Grundverksamhet på Storkåsan Förskolans umgänge, rutiner och lek- och lärandemiljöer

Relevanta dokument
I Ur och Skur. Lilla Äventyret

Verksamhetsplan KÅSAN I UR OCH SKUR

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Profil. Naturvetenskap och teknik

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola

Källstugans förskola. Verksamhetsdokument

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Förskolan Kojan är en enavdelningsförskola med barn i åldrarna 1-5 år.

Kvalitetsberättelse

Verksamhetsbeskrivning I Ur och Skur förskola

Lokal arbetsplan. Verksamhet Backens Förskola. Ansvarig för verksamheten Rainer Ericsson

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Önskehemsgatan 32 4 avdelningar. Förskolebarns framtidstro - vår utmaning

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Systematiska kvalitetsarbetet

Verksamhetsplan för I Ur och Skur Vindivil

Arbetsplan Rosenvallsförskola 2009.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

GRUNDVERKSAMHET Lämning

Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Grundverksamheten Hyllans förskola

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Mjölnargränds förskola

Handlingsplan för Ladan, Måns och Loftet

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Vår grundverksamhet: Klintforsens fsk Kräftan

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Smultronbackens förskola Vår grundverksamhet. Omsorg och rutiner:

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Kåge förskola vårtermin Vår grundverksamhet: Vad barnen får ut av läsning/boksamtal

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Bilaga 2b Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2017 Föräldrakooperativet Förskolan Grävlingen

VERKSAMHETSPLAN 2016

Solglimtens verksamhetsplan

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Nyckelpigans förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.

Vår verksamhet under läsåret

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15

MÅNEN Verksamhetsplan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetsplan läsåret

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Kvalitetsredovisning

Yttringe förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

VERKSAMHETSPLAN 2016

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

Transkript:

Grundverksamhet på Storkåsan Förskolans umgänge, rutiner och lek- och lärandemiljöer Förskolans umgänge (Normer och värde) Förskolan Kåsan ska vara en trygg plats att vara på för våra barn. Vi arbetar med att förebygga, upptäcka och åtgärda all form av kränkande behandling. Alla barn i gruppen skall trivas och ha roligt. - Vi arbetar aktivt med kamratrelationer och känslor. Samtalar och medlar vid konfliktlösning. - Vi lyfter fram likheter och olikheter som något positivt. - Vi hjälper barn in i leken, speciellt barn som har svårt för det sociala samspelet. - Vi uppmuntrar barnen till att hjälpa varandra och bry sig om varandra. - Alla vuxna har samma ansvar att ingripa eftersom alla barn är allas barn! - Alla är vi unika och har olika behov och viljor. - Vid höstterminens början arbetar vi aktivt med TEMA BRA KOMPIS Förskolans rutiner Matsituationen Matsituationen ska vara en stund som präglas av matro och glädje. Genom vårt stöd ska barnen klara många moment själva. Vi ser matsituationen som ett tillfälle där vi som pedagoger kan ge barnen ett hälsosamt synsätt på mat samt inspirera dem att våga smaka nya saker. Vi tycker att det är viktigt att ta tillvara på den möjlighet till samtal som matsituationen ger, vi vill främja samtalen mellan barn och vuxna och mellan barn och barn. - Barnen tvättar händerna före maten. - Vi använder en ramsa innan maten presenteras. - Vi lägger upp maten på karotter och ställer ut den på bordet. Barnen tar efter egen förmåga mat och dryck. (mulle, knytte) Vi serverar maten från kastruller (knopp) - Barnen sitter vid bestämda platser vid borden, både vid servering inne och ute. - Vi erbjuder barnen grönsaker vid varje måltid, ibland även smörgåsar. - Vi uppmuntrar barnen att smaka på maten, men vi kräver inte att de alltid äter upp. - Barnen får efter förmåga kliva upp och ner från sin stol själv och ställa bort sin tallrik på diskvagnen själv. - Barnen går själva och tvättar sina händer och mun under uppsikt av en vuxen. - Under samtalen vid bordet uppmuntras barnen att lyssna, samtala och respektera varandra.

