Behandling av influensa

Transkript

1 Behandling av influensa

2 Varför behandla? 5-10 % av befolkningen smittas av influensa varje säsong De flesta blir lindrigt sjuka, men några får allvarlig sjukdom sinuit otit pneumonit av influensaviruset pneumoni bakteriell myokardit, perikardit sepsis encefalit död

3 Om man blir lindrigt eller allvarligt sjuk avgörs av: influensastammen individfaktorer ålder: <2 år och >65 år kronisk sjukdom (hjärt-, lungsjukdom, immunosuppr.) fetma graviditet Influensa kan också försämra tex hjärtsjukdom och diabetes och öka risken för hjärtinfarkt, stroke m.m.

4 Vid allvarlig influensa ses i regel höga virusmängder det borde vara en fördel att begränsa virusreplikationen Amantadin första läkemedlet mot influensa begränsad effekt och alla nuvarande stammar är resistenta Neuraminidashämmare Relenza (zanamivir, inhalation) godkänt 1999 Tamiflu (oseltamivir, tablett) godkänt 2002

5

6 Hur bra är Tamiflu? Neuraminidashämmare stoppar virusförökningen effektivt men symtomen beror mest på cytokiner m.m. från immunförsvaret Jämför körtelfeber: viruset (EBV) mycket känsligt för virusmedel virusmedel har ingen effekt på symtomen

7 Hur bra är Tamiflu? Ny genomgång av 54 studier

8 Effekt på symtom 1 dygns kortare symtomduration Viktigt med tidigt insatt behandling (helst inom 48 timmar)

9 Effekt på komplikationer och dödlighet Mindre risk för pneumoni Mindre risk för sjukhusinläggning Färre intensivvårdade Färre döda Effekt på dödlighet även vid behandling inom 4-5 dygn Kortare vårdtid och minskat behov av kommunala insatser efter utskrivning hos äldre som fått behandling inom 4 dygn

10 Effekt på smittsamhet Frisättningen av virus stoppas smittsamheten borde minska Svårt att visa detta i studier troligen för att smittan redan är spridd när behandlingen sätts in Så fortfarande gäller: smittfrihet = ett dygns feberfrihet

11 Förebyggande effekt Individ som utsätts för smitta kan behandlas förebyggande Bättre effekt än behandling Troligen lindrigare sjukdom om man ändå insjuknar

12 Biverkningar Illamående, kräkningar vanligt

13 Resistens Influensaviruset förändrar sig lätt risk för resistensutveckling Hittills mycket ovanligt med resistens (0,3-1 %) Noggrann övervakning pågår

14 Vilka skall behandlas? De med ökad risk för svår influensa >65 år riskfaktorer om behandling kan ges inom 48 timmar Sjukhusvårdade för influensa om behandling kan ges inom 4-5 dygn Kritiskt sjuka (IVA) (nästan) oavsett symtomduration Oavsett om patienten är vaccinerad eller ej

15 Vilka skall behandlas förebyggande? Hushållskontakter med riskfaktorer Exponerade inom sjukvården erbjud generöst vid vård på samma rum som smittsam patient utan riskfaktorer: om de är ovaccinerade med riskfaktorer: oavsett vaccinationsstatus Inte vårdpersonal

16 10 tabletter för 210 kr Behandling: K. Tamiflu 75 mg 2ggr/dag i 5 dagar Profylax: K. Tamiflu 75 mg 1 ggr/dag i 10 dagar Barn: godkänt från 1 års ålder, mindre tabletter och mixtur finns, kapslarnas innehåll kan lösas i vatten Gravida: säkert att ge till gravida

17 Sammanfattning behandling Begränsad effekt men billigt och lindriga biverkningar Riskgrupper och svårt sjuka Profylax

18 Hur skyddar vi oss mot luftvägsinfektioner?

19

20 Normalflora 10 gånger fler bakterier än celler i kroppen tarm, mun, näsa, underliv, hud Viktiga för skydd mot infektioner, matsmältning m.m. På huden: långvarig, djupare flora normalflora tillfällig, ytligare flora smittämnen, smuts

21 Handtvätt gör inte huden steril Tvål och vatten Tar bort mycket av den tillfälliga, ytliga floran Ingen effekt på den långvariga, djupa floran Frekvent tvättning kan ge uttorkad och skadad hud vilket ökar mängden bakterier Handsprit Framför allt effekt på den ytliga floran Återfuktande Upprepad klorhexidintvätt (inför operation) Minskar den djupa floran

22 Hur smittar luftvägsvirus? Luftburen smitta? Enligt CDC och WHO finns tre luftburna smittämnen: tuberkulos, mässling och vattkoppor Men influensa då?

