STUDIEHANDLEDNING Höstterminen 2018 Kurs PE203G: Utbildningsvetenskaplig kärna II, inr. f-3, 15 hp Kurs PE246: Utbildningsvetenskaplig kärna II, inr. 4-6, 22,5 hp Kurserna ges inom programmen: Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 högskolepoäng Grundlärarprogrammet inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 högskolepoäng Reviderad 2018-09-28 1
Kursledning, kurslag och utbildningsadministration Kursansvarig: Sam Paldanius Delkursansvariga: Charlotta Pettersson (dk 1) Sam Paldanius (dk 2) Karin Löfström (dk 3) Utbildningsadministratörer: Examinator: Enhetschef: Sofia Folkesson Andreas Bergh Lars Erikson Kontaktuppgifter: fornamn.efternamn@oru.se 2
Välkommen till studier inom Utbildningsvetenskaplig kärna II Den här studiehandledningen är gjord för inriktningarna f-3 och 4-6 är ett stöd för dig som student och utgår ifrån kursplanen. I studiehandledningen anges vilka föreläsningar, seminarier och uppgifter som ingår i kursen. Tid och plats anges i schemat som ligger på webben http://schema.oru.se/ Studiehandledningen presenterar ett förslag till hur kursens innehåll kan bearbetas. Planering av seminarierna görs till viss del i seminariegruppen. Vissa inslag t.ex. föreläsningar är dock inplanerade och inte möjliga att påverka. Mål för utbildning på grundnivå (1 kap. 8 högskolelagen) I utbildning på grundnivå ska den studerande utveckla - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska den studerande, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Kursens innehåll och struktur Utbildningsvetenskaplig kärna II (UVK II) behandlar aspekter som är centrala för lärares yrkesområde. Den handlar dels om lärares professionella förhållningssätt gentemot specialpedagogiska frågor, utvärdering och bedömning, dels om vetenskapligt skrivande och olika textgenrer inom utbildningsvetenskap. Utbildningsvetenskaplig kärna II, inriktning f-3 och inriktning 4-6 behandlar relationen mellan pedagogik/ utbildningsvetenskap och verksamheten i skolan. Studierna är förlagda både till universitet och till grundskola. Det innebär bland annat att den studerande möter lärare och kursinnehåll i olika pedagogiska sammanhang. Kursen är indelad i tre delkurser. I varje delkurs belyses ett specifikt pedagogiskt och utbildningsvetenskapligt innehåll. De tre delkurserna är: Delkurs 1: Specialpedagogik, 7,5 högskolepoäng (f-3, 4-6) Delkurs 2: Bedömning för och av lärande, 7,5 högskolepoäng (f-3, 4-6) Delkurs 3: Verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 högskolepoäng ( 4-6) Not: Inriktning f-3 läser dk 1-2. Inriktningen 4-6 läser dk 1-3. Delkurserna 1, 2 är förlagda till universitetet, delkurs 3 är verksamhetsförlagd. Samtliga delkurser är relaterade till varandra. 3
Delkurserna är utlagda under terminen på följande sätt (den övre raden visar veckonummer, den undre visar delkursnummer): 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 52 1 2 1 1 1 1/3 1 2 2 2 2 2/3 3 3 3 3 3 Kursen innehåller undervisning på universitetet såväl som verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Undervisningen sker under terminen i form av föreläsningar, seminarier, studiegruppsarbeten samt handledning. Kursen bygger till stor del på de studerandes frågor, reflektioner och samtal kring litteratur och föreläsningar, vilket innebär att det är avgörande att var och en noggrant planerar sina studier samt förbereder sig inför seminarier. Erfarenheter från VFU betraktas som en värdefull del i frågor, reflektioner och samtal. Enbart erfarenheter från VFU kan dock aldrig ersätta diskussioner om litteratur och föredrag. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU): Under VFU-perioden har den studerande kontinuerlig kontakt med sin VFU-lärare. Studierna inleds med ett planeringssamtal och avslutas med ett utvärderingssamtal. VFU-placering och information om att söka plats finns på www.oru.lararutbildning/vfu Delkursernas examinationsformer anges i kursplanen samt presenteras i respektive delkurs. Örebro universitet använder sig av ett system för kontroll av plagiat, Urkund, https://www.oru.se/student/tentamen/ För information om den studerandes rättigheter och skyldigheter i samband med plagiatkontroll se universitetets hemsida, https://www.oru.se/student/studenters-rattigheter-och-skyldigheter/fusk-och-disciplinarenden/ Bedömning och betygssättning utgår ifrån de mål som formulerats i kursplanen. Delkurserna betygssätts med betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Deltagande i seminarierna är obligatoriskt och betygssätts med Deltagande (DT). Obligatorisk kurslitteratur för hela kursen Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter (senaste upplaga). Att skriva en bra uppsats. Stockholm:Liber SFS 2010:800 (2010). Skollag Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. En reviderad version (2017) med skrivningar om digital kompetens på följande länk: https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.261815!/lgr11.pdf 4
