Alexander Medvedev Rum 2111 Dynamiska system

Relevanta dokument
Modellering av Dynamiska system Bengt Carlsson Rum 2211

Modellering av Dynamiska system Bengt Carlsson Rum 2211

Modellering av Dynamiska system Bengt Carlsson Rum 2211

Modellbygge och simulering av L. Ljung och T. Glad - Kap 1-2

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

Systemidentifiering för läkemedelsutveckling modeller, skattning och analys.

Reglerteknik I: F1. Introduktion. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 1!

Styr- och informationssystem

Modellbygge och simulering

TSIU61: Reglerteknik. Matematiska modeller Laplacetransformen. Gustaf Hendeby.

INTRODUKTION TILL SYSTEM- OCH REGLERTEKNIK (3 sp) TIDIGARE: GRUNDKURS I REGLERING OCH INSTRUMENTERING 3072 (2sv) Hannu Toivonen

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 1

Industriell reglerteknik: Föreläsning 6

KURSPROGRAM MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM, 5hp, period 4

Inledande matematik M+TD

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 1

Reglerteknik 3. Kapitel 7. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

Industriell ekonomi åk 2 VT15. Inriktningen Systemteknik

Beräkningsvetenskap I. Exempel på tillämpningar: Vad är beräkningsvetenskap? Informationsteknologi

Formalia. Modellbygge & Simulering, TSRT62. Föreläsning 1. Varför modeller? Föreläsning 1: Modeller och modellbygge

Kap 10 - Modeller med störningar. Hur beskriva slumpmässiga störningar?

Beräkningsvetenskap introduktion. Beräkningsvetenskap I

Reglerteknik. Lars Eriksson Johan Löfberg - presentatör. Fordonssystem Institutionen för Systemteknik Linköpings Universitet

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Välkomna till Reglerteknik 2015!!

Dela, koda och korrigera! Undervisningsmaterial inom digital kompetens

TSRT62 Modellbygge & Simulering

Industriella styrsystem, TSIU06. Föreläsning 2

Kort introduktion till Reglerteknik I

Kurs DN1215, Laboration 3 (Del 1): Randvärdesproblem för ordinära differentialekvationer

Parameterskattning i linjära dynamiska modeller. Kap 12

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 12

Kursplan. Matematiska och systemtekniska institutionen (MSI) Kurskod GUX712 Dnr MSI 03/04:16 Beslutsdatum

Praktisk beräkning av SPICE-parametrar för halvledare

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Poäng. Start v. Styr- och reglerteknik Institution Institutionen för tillämpad fysik och elektronik

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 12

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Exempel ode45 parametrar Miniprojekt 1 Rapport. Problemlösning. Anastasia Kruchinina. Uppsala Universitet. Januari 2016

ÅBO AKADEMI REGLERTEKNIK I

Genom både praktiskt och teoretiskt arbete med uppgifter ska eleverna ges möjlighet att öva sig i att arbeta enligt yrkespraxis.

Reglerteknik är konsten att få saker att uppföra sig som man vill

Kurser inom profilen Teknisk matematik (Y)

Optimering av olika slag används inom så vitt skilda områden som produktionsplanering,

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

TSIU61: Reglerteknik. Kursinformation Bakgrund. Gustaf Hendeby.

För att få ett effektiv driftsätt kan det ibland behövas avancerad styrning.

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 10

Reglerteknik, TSIU61. Föreläsning 1

Läran om återkopplade automatiska system och handlar om hur mätningar från givare kan användas för att automatisk göra förändringar i processen.

Industriella styrsystem, TSIU06. Föreläsning 1

Matematik i Gy Susanne Gennow

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

Kan vi beskriva ett system utan någon fysikalisk kännedom om systemet?

Frekvensbeskrivning, Bodediagram

Introduktionsföreläsning. Kursens innehåll. Kursens upplägg/struktur. Beräkningsvetenskap I

Introduktionsföreläsning

Modellering av en Tankprocess

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 10

Formalia. Reglerteknik, TSRT12. Föreläsning 1. Första föreläsningen. Vad är reglerteknik?

