www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal Hallsbergs kommun 2011-12-06 (rev 2012-03-19) Johan Skeri
Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet 7. Förslag på fortsatta analyser Sid 2
Allmänt om nyckeltal Nyckeltal benämns vissa tal som ofta används för att värdera ett företag eller en organisation och dess verksamhet. Wikipedia Sid 3
Varför nyckeltalsjämförelser? Nedan ges några exempel på varför jämförelser är bra att göra: Ger ett signalsystem som speglar avvikelser jämfört med andra kommuner över tid i den egna kommunen Kan förklara skillnader påverkbara och icke påverkbara faktorer kan användas för att lära och utveckla verksamheten ge goda exempel underlag för bra uppföljning och prognoser Kan leda till att den egna redovisningen förbättras dvs. höja statusen på statistik och räkenskapssammandrag Sid 4
Mot vem ska man jämföra? I materialet görs jämförelser mot länet, kommungrupp, jämförbara och riket Jämförbara är de fem mest lika kommunerna ur ett strukturellt perspektiv (Källa: www.kolada.se) Jämfört med de likvärdiga kommunerna förklaras eventuella kostnadsskillnader av påverkbara faktorer (ej struktur) Jämförelsegruppen har samma struktur och folkmängd Sid 5
Begreppet standardkostnad? En kommuns standardkostnader används i det statliga utjämningssystemet och beräknas av staten med hjälp av SCB, grunden i beräkningen är kommunens unika strukturella förutsättningar. Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunerna själva inte kan påverka, till exempel åldersstrukturen, invånarnas sociala bakgrund, den geografiska strukturen med mera. Sid 6
Befolkning Sid 7
Antal personer Befolkning år 2005 2011 15 340 15 320 15 315 15 300 15 287 15 280 15 268 15 275 15 260 15 256 15 248 15 240 15 235 15 220 15 200 15 180 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Sid 8
Antal personer Befolkningsförändringar år 2005 2011 150 100 50 84 107 82 72 74 56 87 0-50 -100-111 -115-77 -23-62 -65-19 -29 12-27 -136-150 -58-19 -38-200 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Nettoflytt Födelsenetto Immigrationnetto Sid 9
0 år 3 år 6 år 9 år 12 år 15 år 18 år 21 år 24 år 27 år 30 år 33 år 36 år 39 år 42 år 45 år 48 år 51 år 54 år 57 år 60 år 63 år 66 år 69 år 72 år 75 år 78 år 81 år 84 år 87 år 90 år 93 år 96 år 99 år Antal personer Befolkningsstrukturen 2010, antal personer i respektive ålder 300 250 200 150 100 50 0 Sid 10
Gymnasieskola Befolkningsstrukturen 0-18 år, 2010 18 år 220 17 år 226 16 år 203 15 år 223 Förskola Förskoleklass och grundskola 14 år 13 år 12 år 11 år 10 år 9 år 8 år 7 år 6 år 5 år 4 år 3 år 2 år 135 184 171 179 156 166 176 148 153 157 176 165 171 1 år 155 0 år 160 0 50 100 150 200 250 Sid 11
Befolkningsstrukturen 65 år och äldre 99 år 97 år 95 år 93 år 91 år 89 år 87 år 85 år 83 år 81 år 79 år 77 år 75 år 73 år 71 år 69 år 67 år 65 år 0 1 4 5 5 5 13 15 23 30 36 61 66 60 70 85 83 87 84 81 89 111 100 107 104 118 121 117 0 50 100 150 200 250 156 158 159 172 181 202 222 234 Sid 12
Sammanfattning befolkning De senaste sex åren har kommunen haft ett negativt födelsenetto (förutom 2009) och ett negativt flyttnetto Kommunen har ett positivt immigrationsnetto, d.v.s. icke svenskar som flyttar till kommunen, utan denna inflyttning skulle antalet invånare ha minskat de senaste 7 åren med ytterligare cirka 560 invånare Kommunen har tre toppar i sin befolkningspyramid, kring 20, 45 och 65 år De kommande årens barnkullar kommer att vara snitta kring 150 invånare Inom en fem års period kommer trycket inom äldreomsorgen att öka med tanke på dagens antal invånare kring 80 år Sid 13
