Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017

Relevanta dokument
Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitiskt beslut

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Penningpolitisk rapport oktober 2017

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Penningpolitisk rapport Juli 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Penningpolitisk rapport december Kapitel 1

Penningpolitisk rapport februari 2017

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport. April 2015

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017

Penningpolitiskt beslut April 2015

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Penningpolitisk rapport December 2016

Penningpolitisk rapport juli 2017

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall

Penningpolitisk rapport september 2017

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport februari 2018

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitisk rapport juli 2015

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Det ekonomiska läget. KOMMEK augusti. Vice riksbankschef Svante Öberg

Inledning om penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Penningpolitisk rapport juli 2018

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Penningpolitiken september Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014

Penningpolitisk rapport april 2018

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Penningpolitisk rapport oktober 2018

Penningpolitisk rapport februari 2016

Penningpolitisk rapport april 2017

Inledning om penningpolitiken

Sverige behöver sitt inflationsmål

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Riksbankens och penningpolitiken

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige

Affärsvärlden Bank & Finans Outlook Det ekonomiska läget

Min penningpolitiska bedömning

Riksbanken och dagens penningpolitik

Penningpolitisk rapport Oktober 2013

Redogörelse för penningpolitiken 2012

Penningpolitisk rapport december 2018

Penningpolitisk rapport Februari 2013

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

Penningpolitisk rapport april 2019

Varför är inflationen låg?

Redogörelse för penningpolitiken 2013

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitisk rapport februari 2019

Riksbankens direktion

Penningpolitisk rapport Februari 2015

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Centralbankspengars roll på morgondagens betalmarknad

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Penningpolitisk rapport december 2015

KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Penningpolitik med inflationsmål

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå

Penningpolitisk uppföljning april 2009

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna

Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Bostadspriserna i Sverige

Riksbanken och penningpolitiken

Penningpolitisk rapport Juli 2013

Penningpolitisk rapport Juli 2014

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Penningpolitisk rapport Februari 2014

Transkript:

Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena september 17 Martin Flodén Vice riksbankschef

Starkare konjunktur i omvärlden Ökad optimism i världsekonomin Riksbankens tillväxtprognos 3 1-1 - -3 Konsumentförtroende Företagsförtroende 3 1-1 - -3 Förtroendeindikatorer för OECD- och BRIICS-länderna respektive årlig procentuell BNP-förändring. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, nationella källor, OECD, Office for National Statistics och Riksbanken

Men inflationen är låg och penningpolitiken expansiv Låg underliggande inflation Mer expansiv penningpolitik förväntas,5,5,, 1,5 1,5 1,,5, USA Euroområdet 11 1 13 1 15 1 17 1,,5, Årlig procentuell förändring respektive procent. För euroområdet visas HIKP exklusive energi och icke-förädlade livsmedel. För USA visas PCE exklusive energi och livsmedel. Terminsräntorna beskriver förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar styrräntan (för euroområdet refiräntan). Heldragna linjer skattade 17-8-31, streckade 17-7-3. Källor: Bank of england, Bureau of Economic Analysis, ECB, Eurostat, Federal Reserve och Macrobond

Svagare dollar Svagt inflationstryck och expansiv penningpolitik USA:s finanspolitik? Minskade kortsiktiga ekonomiskpolitiska risker i Europa Påverkar ECB och Riksbanken Källa: Macrobond

Stark svensk konjunktur Resursutnyttjande enligt RU-indikatorn Arbetslösheten har sjunkit Standard avvikelse respektive procent av arbetskraften, 15-7 år, säsongsrensade data. RU-indikatorn är ett mått på resursutnyttjandet. Den är normaliserad så att medelvärdet är och standardavvikelsen är 1. Källor: SCB och Riksbanken

Den svenska inflationen har stigit mot målet Inflationen nära procent Högre inflationsförväntningar Årlig procentuell förändring. Källor: TNS Sifo Prospera och SCB

Tjänstepriserna bidrar allt mer Varu- och tjänsteprisinflation Tydligare tecken på tilltagande bidrag från inhemska priser Uppåtgående trend även i olika mått på underliggande inflation Årlig procentuell förändring. Streckade linjer avser genomsnitt för perioden till senaste utfall. Källor: SCB och Riksbanken

För tidigt att göra penningpolitiken mindre expansiv Stark konjunktur och inflation nära procent skulle kunna tala för mindre expansiv penningpolitik Men det är för tidigt Kostnadstrycket är svagt, konjunkturen behöver fortsätta sätta avtryck i priserna Viktigt att kronan inte stärks för snabbt Inflationen har varit låg länge, förväntningarna kan vara känsligare än vanligt En mindre expansiv penningpolitik skulle kunna göra att inflationen faller tillbaka igen

Kronan har stärkts Stark svensk data under sommaren Svagare dollar, förväntningar på mer expansiv utländsk penningpolitik Starkare krona Index, 199-11-8 = 1. KIX är en sammanvägning av länder viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Utfall avser dagsdata t.o.m. 17-8-31. Källor: Nationella källor och Riksbanken

Expansiv penningpolitik är en förutsättning för en inflation fortsatt nära målet Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Fortsatt stöd åt konjunktur och inflation Reporäntan -,5 procent Köp av statsobligationer under andra halvåret 3 5 5 3 15 3 5 15 5 15 1 5 1 3-5 5 Februari Mars April Juli Oktober April December April 15 1 17 Beslutstillfälle 1 5 Procent respektive miljarder kronor Källa: Riksbanken

Stark konjunktur med högt resursutnyttjande Överhettningsrisker?

Investeringsdriven konjunktur 8 BNP 8 8 Privat konsumtion 8 - - - - - - - - - - -8 8 85 9 95 5 1 15-8 - 8 85 9 95 5 1 15-15 Investeringar 15 Offentlig konsumtion 1 5 1 5 5 3 5 3-5 -1-5 -1 1-1 1-1 -15 8 85 9 95 5 1 15-15 - 8 85 9 95 5 1 15 - Procent. kvartals tillväxttakt. Säsongsrensade och fasta priser referensår 1. Källor: SCB och Riksbanken

Bostadsbyggandet driver investeringarna 8 Investeringar 8 1 Byggnader 1 11 11 1 9 8 1 9 8 7 7 18 1 8 85 9 95 5 1 15 Investeringar exkl. byggnader 18 1 8 85 9 95 5 1 15 Bostäder 15 15 5 5 1 13 1 13 3 3 1 1 1 1 11 8 85 9 95 5 1 15 11 8 85 9 95 5 1 15 Investeringskvot, procent av BNP. Rullande årsdata, löpande priser. Källor: SCB och Riksbanken

Byggandet har ökat Påbörjade bostäder Bostadsinvesteringar är den BNPkomponent som tydligast avviker från historisk normalnivå Stort behov efter decennier med lågt byggande Men också en realekonomisk risk med stora svängningar i sektorns aktivitetsnivå Utfall från SCB. Prognos för 17 och 18 enligt Boverkets indikatorer, maj 17. Röd streckad linje avser Boverkets prognos juli 17 för genomsnittligt byggbehov 17 5. Källor: Boverket och SCB.

Hög skuldsättning skapar sårbarheter Svenska hushåll har lånat för mycket under lång tid Behövs riktade åtgärder inom bostads- och skattepolitiken Bra med skärpt amorteringskrav

Tack!