På- och avklädning I hallen ger vi barnen möjlighet att i lugn och ro träna att sköta påklädning och avklädning självständigt. Pedagogernas uppgift är att stötta barnen med tydliga instruktioner samt att stärka barnen språkligt genom att träna viktiga begrepp. Barnen lär sig var de ska hänga sina kläder och ställa sina skor. - Vi delar upp barngruppen så att bara ett mindre antal barn befinner sig i hallen samtidigt. - Det finns minst en pedagog i hallen vid påklädning. - Vi försöker ge barnen tid till på- och avklädning efter egen förmåga. Alla barn är olika individer oavsett ålder. Hämtning/Lämning På Kåsan vill vi ha en tillitsfull relation mellan förskolans personal och föräldrarna. Vår målsättning är att föra ett ständigt samtal med föräldrarna om barnens trivsel, utveckling och lärande. Vi tar emot barnen i hallen vid lämning före kl 7.45, därefter tar vi emot barnen på gården. Om det är något särskilt som inträffat under dagen försöker vi berätta om det för föräldrarna. Vi är även närvarande och säger hej då till barnen när de slutar för dagen. Vi har som mål att berätta lite om dagen som varit, händerlser, lärandesituationer m.m. Hygien och Toalettbesök Vi lär barnen att efter egen förmåga tvätta sina händer och gå på toaletten. Vi försöker också värna om barnens personliga integritet vid toalettbesök och blöjbyten. Före och efter varje måltid tvättar barnen händerna. Vi uppmuntrar barnen med blöja att använda toaletten. Vila I förskolans läroplan står att förskolan ska erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm. På Kåsan vilar alla barn en gång per dag, men på olika sätt beroende av behov. Vila kan betyda sova i vagnen, vila på en madrass eller läsa en bok tillsammans med en personal. Vi har tre olika vilor. Vagnvilan, lillvilan och storvilan. I samspråk med föräldrarna anpassar vi barnens vila. Tydlig ansvarsfördelning mellan personalen för att alla barn ska kunna vila samtidigt.

Barnens sovtider skrivs upp på en whiteboard-tavla i hallen för att underlätta kommunikationen med föräldrarna. Lek- och lärandemiljö Kåsan är en I Ur och Skur förskola och arbetar efter friluftsfrämjandets I Ur och Skur pedagogik. Allt som går att göra inne går också att göra ute är vårt motto. Genom att använda inne- och utomhusmiljön i växelverkan ges stora möjligheter till variation. Utomhusvistelse Vad erbjuder vi barnen utomhus? Vad leker, gör och intresserar sig barnet för utomhus på Storkåsan? Hur anpassar vi ex gården för att stimulera och utmana barnen kring de mål som läroplanen beskriver samt för I Ur och Skurs mål? Gården Gården på Storkåsan erbjuder gräsytor, skogsparti, eldhus, fruktträd, sandlåda, lekstuga, kojor m.m. som bidrar till en utmanande lekplats för barnen. Vi använder gården i det dagliga lärandet och utmanar barnen i olika uttrycksformer. Gården är vårt största rum på Storkåsan. Skogen Alla barn som går på Kåsan är med i Friluftsfrämjandets barnverksamhet. Under våren, sommaren och hösten går vi till våra knopp-, knytte- och mulleplatser där vi upptäcker och utforskar naturen. Exempel på vanligt förekommande aktiviteter inom dessa verksamheter är kojbygge, studera myrstackar, laga mat utomhus, lära känna insekter, fåglar och träd, snickra m.m. Allt för att inspirera till upptäckarglädje och fantasi. Skridskobanan samt övriga säsongsbetonade platser Under vintern så går de stora barnen iväg till Sätra idrottsplats för att åka skridskor. Vi åker och har roligt på isen. När tekniken börjar att fungera bättre leker vi lekar tillsammans med lillkåsan. Sätrastrandsbadet besöker vi vissa dagar under sommarmånaderna. Då badar, äter och leker vi vid badet. Inomhusvistelse Vad erbjuder vi barnen inomhus? Vad leker, gör och intresserar sig barnet för inomhus på Storkåsan? Hur anpassar vi inomhusmiljön för att stimulera och utmana barnen kring de mål som läroplanen beskriver samt för I Ur och Skurs mål? Stora lekrummet Vi erbjuder en öppen lekmiljö där skapande, bygg och konstruktionslek, rollek, lek med tåg, bilar och djur blandas. Vi strävar efter att barnen inte begränsas till förbestämda roller, alla får leka med allt. Pysselbordet Barnen har tillgång till egna lådor där de får samla det som skapas. I ett skåp har barnen tillgång till tredimensionellt material, papper, saxar, lim m.m. Lilla lekrummet

