08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Relevanta dokument
Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Hur smittar vi varandra - är handhygien bara nys?

Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

Basala hygienrutiner

Om infektioner och smitta i förskolan

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Infektioner hos barn i förskolan

Streptokockinfektioner

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen Westmannaskolan

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Behandling av influensa

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

HYFS föräldrautbildning

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Hygienrutiner på förskolan

Malin Tihane Hygien i förskolan. Malin Tihane

Smittskydd Värmland. Smittvägar å lite till

Infektioner hos barn i förskolan

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Så kan vi minska spridning av

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Hygienrutiner på förskolan

Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn regiongavleborg.se

Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska

Anna Hammarin Hygien på gym. Smitta och risker i träningslokalen. MoH-dagen

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Hygienrutiner på förskolan

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Infektioner hos barn i förskolan

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Hygienrutiner på förskolan

Infektioner hos barn i förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

Hygienrutiner i förskolan

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Hygienrutiner i förskolan

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Infektioner hos barn i förskolan

Multiresistenta bakterier

Säkra steg för en säker mathantering

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Sjukdomspolicy förskola

FRISK i förskolan - en förskola för alla. Enköpings kommun Maj-Juni 2019

Multiresistenta bakterier

Introduktion och Hur smittar det?

Talmanus Basala hygienrutiner

Hyfs - Hygiensjuksköterska i förskolan

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Sunderby sjukhus, Luleå

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. Gäller all personal

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Hygienrutiner i förskolan

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och smittvägar

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Vårdhygien - basala kunskaper

Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Vem är r jag? Pia Johansson Förskolechef Bakgrunden från n 1975 HYFS

Del 1 Hygienombudsutbildning HSF 2018

Basal hygien Vad, hur och varför?!

Basala hygienrutiner och smittvägar

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Influensa och vinterkräksjuka

Vårdhygien- och smittskyddsenheten

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?

Hepatiter och blodsmitta

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3

MRSA. Information till patienter och närstående

Transkript:

Program 08:30 Välkomna Helena Hultqvist 08:40-08:50 Introduktion Bakgrund korttidsfrånvaroprojektet Madeleine Hagman 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo 09:30-10:00 Fika 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Ing-Marie Einemo Madelene Hagman 2018-01-15

Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska

Vi är omgivna av bakterier Miljöbakterier vatten, jord, djur nästan aldrig sjukdomsframkallande hos människa Normalflora tarm, mun, näsa, underliv, hud 2 kg bakterier bara i tarmen 10 gånger fler bakterier än celler i kroppen livsnödvändiga för skydd mot infektioner, matsmältning m.m.

Vad gör oss sjuka? Smittor från andra virus Vår egen normalflora hamnar på fel ställe hudbakterier i sår sårinfektion näsbakterier i lungan lunginflammation tarmbakterier i urinen urinvägsinfektion Ny kontakt med andras flora rubbad tarmflora vid resa barnbarns näsbakterier gör mor- och farföräldrar sjuka nya hudbakterier (stafylokocker) kan ge hudinfektioner 2018-01-15

Varför blir vi inte alltid sjuka? Skyddande barriärer hud, slemhinna, magsyra, immunförsvar, normalflora Kan slås ut främmande material (urinkateter, infarter) läkemedel (sätter ner immunförsvaret) antibiotika (slår ut normalfloran) 2018-01-15

Olika typer av smitta Mässling, vattkoppor, tuberkulos Kontaktsmitta direktkontakt, händer Droppsmitta hosta, nysning, kräkning armslängds avstånd Luftburen smitta små droppar (aerosoler) håller sig svävande i timmar Smitta via mat och dryck Helt dominerande Kan sprida magsjuka till många

Hur skyddar vi oss mot smitta? Livsmedelshygien Host- och nysetikett Rena händer 2018-01-15

Handsprit eller handtvätt? Handsprit effektivt mot bakterier och virus undantag: vinterkräksjukevirus återfettande och skonsamt mot huden Handtvätt med tvål och vatten minskar mängden bakterier och virus på huden oftast fullt tillräckligt i samhället uttorkande

Systematiska litteraturgenomgångar visar att det fungerar Cochrane-analys (67 randomiserade, kontrollerade studier granskades): Handtvätt minskar spridningen av luftvägsvirus Osäkert vad handsprit tillför utöver vanlig tvätt Jefferson et al. Cochrane Database Syst Rev. 2011;7:CD006207 Kunskapsunderlag från Norska Folkehelseinstituttet om hygien i förskolor och skolor (6 systematiska översikter av hög kvalitet): Handtvätt och undervisning i hygien minskar antalet luftvägs- och tarminfektioner med 10-50% i förskolan Kombination av handtvätt, handsprit och hygienutbildning minskar sjukfrånvaron med 30-50% bland skolbarn

Några särskilda smittor Luftvägsinfektioner Magsjuka Multiresistenta bakterier Blodsmittor

Luftvägs- infektioner 2018-01-15

2018-01-15 Luftvägsinfektioner

Hur smittar luftvägsinfektioner? Droppsmitta Kontaktsmitta Luftburet? möjligt, men bevis saknas

Hur smittar luftvägsinfektioner? Droppsmitta hosta, nysning på nära håll Kontaktsmitta virus finns i miljön runt den sjuke överlever ca en timme Hur ofta rör vi oss i öga, näsa, mun? 15 gånger i timmen!