Eventuell frånvaro Frånvaro från ett seminarietillfälle under en delkurs ersätts genom en skriftlig ersättningsuppgift som förbereds och utförs enligt följande: 1. Läs kurslitteraturen till det aktuella seminariet. 2. Samtala med minst en student om vad denne lärde sig och uppfattade som viktigt på seminariet för att få en överblick över vad som togs upp. 3. Författa en text utifrån kurslitteraturen och samtalet som behandlar de centrala begrepp, teorier och idéer som berördes under seminariet samt vilken betydelse de har för skolans praktik. Texten ska omfatta ca 2 sidor och mailas respektive seminarieledare innan delkursens slut. Om frånvaron uppgår till högst två frånvarotillfällen under delkursen, ersätter den studerande det första tillfället enligt ovan, och det andra genom att delta i uppsamlingsseminarium. Inför detta uppsamlingsseminarium förbereder sig den studerande genom att göra samma uppgift som ovan och redovisar den på seminariet samt deltar i samtal kring det aktuella kursinnehållet. Den studerande ansvarar själv för att anmäla sig till uppsamlingsseminarium (uppgifter om uppsamlingsseminarierna finns nedan under Viktiga datum). Vid tre eller fler frånvarotillfällen under en och samma delkurs görs en bedömning av lärare och examinator i varje enskilt fall om, och i så fall hur, frånvaron kan ersättas. Vid frånvaro från delkurs 3, den verksamhetsförlagda utbildningen, ska den studerande i samråd med VFU-lärare på VFU-skolan komplettera denna inom kursens ram. Frånvaro från seminarietillfälle ersätts genom skriftlig uppgift. Viktiga datum Inlämning: examinationer Delkurs 1: 7 oktober 2018 kl. 24.00 Delkurs 2: 11 november 2018 kl. 24.00 Delkurs 3: 14 december 2018 enligt schema, muntlig examination Inlämning: omexaminationer Delkurs 1: 19 november 2018, kl. 24.00 Delkurs 2: 16 december 2018, kl. 24.00 Delkurs 3: Muntlig omexamination 12 mars, kl 15.15 17.00 Se sal i schema. 5
Inlämning: uppsamlingsexamination Delkurs 1, 2: 8 mars 2019, kl. 24.00. Mejla till respektive bedömande lärare och kursansvarig. Uppsamlingsseminarium Uppsamlingsseminariet ersätter det andra missade ordinarie seminariet inklusive formativa seminarier. Uppsamlingsseminarier kan inbegripa flera delkurser. Dk 1: Uppsamlingsseminariet sker: 31oktober 2018, kl. 09.15 12.00 Dk 2. Uppsamlingsseminariet sker: 14 december 2018, kl. 15.15 17.00 Extra Dk 1-2. Uppsamlingsseminarium. 18 januari 2019, kl. 15.15-17.00 Dk 3. Inlämning skriftliga ersättningsuppgifter sker: 7 dec. Skickas till respektive seminarielärare. Nästa tillfälle: augusti 2019 Anmälan till uppsamlingsseminarier görs via mejl till utbildningsadministrationen utbildningsadm.humus@oru.se senast två dagar innan uppsamlingsseminariet. I mejlet ska namnet på kursen/kurskod framgå, samt vilket seminarium som ska kompletteras. Glöm inte att också ange namn. Den studerande ansvarar själv för att anmäla sig till uppsamlingsseminarium. 6
V 36 SPECIALPEDAGOGIKENS KUNSKAPS- OCH FORSKNINGSOMRÅDE Delkurs 1 Specialpedagogik 7,5 hp Under delkursen behandlas grundläggande kunskaper om specialpedagogik som kunskapsoch forskningsområde. Innebörder och konsekvenser av styrdokumenten med relevans för den specialpedagogiska verksamheten i grundskolan behandlas. Vidare aktualiseras kunskaper om olika sätt att förebygga och möta barn i svårigheter. I delkursen granskas specialpedagogiska insatser på olika nivåer i relation till skilda problem. Betydelsen av samverkan med vårdnadshavare och andra aktörer belyses och diskuteras. Delkursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs ha kunskaper om: - specialpedagogik som kunskaps- och forskningsområde samt kännedom om olika teoretiska perspektiv inom det specialpedagogiska fältet, - faktorer som har betydelse för att förebygga att barn hamnar i svårigheter samt om olika stödåtgärder, - skolans uppdrag att erbjuda alla barn likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: - identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov - självständigt och tillsammans med andra planera pedagogisk verksamhet som bidrar till elevers delaktighet och inflytande i pedagogiska verksamheter samt ger förutsättningar för att alla elever lär och utvecklas, - kommunicera frågor om specialpedagogik och jämställdhet i skolans praktik, och - hantera vetenskapligt skrivande. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs har den studerande förmågan att: - kritiskt överväga konsekvenser av olika förhållningssätt i relation till barn i svårigheter, - överväga betydelsen av specialpedagogiska insatser på organisations-, grupp- och individnivå, - beakta frågor om likabehandling, etik, jämställdhet och inkludering i den pedagogiska praktiken, 7
- reflektera över betydelsen av samarbete med kollegor, föräldrar och andra yrkesgrupper, och elevhälsan De teman som ingår i kursen är: - Specialpedagogikens kunskaps- och forskningsområde - Specialpedagogiska perspektiv - Förhållningssätt och bemötande - Förebygga, ge stöd och samverka V 36 SPECIALPEDAGOGIKENS KUNSKAPS- OCH FORSKNINGSOMRÅDE KURSINTRODUKTION av UVK II, Sam Paldanius, lektor pedagogik, Örebro universitet Föreläsning 1:1 Introduktionsföreläsning Specialpedagogik Charlotta Pettersson, lektor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik, Örebro universitet. Planeringsseminarium Presentationer och genomgång av studiehandledning, kursuppgifter, uppgifterna inför seminarierna den examinerande slutuppgiften. Introduktion av den skönlitterära boken Kirre. Indelning i studiegrupper sker också vid det här tillfället. Föreläsning 1:2 Olika perspektiv på specialpedagogik Yvonne Karlsson, universitetslektor i pedagogik, Örebro universitet. Seminarium 1:1 Skolans uppdrag för elever i behov av särskilt stöd - historiskt och nutida Hur har vi historiskt förstått och hur förstår vi idag elever i behov av stöd? I seminariet behandlas specialpedagogiken som kunskaps- och forskningsområde, dels den historiska bakgrunden och dels skolans nutida samhällsuppdrag. Vad gäller för barn och unga i behov av stöd och hur kan vi förstå formuleringen en skola för alla? Uppgift inför seminariet En individuell text skrivs till seminariet (1-2 sidor). Texten ska innehålla dina reflektioner kring tre teman du finner viktiga i relation till seminariets innehåll och litteratur. Publicera texten i mappen för seminariet på Blackboard senast torsdag den 6 september, kl. 08.00. Texten läses av läraren men bedöms inte. 8