Finansiering Kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina angelägenheter. Regeringsformen 14 kap. 4 Kommunerna får i lag åläggas att bidra till kostnaden för andra kommuners angelägenheter, om det krävs för att uppnå likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Regeringsformen 14 kap. 5 Sid 14
Procent Skattesats 2005 2010 21,60% 21,40% 21,42% 21,42% 21,42% 21,42% 21,42% 21,42% 21,20% 21,00% 20,80% 20,80% 20,84% 20,83% 20,78% 20,71% 20,72% 20,60% 20,40% 20,20% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Skattesats Skattesats, riket (vägt) Sid 15
Kronor per invånare Index (riket = 100) Skattekraft per invånare och index (riket = 100) 160 000 157 913 158 241 95,0% 155 000 92,0% 91,8% 91,1% 91,3% 91,1% 150 000 150 739 90,0% 145 000 144 833 140 000 140 252 85,0% 135 000 130 000 2005 2006 2007 2008 2009 Skattekraft, kr per invånare Skattekraft, index 80,0% Sid 16
mnkr Värdet av en skattekrona 2005 2009 (mnkr) 24,5 24,0 24,1 24,1 23,5 23,0 23,0 22,5 22,0 22,1 21,5 21,5 21,0 20,5 20,0 2005 2006 2007 2008 2009 En skattekrona Sid 17
Kr per invånare Generella statsbidrag och utjämning, år 2005 2010 12 000 10 000 8 000 6 964 7 221 830 810 7 482 994 7 991 1316 10 160 8 830 1230 1590 1585 6 000 4 000 6659 6613 7013 7654 8111 7770 2 000 0-525 -202-525 -521-381 -426-458 -490-2 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Fastighetsavgift Övrigt Totalt Sid 18
Sammanfattning finansiering Kommunen har en högre skattesats jämfört med riket Trots att skattekraften har ökat rejält sedan 2005, har kommunens skattekraft minskat gentemot genomsnittet i riket. Varje skattekrona innebär 24,1 mnkr i skatteintäkter till kommunen år 2009 Kommunen har en gynnsam struktur att bedriva kommunal verksamhet, vilket innebär att kommunen får lov att betala in pengar till utjämningssystemet Eftersom kommunen inte har högre än 115 % av skattekraften i riket, erhålls pengar ifrån inkomstutjämningssystemet Totalt erhåller kommunen 10 160 kronor per invånare i statsbidrag och utjämning Sid 19
Resultaträkning Resultaträkningen visar kommunens intäkter och kostnader och ger som saldo årets resultat (vinst eller förlust). Sid 20
Kronor per invånare Årets resultat i kommunen 2005-2010 1 200 1 000 982 800 600 527 527 400 363 363 279 279 255 255 200 181 158 158 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Årets resultat före eo-poster Årets resultat Sid 21
Kronor per invånare Årets resultat i kommunen i jmf år 2010 2 500 2 192 2 000 1 500 1 452 1 353 1 000 500 255 0 Hallsberg Jämförbara Länet Riket Sid 22
Utveckling nettokostn och skatter, stb o utj 2005-2010 6,0% 5,5% 5,0% 4,7% 4,6% 4,8% 4,0% 4,0% 3,9% 3,3% 3,0% 3,0% 2,7% 2,0% 2,0% 1,0% 0,0% 2006 2007 2008 2009 2010 Nettokostnad utveckling, procent Skatter, stb o utj utveckling, procent Sid 23
Kronor per innvånare Netto av finansiella kostnader och intäkter 2005-2010 1 000 500 0 387 421 613 790 102 65-500 -1 000-1 500-1 186-799 -1 377-956 -1 819-2 060-1 206-1 270-947 -850-845 -785-2 000-2 500 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiellt netto Sid 24