Hur skyddar vi oss mot luftvägsinfektioner? Hosta och nys i armveck eller engångspapper Skydda ögon, näsa, mun vid risk för hosta, nysning, stänk Tvätta händerna Utomhusvistelse Sjuka barn hemma i regel allmäntillståndet som avgör

Streptokocker Kan ge luftvägsinfektioner halsfluss, öroninflammation, scharlakansfeber eller hudinfektioner svinkoppor, stjärtfluss, rosinfektion Friska bärare är vanligt inte sjuka positivt test kan sprida smitta, men lägre risk än någon som är sjuk 2018-01-15

Streptokocker minskad smittspridning Droppsmitta Kontaktsmitta Barn med symtomgivande infektion hemma tills friska 2 dygns antibiotikabehandling 2018-01-15

Streptokocker fler fall än vanligt Barn med symtom skall bli undersökta och vid behov behandlade Nästan aldrig aktuellt med provtagning utan symtom många friska bärare som inte skall behandlas 2018-01-15

Magsjuka

Magsjuka Magsjuka orsakas i regel av virus vinterkräksjuka (calicivirus, norovirus) rotavirus Plötslig debut Kräkningar och diarréer Relativt kortvarigt men kan ibland bero på bakterier (eller parasiter) Campylobakter Salmonella EHEC Cryptosporidier Främst diarré Feber, ont i magen Mer långdraget

Virus Bakterier Miljoner virus i en droppe kräkning eller avföring 10 viruspartiklar räcker för att bli sjuk Överlever i miljön Tål handsprit Mekanisk rengöring viktig Bakterier i avföringen Många bakterier (100 000) krävs för att bli sjuk Smitta ffa om bakterien får växa till i mat Känsliga för tvål, handsprit, uttorkning

Vinterkräksjuka 10 viruspartiklar räcker för att bli sjuk. Den mängd virus som får plats på ett knappnålshuvud räcker för att smitta mer än 1 000 personer.

Smittspridning vinterkräksjuka Kontaktsmitta via händer Droppsmitta från kräkning Via livsmedel

Minska smittspridningen av magsjuka Noggrann handhygien i samband med toalettbesök engångshanddukar tvål och vatten toalettlock stängt vid spolning Torka snabbt upp efter spill. Gnugga! Sjuka barn hemma tills: 48 timmar efter sista symtom äter och dricker pigga virus kan utsöndras i avföringen länge, men utan diarré sprids sällan smitta

Minska smittspridningen av magsjuka Vid utbrott fler fall än vanligt Mathantering handhygien personal lägger upp till barnen ta fram små mängder som går åt eller slängs Uppehåll med ev. tandborstning Finns möjlighet till utökad städning?

Antibiotikaresistenta bakterier

Resistenta bakterier Bakterier som är resistenta mot antibiotika är oftast hudbakterier (MRSA) eller tarmbakterier (ESBL-bildande bakterier, VRE) Blir en del av normalfloran (bärarskap) och orsakar oftast ingen sjukdom men kan som alla andra hud- och tarmbakterier ge hudinfektioner, urinvägsinfektioner, blodförgiftning m.m. och då hjälper inte vanlig antibiotika 2018-01-15

Resistenta bakterier Sprids som vanliga hud- och tarmbakterier Lika känsliga för tvål och handsprit Lika känsliga för rengöringsmedel Kan finnas utan att vi vet om det Noggrann följsamhet till hygienrutiner räcker långt!

Resistenta bakterier i förskolan MRSA Ingen skyldighet att informera förskolan Barn med frisk hud låg risk för spridning vanliga hygienrutiner kan delta i alla aktiviteter Eksem, andra riskfaktorer information till förskolan (med vårdnadshavarens tillåtelse) intensiv behandling av eksem Vätskande eksem, svinkoppor, bölder stanna hemma som alla andra barn 2018-01-15

Blodsmitta

Blodsmitta Hiv, hepatit B, hepatit C Sprids via kontakt med smittat blod blod till blod stick/skärskada med blodigt instrument blodstänk på slemhinna eller i öppet sår mor-barn-smitta under graviditet eller vid förlossning sexuell smitta Ingen risk för smitta: blodstänk på hel hud saliv vanliga sociala kontakter, pussar, kramar, mat, dryck 2018-01-15

Blodsmitta i förskolan Hepatit B vanligast Inga begränsningar i vanliga aktiviteter Blod skall alltid hanteras som potentiellt smittsamt och rutiner för detta skall finnas De flesta barn är vaccinerade mot hepatit B Vaccin till personal? 2018-01-15

Sammanfattning Smittor sprids lätt i förskolemiljön drabbar både barn och vuxna Droppsmitta och kontaktsmitta dominerar Det finns enkla åtgärder som hjälper Handhygien 2018-01-15