Föreläsning 14-16, Tillståndsmodeller för kontinuerliga system

Kort introduktion till Reglerteknik I

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Optimeringslara = matematik som syftar till att analysera och. Optimeringslara ar en gren av den tillampade matematiken.

Tentamen i Beräkningsvetenskap I (nya versionen), 5.0 hp, Del A

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 1

Vad menas med en profil? Medicinsk Teknik definition. Profilinformation Y Medicinsk teknik 3/27/18. Göran Salerud, IMT

EL1000/1120 Reglerteknik AK

F13: Regulatorstrukturer och implementering

= x 2 y, med y(e) = e/2. Ange även existens-

Förord. Stockholm i juni Luciano Triguero

Programmering från början

Fri programvara i skolan datoralgebraprogrammet Maxima

Modellering som verktyg för att hantera komplexitet. Från Väg till Labb till Matte

Föreläsning 8, Introduktion till tidsdiskret reglering, Z-transfomer, Överföringsfunktioner

Sammanfattning av föreläsning 11. Modellbygge & Simulering, TSRT62. Föreläsning 12. Simulering. Föreläsning 12. Numeriska metoder och Simulering

Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik Inriktning: Beräkningsteknik och fysik Antagna Höst 2014

MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM OCH INLUPP 2

Beräkningsvetenskap introduktion. Beräkningsvetenskap I

FYSIKPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG

Start v. Styr- och reglerteknik. Poäng. 45 Institution Institutionen för tillämpad fysik och elektronik 7.5

Omtentamen i DV & TDV

Laborations-PM Termodynamik (KVM091) lp /2016 version 3 (med sidhänvisningar även till inbunden upplaga 2)

Formativa analyser. Människor och komplexa system. Konceptuella nivåer. AH i processövervakning. Modellverktyget AH-DH 1. Data och konceptuella nivåer

Sammanfattning av föreläsning 5. Modellbygge & Simulering, TSRT62. Föreläsning 6. Modellkvalitet och validering. Bias och varians

FFM234, Datoruppgift 2: Värmeledning

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i matematik och modellering, 120 högskolepoäng. Master programme in Mathematics and Modelling, 120 ECTS Credits

Fallstudie: numerisk integration Baserad på läroboken, Case Study 19.9

Bose-Einsteinkondensation. Lars Gislén, Malin Sjödahl, Patrik Sahlin

Laplacetransform, poler och nollställen

Peter Gustafsson Peab Asfalt AB

Introduktionsföreläsning. Outline. Beräkningsvetenskap I. Sara Zahedi Hanna Holmgren. Institutionen för Informationsteknologi, Uppsala Universitet

Föreläsning 1 Reglerteknik AK

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Transkript:

Dynamiska system Alexander Medvedev am@it.uu.se Rum 2111

Kursen Föreläsningar 15 Lektioner - 10 Laborationer: Matlab, processlab Inluppar, 3 stycken Tentan 10/12-2004

Föreläsning 1 System och deras modeller Dynamiska och statiska system Matematisk modellering Ett modelleringsexempel Användning av modeller

Modeller för system System: ett objekt eller en samling av objekt vars egenskaper vi vill studera (t ex tekniska processer) Modell: en beskrivning av systemets egenskaper. Beskrivning förutsätter ett språk (ett medium). Mentala modeller (tankar) Verbala modeller (ord) Visuella modeller (bild) Fysiska modeller (material) Matematiska modeller (matematiska objekt) Modeller är verktyg för att kunna besvara frågor om ett system utan att använda själva systemet

Dynamiska system Dynamiska system - system med minne. (Inget minne statiska) Beteendet hos ett dynamiskt system bestäms inte bara av de externa påverkande storheternas momentana värden utan också av deras tidigare uppförande. Systemens utveckling betraktas m a p tiden men det utesluter inte andra alternativ såsom spatiala koordinater, flöden o s v. Dynamiska system beskrivs matematiskt med hjälp av differential-, integral- eller differensekvationer. Den fysiska verkligheten som omger oss består enbart av dynamiska system.