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2008/2013). Att platsa i en skola för alla. Lund: Studentlitteratur (s.11-94). SFS 2010:800. Skollag Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Stockholm: Skolverket. Wahlström, Gunilla (2011). Kirre. Stockholm: Liber. Referenslitteratur Karlsson, Yvonne (2012). Elever i särskild undervisningsgrupp: en studie med barnens perspektiv i fokus. Stockholm: Liber. V 37 SPECIALPEDAGOGISKA PERSPEKTIV Föreläsning 1:3 Olika perspektiv på adhd Tomas Ljungberg, MD, FOU-ansvarig i Sörmlands läns landsting Seminarium 1:2 Specialpedagogiska perspektiv I skolans verksamhet möts olika teoretiska perspektiv och vi förstår det som sker ur olika perspektiv, vilket får olika pedagogiska konsekvenser. Det kan märkas i arbetet med barn i svårigheter. Seminariet ägnar sig åt att förstå och problematisera specialpedagogiska perspektiv och elever i skolsvårigheter på olika sätt. Frågor om normalitet och avvikelse aktualiseras, liksom att skilda perspektiv och leder till olika konsekvenser och olika handlingsutrymme. Uppgift inför seminariet Låt er inför seminariet inspireras i studiegrupperna av Tellgren (2004). Utgå från Nilholms (2007) tre perspektiv och Lutz (2013) perspektiv samt begreppen normalt, avvikande och inkludering. Diskutera dess innebörder och vilka olika konsekvenser de olika perspektiven får i olika lärandesituationer i skolan. Välj i studiegruppen ut 2 perspektiv och 2 begrepp som ni särskilt vill diskutera i seminariet. Brodin, Jane & Lindstrand, Peg (2009). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur (s.137-145). Lutz, Kristian (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola möte med det som inte anses lagom. Stockholm: Liber. Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Malmö: Studentlitteratur. 9
Referenslitteratur Tellgren, Britt (2004). Förskolan som mötesplats. Licentiate thesis, Pedagogiska institutionen Örebro universitet 2. Örebro: Universitetsbiblioteket. (s. 51-62). V 38 FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH BEMÖTANDE Seminarium 1:3 Elevdokumentation I seminariet belyses språkets roll gällande hur elever och skolsvårigheter framställs i olika former av dokumentation. Exempel på hur elever i problematiska lärandesituationer beskrivs, diskuteras och analyseras behandlas utifrån Andréassons och Carlssons (2009). I seminariet diskuteras också elevdokumentation utifrån frågor om vilka identitetskonstruktioner som skapas, hur pojkar och flickor beskrivs, inkludering, vilka behoven är samt om mål och åtgärder är rimliga. Beakta samtidigt likvärdighets- och rättssäkerhetsaspekter vid dokumentation och analys samt betydelsen av lärares förhållningssätt. Uppgift inför seminariet Varje studiegrupp väljer ut 2 aspekter kring elevdokumentation vilka ni initierar en diskussion kring i seminariet. Begreppen likabehandling, etik, inkludering och jämställdhet ska diskuteras. Andréasson, Ingela & Asplund Carlsson, Maj (2014). Elevdokumentation - om textpraktiker i skolans värld. Stockholm: Liber. Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2008/2013). Att platsa i en skola för alla. Lund: Studentlitteratur (s.95-214). Skolverket (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket. Föreläsning 1:4a, Autism, Utvecklingsavvikelser i tidig ålder. Symtom, behov och bemötande. Främst fokus på åldrarna 1-6 år. Lena von Bothmer Johansson, specialpedagog, USÖ. Föreläsning 1:4b, Autism, Symtom, behov och bemötande i pedagogisk verksamhet. Främst fokus på åldrarna 6-12 år. Lena von Bothmer Johansson, specialpedagog, USÖ. Ni kan med fördel delta vid båda föreläsningarna för att få ett övergripande perspektiv. 10
Seminarium 1:4 Att möta och bemöta lärares förhållningssätt Vid seminariet behandlas hur lärare kan tänka och agera i möte med skolsvårigheter och beteendeproblem. Genom ökad kunskap om vilka behoven är, vad som kan vara problematiskt och om förhållningssättets betydelse, kan lärares möjligheter att t.ex. hantera konflikter öka. Genusaspekters betydelse i förhållande till lärandesituationer belyses och diskuteras. Uppgift inför seminariet Individuell uppgift: Var och en har med sig minst en diskussionsfråga i relation till Hejlskov Elvén (2014) och Pettersson, Wickman & Takala (2017). Uppgift i studiegruppen: Utifrån de individuellt formulerade frågorna formulerar ni tillsammans minst en gemensam diskussionsfråga utifrån vardera text som ni i seminariet initierar och leder en diskussion kring. Hejlskov Elvén, Bo (2014). Beteendeproblem i skolan. Stockholm: Natur och Kultur. Pettersson, Charlotta, Wickman, Kim & Takala, Marjatta (red.) (2017). Genus och specialpedagogik praktiknära perspektiv. Specialpedagogiska skolmyndigheten (välj ett en artikel). V 39 FÖREBYGGA, GE STÖD OCH SAMVERKA Specialpedagogiska skolmyndighetens arbete med extra anpassningar och särskilt stöd i skolans praktik Mia Häggeborn och Yvonne Höglund, Rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten Introduktion Verksamhetsförlagd utbildning inom UVK II se dk 3 Karin Löfström, universitetsadjunkt i pedagogik och ansvarig för VFU, Örebro universitet Seminarium 1:5 Samverkan Vid seminariet behandlas centrala aspekter för betydelsen av samverkan för att ge barn och unga det stöd de är i behov av. Samverkan mellan elevhälsa, elev-hem-skola samt andra samhällsinstanser beaktas och diskuteras. Skolans elevhälsa har en betydelsefull roll i detta samverkansarbete. Fokus riktas på konsekvenser av samspel, förhållningssätt och insatser i relation till skolans uppdrag för barn och unga i behov av stöd. Vid seminariet kommer dialogspel att användas för att behandla litteraturen. Uppgift inför seminariet Varje studiegrupp skriver utifrån läst litteratur minst sju påståenden som visar olika aspekter 11