Sammanfattning resultaträkning Kommunen har uppvisat ett positiv resultat de senaste 5 åren, dock är resultatnivån klart lägre jämfört med jämförelsegruppen Kommunens nettokostnader har under 2009 och 2010 ökat mer än skatter, statsbidrag och utjämningsbidrag Kommunen har ett negativt finansnetto, vilket påverkar kommunens resultatnivå, dock har det negativa finansnettot förbättrats rejält sedan 2008. Sid 25
Balansräkning och andra finansiella åtaganden Balansräkning är en uppställning av kommunens tillgångar och skulder vid ett givet tillfälle. Sid 26
Kronor per invånare Eget kapital, kommunens nettoförmögenhet 2005-2010 10 500 10 000 9 676 10 096 9 500 9 289 9 185 9 416 9 000 8 644 8 693 8 820 8 500 8 280 8 349 8 182 8 000 7 842 7 500 7 000 6 500 6 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Eget kapital, kommun Eget kapital, koncern Sid 27
Kronor per invånare Eget kapital, kommunens nettoförmögenhet i jmf år 2010 40 000 35 000 34 064 30 000 30 835 27 981 30 351 25 000 20 000 18 351 20 383 15 000 10 000 9 416 10 096 5 000 0 Hallsberg Jämförbara Länet Riket Sid 28
Procent Kommunens soliditet exkl/inkl pensionsåtagande 2005 2010 20% 14% 13% 13% 16% 16% 16% 10% 0% -10% -20% -30% -20% -22% -25% -31% -29% -26% -40% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Soliditet, kommun Soliditet inkl pensioner, kommun Sid 29
Kronor per invånare Borgen och andra förpliktelser (exkl. pensioner) 2005 2010 40 000 35 000 34 472 34 287 32 180 30 000 28 054 28 053 28 021 26 495 26 507 26 367 25 000 22 242 22 277 22 305 20 000 15 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Borgen och andra förpliktelser totalt varav till kommunal bostadsföretag Sid 30
Sammanfattning balansräkning Kommunen har ett lågt eget kapital i jämförelse Kommunen har en soliditet på 16 %, inräknas pensionsskulden blir måttet lågt (-26 %). Ett soliditetsmåttet på -26 % innebär att det totala kapitalet i kommunen är finansierat genom lånade pengar och då främst s k återlånade medel ifrån de kommunanställda Kommunen har ett borgensåtagande och andra förpliktelser i nivå med andra kommungrupper. Hallsberg har i jämförelse en större risk i sina åtaganden eftersom cirka 20 % inte kan härröras till egna bolag vilka kommunen indirekt inte kan utöva styrning emot Sid 31
Verksamhet Sid 32
Procentuell avvikelse Verksamheters nettokostn avvikelse mot standardkostn (%) 20,0 15,0 14,8 15,815,7 15,3 15,9 10,0 5,0 9,7 12,1 8,2 6,0 1,0 9,6 2,7 7,8 10,3 5,6 5,1 11,8 4,0 2,9 0,0-5,0-5,0-1,5-4,8-1,0-2,6-2,6-1,6-1,9-4,0-10,0-8,9-15,0-12,4-12,0-15,5-16,1-20,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg LSS Sid 33
Faktisk avvikelse mot standardkostnad i kr Hallsberg Kommun År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 Barnomsorg - 4 616 674-3 786 464-6 315 984-7 099 510-11 440 975 Grundskola 2 017 884-1 419 924-3 798 744-7 678 440-5 514 275 Gymnasieskola - 10 028 272 3 221 548 701 776 1 828 200-1 924 650 Äldreomsorgen - 19 383 916-10 428 044-7 292 368-3 397 405 2 886 975 Individ och Familjeomsorg 4 112 203 4 351 380 5 919 328 3 427 875-4 689 425 Summa differens kr - 27 898 775-8 061 504-10 785 992-12 919 280-20 682 350 Differens mot standardkostnaden år 2010 motsvarar drygt 80 öre på kommunalskatten! Sid 34
Skillnad mellan nuvarande modell och nya förslaget, basår 2009 Nuvarande Förslag 15,0 10,0 10,3 5,0 5,6 6,2 5,1 2,2 1,9 0,0-5,0-2,6-4,7-4,7-10,0 Avvikelse bo Avvikelse grsk Avvikelse gy Avvikelse ifo Avvikelse äo -8,9 Sid 35