23 Är influensa luftburet? Aerosoler med influensavirus finns i utandningsluften från influensasjuka men mest icke-infektiöst virus Milton et al. PLoS Pathog. 2013;9(3)e Fabian et al. PLoS One. 2008;3:(7):e2691 Smitta har kunnat överföras från en hostmaskin Noti et al. Clin Infect Dis. 2012;54(11): Bischoff et al. J Infect Dis. 2011;15;204(2):193-9 men inte från naturligt infekterade människor Tang et al. PLoS One Sep 10;9(9)

24 Är influensa luftburet? Munskydd skyddar bara mot större droppar Andningsskydd med ventil skyddar mot aerosoler Ingen skillnad i skydd mot influensa i randomiserade studier Loeb et al. JAMA Nov 4;302(17): MacIntyre et al. BMJ Open Apr 22;5(4):e006577

25 Är influensa luftburet? Robust vetenskapligt stöd för luftburen smitta saknas Luftburen smitta kan inte uteslutas

26 Hur smittar luftvägsvirus? Smittvägar för RS-virus på en barnavdelning Modes of transmission of respiratory syncytial virus Hall and Douglas, Journal of Pediatrics 1981

27 Cuddlers Touchers Sitters Antal Smittade 5 (71%) 4 (40%) 0 med feber 2 0 utan feber 3 3 utan symtom 0 1

28 Förkylningsvirus finns på fingrarna och i miljön runt den som är sjuk 41% av testade ytor i hemmet hade förkylningsvirus på sig dörrhandtag, ljusknappar, telefon, fjärrkontroll, kylskåpshandtag m.m. virus överlever en timme på torra ytor överförs till händer vid kontakt Winther et al. J Med Virol 2011;83(5):906-9

29 Influensavirus finns på fingrarna hos den som är sjuk Överlever ca 30 minuter Thomas et al. Clin Microbiol Infect. 2014;20(1):O58-64

30 Ögon och näsa är mycket mottagliga för luftvägsvirus Munnen något mindre Hall et al. Infect Immun 1981;33(3):779-83

31 Hur många gånger per timme rör vi oss i ansiktet? försökspersoner filmades i 3 timmar kontorsarbete antalet gånger fingrarna rörde ögon, näsa eller mun räknades 15,7 gånger per timme J Occup Environ Hyg 2008;5(6):347-52

32 Systematiska litteraturgenomgångar ger samma bild Cochrane-analys (67 randomiserade, kontrollerade studier granskades): Handtvätt minskar spridningen av luftvägsvirus Osäkert vad handsprit tillför utöver vanlig tvätt Jefferson et al. Cochrane Database Syst Rev. 2011;7:CD Kunskapsunderlag från Norska Folkehelseinstituttet om hygien i förskolor och skolor (6 systematiska översikter av hög kvalitet): Handtvätt och undervisning i hygien minskar antalet luftvägs- och tarminfektioner med 10-50% Kombination av handtvätt, handsprit och hygienutbildning minskar sjukfrånvaron med 30-50% bland skolbarn

33 Handsprit eller handtvätt? Handsprit effektivt mot bakterier och virus undantag: calicivirus återfettande och skonsamt mot huden Handtvätt med tvål och vatten minskar mängden bakterier och virus på huden oftast fullt tillräckligt i samhället uttorkande

34 Men blir vi inte mer allergiska om vi är för renliga? Hygienhypotesen: Om immunförsvaret inte får tillräckligt många riktiga smittämnen att bekämpa utvecklas istället allergier och autoimmuna sjukdomar Epidemiologiska samband stödjer hypotesen, men inga säkra bevis En välutvecklad tarmflora verkar vara nyttigt Men gör upprepade luftvägsinfektion oss verkligen friskare?

35 Men blir vi inte mer allergiska om vi är för renliga? Större delen av mänsklighetens historia har vi varit för få och för glesbefolkade för att luftvägsvirus skall kunna spridas effektivt Homo sapiens år sedan år sedan år sedan år sedan

36 Men blir vi inte mer allergiska om vi är för renliga? Tveksamt om upprepade luftvägsinfektioner gör oss friskare Däremot vet man att: svår RS-virusinfektion i spädbarnsåldern ger ökad risk för astma senare i livet för barn med astma kan varje luftvägsinfektion ge försämrad lungfunktion

37 Slutsatser Luftvägsvirus sprids främst via droppsmitta och kontaktsmitta Handhygien minskar risken för kontaktsmitta kortvarig effekt Handsprit har främst en roll inom vård och omsorg I samhället är tvätt med tvål och vatten oftast fullt tillräckligt vid synlig smuts, efter toalettbesök, när man snutit sig, före maten