av samverkan/förhållningssätt/insatser mellan olika professioner i skolan-eleven-hemmet. Påståendena läggs ut i gruppens forum på Blackboard i en gemensam tråd senast 21 september kl. 9.00. Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2008/2013). Att platsa i en skola för alla. Lund: Studentlitteratur. Jakobsson, Inga-Lill & Lundgren, Marianne (2013). Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd: viktigare än diagnos. Stockholm. Natur & kultur (70 sidor). Skolverket (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket. Wahlström, Gunilla O. (1997). Kirre. Stockholm: Liber. Referenslitteratur Film: Förstärkt elevhälsa i Kolsva, UR. Seminarium 1:6 Extra anpassningar och särskilt stöd Under senare år har kunskapen om samspelets och relationsklimatets betydelse vuxit inom skola och likaså behovet av att synliggöra etiska värden, normer och värderingar. Det handlar exempelvis om hur kvaliteten i mötet med eleverna kan synliggöras och utvecklas. I seminariet behandlas det i relation till elevers rätt till likvärdiga möjligheter genom ledning stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Seminariegruppen delas in i två grupper för att redogöra för och diskutera seminariets tematik. Uppgift inför seminariet Arbeta parvis, välj ur hela delkursens litteratur ut två konkreta exempel på specialpedagogiska situationer som uppstått i skolans verksamhet. Diskutera och redogör för i seminariet vilka behov som finns på individ-, grupp- och organisationsnivå. Undvik att ange lösningar för situationerna. I seminariets mapp i Blackboard, kan ni ställa frågor och diskutera med varandra. Persson, Bengt & Persson, Elisabeth (2012). Inkludering och måluppfyllelse: att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber. Skolverket (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassning, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket. Öhman, Margareta (2006). Den viktiga vardagen, vardagsberättelser och värdegrund. Stockholm: Liber. Referenslitteratur 12
Skolverket (2015). Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning. Stockholm: Skolverket. V 40 FORMATIVT SEMINARIUM OCH EXAMINATIONSUPPGIFT Formativt seminarium 1:7 Seminariegrupperna delas in i mindre grupper enligt kommentatorslista som publiceras på Blackboard inför seminariet. Varje text ges utrymme för formativ respons cirka 15 minuter. I den tiden ingår att respondenten kort beskriver innehållet i sin text och kommentatorerna ger feedback i syfte att texten ska kunna bearbetas och utvecklas ytterligare. Både respondent och kommentatorer har möjlighet att ställa frågor och samtala om innehåll och struktur i texten. Examinationsuppgift I examinationsuppgiften väljer du en fråga, som kan knytas till något av kursens teman och som du fördjupar och diskuterar. Belys den med hjälp av relevant litteratur och centrala begrepp samt en valbar internationell artikel. Förslagsvis: Buli-Holmberg, J. & Jeyaprathaban, S. (2016). Effective practice in inclusive and special education. International Journal of special education. 31 (1), 119-134. Nilholm, C. & Alm, B. (2010). An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teacher strategies, and children s experiences. European Journal of Special Needs Education. 25 (3), 239-252. McLeskey, J., Nancy L., Waldron, N. L. & Redd, L. (2014). Case Study of a Highly Effective, Inclusive Elementary School. The journal of Special Education. 48 (1), 59-70. Teman - Specialpedagogikens kunskaps- och forskningsområde - Specialpedagogiska perspektiv - Förhållningssätt och bemötande - Förebygga, ge stöd och samverka Börja med en kort inledning som avslutas med syfte och frågeställning där ni formulerar vad ni avser att behandla. Fortsätt med Behandling av frågeställning där ni allsidigt och nyanserat behandlar den frågeställning ni utgår från (dvs. formulera en innehållslig rubrik i anslutning till ert ämnesinnehåll). Avsluta texten under rubriken Diskussion. Texten ska omfatta 4-5 sidor exklusive första sida och referenshantering i enlighet med APA. Radavstånd 1,15, typsnitt 12 Times New Roman används för uppgiften. Publicera examinationsuppgiften i mappen för seminariet senast den 3/10 kl. 08.00. Slutversionen av examinationsuppgiften 13
skickas via URKUND till respektive lärare senast den 7 oktober kl. 24.00. Kvitto ska erhållas. Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter (2014). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber. APA-lathund http://www.utbildning.gu.se/digitalassets/1366/1366320_apa-lathunden- 2012.pdf Referenslitteratur Schött, Kristina, Hållsten, Stina, Moberg, Bodil & Strand, Hans (2015). Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber. Betygskriterier för examinationsuppgiften A. Val av innehåll - Studenten använder på ett relevant sätt centrala begrepp och perspektiv inom det specialpedagogiska fältet, - Studenten beskriver väsentliga aspekter 1 om hur särskilt stöd kan erbjudas på olika nivåer, och - Studenten för ett nyanserat resonemang 2 om olika förhållningssätt i relation till barn i behov av särskilt stöd. B. Litteraturanknytning - Uppgifterna förankras genomgående i relevant litteratur. C. Reflekterande granskning - Jämförande och kritiska frågor ställs och - Ett självständigt resonemang med god argumentation förs. D. Formalia - Formella krav som gäller för vetenskapligt skrivande följs. - Uppgiften är språkligt bearbetad i enlighet med vetenskaplig genre. För betyget Godkänd ska kriterierna A, B, C, och D genomförts. För betyget Väl godkänd krävs en högre grad av förmåga att självständigt granska och göra kritiska reflektioner och 1 Väsentliga aspekter är till exempel kopplat till faktorer som har betydelse för att förebygga att svårigheter uppstår, stödåtgärder eller barns likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande. 2 Schött, et al. (2015) förklarar resonemang som [ ]att man ställer olika åsikter, teorier och förklaringar mot varandra[ ]och du, skribenten är den som leder diskussionen på ett klargörande sätt. För att skapa resonemang kan t.ex. uttryck som dessutom eller däremot användas. För att skapa nyanser kan t.ex. uttryck som i likhet med, vissa likheter och skillnader användas. 14
