LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRAÄ NKANDE BEHANDLING

Relevanta dokument
Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRA NKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Forsbacka skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenhet Läsåret

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR. HAGASTRÖMS SKOLA FÖRSKOLEKLASS-ÅRSKURS 6 FRITIDSHEM och FRITIDSKLUBB ht2014/vt2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

10. Arbete för att upptäcka olika former av kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling EKHAGSSKOLAN läsår 2014/2015

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för grundskola F-9 samt fritidshem

Parkskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Från januari 2009 regleras detta i såväl Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) samt Skollagen (SFS 1985:1100) 14 a kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018

Mycklingskolans Likabehandlingsplan

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9

Fridhemsskolan gymnasiesärskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För. Pedagogisk omsorg. Läsår 2012/2013

Plan mot trakasserier och kränkande behandling år 2016

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Klinteskolans fritidshem

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplanen är utformad i enlighet med Diskrimineringslag 2008:567 samt Skollagens 2010:800 kapitel 6.

Komvux plan mot diskriminering, trakasserier och kra nkande behandling 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016

Plan mot trakasserier och kränkande behandling år 2018, arbetsmaterial

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens förskola 2017/2018

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Näsum skolas plan mot kränkande behandling

Hagaströms skolas. Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2010/2011

Västanbyns skolas. likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Yngsjö skola med fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Jordens uteförskola läsåret 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Solvallens förskola läsåret

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MÖLLEBACKSSKOLAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

Forsbacka skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Eira för trygghet och trivsel Läsåret

Skärsta friskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÄRE MONTESSORISKOLA

Barn och elevers delaktighet Eleverna utvärderar likabehandlingsplanen varje läsår och kommer med förslag på förändringar och förbättringar.

LIKABEHANDLINGSPLAN Härneviskolan 2016/17

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Stentägtskolan Läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Strömstiernaskolan

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Fagerhults förskola

Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Örnsköldsviks Gymnasium

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan i Laxå kommun på alla skolor

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandlings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Vällsjöskolan. Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Likabehandlingsplan 2014 Augustendals förskola. Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet

PLAN FÖR ATT FÖREBYGGA DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING -ÅTTAGÅRDS FÖRSKOLOR JUNIBACKEN, SKYTTEN, PALETTEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN FÖR KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Centrumskolan (Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem)

Särskild utbildning för vuxnas plan

Transkript:

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRAÄ NKANDE BEHANDLING FÖR HAGASTRÖMS SKOLA FÖRSKOLEKLASS-ÅRSKURS 6 FRITIDSHEM och FRITIDSKLUBB 2017/2018

Innehåll Inledning... 3 Utvärdering av föregående likabehandlingsplan... 4 Rutiner för att förankra likabehandlingsplanen... 5 Rutiner för att förankra skolans ordningsregler... 5 Mål för det främjande arbetet... 6 Mål och åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.... 7 Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling... 8 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever:... 9 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal:... 10 Kontaktpersoner vid trygghetsärenden... 10 Begrepp och definitioner... 11 Styrdokument... 13 Ordningsregler....14 2

Inledning Förord av Sofiedals rektorsområdes ledningsteam. Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. För att våra elever ska ha möjlighet att uppnå goda resultat så är det en rättighet att våra skolor är trygga platser att vistas i. I Sofiedals rektorsområdes skolor tar alla chefer och medarbetare starkt avstånd ifrån samt arbetar för nolltolerans när det gäller alla former av kränkningar och trakasserier. Våra skolor ska kännetecknas av ett gott skolklimat där olikheter ses som en tillgång och där varje elev bemöts med respekt utifrån den de är. Niklas Hedqvist, rektor Sofiedals rektorsområde Owe Sjölund, bitr. rektor Katarina Tranevik, bitr. rektor Pernilla Dahlhjelm, bitr. rektor Ann-Kristin Hedfors, bitr. rektor Alexandra Gustafsson, bitr. rektor Denna plan är framtagen enligt Gävlemodellen. Målen formuleras utifrån de två kartläggningstillfällen som skolan genomför. 3

