Kvalitetsrapport Storåskolan Läsåret 2017 2018
Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 2.1 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 2.2 Kunskaper, bedömning och betyg... 6 2.3 Skola och hem... 11 3. Enhetens prioriteringar i kvalitetsarbetet... 12 4. Förskoleklassen... 16 5. Förvaltningens prioriteringar läsåret 2017 2018... 17 6. Rektors sammanfattande analys... 23 7. Prioriterade åtgärder i kvalitetsarbetet inför 2018 2019... 23 2
1. Grundfakta Elever Antal elever Andel flickor Andel pojkar Andel elever med utländsk bakgrund Andel föräldrar med eftergymn. utb. Årskurs 1 9 209 49% 51% 22% 28% Personal Heltidstjänster lärare Lärare med ped. högskoleexamen Elever per lärare Lärare, tillsvidareanställda 20,0 75,2% 10,5 78,2% Källa: Skolverket 3
2. Resultat 2.1 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande Elevernas trivselenkät 2017-2018 VT -17 HT- 17 Jag känner mig trygg i skolan. 91,2 88,2 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. 40,2 51,1 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. 54,9 63,0 Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. 72,6 77,2 Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. 78,5 78,7 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. 62,7 63,7 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen. 89,2 91,3 Det finns arbetsro i klassrummet. 58,8 50,4 I min skola har vi en bra miljö på lektioner och raster. 64,7 66,2 Lärarna i min skola behandlar oss elever på ett bra vis. 70,5 81,9 Eleverna i min skola behandlar varandra på ett bra vis. 67,6 70,8 Det finns någon vuxen i skolan som jag kan berätta för om jag eller nån annan blir utsatt för kränkande behandling. 79,4 66,9 Jag trivs i skolan. 76,4 78,8 Svarsfrekvens: 58% Analys Trivselenkäten har inte genomförts under vårterminen 18. Generellt kan vi konstatera att svaren blivit bättre i 10 av 13 frågor. Det är förstås glädjande och vi ser det som positivt. Den största ökningen kan skönjas på frågan om att lärarna behandlar eleverna på ett bra vis. En annan fråga som ökat mycket är en av skolans egna prioriteringar sedan föregående år, nämligen den frågan som handlar om att skolarbetet ska locka till fortsatt nyfikenhet. Det är naturligtvis något som vi ser som otroligt bra och visar att skolan är på rätt väg. Resultaten av enkäten är inte tillfredsställande. Det gäller generellt, både på antalet som svarat samt på resultatet på alla frågor. Vi strävar efter ett mycket bättre resultat. Det som utmärker sig mer negativt är frågorna som handlar om arbetsro och om det finns vuxna att vända sig till på skolan när det förekommer kränkande behandling. 4
Åtgärder Först och främst ska vi arbeta fram en rutin där målet är att alla våra elever ska svara på trivselankäten. Enkäten kommer genomföras på mentorstid i alla skolans klasser samt vid extra tillfällen om man varit frånvarande vid ordinarie tillfälle. Vi ska arbeta vidare med värdegrundsarbetet och naturligtvis fokusera på arbetsro och det förebyggande arbetet mot kränkande behandling. Vi kommer under hösten att utbilda fler vuxna på skolan till att arbeta i skolans Trygghetsteam. Ett team som mestadels ska arbeta förebyggande men som också arbetar mer aktivt om det skulle uppstå trakasserier och kränkande behandling. Viktigt att vi arbetar vidare med relationsskapandet mellan elever och pedagoger men naturligtvis också i och mellan elevgrupper. Vi ska arbeta på ett strukturerat och tydligt sätt med elevernas trivsel och ser det som en av våra viktigaste prioriteringar inför kommande läsår. Har vi elever som känner otrygghet så får vi inte heller det studieresultat som är önskvärt. Det handlar om att återigen införa rastvakter även i åk 6-9, för att öka andelen vuxna i elevhall och på skolgård. Vi har