jämförelser särskilt i fråga om kriterium C. Delkurs 2 Bedömning för och av lärande, 7,5 högskolepoäng Delkursen behandlar lärares profession med fokus på frågor om uppföljning av lärande, bedömning, dokumentation och betygssättning. Utifrån skolans demokrati- och kunskapsuppdrag aktualiseras frågor om likabehandling, etik, inkludering, jämställdhet och samverkan med vårdnadshavare. Delkursen behandlar även synen på kunskap, lärande och bedömning dels vad gäller förändringar under senare decennier, dels hur detta uttrycks i läroplaner och kursplaner samt övriga författningar. Delkursens innehåll problematiseras med utgångspunkt från den studerandes erfarenheter, aktuell forskning och debatt. Dessutom behandlas aspekter av rättssäkerhet och likvärdighet i olika bedömningssituationer. Delkursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs ha kunskaper om - dokumentation, bedömning, betygsättning och uppföljning ur historiska och samtida perspektiv - pedagogisk bedömning i relation till för yrkesområdet centrala faktorer såsom syn på lärande och didaktiska val Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - beakta likvärdighets- och rättssäkerhetsaspekter vid dokumentation, bedömning och betygsättning Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs har den studerande förmågan att - beakta frågor om likabehandling, etik, jämställdhet och inkludering i den pedagogiska praktiken - reflektera över betydelsen av samarbete med kollegor, vårdnadshavare, andra yrkesgrupper och elevhälsan - självständigt och tillsammans med andra överväga och argumentera för olika didaktiska val - jämföra och värdera olika former av pedagogisk bedömning Referenslitteratur genom hela delkursen: SFS 2010:800 (2010). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket (2011). Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. 15
V 40 KUNSKAP, LÄRANDE OCH BEDÖMNING TIDSTYPISKA PERSPEKTIV Delkursintroduktion Genomförs i respektive seminariegrupp. Detta innebär att ni gör en planering för upplägg och genomförande av kursen för er seminariegrupp. Gemensamt för alla grupper är att ni bearbetar medverkande litteratur. Utöver det kan ni gemensamt besluta att variera seminariernas utformning efter egna uppslag. I följande text finns fungerande förslag till varje seminarium och de kan alterneras om seminariegruppen så önskar. Föreläsning 2:1 Bedömning ur ett historiskt och samtida perspektiv Christian Lundahl, professor i pedagogik, Örebro universitet Seminarium 2:1 Seminariet behandlar olika synsätt på kunskap, lärande och bedömning, dels vad gäller förändringar under senare decennier, dels hur det ser ut idag och hur detta uttrycks i gällande läroplaner och kursplaner samt övriga förordningar. För att få en röd tråd genom delkursen skall respektive studiegrupp skapa tre fiktiva elever som följer med genom delkursen. Dessa fiktiva elever, som gärna får representera mångfald, använder ni under kursen för att sätta perspektiv på seminarieinnehållet. Genom kursen bidrar de fiktiva eleverna till problematisering av kursens olika teman. Studiegruppsuppgift Med utgångspunkt i föreläsning och kurslitteratur förbereder och leder respektive studiegrupp en diskussion i seminariegruppen: Vilka är de stora förändringarna när det gäller synsätt på kunskap, lärande och pedagogisk bedömning i och med 1990-talets läroplaner i förhållande till samtida läroplaner, enligt aktuell forskning samt aktuell utbildningspolitik? Vilka konsekvenser får det för skolan idag och för lärarens arbete? Lundahl, Christian (2014). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur, kap. 1-4. Peres Prieto, Hector & Löfgren, Håkan (2017). Att ständigt bli bedömd. Lund: Studentlitteratur. Kap 1-2. 16
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande analys. Stockholm: Skolverket. V 41 BEDÖMNING FÖR LÄRANDE Föreläsning 2:2 Bedömning för lärande - som förhållningssätt Christian Lundahl, professor i pedagogik, Örebro universitet. Seminarium 2:2 Seminariet består av en workshop som behandlar bedömning av autentiska elevarbeten. Efter seminariet kopplar respektive studiegrupp ihop sina fiktiva elever med tänkbara elevarbeten. Black, Paul; Harrison, Christine; Lee, Clara; Marshall, Bethan & Wiliam, Dylan (2004). Working Inside the Black Box: Assessment for Learning in the Classroom. Phi Delta Kappan vol. 86. Lundahl, Christian (2014). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur, kap. 5-10. Peres Prieto, Hector & Löfgren, Håkan (2017). Att ständigt bli bedömd. Lund: Studentlitteratur. Kap 3-4. Skolverket (2011). Allmänna råd. Planering och genomförande av undervisningen. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2014). Allmänna råd med kommentarer. Fritidshem. Stockholm: Skolverket. Seminarium 2:3 Seminariet består av en presentation av studiegruppsuppgiften samt en kortare workshop kring strategier för att stärka bedömningens roll för lärandet. Studiegruppsuppgift Varje studiegrupp väljer ett område för pedagogisk bedömning inom ramen för litteraturen, t.ex. dokumentation, återkoppling eller att tydliggöra lärandemål/kunskapskvaliteter/ betygsnivåer. Uppgiften är sedan att inom det valda området påbörja (och ev. avsluta) en process i att skapa ett material (tydliga mål, en bedömningsmatris, ett prov etc.) och att på seminariet presentera detta. Låt de fiktiva eleverna illustrera det BFL-material som studiegruppen tar fram. Den presenterande gruppen beskriver, reflekterar och problematiserar (svårigheter och möjligheter) processen att konstruera BFL material för att stärka elevernas 17
