Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef, Rektor, Doktorand Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Relevanta dokument
Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef, Rektor, Doktorand Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

CPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Hur påverkas utveckling och hälsa av att utsättas för svåra påfrestningar i barndomen?

Child Parent Psychotherapy - CPP ERICASTIFTELSEN

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping

Traumamedveten omsorg

Child Parent Psychotherapy (CPP) - Evidensbaserad behandling för traumatiserade förskolebarn och deras omsorgsperson.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

Akuta insatser för barn och unga efter svåra händelser

Child Parent Psychotherapy, CPP

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Små barn och trauma Kungsporten Huskvarna

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg. Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning

Traumarelaterade tillstånd hos barn. Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut Biträdande enhetschef BUP Traumaenhet.

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

De tre pelarna i Transformerande omsorg. Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar"

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2014

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Utbildningsplan för Ericastiftelsens uppdragsutbildning i Child Parent Psychotherapy (CPP) 20 hp. Nivå: Avancerad

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Kommunförbundets nätverksverksdag Perspektiv på ACE (Adverse Childhood Experienses) och dess påverkan på barn, familjer och behandling Liv

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

Våldsutsatta barn att förstå, uppmärksamma och stödja Varberg och Halmastad

VÄCK DEN BJÖRN SOM SOVER

Trauma och Prostitution

Kris och Trauma hos barn och unga

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Kursbeskrivning fristående kurs: Barn, unga och trauma

Små barn och trauma MELLANRUMMET Anna Norlén Stockholm

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier.

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

TRAUMA OCH HANDLEDNING. Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13

Våld i nära relationer ur ett barnperspektiv att förstå, uppmärksamma och handla Västerås

Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet

Våldsutsatta barn att förstå, uppmärksamma och stödja Ljungby

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/

Våld i nära relationer

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019

Åhörarkopior. pedagogiskpsykologi.se/material. Böcker. Förkunskaper. Syfte med dagen, : Anton Sjögren leg.

TRAUMAKUNSKAP OCH BEMÖTANDE I SKOLAN

- hur kan vi alla hjälpa till?

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Teaching Recovery Techniques. Anna Sarkadi Professor i socialmedicin, Uppsala universitet

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Våld i nära relationer en risk för små barns hälsa och en uppgift för barnhälsovården Värna våra yngsta Stockholm oktober 2017

Svenska föreningen för familjeterapi Vetenskapligt symposium, Karlstad oktober 2016.

Vad har du varit med om? - Vad är ett psykiskt trauma, vad kan man göra åt det?

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Barn utsatta för våld i Sverige

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet

Affektteori och affektsmitta

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG

Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Trauma och återhämtning

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Psykoterapeutiska interventioner i sårbara späd- och småbarnsfamiljer. Eva Tedgård, leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand, Lunds universitet

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014

Barns utsatthet att förstå och förändra. Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet

Det försummade barnet

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Transkript:

Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetschef, Rektor, Doktorand Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapeutprogram; barn & unga Div kurser, uppdragsutbildning Psykoterapi i olika former för barn och unga (0 25 år) Forskning och metodutveckling Ca 25 medarbetare psykologer, psykiatrer, socionomer, specialpedagoger, administratörer Grundad 1934 www.ericastiftelsen.se

Webbinariets innehåll Traumateori - utvecklingspsykologi, anknytningsteori, neuropsykologi Konsekvenser av trauma för små barn Vad vi vet om vad som fungerar - stöd och behandling

Vad är påfrestning? Från stress till trauma Förväntad, utvecklingsmässigt & kulturellt accepterad stress Emotionellt påfrestande stress Traumatisk stress (Lieberman, 2010) 4

Vad är trauma? Externt hot mot fysisk säkerhet (hot, våld, förlust, död etc) Oförutsägbarhet, skräck, hjälplöshet Överväldigande för individen: kan ej hantera händelsen, reglera reaktioner med egen kapacitet (coping) eller omgivningen (anknytningsrelationer) Kan orsaka långvarig/bestående psykisk skada Lieberman, 2001; Dyregrov, 2010 van der Kolk, 2005

Traumateori typ I & II Katastrofer & olyckor (typ I, single events) Återkommande påfrestningar, ofta i omsorgssystemet (typ II, complex events)

Hur djup skada kan det som hänt ha orsakat? Skydds-, risk- och sårbarhetsfaktorer Vad och hur har det hänt? Vem är drabbad? Ålder, kön, sårbarhet, disposition När i utvecklingen? Är omsorgssystemet inblandat/berört? Hur reagerade omgivningen? Potentiellt traumatiserande händelser Kombinationen potentiellt traumatiserande händelse och uteblivet regleringsstöd traumatiserande för barn/unga

Ökad risk för traumatisering Att vara liten Egen sårbarhet/disposition Grav exponering (nära, ofta, grovt) Beroendeställning till förövare Bristande skydd, trygghet, bekräftelse och stöd

Reglering nyckelbegrepp i traumateori Små barn blir lätt dysreglerade Behöver hjälp att stå ut med, hantera och förstå sina känslor genom att den vuxne ger regleringsstöd Goda erfarenheter av reglering lägger grund för kommande egen förmåga självreglering och bygger förväntan om positivt bemötande (inre arbetsmodeller)

