen utrikes födda i Sverige förväntas öka under de kommande 20 till 30 åren. Det finns en uppenbar risk för att detta kan hämma tillväxten om inte förvärvsfrekvensen bland dessa kan ökas. Om förvärvsfrekvensen för utrikes födda når upp till samma nivå som för inrikes födda år 2030 skulle det motsvara en ökning av antalet sysselsatta med 6,2%. Under antagande om att dessa skulle ha samma genomsnittliga lön som dagens sysselsatta, skulle regionens lönesumma öka med 33,7 miljarder kronor år 2030. Beloppet kan vara en överskattning pga. kvarstående hinder för utrikes födda på arbetsmarknaden, men skulle också kunna vara en underskattning eftersom lönesumman per anställd tenderar att öka över tiden. För att sysselsättningen ska växa krävs dels att arbetsgivare är villiga att anställa, dels att människor är villiga att erbjuda sina tjänster på arbetsmarknaden. OECD lyfter i Territorial Reviews Stockholm Sweden (2006) fram vikten av att tillvarata mångfaldens sociala, kulturella och ekonomiska värde bland annat genom att öka möjligheterna för invandrare att snabbt komma in på arbetsmarknaden. Här finns erfarenheter att hämta från exempelvis Kanada. Där har man genom olika typer av program ökat kännedomen om hur invandrare kan bidra till arbetsmarknaden och vilka hinder de möter då de söker jobb. Transporter och infrastruktur Infrastruktur öppnar nya områden för bostads- och företagsetablering. Dessutom gör infrastrukturinvesteringar att de som bor i regionen lättare når arbetsplatser, att arbetsgivare får ökad tillgång till arbetskraft och att matchningen mellan arbetsgivare och arbetstagare förbättras så att produktiviteten ökar och högre löner kan betalas ut. Utifrån detta perspektiv har WSP genomfört analyser av två infrastrukturinvesteringar med hjälp av Samlok som är en modell som beräknar hur åtgärder i transportsystemet påverkar befolkning, sysselsättning och inkomster. Det ska dock betonas att denna analys inte beaktar de vinster som av ökat bostadsbyggande och förbättrad integration som diskuterats tidigare. Analysen tar inte heller hänsyn till de stora effekter, såsom restidsvinster och trafiksäkerhetsvinster, som normalt ingår i nytto-/ kostnadskalkyler för investeringarna. 2. I FA Stockholm ligger förvärvsfrekvensen bland de som är födda i Sverige på 83%. Motsvarande nivå för de som är födda i annat nordiskt land är 74% samt i annat utomnordiskt land 59%. 10 WSP Analys & Strategi
Förbifart Stockholm är en ny vägförbindelse mellan E4/E20 Kungens kurva i söder och E4 Häggvik i norr. Syftet med investeringen är att knyta samman de norra och södra delarna av Stockholms län och den är prioriterad i den nationella planen för åtgärder i transportinfrastrukturen för åren 2010-2021. Om investeringen inte blir av som planerat beräknas Stockholms län ha 1500 färre heltidssysselsatta personer om 20 år, vilket motsvarar ett bortfall av BRP med 2,4 miljarder kronor per år. Effekterna är störst i Ekerö kommun. Ostlänken är en cirka 15 mil lång dubbelspårsjärnväg mellan Järna och Linköping som inte finns med i nuvarande åtgärdsplan. Den nya järnvägen skulle knyta Östergötland, Södermanland och Mälardalen närmare varandra. Inom Ostlänkens influensområde beräknas befolkningen på 20 år öka med 4 200 personer, samtidigt som sysselsättningen ökar med 3 400. Det motsvarar ett tillskott till BRP med 5,4 miljarder kronor. Effekterna är störst i Östergötland, men effekter går även att avläsa i kommuner som gränsar till Ostlänkens influensområde, som till exempel Södertälje. En obalanserad arbetsmarknad kan på sikt rättas till bland annat genom ökad inflyttning och inpendling av arbetskraft. Ett sätt att hantera bostadsbristen i Storstockholm kan vara att förbättra pendlingsmöjligheterna från andra strategiskt utvalda delar av regionen, kombinerat med attraktivt stationsnära bostadsbyggande i dessa delar. WSP Analys & Strategi 11
WSP Sverige Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen Tel: 08-688 60 00 Fax: 08-688 69 99 www.wspgroup.se WSP är ett globalt analys- och teknikföretag som erbjuder konsulttjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Vi finns i 35 länder. I Sverige har vi mer än 2 000 medarbetare. Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Vi är United by our difference.