Utvärdering av föregående likabehandlingsplan Elevledda aktiviteter I fadderverksamheten har vi haft elevledda aktiviteter som tipsrundor, redovisningar, högläsning med mera. Vi har i vårt förebyggande arbete kontinuerliga träffar för fadderklasserna men också fadderfamiljer där alla klasser på skolan blandas vid minst tre tillfällen under läsåret 17/18. Under fritidstiden har eleverna varit delaktiga i utformningen av verksamheten genom tipslåda och fritidsråd. Fördjupning i trygghetsfrågor Vi arbetar med trygghetsfrågor gemensamt i personalgruppen vid APT. Vi gör all personal delaktig i vad som bestäms på trygghetsteamens möten. Protokoll från trygghetsteamets möten delges all personal. Skapa tydliga rutiner för förankring av skolans ordningsregler Ordningsregler och trivselregler är kända på skolan. Vi ser i trygghetsenkäten att absoluta majoriteten av eleverna känner sig delaktiga och att de vet vilka regler som finns på skolan. Arbeta aktivt mot maktlekar Vi behöver fortsätta arbeta aktivt för att motverka så kallade maktlekar. Detta genom att skapa regler kring detta och gör eleverna mer delaktiga i dess utformning. Vi gör detta i klassråd och elevråd. Vi ska jobba förebyggande genom våra rastaktiviteter och rikta dessa så fler elever blir aktiva både genom delaktighet och dess utformning. Arbeta aktivt för att motverka konflikter på utsatta platser Vi genomför trygghetsvandringar och trygghetsenkäter och utifrån dessa arbetar vi med att säkerställa att elever ej är ensamma vid platser de anser vara särskilt utsatta. Vi vill utveckla våra rastvärdsscheman. För personalgruppen finns en uppdragsbeskrivning för en rastvärds ansvarsuppgifter, den behöver implementeras vidare i personalgruppen. Vårdat språk Många elever upplever att de hör svordomar och andra tillmälen under skoltid. Detta behöver vi arbeta vidare med under detta läsår. Utifrån trygghetsenkäten visar resultaten att detta är ett område som behöver prioriteras i vårt värdegrundsarbete. 4

Rutiner för att förankra likabehandlingsplanen Planen presenteras för personalen vid terminsstart VT 18. Övrig personal delges av biträdande rektor. (SODEXO, vaktmästare, skolsköterska, bibliotekarie) Planen presenteras för vårdnadshavare på skolans hemsida samt på föräldramöten. Ansvarig för skolans hemsida ser till att planen finns tillgänglig på hemsidan vid skolstarten. Klasslärare presenterar planen för eleverna vid skolstart vt- 18. Trygghetsgruppen kommer ut i klasserna och presenterar sig vid höstterminens början. De upprepar rutiner vid kränkning i klassen. Planen utvärderas av all personal i slutet av vårterminen 2018. Rutiner för att förankra skolans ordningsregler Ordningsreglerna presenteras för personalen vid terminsstart. Övrig personal delges av bit. rektor. (SODEXO, vaktmästare, skolsköterska, bibliotekarie) Ordningsreglerna presenteras för vårdnadshavare på klassmöten samt skickas hem för påskrift av elev samt vårdnadshavare. Ansvarig för skolans hemsida ser till att ordningsreglerna finns tillgänglig på hemsidan vid skolstart. Ordningsreglerna anslås på lämplig plats av elevrådet. Klasslärare presenterar ordningsreglerna för eleverna vid skolstart. Ordningsreglerna utvärderas av all personal under juni månad. 5

Mål för det främjande arbetet Mål 1 Språket Alla barn ska ha ett gemensamt språk Vad ska göras: När ska det göras: Vem är ansvarig: Hur och när utvärderar vi målet: Rastvärdar - sätta områden, vikten av att vara i skogen och på baksidan. Vara aktiv som rastvärd och gå runt. Schema. Regler på fotbollsplanen och andra lekar. Ordningsregler trivselregler Rastaktiviteter utöka till luncherna, lekar där eleverna själva kan styra. EQ lekar i klasserna Värdegrund på schemat i åk F-3. Material och länk skickas ut till klasserna. Uppföljning i slutet av februari i arbetslagen. Det ska finnas med i årsplaneringen. Under hela läsåret All personal och elever Målet utvärderas i arbetslagen i slutet av maj. Utvärderingen skickas till biträdande rektor. Mål 2 Fördjupning i trygghetsfrågor Vad ska göras: När ska det göras: Vem är ansvarig: Hur och när utvärderar vi målet: Fördjupa personalens kunskaper i trygghetsfrågor enligt Gävlemodellen. Skapa samsyn och tydlighet i vårt trygghetsarbete. Som stående punkt på arbetslagsmötena samt skolans arbetsplatsträff. Biträdande rektor, trygghetsteamet och utvecklingsledare. Målet utvärderas i arbetslaget i slutet av varje termin. Utvärderingen skickas till biträdande rektor. 6