Trygghet - utforskande Trygghet, närhet och avstånd, utforskande aspekter som hänger samman Dynamiken mellan avstånd och närhet - utvecklingsgenererande

Vuxnas aggressivitet Hot/fara/otrygghet hämmar utforskande och utveckling https://www.youtube.com/watch?v=7fc4qrd1vn8 Ill Stina Wirsén

Fördjupad förståelse av traumatisering

Neurobiologiskt perspektiv på trauma HPA-axeln. Hormon- och beteendesystemet som är kroppens svar på stress. Hypothalamus (H) hypofysen (P) binjurebarken (A)

Tänka Känna Uppfatta Reagera

Tänka Känna Uppfatta Reagera Hjärnfunktioner som fokuserar på hot och överlevnad blir mer aktiva än de för utforskande och inlärning

Konsekvenser av traumatisk stress Små barn och deras hjärnor är extra sårbara: hjärnan formas mer av stimulans än genom mognad överproduktion av synapser de minst använda tillbakabildas (pruning) prefrontalcortex utvecklas som mest under barnets första tre år intensiv, formbar och känslig period förmågan till självreglering och affektmodulering under stark utveckling

Hur kan regleringssvårigheter yttra sig?

Regleringssvårigheter Ett överstimulerat, irritabelt och hypersensitivt nervsystem (hjärna, csn) kan leda till regleringssvårigheter avseende: Koncentration, fokus, minne Reaktioner, känslor, impulser Socialt samspel (aggressivitet/tillbakadragenhet) Fysiska signaler

Typiska beteendeförändringar Förskolebarn (0 6 a r) Aktiverat anknytningsbeteende, kla ngighet, separationskänslighet Sto rningar i mat- och sovmo nster A terupprepning i lek och beteende Drar sig undan, minskad leklust

Minskad förmåga till inlärning Otrygghet/ökad klängighet medför minskat utforskande-beteende och hämmad nyfikenhet Selektiv uppmärksamhet på och känslighet för upplevt hot och fara leder till att annan relevant information missas (minskad spontan inlärning) Koncentrationsstörningar och svårigheter att fokusera leder till minskad uthållighet vid inlärning och inför nya uppgifter/utmaningar

40-60% av barn utsatta för våld utvecklar allvarliga symtom La g sja lvka nsla och depressivitet (Grych, Jouriles m. fl, 2000) Symtom pa posttraumatisk stress (Sternberg m. fl., 2006). Aggressivitet, bena genhet att anva nda va ld, irritabilitet, hyperaktivitet och antisocialt beteende (Howell, 2011). Fo rsa mrad fo rma ga till emotionell reglering (Margolin, 2005).

Symtom & diagnoser efter trauma Ångest Sviktande självkänsla Somatiska krämpor Tillbakadragenhet Koncentrations-/inlärningssvårigheter Oro Aggressiva beteenden Ätstörningar Självmordstankar Hyperaktivitet Depression Självskadebeteende Språkstörning Sexualiserat beteende Dåligt uppförande Tvång Trots Fobier Sömnsvårigheter Vanligaste diagnoser hos utsatta barn: ADHD, Depression, Ångest, Beteendestörning, PTSD (Pelcovitz et al, 2000)

Posttraumatiska tillstånd Traumarelaterade diagnoser Anknytningsstörning Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Akut stressyndrom Anpassningsstörning Övriga diagnoser Depression Ångest Somatiska syndrom Komplicerad sorg Dissociativa störningar Missbruk

Adverse Childhood Experiences (ACE-studien, Felitti et al 1998)

Den största internationella studien om förekomst av negativa barndomsupplevelser och samband med hälsa i vuxen ålder (Felitti et al, 1998). Upprepats i flera nya studier. 1. Negativa barndomsupplevelser är betydligt vanligare än vad vi vanligtvis är medvetna om. 2. Starkt samband mellan antal negativa barndomsupplevelser och riskbeteende. 3. Starkt samband mellan antal negativa barndomsupplevelser och psykisk sjukdom/missbruk i vuxen ålder. 4. Tydligt samband mellan negativa barndomsupplevelser och fysisk sjukdom i vuxen ålder.

ACE-study: Negativa barndomserfarenheter och rökning som vuxen % 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 0 1 2 3 4-5 6 or more 1 2 3 4-5 > 6 ACE Score p<.001

% Alcoholic ACE-study: Negativa barndomserfarenheter och alkoholism i vuxen ålder 18 15 % 16 14 12 4+ 10 % 10 5 % 0 % 8 6 4 2 0 0 ACE-score 1 2 ACE Score 3

% Have Injected Drugs ACE-study: Negativa barndomserfarenheter och intravenöst drogmissbruk 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 0 1 2 3 4 or more 0 1 2 3 >4 ACE Score p<0.001

% Attempting Suicide ACE-study: Negativa barndomserfarenheter och självmordsförsök 25 20 % 20 15 10 15 10 4+ 5 0 % 5 0 0 1 2 3 ACE Score