lärande. Black, Paul; Harrison, Christine; Lee, Clara; Marshall, Bethan & Wiliam, Dylan (2004). Working Inside the Black Box: Assessment for Learning in the Classroom. Phi Delta Kappan vol. 86. Grettve, Anna, Israelsson, Marie & Jönsson, Anders (2014). Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag. Stockholm: Natur & Kultur, kap. 1-4, 7. Peres Prieto, Hector & Löfgren, Håkan (2017). Att ständigt bli bedömd. Lund: Studentlitteratur Kap. 3-4. Lundahl, Christian (2014). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur, kap. 5-10. Skolverket (2011). Allmänna råd. Planering och genomförande av undervisningen. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2014). Allmänna råd med kommentarer. Fritidshem. Stockholm: Skolverket. V 42 BEDÖMNING AV LÄRANDE Föreläsning 2:3 Betygsättning: likvärdighet och rättssäkerhet Carina Moqvist Koutakis, utvecklingssamordnare, Hallsbergs kommun Seminarium 2:4 Seminariet består av en presentation av studiegruppsuppgiften. Studiegruppsuppgift Varje studiegrupp skriver ett utkast till individuella utvecklingsplaner med bedömning för sina fiktiva elever. Studiegruppen presenterar dessa och leder en diskussion i seminariegruppen. Se http://www.skolverket.se/bedomning/iup-med-omdomen för inspiration. Grettve, Anna, Israelsson, Marie & Jönsson, Anders (2014). Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag. Stockholm: Natur & Kultur, kap. 8-9. Lundahl, Christian (2014). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur, kap. 5-10. Skolverket (2011). Allmänna råd. Planering och genomförande av undervisningen. Stockholm: Skolverket. 18
Skolverket (2013). Allmänna råd med kommentarer. Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2014). Allmänna råd med kommentarer. Fritidshem. Stockholm: Skolverket. Seminarium 2:5 Seminariet behandlar bedömning ur ett likvärdighets och rättssäkerhetsperspektiv. Det föreligger en spänning mellan det professionella tolkningsutrymmet och kravet på likvärdighet. Forskning har visat på brister i likvärdighet. Seminariet är ett litteraturstudium där den individuella uppgiften presenteras och diskuteras i tvärgrupper. Individuell uppgift Varje student skriver en reflekterande läslogg (ca 1 A4-sida) kring litteraturen, med fokus på följande fråga: Vilka utmaningar kan lärare möta när det gäller kraven på likvärdig och rättssäker bedömning i skolans yrkespraktik? Hur hittar man en lämplig balans mellan absolut likvärdig och praktiskt genomförbar likvärdighet i bedömning? Vilka strategier kan lärare använda som stöd? Gerrevall, Per (2008). Lärares professionalitet och betygsättningen om bedömningens och betygsättningens dubbla karaktär. I Fritzell, Christer (Red.), Att tolka pedagogikens språk perspektiv och diskurser (s 93-114). Växjö: Växjö University Press. (Publiceras på Blackboard) Grettve, Anna, Israelsson, Marie & Jönsson, Anders (2014). Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag. Stockholm: Natur & Kultur, kap. 5, 6. Peres Prieto, Hector & Löfgren, Håkan (2017). Att ständigt bli bedömd. Lund: Studentlitteratur. Kap 5-6. Skolverket (2011). Allmänna råd. Planering och genomförande av undervisningen. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2014). Allmänna råd med kommentarer. Fritidshem. Stockholm: Skolverket. 19
V 43 BEDÖMNING AV LÄRANDE/ETISKA ÖVERVÄGANDEN VID BEDÖMNING OBS: Besök vår workshop för sökning av egen forskning i bibliotekets regi. Ett pass/person. 24/10 Onsdag kl. 10.15-12; 25/10 Torsdag kl. 10.15-12; alt. 26/10 fredag kl. 13.15-15. Seminarium 2:6 Vid detta seminarium lägger vi tonvikt vid skolans demokrati- och kunskapsuppdrag i relation till etiska överväganden när vi problematiserar frågor om dokumentation, bedömning och betygsättning. Studiegruppsuppgift Varje studiegrupp problematiserar två egenformulerade frågor i relation till seminariets innehåll genom att introducera denna för seminariegruppen, exempelvis med en gestaltande presentation, där de fiktiva eleverna framträder. Därefter leder studiegruppen en diskussion i seminariegruppen. Peres Prieto, Hector & Löfgren, Håkan (2017). Att ständigt bli bedömd. Lund: Studentlitteratur. Kap 8, 9, 10. Skolverket (2002). Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygssättning. Stockholm: Skolverket. (Valda delar i samråd med seminarieledaren*). Skolverket (2013). Allmänna råd med kommentarer. Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2013). Förskolans och skolans värdegrund förhållningssätt, verktyg och metoder. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2014). Skolan och hemmet exempel på forskning om lärares samarbete med elevernas vårdnadshavare. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2014). Allmänna råd med kommentarer. Fritidshem. Stockholm: Skolverket. * Del av tillkommande texter/artiklar på ca 200 sidor enligt kursplanen. 20
V 44 AKTUELL FORSKNING/ EXAMINATIONSUPPGIFT Delkursintroduktion Se dk 3 Seminarium 2:7 I det näst sista seminariet behandlar vi åter lärares arbete och uppdrag med dokumentation, bedömning och betygsättning men på ett lite mer nytto-orienterat sätt. Seminariet skall bidra med forskningsbaserade kunskaper vilka presenteras och diskuteras i tvärgrupper. Individuell uppgift Den individuella uppgiften innebär en fördjupning i forskningslitteratur inom ramen för delkursens teman. Fördjupningen innebär en läsning och granskning av t.ex. en avhandling, artikel, forskningsrapport, utredning som ska användas i den skriftliga examinationsuppgiften. Förbered en muntlig presentation, exempelvis utifrån följande frågor: - Vilka är de centrala utgångspunkterna i texten? - Vad uppfattar du som textens viktigaste slutsatser/resultat? - Om du ställer dig kritisk till texten, vilka brister tycker du att den visar? - Vilka är dina egna reflektioner, t.ex. kring vad som är relevant för ditt framtida arbete som lärare? Valbar litteratur: studenten söker själv och väljer text (avhandling, rapport, utredning