LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR. HAGASTRÖMS SKOLA FÖRSKOLEKLASS-ÅRSKURS 6 FRITIDSHEM och FRITIDSKLUBB ht2014/vt2015

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HAGASTRÖMS SKOLA FÖRSKOLEKLASS-ÅRSKURS 6 FRITIDSHEM och FRITIDSKLUBB ht2014/vt2015

2 Innehåll Inledning... 3 Utvärdering av Likabehandlingsplan 13/ Främjande mål... 4 Förebyggande mål... 5 Rutiner för att förankra likabehandlingsplanen... 7 Rutiner för att förankra skolans ordningsregler... 7 Mål för det främjande arbetet... 8 Mål och åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling... 9 Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever: Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal: Kontaktpersoner vid trygghetsärenden Begrepp och definitioner Styrdokument Ordningsregler

3 Inledning Förord av Sofiedals rektorsområdes ledningsteam. Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. För att våra elever ska ha möjlighet att uppnå goda resultat så är det en rättighet att våra skolor är trygga platser att vistas i. I Valbo rektorsområdes skolor tar alla chefer och medarbetare starkt avstånd ifrån samt arbetar för nolltolerans när det gäller alla former av kränkningar och trakasserier. Våra skolor ska kännetecknas av ett gott skolklimat där olikheter ses som en tillgång och där varje elev bemöts med respekt utifrån den de är. Eva Lantz, Owe Sjölund, Jan-Olov Andersson, Ingrid Larsson, Catharina Högström Katarina Tranevik Denna plan är framtagen enligt Gävlemodellen. Målen formuleras utifrån de två kartläggningstillfällen som skolan genomför. 3

4 Utvärdering av Likabehandlingsplan 13/14 Främjande mål Mål 1- Förankra likabehandlingsplanen Alla har visat och informerar om likabehandlingsplanen på sina klassmöten. Planen finns tillgänglig på nätet. Efter respons från förälder gjordes vissa förtydliganden i våra rutiner gällande kontakter med vårdnadshavare i samband med kränkning Trygghetsgruppen har varit ut i klasserna och presenterat sig och rutinen vid kränkning med hjälp av bilder. Likabehandlingsplanen visades även då upp av trygghetsgruppen som en instruktionsbok i trygghet. I klasserna har man på olika sätt arbetat med planen t.ex.; Åk 6 gick igenom planen tillsammans med eleverna. Det gav eleverna en chans att förstå begrepp som kränkning, diskriminering osv. Åk 4 Leker med ord och begrepp från planen för att lära sig innebörden. Åk 2 Läste högt ur planen på klassmötet och diskuterade den tillsammans med föräldrarna. Fskl- Ingrid informerade om trygghetsarbetet på skolan och gav föräldrarna läxa att ta del av planen på nätet. Mål 2- Arbetet med värdegrunden. Delge, stötta, inspirera varandra. Genom Gävlemodellen fick skolan personalutbildare. Deras uppgift är att fördjupa personalens kunskaper i trygghetsfrågor. Många saker ska in på agendan och det som skulle bli ett avstamp blev av många anledningar inte effektivt. Kanske skulle en kraftig insats med en heldag varit bättre än en timme varannan vecka. Trygghetsgruppen och personalutbildarna försökte att synka innehållet på arbetslagen med årshjulet för trygghetsarbete. Personalutbildarna meddelade i tid vad man behövde ta del av innan arbetslaget för att en givande diskussion skulle vara möjlig. Tyvärr kom inte alla förberedda till arbetslagen och resultatet blev inte så effektivt som det var tänkt. Några klasser har varit mer aktiva än andra och delat med sig av sitt arbete i klasserna t.ex.; Åk 3 Har använt sig av boken Vem är du? av Pernilla Stalfelt för att närma sig värdegrundsfrågorna. De tipsade även om URs Vara vänner som är en bra filmserie om olika situationer som kan uppstå i en klass. Åk 1 Använt sig av Charliepärmen och gjort Äppelböcker med klassen. Det är en bok om mig själv och om att alla är unika. De tipsade även om Rättens riddare en film om hur man ska vara mot varandra. Mål 3- Öka antalet elevledda aktiviteter För att uppmärksamma detta mål fick personalen göra en självskattning som handlade om demokratiska arbetsformer i skolan. (Trygghetspärmen kap 11:4) Utifrån den diskuterades vårt bemötande av elever och deras initiativ. 4