Förekomst av våld mellan vuxna i familjen 8 % i normalpopulation, 2 % ofta 20-60% i kliniska populationer (t ex patienter inom BUP, socialtjänst) Starkt samband med barnmisshandel (Rädda Barnen, SCB, Brå)

Det mesta talar för att vi inte kommer upptäcka utsatthet Föräldrar/förövare döljer och förnekar/förringar (Hydén, 2005) Barn berättar ytterst sällan om missförhållanden i hemmet (avsaknad av begrepp, rädsla, bristande tillit) (Georgsson et al., 2011) Personal i Socialtjänst och Hälso- och sjukvård (BUP) är obenägna att fråga om våld (Broberg et al., 2011, Hultmann, 2015) Personal som arbetar med barn är obenägna att anmäla oro (Svensson et al., 2015) Utredningar i Socialtjänst och Hälso- och sjukvård görs utan att barnet träffas enskilt (Broberg et al., 2011)

Vad underlättar för personal att uppmärksamma och anmäla? Kunskap Formulär och rutiner för att fråga och registrera uppgifter om utsatthet Rutiner och stöd vid anmälan till socialtjänst och ev polis Rutiner för återkoppling och samverkan Träning och vana hur fråga, säga, svara?

Visa att du är beredd att lyssna och ta emot Sto d med fra gor: Hur var det för dig? Var, när, hur? Berätta ga rna igen/mer! Fokus på fakta och i vilken ordning saker hände avvakta med känslomässigt fokus Ta hjälp av lite saker, penna, papper, etc som stöd om barnet vill berätta genom att visa Planera för uppföljning ill: Moa Hoff Om barn berättar

Stöd och behandling för barn vid traumatillstånd

Insatstrappa Spec behandlingsinsats Fokuserad stödinsats Information & bekräftelse Skydd & Trygghet

Traumamedveten omsorg Vad alla behöver efter svåra påfrestningar (Howard Bath) Skydd och trygghet Goda relationer, omsorg och positiva sammanhang Strategier för att hantera stress och möta nya utmaningar och svåra situationer (coping)

People will forget what you said, people will forget what you did, but people will never forget how you made them feel. (Maya Angelou)

Vilka barn behöver specialiserad behandling? 40 60% av barn/unga som utsatts för upprepade traumatiska påfrestningar Utvecklat egen problematik, funktionssänkning och (ibland) lidande Barn/unga placerade i jouroch familjehem, institutionsvård

Traumabehandling Forsknings- och kunskapsläget Forskningsevidens för barn yngre barn Project Support socialtjänstverksamhet Child Parent Psychotherapy (CPP) BUP etc Beprövad erfarenhet: Föräldrastöd, Gruppinsats, fokus på anknytning/relationer, Uttryckande/skapande terapier med traumafokus, Trappan Läkemedelsbehandling: Behandling av symtom (ångest, sömnstörning, depression) som stöd till psykoterapi (Foa, 2009; Courtois & Ford, 2013; BUP Stockholms riktlinjer 2015, irisk studien 2015)

CPP Manualiserad Komponentbaserad Manual: Don t Hit My Mommy! A Manual for Child-Parent Psychotherapy with Young Children Exposed to Violence and Other Trauma (Lieberman, Ghosh Ippen & Van Horn, 2015) Grundbok: Psychotherapy with Infants and Young Children. Repairing the Effects of Stress and Trauma on Early Attachment (Lieberman & Van Horne, 2008)

När är det lämpligt att använda CPP? Efter situationer, enstaka eller upprepade, när barnvuxen relationen påverkats negativt av svåra påfrestningar, som t ex: Omsorgspersonen har utsatts för våld i nära relation Barnet har utsatts för misshandel, omsorgssvikt, övergrepp Olyckshändelser, våldsbrott, naturkatastrofer Sorg/dödsfall/förlust Depression eller annan psykisk sjukdom hos förälder Annan svår stress i familjen som påverkar anknytningssystemet

Grunder i CPP Teoretiskt integrativ utvecklingspsykologi, neuropsykologi, anknytningsteori, traumateori, PDT-& KBT-tekniker. Flexibel modell, 15 30 behandlingstillfällen vanligt. Lek, bild och rörelse har central plats i CPP Mål: stärka anknytningsrelationer, skapa mening av det som skett, öka förståelse för hur barn och relationer påverkas av trauma/påfrestningar, stärka föräldraförmågor och stimulera typisk utveckling hos barn.

Målrelaterade komponenter i CPP Föräldern som skyddande sköld Föräldern som legitim autoritet Att stödja normalutveckling Ghosh Ippen

Att normalisera reaktioner på trauma Att förstå betydelsen av beteende Att översätta och förmedla Ghosh Ippen

Att skilja på att minnas och återuppleva Dyadisk affektreglering Att konstruera en traumaberättelse - möjlighet att gemensamt göra det som hänt begripligt, finna mening, få perspektiv, sammanhang och utveckla affektreglering kopplat till trauma

Före behandling Efter behandling Ghosh Ippen