under vårterminen påbörjat ett arbete tillsammans med vårdnadshavare och elever i kommande åk 8 för att få ett bättre klimat gällande värdegrund. Det arbetet har fallit positivt ut och vi tänker fortsätta med det i den gruppen. Naturligtvis är det något vi kan tänkas arbeta med i fler av skolans grupper/klasser om vi ser det som nödvändigt. Vi ska också arbeta vidare med våra klassrumsrutiner och vi har även i slutet av vårterminen stramat åt skolans regler då vi kände att det behövdes. Där tänker vi även fortsättningsvis ta hjälp av skolans elevråd för att förankra vårt arbete ut till klasserna. Vi kommer naturligtvis också arbeta vidare med att förbättra vårt arbete som handlar om att visa för eleverna hur de ligger till gällande sitt skolarbete. Där ingår att personalgrupp i olika konstellationer diskuterar tex, formativ bedömning och hur vi förmedlar detta vidare till eleverna. I det arbetet ingår också att tydliggöra rutinerna kring tex betygsvarning.. 5
2.2 Kunskaper, bedömning och betyg Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 6 ENGELSKA Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 66,7 66,7 66,7 75 Totalt 66,7 66,7 66,7 75 Tabell 1 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i engelska. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 6 MATEMATIK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 66,7 46,7 55,6 58,3 Totalt 66,7 46,7 55,6 58,3 Tabell 2 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i matematik. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 6 SVENSKA och SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 75 30 54,5 63,2 Totalt 75 30 54,5 63,2 Tabell 3 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i svenska/svenska som andraspråk. Källa: IST Analys 6
Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 9 ENGELSKA Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Klass 9 88,2 100 92,9 96,3 Totalt 88,2 100 92,9 96,3 Tabell 4 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i engelska. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 9 MATEMATIK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Totalt Tabell 5 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i matematik. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 9 SVENSKA och SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Klass 9 100 73,7 83,9 86,2 Totalt 100 73,7 83,9 86,2 Tabell 6 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i engelska. Källa: IST Analys 7
Måluppfyllelse vårterminen 2018 åk 6 Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Klass 6 43,8 28,6 33,3 42,3 Totalt 43,8 28,6 33,3 42,3 Tabell 7 Andel (%) elever med betyget A-E. Källa: IST Analys Behörighet vårterminen 2018 åk 9 Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Klass 9 91,7 56 67,6 75,8 Totalt 91,7 56 67,6 75,8 Tabell 8 Andel (%) elever med behörighet till yrkesprogram. Källa: IST Analys Analys Analys åk 6, överlag så visar nationella proven i åk 6 på mycket bristande resultat. Det gäller i alla tre kärnämnen. Analys: Svenska I åk 6 så är det relativt hög andel elever (32%) som har annat modersmål än svenska. Något som också syns i resultatet ovan. Dock är resultatet gällande pojkarna i åk 6 väldigt negativt. Flickorna har ett betydligt bättre resultat. Nationella proven visar främst på bristande kunskaper gällande läsning och läsförståelse. Det kan också ses ett samband mellan bristande resultat och frånvaro på flera av eleverna. Analys: Engelska I ämnet engelska är skillnaden i resultaten mellan pojkar och flickor obefintligt. Generellt kan ses att alla förmågor som betygssätts och bedömts behöver stärkas. Dock visar resultatet på en viss positivitet gällande den muntliga delen. Även här kan man se ett samband mellan frånvaro och resultat hos enskilda elever. Analys: Matematik Resultatet i ämnet matematik är väldigt bristfälligt. Det finns dock en skillnad mellan pojkar och flickor. Där flickorna har ett betydligt bättre resultat än pojkarna. Inom ämnet matematik kan man även här se ett samband mellan frånvaro och bristande resultat. Resultaten visar på att gruppen som helhet saknar grundläggande begrepp och att de behöver träna på att visa skriftliga lösningar. 8
