Hur smittar vi varandra - är handhygien bara nys?
|
|
- Anita Lund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur smittar vi varandra - är handhygien bara nys? Malin Bengnér docent hygienläkare bitr. smittskyddsläkare Jönköpings län
2 Olika typer av smitta Kontaktsmitta direktkontakt, händer Droppsmitta hosta, nysning, kräkning armslängds avstånd Luftburen smitta små droppar (aerosoler) håller sig svävande i timmar Zoonoser smitta från djur till människa salmonella, EHEC, rabies Vektorburen smitta via tex myggor, fästingar malaria, borrelia Blodburen smitta hiv, hepatit Smitta via mat och dryck salmonella, campylobakter Sexuell smitta Mor-barn-smitta
3 Smitta i förskolemiljö Kontaktsmitta och droppsmitta helt dominerande luftvägsinfektioner magsjuka hudinfektioner Luftburen smitta vattkoppor (mässling, tuberkulos) Smitta via mat och dryck magsjuka
4 Varför är magsjuka så smittsamt? Magsjuka orsakas i regel av virus vinterkräksjuka (calicivirus, norovirus) rotavirus Plötslig debut Kräkningar och diarréer Relativt kortvarigt men kan ibland bero på bakterier (eller parasiter) Campylobakter Salmonella EHEC Cryptosporidier Främst diarré Feber, ont i magen Mer långdraget
5 Varför är magsjuka så smittsamt? Virus Bakterier Miljoner virus i en droppe kräkning eller avföring 10 viruspartiklar räcker för att bli sjuk Överlever i miljön Tål handsprit Mekanisk rengöring viktig Bakterier i avföringen Många bakterier ( ) krävs för att bli sjuk Smitta ffa om bakterien får växa till i mat Känsliga för tvål, handsprit, uttorkning
6 Vinterkräksjuka 10 viruspartiklar räcker för att bli sjuk. Den mängd virus som får plats på ett knappnålshuvud räcker för att smitta mer än personer.
7 Smittspridning magsjuka Kontaktsmitta via händer Droppsmitta från kräkning Via livsmedel
8 Minska smittspridningen av magsjuka Sjuka barn hemma minst 48 timmar efter sista symtom virus kan utsöndras i avföringen längre än så, men utan diarré sprids sällan smitta Utomhus så mycket som möjligt Torka snabbt upp efter spill. Gnugga! Noggrann handhygien i samband med toalettbesök eller blöjbyte tvål och vatten viktigast, ev. handsprit efteråt toalettlock stängt vid spolning Daglig rengöring av tagytor observera varandra i normalläge
9 Minska smittspridningen av magsjuka Vid utbrott fler fall än vanligt Daglig rengöring av leksaker Städning med Klorin på toaletter (ev. även tagytor) Mathantering handhygien personal lägger upp till barnen ta fram små mängder som går åt eller slängs Vid omfattande, långdraget utbrott kan stängning och sanering krävas
10 Hudinfektioner Svinkoppor Bölder Infekterade sår och eksem MRSA Smittar genom kontaktsmitta händer Barn med svinkoppor eller vätskande böld/sår/eksem skall inte vara på förskolan Att bära MRSA i näsa eller svalg innebär låg risk för smittspridning normala hygienrutiner, kan delta i alla aktiviteter vätskande sår/eksem: stanna hemma förkylning: allmäntillståndet avgör som alla andra barn
11 Luftvägsinfektioner Förkylningsvirus RS-virus Influensa Förskolebarn har ca 6-12 förkylningar per år
12 Hur skyddar vi oss mot luftvägsinfektioner?
13
14 Normalflora 10 gånger fler bakterier än celler i kroppen tarm, mun, näsa, underliv, hud Viktiga för skydd mot infektioner, matsmältning m.m. På huden: långvarig, djupare flora normalflora tillfällig, ytligare flora smittämnen, smuts
15 Handtvätt gör inte huden steril Tvål och vatten Tar bort mycket av den tillfälliga, ytliga floran Ingen effekt på den långvariga, djupa floran Frekvent tvättning kan ge uttorkad och skadad hud vilket ökar mängden bakterier Handsprit Framför allt effekt på den ytliga floran Återfuktande Upprepad klorhexidintvätt (inför operation) Minskar den djupa floran
16 Hur smittar luftvägsvirus? Luftburen smitta? Enligt CDC och WHO finns tre luftburna smittämnen: tuberkulos, mässling och vattkoppor Men influensa då?