Här erbjuds de äldre barnen att leka med smålego, smådjur, kapplastavar och annat lekmaterial som barnen är intresserade av. Uttrycksmedel På Kåsan strävar vi efter att erbjuda barnen möjligheten att prova på fler olika uttrycksätt och materiel. Vi strävar efter att använda så mycket naturmaterial det går och använder naturen som tredje pedagog. Naturen har inga väggar som begränsar vårt arbetssätt. Då skogen är könsneutral är det bara fantasin som begränsar vårt skapande. Uttrycksmedel vi uppmuntrar till: skogen och dess materiel snickeriarbete skapande musik & sång & ramsor sagor och skogsteater rörelse och lek i naturen Vi är lyhörda till barnens behov och intressen vilket ökar deras inflytande. Vi prioriterar vår närmiljö, gården och skogen, och försöker göra den lockande för utforskande och lärande. Odling, kojbygge, snickeriarbete och måleri utomhus på stafflier är några exempel på aktiviteter som erbjuds. Allt för att stimulera barnen till eget lärande och lärande i grupp. Friluftsfrämjandets barnverksamhet Allt som går att göra inne går också att göra ute är vårt motto. Genom att använda inne och utomhusmiljön i växelverkan ges stora möjligheter till variation. Alla barn som går på Kåsan är med i Friluftsfrämjandets barnverksamhet. Under våren, sommaren och hösten går vi till våra knopp, knytte och mulleplatser där vi upptäcker och utforskar naturen. Skogsknopparna, 1-2 år, Träffas i naturens snubbelvärld, tillsammans med ledare. Vi känner på mossan, spelar på pinnar, sjunger sånger och ramsor. Regelbundenhet ger trygghet i en organiserad verksamhet med välutbildade ledare. Skogsknytte, 3-4 år, Leker, sjunger och blir vänner med småkrypen i skogen. De upptäcker det som lever och växer och lär sig att vara aktsamma om naturen. Matsäcksstunden ger gemenskap och sagostunden ger närhet och trygghet. Skogsmulle, 5-6 år, Går ut i skogen med ledare och kompisar. Ibland träffar de Skogsmulle, barnens vän och fantasifigur, som kommer för att leka, sjunga och berätta om naturen. Skogsmulleverksamheten är äventyr för barn.gör om Exempel på vanligt förekommande aktiviteter inom dessa verksamheter är kojbygge, studera myrstackar, laga mat utomhus, lära känna insekter, fåglar och träd, snickra m.m. Allt för att inspirera till upptäckarglädje och fantasi.

Under vintersäsongen åker vi skridskor och skidor tillsammans. Vi bedriver även Civilförsvarets Hitta Vilse-verksamhet då barnen får lära sig hur de ska agera om de någon gång går vilse i skogen. Vår förhoppning med denna uteverksamhet är att barnens självkänsla och självbild stärks. Uteverksamheten främjar även en mer konfliktfri miljö eftersom ytorna är större och avgränsande väggar saknas. Ett av målen på Kåsan är att alla barn ska bli omedvetet miljömedvetna, de får kunskap om allemansrätten samt utvecklar en god naturkänsla. Alla pedagoger på Kåsan ska genomgå I UR och Skurs grundutbildning. Denna utbildning ger 7,5 högskolepoäng och är en utbildning som framställts av Friluftsfrämjandet och Stockholms Universitet. Vi erbjuder även vidareutbildning inom barnverksamheterna. Friluftslivet spänner över alla åldrar och är samtidigt en investering i framtiden till ett bättre liv, hälsa och miljö. Portfolio Vårt mål med portfolio är att de ska innehålla följande: Varje termin ritar barnet ett självporträtt, fotograferas och berättar om sig själva. En presentation skrivs av föräldrarna under inskolningen av barnet. Portfolion ska även innehålla ett dokument som visar på barnets utveckling och lärande genom exempelvis foto, teckningar, berättelser m.m. Barnets egna intressen dokumenteras även där genom foto, teckningar och dokumentation. Man sparar max 5-6 saker per termin och låter barnet vara med och välja ut vad han/hon tycker är viktigt och som visar på utveckling. Detta skrivs med barnets egna ord. Varje termin görs även en reflektion med barnet. Vad säger barnet om sin utveckling och lärande utifrån den egna portfolion? Det blir alltså följande flikar som portfolion ska innehålla: Jag Jag kan Familj och kompisar Vad vi gör Jag tycker Portfolion kan man smycka tillsammans under tiden på förskolan. Personalen har ca 3-5 st ansvarsbarn. Innehållet kan även användas som underlag vid utvecklingssamtal. Inskolning På Kåsan är inskolningstiden för barnen två veckor. Ett schema som beskriver tider och aktiviteter används som mall för dessa två veckor (se bilaga). Då alla barn är olika och har olika behov kan inskolningen dock anpassas efter detta vilket kan leda till att inskolningen ser olika ut för olika barn. Under inskolningstiden utses en eller

fler ansvarspedagog/er på förskolan som ansvarar för att inskolningen blir så bra som möjligt för barn och föräldrar. Pedagogens roll vid inskolningen är att finnas till hands när barnet utforskar sin nya miljö. Pedagogen skall fungera som en trygg bas och vara fysiskt och känslomässigt tillgänglig för barnet under denna tid. Under inskolningstiden ges barnet chans att lära känna pedagoger, andra barn, rutiner på förskolan och den nya miljön. Detta görs för att barnet skall börja känna sig trygg i den verksamhet som kommer att bli en stor del av barnets liv under några år framöver. Tanken är även att föräldern under denna tid ska få en inblick i hur det fungerar på förskolan och få eventuella frågor besvarade av personalen. Under denna tids läggs en grund för ett gott samarbete mellan förskola och föräldrar.