Svenska åk 9 Åk 9 visade på ett bra resultat på den muntliga delen och det stämmer överens med ansvariga pedagogers uppfattning från ordinarie undervisning. 13 elever fick betyget B eller A. Alla flickor klarade nationella proven i svenska. Flera av eleverna som ej nått godkänt på proven har också hög frånvaro från ordinarie undervisning. Klassen som helhet presterade på förväntad och god nivå gällande läsförståelse. Något sämre resultat påvisas i skrivandet. Engelska åk 9 Resultatet är positivt, 96,3 % når godkänt. Det positiva resultatet syns tydligast inom läsförståelse och hörförståelse. Ingen större skillnad mellan pojkar och flickor. Även inom engelskan kan man se ett samband mellan frånvaro hos elever och elevernas resultat. Matematik åk 9 Här genomförde skolan NP med ett utybytesprov och får därmed inte ut exakta siffror. Resultatet av genomförda prov är inte så positivt. Vi saknar elever som når högre betyg. Många elever klarade godkänt med liten marginal. Ingen större skillnad mellan pojkar och flickor kan ses. Åtgärder Årskurs 6 Gruppen som vid provtillfället var en klass kommer få fler elever till Ht-18. Det innebär att klassen kommer delas i 2 mindre klasser. Något som vi anser kommer gynna studieresultaten Vi behöver också arbeta mer aktivt med öka elevernas närvaro och delaktighet på lektionerna Svenska: Gällande denna årskurs behöver vi arbeta med läsning och läsförståelse, någonting som verkligen behöver prioriteras. Då hela deras studieresultat påverkas av bristande kunskaper inom det området. Naturligtvis ska läsning och läsförståelse också prioriteras i lägre årskurser så vi inte hamnar i samma situation i framtiden. (Vi ska genomföra screeningtester på de lägre årskullarna, för att kartlägga i tid) Gruppen som helhet behöver också fokusera på att skriva genretexter något som också det ska prioriteras kommande terminer. Likväl att skriva sammanhängande texter.. Engelska: Vi har redan under Vt-18 gjort insatser då indikationer på ett icke önskvärt resultat uppmärksammades. Skolan satte då in extra resurs i ämnet så viss delning kunde ske i ämnet, då klassen var ca 30 elever. Vi kan se, trots bristande resultat på na-prov, att det gett resultat. Vi har tillsatt en ämnesutvecklare i ämnet som kommer hjälpa till med kartläggning och inventering av vilka elever som är i behov av extra stöd och vilka insatser som skulle kunna tänkas bli aktuella. Matematik: Under senare del av Ht-18 fick skolledningen indikationer på att resultatet i åk 6 och ämnet matematik var sjunkande. Då sattes extra resurser in och personalen kunde se en förbättring. Dock så hann det inte ge effekt på resultatet på na-provet i ämnet. 9
Gällande resultatet så kan vi konstatera att åk 6 behöver träna på grundläggande begrepp och det bör ses som prioriterat för att komma vidare i ämnet. Vi har även som i engelska tillsatt en ämnesutvecklare i ämnet som kommer hjälpa till med tidiga kartläggningar inom ämnet och hjälpa övriga matematiklärare i upplägget av undervisningen. Inom den tjänsten ryms även att komma med förslag på lösningar för att komma till bukt med det bristande resultat som kan konstateras. Åtgärder årskurs 9: Svenska Resultaten visar att vi behöver arbeta mer med att skriva olika typer av texter samt träna mer på källhänvisning och källhantering. Vi kommer till hösten genomföra ämnesträffar