Sammanfattning verksamhet (1) I jämförelse med kommunens standardkostnad bedrivs en basverksamhet som totalt är cirka 20,7 mnkr dyrare än den strukturellt beräknade 20,7 mnkr motsvarar cirka 80 öre på kommunalskatten Hallsberg har en negativ trend sedan år 2007 gällande avvikelsen mot standardkostnaden, vilket tyder på att kommunen inte hinner anpassa organisationen efter förändringar i strukturen I ett lagförslag som ännu ej har beslutats (våren 2012), kan faktorerna för Hallsberg omräknas när det handlar om standardkostnadsberäkningen. Framförallt är det barnomsorgen, grundskolan och äldreomsorgen som gynnas i den nya beräkningen Sid 36
Kronor per invånare 1-5 år Övergripande Barnomsorgen Kostnad per inv 1-5 år 2010 95 000 93 000 92 073 92 320 91 000 89 000 89 683 90 849 87 000 85 000 83 000 81 000 79 000 77 000 75 000 Hallsberg Jämförbara Länet Riket Sid 37
Sammanfattning verksamhet (2) Barnomsorgen har höga kostnader gentemot sin beräknade standardkostnad (11,4 mnkr). Jämförelsegruppen har även de en negativ avvikelse mot standardkostnaden Enligt statistiken har Hallsberg en normal inskrivning i barnomsorgen 1-5 år med jämförbara kommuner samt en jämförbar personaltäthet per inskrivet barn Hallsberg har något fler inskrivna barn i åldern 6-9 år Hallsberg har fler anställda med högskoleexamen som arbetar inom barnomsorgen, vilket bör påverka kostnadsnivån En anledning till högre kostnader i Hallsberg kan vara en konstant dimensionering av personal i förskolan, utan hänsyn till barnens ålder. Enligt standardkostnadsberäkningen ska en kommun ha lägre personaltäthet för barn 4-6 år än 1-3 år Sid 38
Kr per elev Övergripande Grundskolan Kostnad per elev år 2010 100 000 90 000 80 000 70 000 86 219 3 013 5 656 2 596 12 040 78 766 4 327 5 697 2 637 87 529 86 865 2 119 3 337 5 254 5 568 2 478 2 425 13 894 15 008 60 000 50 000 18 793 13 001 13 592 18 400 17 250 40 000 30 000 20 000 44 121 39 511 45 383 43 277 10 000 0 Hallsberg Jämförbara Länet Riket Undervisning Lokaler Övrigt Elevvård Skolmåltider Läromedel, utrustning, skolbibliotek Totalt Sid 39
Kronor per kvm Kvadratmeter per elev Grundskolan - Lokaler 950 900 932 930 930 19 20 20 20,5 20 19,5 19 850 870 863 18 18,5 18 828 17,5 800 17 17 17 16,5 16 750 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Lokalkostnad kronor per kvadratmeter Lokalyta kvadratmeter per elev 15,5 Sid 40
Andel som uppnått målen Grundskolan Andel som uppnått målen 80,0% 75,0% 75% 76% 76% 74% 72% 73% 70,0% 69% 70% 65,0% 65% 62% 62% 60,0% 60% 55,0% 50,0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Andel som uppnått målen, eget Andel som uppnått målen, modell Sid 41
Sammanfattning verksamhet (3) Grundskolan i kommunen uppvisar även den negativ avvikelse mot standardkostnaden, samt har även högre kostnader i jämförelse med den jämförbara kommungruppen. I jämförelse har Hallsberg högre kostnader för sin undervisning och för sina lokaler Grundskolan i Hallsberg har fler lärare per elev vilket är kostnadsdrivande Sedan 2008 har kostnaden (drift, kapitalkostn etc) per kvadratmeter inom grundskolan ökat med cirka 100 kr/kvm. Anledningen till varför kvadratmeterytan ökar per elev kan vara att skolan inte hunnit anpassat strukturen efter ett vikande elevunderlag Andelen grundskoleelever som uppnår målen mot den förväntade nivån med tanke på de strukturella förutsättningarna är låga, trots att kommunen sätter 17 till 23 % högre betyg än vad som motiveras enligt de nationella proven i åk 9 Sid 42