5 I den utvärdering som gjordes i oktober fick personalen frågan Hur kan vi förbättra arbetet med att fånga upp elevinitiativ som syftar till att skapa en god atmosfär på skolan? Nästan alla svarade Ta till vara elevers förslag. En annan svarade Klasslärare uppmuntrar eleverna på klassrådet genom att ha en punkt som handlar om hur de kan göra för att det ska vara en god atmosfär på skolan. Fokus på det positiva Alla var överens om att förslag skulle tas i klassråd och vissa förslag föras vidare till elevrådet. Elevrådet på skolan har av olika anledningar haltat något under vårterminen. Gången, förslag-klassråd-elevråd-resultat, har inte blivit tydlig för eleverna. Trots detta har skolan haft fler gemensamma aktiviteter än tidigare. Elevrådet har drivit TEMA-dagar som Hatt & Frisyrdagen och Pyjamasdagen. Något som var mycket uppskattat. I början av vårterminen började eleverna i åk 4-6 att anordna lekar på skolgården en gång i veckan. Tidigare var fadderverksamheten något som genomfördes några gånger per termin. Det var då ganska stora arrangemang. Det finns nu också en annan sorts fadderverksamhet, där man träffar sina faddrar kortare stunder. T.ex. Faddrarna går till sina fadderbarn varje måndag och leder Röris, faddrarna läser upp sina sagor, fadderbarnen bjuder faddrarna på vernissage. Fritids/fritidsklubb jobbar aktivt för att öka elevinitiativen. Genom fritidsråd och förslagslådor kommer olika förslag. Eleverna planerar aktiviteter, turneringar, danstävlingar. De får stöd och stöttning av pedagogerna under genomförandet och efteråt utvärderar eleven sin aktivitet tillsammans med pedagogen. Förebyggande mål Mål 1- Förankra skolans ordningsregler Skolans ordningsregler är ett resultat av ett samarbete mellan klassråd, elevråd och personal. De fanns färdiga redan från mars vårterminen Många ställde sig frågande till vilka ordningsregler som gällde. Reglerna uppmärksammades igen i september i samband med APT. Det hann bli oktober innan reglerna lyftes på elevrådet och gick ut i klasserna. Rutinen för att förankra ordningsreglerna är något vi till höstterminen 2014 måste förbättra. (Se förebyggande mål 1) Mål 2- Kartläggning Skolan har gjort kartläggningen enligt Gävlemodellen vid två tillfällen. Enkäten eleverna gör på datorerna är en del i kartläggningen. Klasserna har även på andra sätt tittat på situationen på skolan/klassen. (intervjuer, samtal i smågrupper, sociogram, trygghetsvandringar) Vid kartläggningstillfället under vårterminen fick Fskl-åk3 en egen enkät med förenklade frågeställningar. Vi provade att genomföra enkäten med förskoleklassens elever men vi anser att enkäten var för avancerad. Fortsättningsvis kommer förskollärarna istället lägga tiden på intervjuer med eleverna i förskoleklassen. 5