Mål 3 Ett vårdat språk utan svordomar och tillmälen mellan elever. Vad ska göras: När ska det göras: Vem är ansvarig: Klasslärare lyfter problematiken med att svordomar och andra tillmälen upplevs som kränkande och inte hör hemma på en skola. All personal ska reagera och agera när de hör svordomar och andra olämpliga tillmälen. Dessa bryter mot våra ordningsregler som innebär att behandla andra med respekt. Start av vårtermin med uppföljning på klassråd och elevråd kontinuerligt under vårterminen. Klasslärare, rastvärdar och elevrådsansvariga. Hur och när utvärderar vi målet: Kommande trygghetsenkät under vårterminen -18. Mål och åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Mål 1 Arbeta aktivt mot maktlekar Vad ska göras: Skolan ska arbeta för att motverka lekar där elever på olika sätt utesluts. Tydliga regler ska tas fram tillsammans med våra elever. När ska det göras: Vem är ansvarig: Hur och när utvärderar vi målet: Arbetet startar vid terminens första klassråd och tas vidare till elevrådet. Klasslärare- elevrådsansvarig- all personal I samband med resultaten av trygghetsenkäten vt-18. Innan dess följs detta upp på varje kommande elevråd under vårterminen 2018. 7

Arbeta aktivt för att motverka konflikter på utsatta platser Vad ska göras: När ska det göras: Vem är ansvarig: Hur och när utvärderar vi målen: Rastaktiviteter varje förmiddagsrast, rastvakterna cirkulerar runt hela skolgården. Terminsstart All personal I samband med trygghetsenkäten vt -18 lyfts dessa områden i intervjuer/diskussioner med eleverna. Följs upp på personalens arbetsplatsträffar under vårterminen 2018. Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Personalen skapar god kontakt med vårdnadshavare genom kontinuerlig kontakt med hemmet, bl. a. genom veckobrev, utvecklingssamtal och klassmöten. Möjlighet att lyfta elevärenden vid varje arbetslagsmöte för att tillsammans på ett tidigt stadium motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Raster och luncher är vuxenbemannade. Tillbudsrapportering sker vid tillbud/skada samt vid hot och våld mellan elev- elev, personal- elev, elev- personal, och används som underlag i elevhälsoarbetet. Trygghetsgruppen ska vara känd för alla elever, vårdnadshavare och all personal. Insatser av trygghetsgruppen beslutas av biträdande rektor. Klassråd Kartläggning av problemområden. Elever som uppmärksammas i kartläggningsenkäten lyfts i elevhälsoteamet. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på skolans hemsida. 8

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever: 1. 2. 3. Alla vuxna som ser någon form av kränkande behandling är skyldiga att ingripa. Personen som ingripit har ansvaret för att utreda/åtgärda till det att ärendet eventuellt överlämnas till ansvarig klasslärare. Vuxen på skolan har samtal med de berörda så snart som möjligt. Ansvarig Fritidspedagog/Förskollärare/Klasslärare informeras. Vårdnadshavare till samtliga berörda ska informeras samma dag som samtalen genomförs. Dokumentation sker av ansvarig vuxen. Biträdande rektor och arbetslaget informeras. Uppföljningssamtal med de inblandade genomförs och dokumenteras. Alla fall av kränkningar ska anmälas till huvudmannen genom systemet LISA. Om kränkning upprepas informeras biträdande rektor/rektor Insatser av trygghetsgruppen beslutas av biträdande rektor Dokumentation överlämnas till Trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen kontaktar de elever som är inblandade och inhämtar så mycket information som möjligt samt dokumenterar. Om misstanken om diskriminering/kränkning/trakasserier bekräftas genomförs ytterligare samtal med de inblandade. Vårdnadshavare till de inblandade kontaktas och informeras om situationen. Uppföljning och dokumentation fortgår tills man vet att diskrimineringen/ kränkningen/trakasserierna har upphört. Om ingen förbättring har skett överlämnas ärendet till biträdande rektor/rektor som sammankallar till Elevhälsokonferens med vårdnadshavare, berörd personal och representant från Trygghetsgruppen. Upphör inte diskrimineringar/kränkningar/trakasserier omedelbart efter detta skall biträdande rektor/rektor besluta om vidare åtgärder. Detta kan innebära att anmälan görs till annan myndighet. Vid behov kontaktas speciallärare, skolsköterska och/eller kurator. 9