i ämnet, där ämneslärare från skolans tidigare årskurser kommer finnas med. Detta för att analysera ytterligare då resultaten av skolans måluppfyllelse i ämnet inte är positivt. Engelska För att höja betygen i ämnet behöver vi generellt höja kunskaperna i alla språkförmågor som bedöms i NP och betygskraven. Vi har från Ht-18 en ämnesutvecklare i ämnet på skolan som kommer kartlägga och kontinuerligt följa upp elevernas resultat och komma fram till förbättringsåtgärder. Matematik Vi har från Ht-18 tillsatt en ämnesutvecklare i ämnet som ska hjälpa till med kartläggning av elevernas resultat och förslag på åtgärder för att nå högre resultat. Vi kommer till hösten genomföra ämnesträffar i ämnet, där ämneslärare från skolans tidigare årskurser kommer finnas med. Detta för att analysera ytterligare då resultaten av skolans måluppfyllelse i ämnet inte är positivt. 10
2.3 Skola och hem Vårdnadshavarnas nöjdhetsenkät 2017-2018 Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Personalen på skolan har positiva förväntningar på mitt barns kunskap och lärande. I skolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. Jag får information om de mål som styr verksamheten. Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. Jag känner mig delaktig i mitt barns skolarbete. Jag uppfattar att det finns arbetsro i skolan. Mitt barns skola har en bra miljö och utrustning för lärande. Mitt barn trivs i skolan. Mitt barn känner sig tryggt i skolan. Mitt barn får ett bra bemötande av skolans personal. Jag är nöjd med mitt barns skola. 2017 2018 Svarsfrekvens: Klicka här för att ange text. Analys På grund av ett alltför lågt deltagande finns det inte underlag för analys Åtgärder Under nästkommande läsår kommer vi att prioritera arbetet med att öka vår svarsfrekvens på nöjdhetsenkäten. Vårdnadshavarnas tankar, funderingar och åsikter är otroligt viktiga för oss. Tanken är att vi ska locka vårdnadshavarna att delta i undersökningen, eventuellt utlysa en tävling eller liknande. Vi kommer även att titta på hur vi kan presentera och marknadsföra enkäten för våra vårdnadshavare och vilka möjligheter vi har att underlätta för dem att delta. Vi kommer att erbjuda vårdnadshavarna att fylla i enkäten här på plats i skolan i samband med utvecklingssamtal eller föräldramöte. 11
3. Enhetens prioriteringar i kvalitetsarbete Utveckling och lärande Mål Alla elever uppnår minst kunskapskrav för betyg E i alla ämnen. Ökad måluppfyllelse i förhållande till riksgenomsnittet. Arbetsro i alla klassrum Personalen är trygg i sitt ledarskap med lyhördhet för elevernas behov och intressen och rektor har ett tydligt ledarskap med lyhördhet för elevers och personals behov. Målen är uppnådda när Uppföljningar av elevernas resultat visar ovanstående Elever och lärare upplever arbetsro i klassrummet Aktuella ordningsregler och klassrumsrutiner som är utarbetade av elever och personal finns och efterföljs Personalen diskuterar regelbundet pedagogiskt ledarskap och arbetet syns i verksamheten, och därmed stärks personalen i sin yrkesroll Normer och värden Mål Elever och personal på Storåskolan känner sig trygga, elever och föräldrar är delaktiga i arbetet med vår värdegrund Målen är uppnådda när Elever i samtal och enkäter uppger att de är trygga på Storåskolan Elever och föräldrar har getts möjlighet att vara delaktiga i arbetet med skolans värdegrund Skolans personal och elever följer ordningsregler och klassrumsrutiner Elevinflytande och demokrati Mål Hem och skola samverkar och föräldrarna är engagerade i sina barns skolgång Elevernas inflytande över undervisningen och annan verksamhet är tydlig och synliggjord. Målen är uppnådda när Föräldradeltagande vid föräldramöten är stort och svarsfrekvensen vid nöjdhetsenkäten är hög. (överstiger 50% och ökar) Information från skolan är lättillgänglig och det framkommer i nöjdhetsenkäten att föräldrar tagit del av informationen. Eleverna upplever att de har inflytande över undervisningen och annan verksamhet. 12