6 Skolan hade mycket god svarsfrekvens på enkäterna något som ger oss en god bild av läget på skolan. Vårterminens kartläggning drog ut på tiden och analyserna tog tid på sig att komma in vilket i sin tur ledde till att vi inte kunde lyfta resultatet på APT i maj. Trygghetsgruppen sammanställde de analyser och förbättringsområden som lämnades in. Underlaget var inte komplett då inte alla klasser lämnade in sitt resultat. De nya förbättringsområdena lämnades ut och är klara att börja arbeta med direkt när höstterminen startar. I enkäten finns en möjlighet för elever att ange sig själv eller en kamrat som utsatt. För att försäkra oss om att alla som skriver sitt namn eller har blivit uppmärksammade av kompisar ska bli kontaktade av en vuxen kommer skolan att skärpa rutinen kring dessa elever. En elev som på något sätt nämnts i enkäten ska skyndsamt kontaktas av klassläraren eller annan pedagog. De ska i sin tur ta kontakt med skolans elevhälsoteam. (se rutiner för att upptäcka) Mål 3- Schemalägga strategiskt för att undvika utsatta platser Trycket vid entréerna har blivit något bättre enligt eleverna. Några klasser har förskjutit sin rast för att slippa trängas. Några elever påpekar att det är stökigare i entrén när alla kommer tillbaka från efter helg eller lov. Det är något vi tar till oss och ser till at det finns vuxna där för att möta upp. Omklädningsrummen är en svår nöt att knäcka. Att undvika krockar har inte gått att lösa under detta läsår då många elever ska turas om. Vi måste framöver tänka på vilka klasser som krockar, äldre/yngre. Rastvaktsschemat har fungerat bättre men har fortfarande sina brister. När någon är frånvarande av olika anledningar finns ingen back-up. Eleverna har tydligt berättat vad de tycker borde förändras. De vill ha mer vuxna på baksidan och även att de på framsidan engagerar sig mer. Skolan gör nu en satsning till hösten då vi har flera pedagoger som gått kursen Det händer på rasten - en fortbildning om rastaktiviteter. Vi hoppas i och med detta att vi till hösten blir fler vuxna ute på gården. Kartläggningen säger att i de flesta fall där någon känt sig kränkt har det varit på skolgården. Det är fakta som skolan måste ta till sig och fundera över. (se förebyggande mål 3) Mål 4- Spelregler- schysst spel Klasserna jobbar dagligen med att förbättra attityder i samband med fotboll/king/innebandy. Vi kan se en viss förbättring på fotbollsplanen. Elevrådet har i samarbete med klasserna tagit fram fotbollsregler. Trots det ser vi att det förkommer olika varianter av spel där uteslutning förekommer. Det är något skolan måste jobba aktivt mot. Clown och King är sådana lekar som skolan måste titta mycket kritiskt på och fundera på hur vi kan minimera risken för kränkning. Vi ser också att det är nästan bara pojkar som spelar fotboll medan flickorna sitter och tittar på. Även det är något vi tar med oss och tillsammans med elevrådet funderar vi på hur vi kan förbättra situationen. (se förebyggande mål 2) 6

7 Rutiner för att förankra likabehandlingsplanen Planen presenteras för personalen vid terminsstart. Övrig personal delges av biträdande rektor. (SODEXO, vaktmästare, skolsköterska, bibliotekarie) Planen presenteras för vårdnadshavare på första klassmötet. Ansvarig för skolan hemsida ser till att planen finns tillgänglig på hemsidan till skolstarten. Klasslärare presenterar planen för eleverna vid skolstart. Trygghetsgruppen kommer ut i klasserna och presenterar sig vid höstterminens början. De upprepar rutiner vid kränkning i klassen. Planen utvärderas av all personal i slutet av vårterminen Rutiner för att förankra skolans ordningsregler Ordningsreglerna presenteras för personalen vid terminsstart. Övrig personal delges av bit. rektor. (SODEXO, vaktmästare, skolsköterska, bibliotekarie) Ordningsreglerna presenteras för vårdnadshavare på klassmöten. Ansvarig för skolans hemsida ser till att ordningsreglerna finns tillgänglig på hemsidan vid skolstart. Ordningsreglerna anslås på lämplig plats av elevrådet. Klasslärare presenterar ordningsreglerna för eleverna vid skolstart. Ordningsreglerna utvärderas av all personal under mars månad