Är det viktigt med dynamiska system? JAS kraschen. Stockholm 8 augusti 1993 klockan 14.09 I samtliga tre fallen har problem uppstått i datorbaserade system p g a bristande insikt i dynamiska fenomen Meteorologer missade en orkan som drabbade USA från South Carolina till New England, 24-25 januari 2000. Mercedes A-klasse välter vid en undanmanöver.

System vs deras modeller Verkligheten är oändligt komplex Modeller är alltid approximativa Bygga nya system (processer, maskiner etc) kan vara dyrt, miljöförstörande och/eller farligt Samla representativ information om ett befintligt system är ofta tids- och resurskrävande Bara vissa (relevanta) systemegenskaper beskrivs Alla naturfenomen är inte matematiskt beskrivna Mätdata är behäftade med störningar En modell kan skapas innan systemet finns

Informationsförädling För att studera ett system genomför man experiment och samlar data System modellering Modell informationsförädling Data Kunskap

Matematisk modellering Härledning Grundläggande fysikaliska samband Matematiska regler Systemidentifiering (optimering) Loggade data Optimering Basfunktioner Modell Modell

Matematisk modellering Fysikaliskt modellbygge Systemidentifiering Idé: använda naturlagar (massbalans, energibalans, Newtons lagar etc) Problem: okända eller osäkra parametrar Idé: utnyttja experimentdata (mätningar) från systemet för att approximera systemets beteende Problem: hur väljer man basfunktioner? Lösning: ta fram modeller genom fysikalisk modellering och sedan skatta dess parametrar m h a systemidentifiering ( gray-box -modeller)

Konverter Problem: Mäta smältans sammansättning under blåsning är svårt Skummande slagg kan koka över och hamna utanför konvertermynningen (utkok)

Konverter: utkok Driftstörningar Miljöfarligt Material- och energiförluster Extra slitage på utrustning

Konverter: Fysisk modell

Konverter: Matematisk modell Ett system av differentialekvationer beskriver processen. p y p = Ap + Bw + Ey = = h ( p, u ) [ ] T p SI p C w tillsatser u inflöde av syre y kolfärskningshastighet (hastigheten av koloxidering)

Användning av modeller Modellering är en grundläggande vetenskaplig metod och utnyttjas vid analys och syntes av processer och system i tekniken och naturen. Analys Prognoser (ekonomi, miljö) Diagnos Syntes Konstruktion och dimensionering av processer och system Processoptimering Reglering och styrning Processövervakning Skattning av icke-mätbara storheter ( soft sensors, sensor fusion )

Integrerad design av robotar i ABB:s S4 Robotmodeller: Geometriska modeller: kinematiken, koordinatsystem för roboten och omgivningen Stelkroppsmodeller: optimering/prediktering av banor, identifiering Drivsystemsmodeller: baneoptimering, axelreglering Elastisitetsmodeller : reglering Modell bibliotek Osäkerheter: temperatur robotindivid robots ålder Robot model l Styrsystem design Robot produktion Produkt beskrivning Re-design

Typer av matematiska modeller Analytiska Konstruerade ur grundläggande fysikaliska samband Konstruerade ur uppmätta signaler från processen Kunskapsbaserade I form av (skarpa) regler Oskarpa ( fuzzy ) modeller Neuronnät Matematiska modeller kan tas fram genom: Matematiskt modellbygge (härledning) Systemidentifiering (skattning ur data) Genetiska algoritmer (evolution) Boolesk logik Oskarp logik Träning av neuronnät

Sammanfattning Dynamiska system är system med minne och finns överallt Dynamiska system beskrivs matematiskt med hjälp av differential-, integral- eller differensekvationer Matematiska modeller är alltid approximativa och beskriver bara vissa relevanta systemegenskaper