17 Är influensa luftburet? Aerosoler med influensavirus finns i utandningsluften från influensasjuka men mest icke-infektiöst virus Milton et al. PLoS Pathog. 2013;9(3)e Fabian et al. PLoS One. 2008;3:(7):e2691 Smitta har kunnat överföras från en hostmaskin Noti et al. Clin Infect Dis. 2012;54(11): Bischoff et al. J Infect Dis. 2011;15;204(2):193-9 men inte från naturligt infekterade människor Tang et al. PLoS One Sep 10;9(9)
18 Är influensa luftburet? Munskydd skyddar bara mot större droppar Andningsskydd med ventil skyddar mot aerosoler Ingen skillnad i skydd mot influensa i randomiserade studier Loeb et al. JAMA Nov 4;302(17): MacIntyre et al. BMJ Open Apr 22;5(4):e006577
19 Är influensa luftburet? Robust vetenskapligt stöd för luftburen smitta saknas Luftburen smitta kan inte uteslutas
20 Hur smittar luftvägsvirus? Smittvägar för RS-virus på en barnavdelning Modes of transmission of respiratory syncytial virus Hall and Douglas, Journal of Pediatrics 1981
21 Cuddlers Touchers Sitters Antal Smittade 5 (71%) 4 (40%) 0 med feber 2 0 utan feber 3 3 utan symtom 0 1
22 Förkylningsvirus finns på fingrarna och i miljön runt den som är sjuk 41% av testade ytor i hemmet hade förkylningsvirus på sig dörrhandtag, ljusknappar, telefon, fjärrkontroll, kylskåpshandtag m.m. virus överlever en timme på torra ytor överförs till händer vid kontakt Winther et al. J Med Virol 2011;83(5):906-9
23 Influensavirus finns på fingrarna hos den som är sjuk Överlever ca 30 minuter Thomas et al. Clin Microbiol Infect. 2014;20(1):O58-64
24 Ögon och näsa är mycket mottagliga för luftvägsvirus Munnen något mindre Hall et al. Infect Immun 1981;33(3):779-83
25 Hur många gånger per timme rör vi oss i ansiktet? försökspersoner filmades i 3 timmar kontorsarbete antalet gånger fingrarna rörde ögon, näsa eller mun räknades 15,7 gånger per timme J Occup Environ Hyg 2008;5(6):347-52
26 Systematiska litteraturgenomgångar ger samma bild Cochrane-analys (67 randomiserade, kontrollerade studier granskades): Handtvätt minskar spridningen av luftvägsvirus Osäkert vad handsprit tillför utöver vanlig tvätt Jefferson et al. Cochrane Database Syst Rev. 2011;7:CD Kunskapsunderlag från Norska Folkehelseinstituttet om hygien i förskolor och skolor (6 systematiska översikter av hög kvalitet): Handtvätt och undervisning i hygien minskar antalet luftvägs- och tarminfektioner med 10-50% Kombination av handtvätt, handsprit och hygienutbildning minskar sjukfrånvaron med 30-50% bland skolbarn
27 Handsprit eller handtvätt? Handsprit effektivt mot bakterier och virus undantag: calicivirus återfettande och skonsamt mot huden Handtvätt med tvål och vatten minskar mängden bakterier och virus på huden oftast fullt tillräckligt i samhället uttorkande
28 Men blir vi inte mer allergiska om vi är för renliga? Hygienhypotesen: Om immunförsvaret inte får tillräckligt många riktiga smittämnen att bekämpa utvecklas istället allergier och autoimmuna sjukdomar Epidemiologiska samband stödjer hypotesen, men inga säkra bevis En välutvecklad tarmflora verkar vara nyttigt Men gör upprepade luftvägsinfektion oss verkligen friskare?