Vidtagna åtgärder/aktiviteter Åtgärder Utveckling och lärande Utvärdering och analys av vårens nationella prov samt mitt-terminsavstämning Gemensam ämnestid för pedagoger. Fortsatt satsning på alternativa undervisningsmetoder/it Riktat stöd av ämneslärare till elever som är i behov av stöd. Fortsatt arbete kring ordningsregler och klassrumsrutiner. Kontinuerliga samtal med personalen kring ledarskap Åtgärder normer och värden Regelbundna diskussioner kring värdegrundsfrågor Ny personal har fått information kring skolans värdegrundsarbete. Enkäter med elever och personal angående trivsel har genomförts under läsåret. Värdegrundsorden, klassrumsrutiner och ordningsregler finns uppsatta i skolans klassrum och i elevutrymmen. Trygghetsteamet träffas ca 1 gång i månaden och samarbetar med skolans elevhälsa Vi har ett schema för buss-, rast- och matvakt. Åtgärder elevinflytande och demokrati Seminariekväll, där föräldrarna väljer seminarium efter eget intresse genomfördes under hösten. I samband med nya arbetsområden och vid utvärderingar ges eleverna visst inflytande över innehåll, bedömningsformer och arbetssätt Hemsidan uppdateras kontinuerligt Resultat Utveckling och lärande Vi ser en ökad behörighet till gymnasiet vilket tyder på en ökad måluppfyllelse. Dock ser vi att det fortfarande finns en del elever som inte når upp till kunskapskravet för E i alla ämnen. Vi ser även en tydlig skillnad vad gäller resultaten mellan flickor och pojkar. Arbetet med våra gemensamma ordningsregler och klassrumsrutiner har fortsatt, rutinerna är välkända av både personal och elever. Överlag upplever lärarna att det finns arbetsro i klassrummet medan eleverna i sina enkäter upplever en minskad arbetsro på lektionstid. Normer och värden Resultaten från vår trivselenkät visar att färre elever jämfört med förra året känner sig trygga i skolan. Ett resultat som vi ser väldigt allvarligt på, att känna sig trygg i skolan är en förutsättning för lärande. Vi har aktivt under våren haft täta dialoger med vårdnadshavare kring klimatet i skolan, klimatet eleverna emellan men även klimatet mellan elev och lärare. Vårdnadshavarna har via ett ökat samarbete getts möjlighet att vara delaktiga i arbetet kring värdegrund-språkbruk. Denna möjlighet har getts i form av extra insatta föräldramöten, där vi tillsammans skola och hem har diskuterat hur vi ska komma tillrätta med detta oönskade beteende och uppförande. 13
Elevinflytande och demokrati Nöjdhetsenkäten som riktar sig till vårdnadshavarna har under året inte genomförts på ett tillfredställande sätt och därmed har vi även misslyckats i vårt mål kring högre svarsfrekvens. Vår hemsida har under året varit väl uppdaterad och vi har med hjälp av olika strategier och tillvägagångssätt arbetat med att synliggöra vår verksamhet. Det har handlat om allt från hemsidan till ett mer aktivt kontaktsökande via mail, telefon samt adresserad information hem till vårdnadshavare. Elevernas enkätsvar visar en förbättring vad gäller känslan av inflytande och möjlighet att påverka sin skolgång och pedagogerna vittnar om ett ökat elevinflytande med hjälp av utvärderingar och skattningar av genomförda arbetsområden. Arbetet med skolans klassråd, elevråd och skolråd har varit bristfälligt under läsåret. Analys Utveckling och lärande Den positiva måluppfyllelsen kan till viss del förklaras med ökade insatser kring de elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven för betyget E. Insatserna har skett via undervisning som i större utsträckning har fokuserat på individnivå snarare än