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal: 1. Den vuxne som får kännedom om att en elev känner sig kränkt/diskriminerad/ trakasserad anmäler detta till biträdande rektor/rektor. Biträdande rektor/rektor ansvarar för att utredning sker. Allt dokumenteras skriftligt och dateras. 2. Om ovanstående inträffar ska ansvarig chef informera och ta stöd av personalfunktionen (PA) på förvaltningen. PA är behjälplig med eller genomför utredning och föreslår tillsammans med ansvarig chef adekvata åtgärder. 3. Ansvarig chef hanterar frågan ur ett skollagsperspektiv och informerar huvudmannen enligt rutin. 4. Ansvarig chef informerar berörda föräldrar samt tillser att det finns dokumentation om ärendet. Ansvarig chef informerar om/delger beslutade åtgärder till berörd personal. 5. PA stöder ur ett arbetsrättsligt perspektiv samt dokumenterar utredning och eventuella arbetsrättsliga åtgärder. Kontaktpersoner vid trygghetsärenden Biträdande rektor Pernilla Dahlhjelm tel. 17 22 96 Skolsköterska Malin Grohp tel. 17 99 18 Rektor Niklas Hedqvist tel. 17 71 60 Trygghetsteam Pernilla Dahlhjelm, biträdande rektor Sandra Hansson, fritidspedagog Agneta Larsson, fritidspedagog Yvonne Wikman, fritidspedagog Ylva Landström, lärare Malin Grohp, skolsköterska Annika Gyllin, skolkurator 10

Begrepp och definitioner Diskrimineringsgrund Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla illa, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med begreppet könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. 11

Etnisk tillhörighet Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Kränkande behandling Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. (Allmänna råd & kommentarer för att främja likabehandling och diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.) Konflikt Ordet konflikt kommer från latinet, conflicto och betyder sammanstötning. Enligt Fisher (1990) kan en konflikt uppstå när två eller flera parter eller grupper uppfattar sig ha olika och oförenliga behov, intressen, synsätt/normer, värderingar eller mål, vare sig det leder till aggressiva handlingar eller inte. 12

Styrdokument Läroplan för grundskolan, Lgr11 Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Skollagen 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. (Skollagen 6 kap. 6 ) Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. (Skollagen 6 kap. 7 ) En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (Skollagen 6 kap. 10 ) Diskrimineringslagen Skolorna skall bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Det skall varje år upprättas en likabehandlingsplan som beskriver vilka åtgärder man tänker vidta för att förebygga och förhindra trakasserier. Planen skall även beskriva hur man agerar i akuta situationer, ansvarsfördelning, dokumentation med mera. Skolverkets allmänna råd Allmänna råd och kommentarer För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 13

Diskrimineringsgrunder Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Ålder Ordningsregler 2017/18 RÄTTIGHETER Du har rätt till en bra arbetsmiljö och att känna trygghet och arbetsglädje. Du har rätt att bli respekterad av alla, oavsett vem/ hur du är eller hur du ser ut. Du får ha mobiltelefon i skolan. SKYLDIGHETER Du ser till att du håller rent och snyggt efter dig på din arbetsplats och i skolans övriga lokaler. Du har ett gott uppförande och ett vårdat språk. Du respekterar alla på skolan, oavsett vem han/hon är. Du håller telefonen avstängd under dagen om inte undervisande lärare tillåter annat. Du har en bra nätmoral i olika sociala forum. Konsekvenstrappa Om ovanstående regler inte respekteras följer skolan upp detta genom: 1. Samtal med berörd elev. 2. Kontakt med vårdnadshavare. 3. Samtal med biträdande rektor. 4. Elevhälsoteamet kopplas in /elevkonferens. 5. Disciplinära åtgärder beslutas av lärare eller biträdande rektor i de fall det anses nödvändigt i enlighet med skollagen 5 kap 6-24. 6. I förekommande fall kan anmälan till socialtjänsten eller polisen bli aktuellt. 7. Vid skadegörelse får eleven tillsammans med personal på skolan möjlighet att åtgärda felet. 14

Övrigt I varje klass bestäms utöver detta klassrumsregler tillsammans mellan lärare och elever. Dessa ska vara väl förankrade samt synliga i varje klassrum. Vi på Hagaströms skola har ett förväntansdokument som presenteras för samtlig personal, elever och vårdnadshavare i början av varje läsårsstart. Finns också för påseende på skolans hemsida. Detta dokument undertecknas av involverade som en symbol för att alla har tagit del av våra förväntningar. 15