8 Mål för det främjande arbetet Mål 1 Elevledda aktiviteter Vad ska göras: När ska det göras: Vem är ansvarig: Hur och när utvärderar vi målet: Skolan ska arbeta för att öka antalet elevledda aktiviteter. Vid fadderverksamhet, raster, fritids/fritidsklubbstid eller annan möjlig tid. Personal och elever Elever och ansvarig pedagog utvärderar tillsammans när aktiviteten genomförts. Utvärderingen samlas i ELEVAKTIVITETSPÄRMEN i kopieringsrummet och används som underlag vid utvärderingen av detta mål. Mål2 Fördjupning i trygghetsfrågor Vad ska göras: Fördjupa personalens kunskaper i trygghetsfrågor enligt Gävlemodellen. När ska det göras: Som stående punkt på arbetslagen. Vem är ansvarig: Biträdande rektor, personalutbildarna och utvecklingsledare. Hur och när utvärderar vi målet: Målet utvärderas i arbetslaget i slutet av varje termin. Utvärderingen skickas till biträdande rektor. 8

9 Mål och åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Mål 1 Skapa tydliga rutiner för förankring av skolans ordningsregler Vad ska göras: Rutiner för att förankra skolans ordningsregler ska skapas. När ska det göras: Rutinen skrivs in i likabehandlingsplanen Vem är ansvarig: Biträdande rektor. Hur och när utvärderar vi målet: Vi utvärderar på APT i september Mål 2 Arbeta aktivt mot maktlekar Vad ska göras: Skolan ska arbeta för att motverka lekar där elever på olika sätt utesluts. Diskutera och förändra spelregler tillsammans med eleverna. När ska det göras: Arbetet startar vid terminens första klassråd och tas vidare till elevrådet. Vem är ansvarig: Klasslärare- elevrådsansvarig- all personal Hur och när utvärderar vi målet: Vid kartläggningen i oktober Mål 3 Arbeta aktivt för att motverka konflikter på utsatta platser Vad ska göras: Schemat ska läggas så att personal finns vid/i omklädningsrummen. äldre och yngre elever inte byter om efter varandra. trycket minskar vid in- och utgång. Förbättra rutiner när personal som har rastansvar är frånvarande. Efter helg/lov tar personalen mot i entréerna. När ska det göras: Vem är ansvarig: Hur och när utvärderar vi målen: I samband med terminsstart och schemaläggning. Schemaläggare i samarbete med all personal. I samband med kartläggningen lyfts dessa områden i intervjuer/diskussioner med eleverna. 9

10 Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Personalen skapar god kontakt med vårdnadshavare genom kontinuerlig kontakt med hemmet, bl. a. genom veckobrev, utvecklingssamtal och klassmöten. Möjlighet att lyfta elevärenden vid varje arbetslagsmöte för att tillsammans på ett tidigt stadium motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Raster och luncher är vuxenbemannade. Tillbudsrapportering sker vid tillbud/skada samt vid hot och våld mellan elev- elev, personal- elev, elev- personal, och används som underlag i elevhälsoarbetet. Trygghetsgruppen ska vara känd för alla elever, vårdnadshavare och all personal. Insatser av trygghetsgruppen beslutas av biträdande rektor. Klassråd Kartläggning av problemområden. Elever som uppmärksammas i kartläggningsenkäten lyfts i elevhälsoteamet. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på skolans hemsida. 10

11 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever: Alla vuxna som ser någon form av kränkande behandling är skyldiga att ingripa. Personen som ingripit har ansvaret för att utreda/åtgärda till det att ärendet eventuellt överlämnas till ansvarig klasslärare. Vuxen på skolan har samtal med de berörda så snart som möjligt. Ansvarig Fritidspedagog/Förskollärare/Klasslärare informeras. Vårdnadshavare till samtliga berörda ska informeras samma dag som samtalen genomförs. Dokumentation sker av ansvarig vuxen. Biträdande rektor och arbetslaget informeras. Uppföljningssamtal med de inblandade genomförs och dokumenteras. Om kränkning upprepas informeras biträdande rektor/rektor Insatser av trygghetsgruppen beslutas av biträdande rektor Dokumentation överlämnas till Trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen kontaktar de elever som är inblandade och inhämtar så mycket information som möjligt samt dokumenterar. Om misstanken om diskriminering/kränkning/trakasserier bekräftas genomförs ytterligare samtal med de inblandade. Vårdnadshavare till de inblandade kontaktas och informeras om situationen. Uppföljning och dokumentation fortgår tills man vet att diskrimineringen/ kränkningen/trakasserierna har upphört. Om ingen förbättring har skett överlämnas ärendet till biträdande rektor/rektor som sammankallar till Elevhälsokonferens med vårdnadshavare, berörd personal och representant från Trygghetsgruppen. Upphör inte diskrimineringar/kränkningar/trakasserier omedelbart efter detta skall biträdande rektor/rektor besluta om vidare åtgärder. Detta kan innebära att anmälan görs till annan myndighet. Vid behov kontaktas speciallärare, skolsköterska och/eller kurator. 11