gruppnivå. Skolan har även under våren satsat på extra lektioner i bland annat matematik, för att ge de eleverna som riskerar att ej nå betyget E en möjlighet till extra stöd och tid att repetera. Vad gäller arbetet kring arbetsro i klassrummet finns mer kvar att önska. Målet att alla både elever och personal ska uppleva arbetsro anser vi är en stor avgörande faktor för ökad måluppfyllelse. Vi kan även se att det saknas rutiner för hur ämneslärare tillsammans med förberdelsklass och studiehandledare ska arbeta tillsammansför att nå en ökad måluppfyllelse för våra nyanlända elever. Normer och värden Skolans trygghetsteam har spelat en central roll i skolans värdegrundsarbete. Trygghetsteamet har haft en stor arbetsbelastning och alltför få personal har funnits tillgänglig att driva detta mycket viktiga arbete. Elevernas enkätsvar visar på en minskad känsla av trygghet i skolan vilket är väldigt oroväckande. Vi kan se att det att de extra insatta åtgärderna vi tillsammans med vårdnadshavarna har riktat till specifika elevgrupper har gett goda resultat. Elevinflytande och demokrati Elevråd och skolråd har under detta läsåret varit inaktiva och på grund av detta har vi även minskat elevernas och vårdnadshavarnas möjlighet att vara delaktiga och även försämrat våra möjligheter att samverka mellan hem och skola. 14
Utvecklingsområden Vi behöver fortsätta arbeta för att nå en ökad måluppfyllelse och att titta närmare på anledningen till att flickorna når en så pass mycket högre måluppfyllelse än pojkarna och hur vi på bästa sätt kan arbeta för en ökad måluppfyllelse hos våra nyanlända elever. Det finns även utvecklingsbehov vad gäller vår arbetsro och där kommer vi fortsätta att aktivt arbeta med och utveckla med våra klassrutiner och regler. Förändringar kring detta kommer att ske under hösten. Skolrådet planernas upptas igen och vad gäller elevrådet planerar vi för en elevrådsutbildning under hösten för att höja kvalitén och öka elevernas möjlighet till påverkan. I detta arbete kommer vi även se över vårt arbete med klassråd, som är en viktig länk i detta arbete. 15
4. Förskoleklassen Analys Analysera resultaten i bedömningsmatrisen med kopplingar till undervisningen. Klicka här för att ange text. Åtgärder Klicka här för att ange text. 16
5. Förvaltningens prioriteringar läsåret 2017 2018 Ämneslärare F-6 För att lärare ska kunna ta fokus på ett rimligt antal kursplaner och därmed höja undervisningskvaliteten förordar förvaltningen att man organiserar för ämneslärarsystem ända från åk ett. Hur fungerar det hos er och vilka resultat/fördelar/nackdelar ser ni? Våra elever som går i klass 6 undervisas i dagsläget fullt ut i ett ämneslärarsystem. Organisationen har sett ut så de senaste åren och vi planerar även att fortsätta så. Det vi kan konstatera är att valet att 6:orna har haft ett hemklassrum har varit bra, det har gett dem en ökad känsla av trygghet. Vi anser även att det har underlättat och tagit bort en del problem som ofta uppstår vid klassrumsbyten. Vad gäller våra elever i årskurs 4-5 så har vi påbörjat arbetet med att styra organisation mot ett ämneslärarsystem. Under förra läsåret bedrevs ämneslärarsystem till viss del, då främst i idrott, engelska och SO. Diskussioner kring hur vi kan fortsätta det här arbetet framåt har under vårterminen varit ständigt återkommande och vi kommer från och med höstterminen 2018 undervisa utifrån ett ämneslärarsystem än mer. Fördelarna vi ser är att vi får en högre kvalité i undervisningen, färre ämnen innebär att pedagogerna kan fokusera än mer på innehåll och kvalité. Utmaningarna som våra pedagoger upplever är att de elever som är i stort behov av struktur och förutsägbarhet får det svårare när det är flera vuxna som ska möta elevgruppen varje dag. Arbetet med gemensamma regler och rutiner blir otroligt viktiga i detta arbete och något som vi behöver fortsätta utveckla för att ge våra elever en trygg och förutsägbar skoldag. 17