och/eller utvärdering, ca 100 sidor*) i samråd med läraren. * Del av tillkommande texter/artiklar på ca 200 sidor enligt kursplanen. Seminarium 2:8 Formativt seminarium kring examinationsuppgiften Seminariet syftar till att skapa förutsättningar för en formativ bedömning av era påbörjade examinationsuppgifter, vilket innebär att ni vid det här seminariet får kommentarer som ni kan använda i den fortsatta skrivprocessen. Den text som ska kommenteras publiceras i Gruppdiskussionsform i Blackboard senast två dygn innan seminarium 2:8, eller enligt överenskommelse i seminariegrupp. Seminariet genomförs studiegruppsvis enligt särskilt schema. Inom studiegruppen läser deltagarna samtliga texter. Under seminariet behandlas en text i taget (ca 15 min). Som underlag för dessa kommentarer bör ni använda er av Underlag för återkoppling och bedömning - Betygskriterier (se nedan). Lyft fram det ni uppfattar som arbetets viktigaste styrkor och vad som kan förbättras och utvecklas i arbetet. Era kommentarer och frågor ska vara konstruktiva, dvs. sakliga, konkreta och specifika. Skriv gärna ner ev. påpekanden om 21
formalia (språk och referenshantering) på ett papper som kan överlämnas till författaren. Efter seminariet har du möjlighet att bearbeta din text utifrån de synpunkter du fått kring innehåll och formalia. Seminariet avslutas med en kursutvärdering. Referensstilen APA tillämpas inom pedagogikämnet (för exempel, se lathund på Göteborgs universitet). Examinationsuppgift Bedömning för och av lärande, 7,5 högskolepoäng Individuellt paper. I sitt paper ska den studerande problematisera ett eget valt tematiskt område som omfattar: - en beskrivning/redogörelse av det valda tematiska området, - en tolkning/analys med hjälp av ett historiskt och didaktiskt perspektiv, - en diskussion av det tematiska områdets relevans för bedömning för och av lärande idag och i framtiden. Texten ska omfatta ca 6 A4 sidor (Times New Roman med textstorlek 12 och 1½ radavstånd) exklusive framsida och referensförteckning. Särskild omsorg ska läggas vid att texten bildar en sammanhållen helhet. Inlämning av slutgiltig examinationsuppgift Den slutliga versionen skickas till respektive seminarieledare via Urkund senast söndag 11 november kl. 24.00. OBS! Din fil ska anges med ditt namn samt grupp när du skickar in filen. Seminarieledarnas Urkundsadresser finner du i Blackboard. Underlag för återkoppling och bedömning - Betygskriterier A. Val av innehåll - Studenten beskriver det valda tematiska området på ett relevant sätt utifrån ett historiskt och ett didaktiskt perspektiv. - Studenten behandlar väsentliga aspekter inom kunskapsområdet bedömning för och av lärande i relation till det valda tematiska området. - Studenten för ett vetenskapligt förankrat resonemang om didaktiska överväganden i lärarens bedömningsarbete och kopplar det till det valda tematiska området. B. Litteraturanknytning Texten förankras genomgående i relevant litteratur. 22
C. Vetenskapligt förhållningssätt Texten ska skrivas inom ramen för de krav och kriterier som gäller för vetenskapliga texter. Det innebär att den studerande, inom ramen för ovanstående kriterier - väljer sitt ämne - formulerar en forskningsfråga/kritisk fråga/jämförande fråga alt. en problemformulering - väljer ut, använder och refererar relevant litteratur - beskriver, jämför och drar slutsatser utifrån den formulerade frågan. D. Formalia - Formella krav som gäller för vetenskapligt skrivande följs. - Uppgiften är språkligt bearbetad i enlighet med vetenskaplig genre. För betyget Godkänd ska kriterierna A, B, C, och D vara uppfyllda. För betyget Väl Godkänd krävs dessutom att den studerande använder minst ett perspektiv, historiskt och/eller didaktiskt, för att kritiskt reflektera över möjligheter och begränsningar för lärares arbete med bedömning och därigenom visar god förmåga att granska och att göra kritiska reflektioner. Den studerande belyser de angivna frågeställningarna genom väl underbyggda och fördjupade resonemang utifrån kursens litteratur, där olika perspektiv jämförs med varandra och där komplexiteten tydligt framgår. 23
Delkurs 3 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 3, 7,5 högskolepoäng (endast inrikt. 4-6) Under den verksamhetsförlagda utbildningen veckorna 46-50 prövar den studerande att självständigt och tillsammans med VFU-lärare/arbetslag att planera, genomföra, dokumentera, följa upp och bedöma pedagogisk verksamhet. Detta ses också i ett vidare perspektiv som del av lärares mångfacetterade uppdrag, där samarbete med olika aktörer ingår, liksom att göra val utifrån mål av olika karaktär och överväga de didaktiska konsekvenserna av dessa val. Delkursen är huvudsakligen förlagd till grundskolans verksamhet. Den startar med introduktion på campus och avslutas med examination på campus. Däremellan genomförs en dags undervisning på campus som innefattar webbföreläsning och seminarium. Delkursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs ha kunskaper om - skolans uppdrag att erbjuda alla barn likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande, - pedagogisk bedömning i relation till för yrkesområdet centrala faktorer såsom syn på lärande och didaktiska val. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - bidra till elevers delaktighet och inflytande i pedagogiska verksamheter, - självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra och följa upp den pedagogiska verksamheten som ger förutsättningar för att alla elever lär och utvecklas, - observera, dokumentera det pedagogiska arbetet samt analysera, bedöma och i förekommande fall betygssätta elevers kunskapsutveckling, - med ett professionellt förhållningssätt kommunicera och samarbeta med kollegor samt elever deras vårdnadshavare - med ett professionellt förhållningssätt kommunicera frågor om specialpedagogik och jämställdhet i skolans praktik. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs har den studerande förmågan att - reflektera över betydelsen av samarbete med kollegor, föräldrar, andra yrkesgrupper och elevhälsan, - visa ett professionellt förhållningssätt gentemot elever, vårdnadshavare och skolans personal, - beakta frågor om likabehandling, etik, jämställdhet och inkludering i den pedagogiska praktiken, 24