Kronor per elev Övergripande Gymnasieskolan Kostnad per elev år 2010 (hemkommun) 106 000 105 000 104 841 104 000 103 000 102 916 102 000 101 327 101 000 100 000 99 000 99 209 98 000 97 000 96 000 Hallsberg Jämförbara Länet Riket Sid 43
Sammanfattning verksamhet (4) Hallsberg saknar egen gymnasieskola, ingår i Sydnärkes Utbildningsförbund. Kommunens kostnader per elev som är mantalsskriven i Hallsberg beror på var och vilken program de väljer Cirka 60 % av eleverna väljer sin studiegång i Sydnärkes Utbildningsförbund (räknas i statistiken som egen gymnasieskola) Hallsberg har en hög andel som väljer att studera vidare på gymnasium Eleverna som är mantalsskrivna i Hallsberg har lägre betyg i genomsnitt när de avslutar sin gymnasieutbildning Sid 44
Kronor per vårdtagare Övergripande Äldreomsorgen år 2005-2010 500 000 469 883 467 264 450 000 400 000 387 571 395 880 350 000 343 618 345 115 300 000 299 289 250 000 200 000 240 948 236 949 222 607 150 000 121 103 100 000 81 539 50 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Hemtjänst, kr per vårdtagare Särskilt boende, kr per vårdtagare Sid 45
Kronor per vårdtagare Övergripande Äldreomsorgen i jämförelse år 2010 600 000 500 000 540 559 500 862 549 121 400 000 395 880 300 000 200 000 149 183 142 038 129 369 100 000 81 539 0 Hallsberg Jämförbara Länet Riket Hemtjänst, kr per vårdtagare Särskilt boende, kr per vårdtagare Sid 46
Index Äldreomsorgen NKI mätningar 2010 80 70 Hemtjänst 71 71 70 73 72 66 66 60 Särskilt boende 56 50 40 30 20 10 0 Hallsberg Jämförbara Länet Riket Sid 47
Kr per invånare Övergripande Individ- och Familjeomsorgen 4 000 3 500 3 000 2 500 3 110 54 123 255 3 446 67 178 468 3 161 37 155 468 3 000 60 105 457 2 000 972 1 102 1 096 1 012 1 500 1 000 500 1 706 1 630 1 405 1 366 0 Hallsberg Jämförbara Länet Riket Barn- och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Missbruksvård vuxna Övrig vuxenvård Familjerätt Totalt Sid 48
Sammanfattning verksamhet (5) Äldreomsorgen i kommunen har en låg nettokostnad, både mot standardkostnad, kostnad per invånare 65- år och per vårdtagare Inrapporteringsproblem? En kostnadsdämpande orsak kan vara en frisk befolkning, god förebyggande verksamhet och/eller en god anhörigvård. Eftersom Hallsberg de senaste åren erhållit många invånare i åldern 65+ år gynnas kommunens standardkostnadsberäkning gällande äldreomsorgen Kommunen uppvisar lägre NKI-värden jämfört med de andra kommunerna inom äldreomsorgens särskilda boenden (bemötande och inflytande) Individ- och Familjeomsorgen (IFO) har ett högt kostnadsläge, den negativa avvikelsen mot standardkostnaden är 4,7 mnkr. I jämförelse mot likvärdiga kommuner har kommunen framförallt höga kostnader inom Barn- och Ungdomsvården Sid 49
Förslag på granskning och djupanalyser Sid 50
Förslag på granskningar och djupanalyser Kommunens långsiktiga arbete kring att skapa en hållbar ekonomisk plattform efter de strategiska framtida förutsättningarna, t ex hur ska kommunen finansiera pensionsutbetalningarna till de kommunanställda Barnomsorgen och grundskolans struktur samt organisering anpassat efter framtidens barn och elevunderlag Kvalitetsperspektivet inom grundskolan, varför uppnår inte eleverna målen? Kommunens kvalitetsmål inom äldreomsorgen Strategier och metodiker inom IFO:s och då framförallt barn och ungdomsvården Sid 51