29 Men blir vi inte mer allergiska om vi är för renliga? Större delen av mänsklighetens historia har vi varit för få och för glesbefolkade för att luftvägsvirus skall kunna spridas effektivt Homo sapiens år sedan år sedan år sedan år sedan
30 Men blir vi inte mer allergiska om vi är för renliga? Tveksamt om upprepade luftvägsinfektioner gör oss friskare Däremot vet man att: svår RS-virusinfektion i spädbarnsåldern ger ökad risk för astma senare i livet för barn med astma kan varje luftvägsinfektion ge försämrad lungfunktion
31 Slutsatser Luftvägsvirus sprids främst via droppsmitta och kontaktsmitta Handhygien minskar risken för kontaktsmitta kortvarig effekt Handsprit har främst en roll inom vård och omsorg I samhället är tvätt med tvål och vatten oftast fullt tillräckligt vid synlig smuts, efter toalettbesök, när man snutit sig, före maten
32 Tack!
Behandling av influensa
Behandling av influensa Varför behandla? 5-10 % av befolkningen smittas av influensa varje säsong De flesta blir lindrigt sjuka, men några får allvarlig sjukdom sinuit otit pneumonit av influensaviruset
08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo
Program 08:30 Välkomna Helena Hultqvist 08:40-08:50 Introduktion Bakgrund korttidsfrånvaroprojektet Madeleine Hagman 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo 09:30-10:00 Fika 10:00-11:30 Hygienrutiner
Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd
Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska
förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011
Smittsamt påp förskolan Ann SöderstrS derström Smittskyddsläkare kare Thomas Arvidsson Barnhälsov lsovårdsöverläkare mars 2011 Utbildningsmaterial Smitta i förskolan Infektioner hos barn är normalt Vi
Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland
Hygien i förskolan 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland Smittvägar Luftburen smitta Kontaktsmitta Droppsmitta Blodsmitta Luftburen smitta Smitta till och från
Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare
Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen
Influensa och vinterkräksjuka
Influensa och vinterkräksjuka hur skyddar vi vårdtagarna och oss själva? Amelie Magnander Hygienläkare Smittskydd Vårdhygien Det finns effektiva sätt att minska spridningen av både influensa och vinterkräksjuka!
PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan
Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta
Streptokockinfektioner
Streptokockinfektioner Halsfluss Svinkoppor (impetigo) Nagelbandsinfektion Rodnad/klåda runt underliv, ändtarmsmynningen Scharlakansfeber Hos barn < 3 år kan feber och tjock, varig snuva vara de enda symtomen
Om infektioner och smitta i förskolan
Om infektioner och smitta i förskolan En vuxen person bär på cirka 1,5 kg bakterier Leif Dotevall Regionläkare, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Västra Götaland Tunntarm 10 4 organismer /ml Tjocktarm
Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg
Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg Bild 1: Att förhindra vårdrelaterade infektioner är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet. Vårdarbetet ska alltid bedrivas på ett sådant
Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck
Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner
Smittskydd Värmland. Smittvägar å lite till
Smittvägar å lite till 2017-11-10 2 Smittämnen Bakterier Virus Svampar Parasiter 2017-11-10 4 Alla!! 2017-11-10 5 Hudflora Tarmflora Mun/näsflora Omgivningssmitta Smittämnen finns på kroppen, på ytor
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen Handtvätt hos barnen Hygienrutiner
Så kan vi minska spridning av
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.
Hygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona.insulander@sll.se Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner
Hygienrutiner i förskolan
Hygienrutiner i förskolan Att vara hygienombud Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska Varför hygien i förskolan? Minska onödig smittspridning inom förskolan Friskare barn Friskare personal Minskade kostnader
Infektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,
Malin Tihane Hygien i förskolan. Malin Tihane
Hygien i förskolan Vilka påståenden är vanligast? Alla är sjuka! Föräldrar släpper tillbaka sin barn för tidigt Det går bara runt, runt, runt Hur ska vi städa? Ska vi stänga förskolan? Kan inte ni göra
Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska
Hygienrutiner i förskolan Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska Varför hygien i förskolan? Minska onödig smittspridning inom förskolan Friskare barn Friskare personal Minskade kostnader Barnen och
Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?
Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom
Hygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08 7373912 Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner vid
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2018-02-14 2 (5) Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika
Hygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittspridning Viktigt
Anna Hammarin Hygien på gym. Smitta och risker i träningslokalen. MoH-dagen
Hygien på gym Smitta och risker i träningslokalen MoH-dagen 2019-05-20 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr flera bakterieceller i kroppen än av våra egna celler. 400
Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!
Tillsammans hjälps vi åt för friska barn i förskolan. Barnet i fokus! Föräldrar och förskola tillsammans Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning! I samarbete med HYFS Friskare barn i förskolan
Hyfs - Hygiensjuksköterska i förskolan
Hyfs - Hygiensjuksköterska i förskolan Hygiensjuksköterska i förskolan Ett samarbete mellan: Smittskydd Västra Götaland Kommunernas förskoleverksamheter Central Barnhälsovård 49 kommuner drygt 1600 förskolor
Bromma Planeten Sjukdomspolicy
Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................
2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun
2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta
MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd
MAGITASKOLAN Allmänna och särskilda hygienråd. Skolan har ansvar för egenkontroll och dokumentation av hygienrutiner. Infektioner sprids främst via händerna men även via föremål som till exempel textilhanddukar
HYFS föräldrautbildning
HYFS föräldrautbildning Bild 1. Hyfs hygiensjuksköterska i förskolan HYFS- Hygiensjuksköterska i förskolan, ett samarbetsprojekt mellan Smittskyddsenheten, barnhälsovården, kommuner och Strama (Strategigruppen
Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier
Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Det är vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren i förskolan eller på fritids.
Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?
Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.
Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan
Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i
Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Smittskydd Värmland TARMSMITTA
TARMSMITTA Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och matsmitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt
Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Hygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska November 2016 www. smittskyddstockholm.se
Hygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska November 2016 www. smittskyddstockholm.se
Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion
Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets
Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland
Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.
Basala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Säkra steg för en säker mathantering
Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man
Introduktion och Hur smittar det?
Introduktion och Hur smittar det? 160210 bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm eller ring oss: 08-123 143 00 Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30
Infektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2014 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08-6186386,
Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 27284 su/adm, su/ambulanshandbok/ambulansinstruktioner 2017-11-01 6 Innehållsansvarig: Mathilda Carlsson, Ambulanssjuksköt., SU Ambulans (matka18) Godkänd
Hygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08-737 39 12 Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Det är vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren i förskolan eller på fritids.
Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada
Basal hygien Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien
Utbrott förskola Utbrott = fler sjukdomsfall än vanligt Magsjuka-diarré, kräkning Streptokocker Impetigo Resistenta bakterier Vattkoppor Influensa Kikhosta Löss, skabb Antal Kartläggning Start av utbrott
2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.
Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion
Infektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2018 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644
Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25
Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25 Förskolan har en sjukdomspolicy som vilar på rekommendationer från sjukvården. Då man får plats på någon av våra förskolor så förbinder man sig att följa våra regler
Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion
RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort
Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala
Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala Personalskydd Det bästa skydd mot nedsmittning av personalen är kunskap om riskerna och om sjukdomens smittvägar. Personalen
Hygienrutiner i förskolan
Hygienrutiner i förskolan 2019-04-09 Hygienrutiner i förskolan Syftet med rutinerna är friskare barn och personal. Följande råd är grundläggande för att minska smittspridning. De viktigaste smittvägarna
Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.
Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten. Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt
Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:
RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:
Vem är r jag? Pia Johansson Förskolechef Bakgrunden från n 1975 HYFS
Vem är r jag? Pia Johansson Förskolechef Bakgrunden från n 1975 HYFS Varför är r jag dåd här r som förskolechef? Sofies berättelse om verkligheten. Min egen berättelse om min erfarenhet från n verkligheten.
Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka
Arbetssätt som förhindrar smittspridning - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka Innehåll Basal hygien i vård och omsorg Skärpta hygienrutiner Placering av vårdtagare - Information till vårdtagare
Hygienrutiner i förskolan
Hygienrutiner i förskolan Veronica Woxén, Madeleine Kais Malin Tihane Smittskyddssjuksköterskor Smittskydd Stockholm Smittspridning Viktigt att föräldrar är förberedda på att barnet kommer att drabbas
Influensa A och B samt RS-virus
Influensa A och B samt RS-virus Bakgrund Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Sjukdomen orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Viruset har en förmåga
Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien
Utbrott förskola Smittskydd i Primärvården 29 november 2017 Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska Utbrott = fler sjukdomsfall än vanligt Magsjuka-diarré, kräkning Streptokocker Impetigo Resistenta bakterier
Del 1 Hygienombudsutbildning HSF 2018
Del 1 Smitta och Smittspridningsvägar VRI Basala hygienrutiner och klädregler Vårdhygien- och smittskyddsenheten Susanna Gustafsson: Vårdhygien- och Smittskyddsadministratör Sven Montelius: Hygien- och
Vårdhygien - basala kunskaper
Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygieniska åtgärder har som mål att förebygga infektioner hos patienter, hindra smittspridning mellan patienter samt hindra smittspridning från patient till personal och
Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus
Maria Engström hygiensjuksköterska Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus 170608 Mikroorganismer finns överallt Ökad risk för smittspridning Kroppsvätskor/utsöndringar Skadad hud/slemhinna Nedsatta/mottagliga
FRISK i förskolan - en förskola för alla. Enköpings kommun Maj-Juni 2019
FRISK i förskolan - en förskola för alla Enköpings kommun Maj-Juni 2019 Ove Andersson Informationsläkare Strama Region Uppsala 018-611 90 02 ove.andersson@regionuppsala.se Vilka är vi? Viktoria Cordova
Basala hygienrutiner och smittvägar
Basala hygienrutiner och smittvägar Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Varför? För att skydda vårdtagaren För att skydda personalen Superbakterier spreds på äldreboende i Gävle hygienen var för dålig Gävle12
Basala hygienrutiner och smittvägar
Basala hygienrutiner och smittvägar smittskydd@liv.se 2014-08-30 1 Lagtext Alla som bedriver vård har ansvar att ge god vård med god hygienisk standard. Finns skrivet i Hälso- och sjukvårdslagen, Smittskyddslagen
Infektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, oktober 2017 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644 Kim
Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Sunderby sjukhus, Luleå
Man vet ju egentligen inget om personalens hygien. Jag lämnar barnet där och hämtar. Jag ser ju inte om de är noga att tvätta händer osv. Men hoppas såklart. (Citat från studiedeltagande förälder) Ann-Marie
Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala
Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver
Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen
Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller
Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.
Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm., Smittskyddssjuköterska Disposition Intro Risker Smittor och smittvägar Hur bryter vi smittvägar
Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland
Multiresistenta bakterier Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. 1 MRB multiresistenta bakterier Kraftig global ökning av MRB. Hög förskrivning av antibiotika leder
Hygienobservatörsträffar hösten /11 Höglandssjukhuset Eksjö 13/11 Värnamo sjukhus 15/11 Länssjukhuset Ryhov
Hygienobservatörsträffar hösten 2018 7/11 Höglandssjukhuset Eksjö 13/11 Värnamo sjukhus 15/11 Länssjukhuset Ryhov Agenda Våra mätningar Återkoppling förbättringsarbete Smittspridning på mottagning- är
Infektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644
Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala
Smittskydd i skolan Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala Dagens föreläsning Multiresistenta bakterier MRB. MRSA Blodsmitta Vinterkräksjuka Smittskydd- Barnvaccinationsprogrammets
Martina Ågren och Lena Sars, Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se. Magsjuka. Var förberedd inför magsjukesäsongen!
Martina Ågren och Lena Sars, 2018 Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se Magsjuka Var förberedd inför magsjukesäsongen! Vinterkräksjukan kommer varje år! Folkhälsomyndigheten 181005
Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Vad är vårdhygien Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal
Update Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm
Update Calici säsong 18/19 Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm FOHM: Calicivirussäsongen 2017-2018 Ovanligt tidig säsongstart - början av oktober och in i maj. Topp med flest antal
Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland
Hygienombud och hygienrondsprotokoll 2014-05-15 Förskolans hygien- och smittskyddsrutiner ska ligga på en högre nivå än vad som är normalt i hemmet Birgitta Sahlström, hygiensjuksköterska 2 Hur uppnår
Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland
Hygienombud och hygienrondsprotokoll 2016-12-07 Förskolans hygien- och smittskyddsrutiner ska ligga på en högre nivå än vad som är normalt i hemmet Birgitta Sahlström, Åsa Nordlund 2 Hur uppnår vi följsamhet?
RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion
RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort
Vårdhygien- och smittskyddsenheten
Program Del 1 Introduktion Lagstiftning Vårdhygien Smitta och smittspridningsvägar Vårdrelaterade infektioner Basala hygienrutiner och klädregler Uppdrag hygienombud: Grupparbeten Vårdhygien- och smittskyddsenheten
Vård hemma vid influensa
2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner
Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?
Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta? 20161004 Maria-Pia Hergens Epidemiolog Anna Hammarin Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person
Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg
Influensa vårdhygieniska riktlinjer Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg Influensa Sprids till luftvägar och ögon genom droppsmitta. Kan också överföras genom direkt eller
EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen
EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen Miljöbalken gäller i förskolan Miljöbalken ska inte bara skydda våran
Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland
Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska 2018-12-06 QUIZ Fråga 5 MRB Vad betyder det att en bakterie är multiresistent? 1 Att det är resistent mot alla typer av antibiotika.
Myter och sanning kring vårdhygien och influensa. Anders Johansson, överläkare Vårdhygien Västerbotten
Myter och sanning kring vårdhygien och influensa Anders Johansson, överläkare Vårdhygien Västerbotten MYT Influensa sprids under hela perioden patienten är sjuk, nya studier visar dessutom smittsamhet
Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska
Basala hygienrutiner Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock Vårdpersonalens ansvar SOSFS 2007:19 Direkt kontaktsmitta
2015-11-30. Smittor och hygien. Trängsel gynnar smitta. Smittskydd Skåne Ulla Stamer Eva Gustafsson
2015-11-30 Smittor och hygien Ulla Stamer Eva Gustafsson Allmänt om smittor Förkylningar Hudinfektioner Skabb Magsjuka Vägglöss Hygienråd Hygienråd vid utbrott Trängsel gynnar smitta 1 Smittor som kan
SmittnYtt. Nr 7, Ny information. Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten Västernorrland
SmittnYtt Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten Västernorrland Nr 7, 2017 Höstens andra utgåva av SmittnYtt handlar bl.a. om Kunskapsnätverket hiv/sti Norrs programserie Nästan allt om sex i Sverige samt
Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Bakterier Snälla bakterier Normalflora Elaka bakterier Snäll kan bli elak Resistenta