12 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal: 1. Den vuxne som får kännedom om att en elev känner sig kränkt/diskriminerad/ trakasserad anmäler detta till biträdande rektor/rektor. Biträdande rektor/rektor ansvarar för att utredning sker. Allt dokumenteras skriftligt och dateras. 2. Om ovanstående inträffar ska ansvarig chef informera och ta stöd av personalfunktionen (PA) på förvaltningen. PA är behjälplig med eller genomför utredning och föreslår tillsammans med ansvarig chef adekvata åtgärder. 3. Ansvarig chef hanterar frågan ur ett skollagsperspektiv och informerar huvudmannen enligt rutin. 4. Ansvarig chef informerar berörda föräldrar samt tillser att det finns dokumentation om ärendet. Ansvarig chef informerar om/delger beslutade åtgärder till berörd personal. 5. PA stöder ur ett arbetsrättsligt perspektiv samt dokumenterar utredning och eventuella arbetsrättsliga åtgärder. Kontaktpersoner vid trygghetsärenden Biträdande Rektor Ingrid Larsson tel Skolsköterska Christer Mattisson tel Rektor Eva Lantz tel Trygghetsteam Christina Ahl tel , Lotta Forsén 12

13 Begrepp och definitioner Diskrimineringsgrund Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla illa, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med begreppet könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. 13

14 Etnisk tillhörighet Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Kränkande behandling Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. (Allmänna råd & kommentarer för att främja likabehandling och diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.) Konflikt Ordet konflikt kommer från latinet, conflicto och betyder sammanstötning. Enligt Fisher (1990) kan en konflikt uppstå när två eller flera parter eller grupper uppfattar sig ha olika och oförenliga behov, intressen, synsätt/normer, värderingar eller mål, vare sig det leder till aggressiva handlingar eller inte. 14

15 Styrdokument Läroplan för grundskolan, Lgr11 Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Läroplan för förskolan, Lpfö98 En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Skollagen 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. (Skollagen 6 kap. 6 ) Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. (Skollagen 6 kap. 7 ) En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (Skollagen 6 kap. 10 ) Diskrimineringslagen Skolorna skall bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Detskall varje år upprättas en likabehandlingsplan som beskriver vilka åtgärder man tänker vidta för att förebygga och förhindra trakasserier. Planen skall även beskriva hur man agerar i akuta situationer, ansvarsfördelning, dokumentation med mera. 15

16 Skolverkets allmänna råd Allmänna råd och kommentarer För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskrimineringsgrunderna. Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Ålder 16

17 Ordningsregler Jag rör mig lugnt i skolans lokaler och korridorer. Jag följer våra skogränsregler. Jag använder skolans datorer på ett förnuftigt sätt. Jag förvarar min mobil avstängd i väskan hela skoldagen om inte annan överenskommelse gjorts med vuxen. Jag lämnar värdesaker hemma. Skolan ansvarar inte för dessa. Jag tar inte med tuggummi eller godis till skolan. Jag deltar i skollunchen och uppför mig lugnt i matsalen. Jag får inte kasta snöboll. Jag går ut på rast och håller mig inom anvisat område. Jag parkerar min cykel på anvisad plats och cyklar inte på skolgården. Skolan rekommenderar att leksaker, samlarbilder, mobiltelefoner mm lämnas hemma. Skolan tar inte ansvar för medtagna saker. När skolans regler inte följs 1. Berörd pedagog samtalar med eleven 2. Berörd pedagog kontaktar hemmet. 3. Vid upprepade tillsägelser informeras biträdande rektor som kontaktar vårdnadshavare. Vid åverkan får eleven tillsammans med personal på skolan möjlighet att åtgärda felet. 17