Nyanländas lärande Rektorn bör 1. ha rutiner för att säkerställa att elever i förberedelseklass så snart som möjligt på heltid kan delta i undervisningen i sin ordinarie undervisningsgrupp. Lärare och övrig skolpersonal bör 2. utbyta kunskaper och erfarenheter om en nyanländ elev för att följa elevens språk- och kunskapsutveckling i varje ämne, samt 3. gemensamt planera och genomföra undervisningen så att en elev i förberedelseklass så snart som möjligt kan delta i sin ordinarie undervisningsgrupp på heltid samt för att underlätta övergången mellan förberedelseklassen och den ordinarie undervisningsgruppen Analysera verksamheten med utgångspunkt i de allmänna råden. Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? Allmänna råd, utbildning för nyanlända elever s.27 Under våren har stora förändringar skett vad gäller undervisning i ordinarie undervisningsgrupp för våra nyanlända elever, skolan har där kommit långt. Majoriteten av våra nyanlända elever undervisas till stor del i ordinarie undervisningsgrupp. Kommunövergripande rutiner kring mottagande av nyanlända elever finns och efterföljs. Det som saknas i dagsläget är en rutin hur vi som skola på bästa sätt kan ta till vara elevernas tidigare skolerfarenheter och kunskaper. En rutin som beskriver hur personal i förberdelsklass, ämneslärare och studiehandledare på bästa sätt ska arbeta tillsammans. Tillsammans för att möjliggöra en så snar övergång som möjligt till ordinarie undervisningsgrupp samt säkerställa kunskapsutveckling i alla ämnen. Dessa frågor är något som vi under hösten kommer att fortsätta arbeta aktivt kring, att utveckla arbetet i vår förberedelseklass för lyckas bättra med övergången mellan förberedelseklass och ordinarieundervisningsgrupp. Vårens stora förändring ledde till att ämneslärarna i en mycket större utsträckning undervisar nyanlända elever och står nu inför nya utmaningar. Att undervisa nyanlända elever ställer ibland andra krav på pedagogen, det handlar om att kunna anpassa undervisningen och att använda sig av ett språkutvecklande arbetssätt. Det handlar även om att pedagogerna behöver få stöttning och tid för att sätta sig in i alternativa arbetsmaterial samt tillvägagångssätt. I detta arbete är studi och inläsningstjänst väldigt viktiga och något vi kommer att fortsätta pusha för även under nästa läsår. Frågor kring nyanländas lärande kommer under hösten få utrymme i kollegiala diskussioner och vara en viktig fråga för våra ämnesutvecklare. Vi ser även att projektet STL kommer att vara till stor hjälp i detta arbete. 18
Forskning för klassrummet Beskriv hur arbetet med forskningsbaserad undervisning bedrivs hos er, om inte detta framgår under kapitel 3 ovan. Klicka här för att ange text. 19
Värdeord På vilket sätt är värdeorden och tillsammans-arbetet viktigt hos er? Vad är viktigt att arbeta vidare med lokalt och centralt? Värdeorden som finns är naturligtvis viktiga begrepp att arbeta vidare med på Storåskolan. Begrepp som behöver lyftas och diskuteras mer aktivt både bland personal men naturligtvis även tillsammans med elever och vårdnashavare. Värdeorden har inte vart speciellt synliga under läsåret. Naturligtvis har reflektioner och diskussioner som vi haft berört innebörden av orden. Dock utan att specificera att det är orden som ska diskuteras. Värdeorden ingår och är en del av det värdegrundsarbete som vi är ålagda att arbeta med utifrån våra styrdokument. Det ord som vi nytillträdda skolledare arbetat mer aktivt med är ordet tillsammans. Ett ord som vi använder frekvent på flera sätt och sammanhang. Vi använder det ofta i informationsbrev till