- självständigt och tillsammans med andra överväga och argumentera för olika tänkbara didaktiska val. V 39 VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) Introduktion Verksamhetsförlagd utbildning inom UVK II Vid introduktionen ges bland annat information om hur delkurs 3 förhåller sig till övriga delkurser inom kursen Utbildningsvetenskapliga kärna II, och hur delkursen examineras. Karin Löfström, universitetsadjunkt i pedagogik, Örebro universitet. Examensordning Kursplan Infoblad verksamhetsförlagd utbildning Studiehandledning och Schema V 45 PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING AV VFU Delkursintroduktion Introduktion och planering av delkursens innehåll och genomförande av VFU v. 46-50. Presentation av seminarierna 3:1 och 3:2 samt examinationsuppgift. Kursplan Infoblad verksamhetsförlagd utbildning Blankett Underlag för bedömning av VFU Blankett Stöd för bedömning Studiehandledning och Schema V 48 UNIVERSITETSFÖRLAGT MITTSEMINARIUM Webbföreläsning 3:1 Samarbete mellan lärare och föräldrar en komplex relation Lars Erikson, universitetslektor, Örebro universitet. Seminarium 3:1 Seminariet behandlar lärares mångfacetterade uppdrag med utgångspunkt från litteratur och erfarenheter från VFU. Uppgift Seminariet förbereds enskilt genom att varje student med referens till dessa två utgångspunkter formulerar 2-3 diskussionsfrågor, vilka presenteras muntligt på seminariet. 25
Med litteratur som utgångspunkt avses litteraturen i dk 2 Bedömning för och av lärande samt texten till seminariet. Text Hofvendal, Johan (2006). Noa har inga fel: om bristfokus i skolans utvecklingssamtal. Utbildning och demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 15 (3), 61-81. V 50 EXAMINATIONSSEMINARIUM Seminarium 3:2 Examinationsseminarium Vid seminariet presenterar den studerande muntligt sin examinationsuppgift med stöd av någon form av underlag, till exempel utkast eller Powerpoint följt av en diskussion ledd av den studerande. Seminariet avslutas med en delkursutvärdering. Examinationen sker muntligt och är individuell. Examinationsuppgift Syftet med examinationsuppgiften är att förankra skolans uppdrag att erbjuda alla barns/elevers likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande, samt pedagogisk bedömning och hur den påverkas av faktorer som syn på lärande, didaktiska val och samarbete med kollegor, föräldrar, andra yrkesgrupper och elevhälsan. Uppgiften innebär dels att den studerande fördjupar och reflekterar över intryck och erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen inom kunskapsområdet likvärdighet och bedömning. Uppgiften innebär också att reflektera över om och sådana fall på vilket sätt VFU:n har bidragit till att utveckla ett professionellt förhållningssätt avseende kunskapsområdet likvärdighet och bedömning. Intryck och erfarenheter från VFU ska relateras till litteraturen för delkurserna Bedömning för och av lärande (dk 2) och Verksamhetsförlagd utbildning (dk 3). Betygskriterier för Examinationsuppgiften/individuell muntlig presentation Betygskriterier för examination Verksamhetsförlagd utbildning 3, II, 2,5 hp: (Enbart betygen Underkänd och Godkänd ges) A. Val av innehåll Studenten använder centrala begrepp och perspektiv på ett relevant sätt. Studenten behandlar väsentliga aspekter från kursernas innehåll (dk 2, 3). B. Litteraturanknytning 26
Den muntliga framställningen förankras genomgående i relevant litteratur (dk 2,3) C. Reflekterande granskning Jämförande och kritiska frågor ställs. Ett självständigt resonemang med god argumentation förs. För betyget Godkänd ska kriterierna A, B och C ha genomförts. Betygskriterier för den verksamhetsförlagda delen (VFU) Betygskriterier för examination Verksamhetsförlagd utbildning 3, I, 5 hp: (Betygen Underkänd, Godkänd och Väl godkänd ges) Blanketten Underlag för bedömning av verksamhetsförlagd utbildning lämnas till läraren vid examinationsseminarium 3:2. För betyget Godkänd ska den studerande för fullgjord VFU kunna (Betygskriterer för Väl godkänd framgår av blanketten Underlag för bedömning av verksamhetsförlagd utbildning ) - bidra till alla elevers delaktighet och inflytande i pedagogiska verksamheter, - självständigt och tillsammans med andra kunna planera, genomföra och följa upp den pedagogiska verksamheten med hänsyn till elevers varierade kunskapsnivåer och olika behov - dokumentera det pedagogiska arbetet samt analysera, bedöma elevers kunskapsutveckling och i förekommande fall betygsätta elevers resultat. - visa förmåga att kommunicera frågor om specialpedagogik och jämställdhet i skolans praktik - reflektera över betydelsen av samarbete med kollegor, föräldrar, andra yrkesgrupper och elevhälsan, - förhålla sig professionellt till elever, vårdnadshavare och skolans personal exempelvis genom samarbete och genom att möta elever som inkännande och gränssättande vuxen - föra resonemang om likabehandling, etik, jämställdhet och inkludering i den pedagogiska praktiken - visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra överväga och argumentera för olika tänkbara didaktiska val. 27
Examinationsformer Verksamhetsförlagd utbildning 3, I, 5 högskolepoäng. Fullgjord VFU. Verksamhetsförlagd utbildning 3, II, 2,5 högskolepoäng. En individuell muntlig presentation. Verksamhetsförlagd utbildning 3, III. Deltagande i seminariet, 3:1. DT 28