Stress med särskild inriktning mot arbetslivet Lidköping, Röda kvarn den 7 mars 2018 Sakari Suominen, MD, professor Högskolan i Skövde, Avdelningen för biomedicin och folkhälsovetenskap Åbo universitet, folkhälsovetenskap
Tolkning av vår omvärld Belastning stress Samma omständigheter som en person upplever som stress kan en annan uppleva som neutrala eller t. o m angenämt belastande Arbetsprestationen är nästan aldrig någonting absolut utan måste alltid relateras till kraven krav i sig måste inte leda till utmattning Stresstest https://stress.se/test lider du av utmattningssyndrom/
Teorier om belastning i arbete Karaseks (1979) modell om krav och kontroll över arbetet, samarbete med prof. em. T. Theorell från Sverige Siegrists (1996) teori om insats belöning obalans Elovainios (2002) m. fl. teori om rättvist ledarskap Även andra finns, t.ex. Hobfall (1989)
Arbetsliv privatliv Vårdsektorn och vissa andra arbeten som ex. utbildning har inte kunnat hänga med i den allmänna produktivitetsutvecklingen All stress som upplevs komma från arbete kommer inte nödvändigtvis därifrån Motsvarande kan sägas om privatlivet
Neurofysiologi av stress
Förkortningarna ACG anterior cingulate cortex PFC prefrontal cortex vmpfc ventromedullär prefrontal cortex Alla tre tillhör storhjärnan HYP hypotalamus AMY amygdala Båda tillhör mellanhjärnan
Hormonella reaktioner på stress
Centrala effekter HPA axeln Hypothalamus pituitary adrenal Hypothalamus hypofys binjure Sekretion av kortikosteroider från binjurebarken Mer kroniska stresshormoner
Hypothalamus Utsöndrar korta peptidhormoner (små delar av proteiner eller äggviteämnen) som reglerar utsöndring av hormoner från hypofysen
Hypofysens hormoner Adenohypofysen framloben Utsöndrar sex olika hormoner, särskilt det adenokortikotropa hormonet (ACTH) som påverkar binjurebarken räknas till stresshormonerna men även de andras känsliga dygnsrytm för utsöndring kan lätt bli störd av stress Mellanloben producerar melanocytstimulerande hormon Neurohypofysen bakloben, utsöndrar oxytocin som viktigt för välbefinnande samt vasopressin
Perifera (avlägsna) effekter Av autonoma nervsystemet framkallade mera akuta stresshormoner från binjuremärgen Sekretion av adrenalin Sekretion av noradrenalin Insulinresistens, många fler effekter
Hur leder belastning/stress till ohälsa? teorier, ej säkert fastställda neuroendokrinologiska mekanismer (utsöndring av hormoner och dess dygnsrytm) det autonoma nervsystemet neuroimmunologiska mekanismer (funktion av immunförsvaret) hälsobeteendet
Kivimäki m. fl. 2012
Det finns gott om teorier om stresshantering samt hur det påverkar välbefinnande eller hälsa
Teorier om stresshantering bl. a Rotter 1966 (Locus of control) Seligman 1975 (Learned helplessness) Bandura 1977(Self efficacy) Antonovsky 1979, 1987 (Salutogenes) Kobasa 1981 (Hardy personality) Scheier ja Carver (Life Orientation)1987 Wallston (Competence)1992
Teorin om Salutogenes centralt begrepp i teorin: känsla av sammanhang teorin betonar inte enbart kontroll utan även tillit belastning är oundviklig resurser på både mikro ja makronivå inriktad på orsaker för hälsa, inte ohälsa
Generella försvarsresurser Generalized resistance resources Inre eller yttre Väsentligt är ej maximering av resurser utan deras koordination Alltså att få dem vid behov och fungera ihop för en och samma målsättning Om resurserna under individens utveckling tillräckliga och av rätt kvalitet uppstår under tidig vuxenperiod gradvis en stark och stabil känsla av sammanhang
Delområden av känsla av sammanhang meningsfullhet meaningfulness begriplighet comprehensibility hanterlighet eller styrbarhet manageability
Exempel på frågor som ska mäta känsla av sammanhang Meningsfullhet: Hur ofta har du en känsla att du inte riktigt bryr dig om vad som händer runt omkring dig? Begriplighet: Hur ofta har du en känsla att du befinner dig i en obekant situation och inte vet vad du skall göra? Hanterlighet Styrbarhet: Hur ofta känner du känslor inom dig som du helst inte ville känna? Vanligtvis 13 eller 29 frågor, 7 gradig svarsskala
Känsla av sammanhang kan tolkas representera en färdighet att från sin egen synvinkel ta till vara och utnyttja sina inre och yttre resurser, även med tanke på långtidseffekter Obs! Detta innebär inte nödvändigtvis etiskt klanderfria handlingar
Känslan av sammanhang har visat sig vara stabil i material från vuxna Feldt m. fl 1998 Suominen m. fl 2001 särskilt stabil har en från början stark känsla av sammanhang visat sig vara: Hakanen m. fl 2006
Känsla av sammanhang samvarierar självständigt med och förutsäger på olika sätt fastställd hälsa Tvärsnittliga undersökningar bl. a Larsson och Kallenberg 1996 Suominen m fl 1999 Uppföljande undersökningar bl. a Suominen m. fl 2001 Surtees m. fl 2003 Suominen m. fl 2005
Centrala delar av resurser Mänskliga relationer Utbildning (kunskap) Hälsa Arbetslivet och ekonomi Fritid
Stresshantering kan ske på individ eller organisationsnivå Först organisationsnivån: ledningen ska alltid när det är möjligt bl.a. se till att arbetstagarna har möjlighet att påverka utförandet av sina uppgifter ge välförtjänt mental och/eller annan belöning försäkra sig om rättvisa processer och bemötande se till att arbetstagarna kan ta vara på och behålla resurser (ex. socialt stöd)
Stresshantering organisationsnivå ledningen ska alltid när det är möjligt se till att det finns möjligheter för arbetstagarna att meningsfullt jobba ihop erbjuda fora där ledningen och arbetstagarna är tillgängliga för varandra och kommunicerar öppet
Stresshantering individuella nivån Målsättning: att ändra på tolkningen av belastning i en mindre hotfull riktning Lära sig att koppla sig från stressen med hjälp av viss teknik ex. meditation, KBT, olika kurser etc. Öka på motion Se till att du sover tillräckligt minska på alkohol, rökning eller sluta Personligt knep: skriver en lista på aktuella arbeten
Ändring av tolkningen av belastning leder till empowerment Förstärka känslan av att kunna påverka sitt liv Ta sig från objektrollen mer mot subjektrollen
Stresshantering individuella nivån, forts. Öka på sociala stödet I arbetsgemenskapen är chefen ytterst viktig Dock även horisontalt socialt stöd har stor betydelse för arbetsprestationen Konflikter tär på energi
Individuell stresshantering utgående från teorin om salutogenes gå igenom resursläget, fokusera på det positiva, ta till vara eget intresse för något teorin kan fungera som referensram och stöd för behandling av svåra teman förstärka resursläget förstärka sin färdighet att hjälpa dig själv
Förändringar tar alltid tid Du är inte själv ansvarig för allt tillåt ödmjukhet också mot dig själv
Jag tackar för intresset och tar gärna emot kommentarer eller besvarar eventuella frågor sakari.suominen@his.se