personal där vi poängterar vikten av att vi tillsammans skapar framgång, vi använder det även på våra arbetsplatsträffar när vi bland annat diskuterar arbetsmiljö. Ordet tillsammans har även använts på våra föräldramöten för att lyfta och poängtera vikten av samverkan mellan hem och skola. Vi använder även begreppet frekvent i rekryteringsannonser och informationsbrev. Tillsammans är viktigt att arbeta vidare med både lokalt och centralt. Gällande det centrala arbetet ser vi att ordet kan användas på så sätt att vi lär av varandra och visar på goda exempel i vår verksamhet. Där vi tillsammans i kommunen hjälps åt att skapa framgång. Vad det gäller lokalt kan vi naturligtvis arbeta mer aktivt med begreppen för att stärka VI-känslan. 20
Närvaro Närvaro läsåret 2017-2018 Närvaro Ogiltig frånvaro Flickor Pojkar Samtliga elever Flickor Pojkar Samtliga elever Årskurs F Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 91,62 89,30 90,57 0,46 1,95 1,13 Årskurs 5 96,12 84,56 88,42 0,77 5,52 3,93 Årskurs 6 88,00 87,42 87,70 2,01 2,52 2,27 Årskurs 7 86,32 88,28 87,10 3,74 3,68 3,72 Årskurs 8 87,25 84,83 86,16 1,82 3,90 2,76 Årskurs 9 91,90 81,32 84,88 0,98 7,98 5,09 Totalt 89,09 85,69 87,36 1,98 4,33 3,17 Tabell 9 Närvaro och ogiltig frånvaro läsåret 2017 2018 Källa: IST Analys Implementering av ny närvaroplan. Hur arbetar ni förebyggande och främjande för att elever ska ha god närvaro? Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? Implementering av ny närvaroplan Vi har påbörjat implementeringen av den nya läroplanen. Pedagogerna har fått tagit del av en presentation där de fick ta del av vad de nya rutinerna kommer att innebära för dem som mentorer. Vi har även avsatt gemensam tid till hösten då mentorerna varje vecka i mentors lag kommer att arbeta kring de nya rutinerna. Detta för att arbetet för ökad närvaro ständigt ska vara aktuellt och prioriterat. I samband med dessa gemensamma träffar kommer även elevhälsan att finnas tillgänglig för konsultation och vara delaktiga i de eventuella kartläggningarna som ska genomföras. Förebyggande och främjande I dagsläget arbetar vi kontinuerligt med att följa upp elevernas närvaro, ett arbete som bland annat sker på våra mentorsträffar. Frågan kring närvaro lyfts även i konsultation med elevhälsan, där vi även analyserar och söker efter främjande insatser för ökad närvaro. Vad fungerar bra och vad behöver förbättras? Det förebyggande och främjande arbete kring god närvaro är otroligt viktigt. Ett arbete som vi behöver fortsätta utveckla och lägga ett större fokus kring. I arbetet med närvaro är det otroligt viktigt att se varningssignaler och agera i ett tidigt skede. Att i ett tidigt skede gå till botten med anledningen till frånvaro genom kartläggning ger oss möjlighet att sätta in rätt stöd i ett tidigt skede. Arbete med både tidig upptäckt och fördjupade kartläggningar ser vi kommer förbättras i och med de nya närvarorutinerna. Att eleverna känner sig trygga i skolan och att de tycker om att komma hit är avgörande faktorer för ökad närvaro och något 21
vi ständigt måste arbete med att förbättra. Vi ser även att den planerade föreläsningen med Malin Gren Landell i början av hösten kommer ge oss förutsättningar att fortsätta föra de viktiga diskussionerna kring hur vi kan arbeta än mer förebyggande och främjande. Hjälp att se vad vi bör prioritera och även vad som ger resultat. Arbetet med att främja god närvaro är ett arbete som ständigt måste pågå, ett arbete som alla måste vara delaktiga i, det är vårt gemensamma ansvar. 22
6. Rektors sammanfattande analys Klicka här för att ange text. 7. Prioriterade åtgärder i kvalitetsarbetet inför 2018 2019 Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Ort och datum Klicka här för att ange text. Rektors namn 23