Modellering av Dynamiska system Bengt Carlsson Rum 2211
|
|
- Hugo Fransson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Modellering av Dynamiska system Bengt Carlsson Rum 2211
2 Introduktion #1 System och deras modeller Dynamiska och statiska system Användning av modeller Matematisk modellering Ett modelleringsexempel
3 Dynamiska system Dynamiska system - system med minne. (Inget minne = statiskt system) Beteendet hos ett dynamiskt system bestäms inte bara av de externa påverkande storheternas momentana värden utan också av deras tidigare uppförande. Systemens utveckling betraktas m a p tiden. Dynamiska system beskrivs matematiskt med hjälp av differential-, integral- eller differensekvationer. Den fysiska verkligheten som omger oss består enbart av dynamiska system.
4 Är det viktigt med dynamiska system? JAS kraschen. Stockholm 8 augusti 1993 klockan I samtliga tre fallen har problem uppstått i datorbaserade system p g a bristande insikt i dynamiska fenomen Meteorologer missade en orkan som drabbade USA från South Carolina till New England, januari Mercedes A-klasse välter vid en undanmanöver.
5 Viktigt att kunna förstå och analysera dynamiska förlopp i teknik och samhälle!=> KURSMOTIV Ansatser för att lösa ett tekniskt problem: * Gör som förut (följ traditionen) * Gör experiment (prototyper, fullskaleexperiment) * Använd matematiska modeller
6 System System: ett objekt eller en samling av objekt vars egenskaper vi vill studera (t ex tekniska processer)
7 Ett system och dess interaktion med omgivningen Påverkan Insignal u Störningar, v System Omgivning Systemgräns Beteende Utsignal y 7 Dept of Systems and Control, Uppsala Uni
8 En hierarki av system System Delsystem Delsystem Delsystem 8 Dept of Systems and Control, Uppsala Uni
9 Modeller för system Modell: en beskrivning av systemets egenskaper. Beskrivning förutsätter ett språk (ett medium). Mentala modeller (tankar) Verbala modeller (ord) Fysiska modeller (pilotanläggning) Matematiska modeller (matematiska objekt)
10 Modeller för system Modeller är verktyg för att kunna besvara frågor om ett system utan att använda själva systemet
11 Användning av modeller Modellering är en grundläggande vetenskaplig metod och utnyttjas vid analys och syntes av system i teknik/samhälle och naturen. Analys Prognoser (ekonomi, miljö) Diagnos Syntes Konstruktion och dimensionering av processer och system Processoptimering Reglering och styrning (Reglerteknik, period 31) Processövervakning Skattning av icke-mätbara storheter ( soft sensors, sensor fusion )
12 Motiv för att (också) använda modeller jämfört med att bara använda experiment/prototyper Billigare Snabbare Ökad kvalité Förbättrad säkerhet Miljövinst
13 Matematisk modellering Fysikaliskt modellbygge (Kap 2) Grundläggande fysikaliska samband Empirisk modellering (Kap 8, Hel kurs i period 41) Loggade data Modellstruktur Matematiska regler Optimering Modell Modell
14 Fysikalisk modellering vs Empirisk modellering Fysikaliskt modellbygge: - Kan vara svårt eller omöjligt + Modellen har normalt ett stort giltighetsområde. + Ger fysikalisk insyn, och modeller där parametrarna har fysikalisk mening. Empirisk modellering: + "Lätt - Ofta begränsat giltighetsområde. Vettig ansats: Modellera det som "går" med fysikalisk insikt använd sedan empirisk modellering för att bestämma okända parametrar, Grey-box modellering.
15 Modellverifiering En modell är användbar först då dess giltighet har testats och fastställts! OBS: Alla modeller har ett begränsat giltighetsområde.
16 Sammanfattning Viktigt att kunna beskriva och analysera dynamiska förlopp i teknik och samhälle! För detta behövs dynamiska modeller! Dynamiska system beskrivs matematiskt med hjälp av differential-, integral- eller differensekvationer Matematiska modeller är alltid approximativa och beskriver (i bästa fall) bara vissa relevanta systemegenskaper. George Box: Essentially, all models are wrong, but some are useful.
Modellering av Dynamiska system Bengt Carlsson Rum 2211
Modellering av Dynamiska system -2013 Bengt Carlsson bc@it.uu.se Rum 2211 Introduktion #1 System och deras modeller Dynamiska och statiska system Användning av modeller Matematisk modellering Ett modelleringsexempel
Modellering av Dynamiska system Bengt Carlsson Rum 2211
Modellering av Dynamiska system -2011 Bengt Carlsson bc@it.uu.se Rum 2211 Introduktion #1 System och deras modeller Dynamiska och statiska system Användning av modeller Matematisk modellering Ett modelleringsexempel
Alexander Medvedev Rum 2111 Dynamiska system
Dynamiska system Alexander Medvedev am@it.uu.se Rum 2111 Kursen Föreläsningar 15 Lektioner - 10 Laborationer: Matlab, processlab Inluppar, 3 stycken Tentan 10/12-2004 Föreläsning 1 System och deras modeller
Modellbygge och simulering av L. Ljung och T. Glad - Kap 1-2
Modellbygge och simulering av L. Ljung och T. Glad - Kap 1-2 Experiment vs modellbygge Många frågor om ett system kan besvaras genom att utföra experiment. Vettigt! Men ibland finns nackdelar: Kostnader.
INTRODUKTION TILL SYSTEM- OCH REGLERTEKNIK (3 sp) TIDIGARE: GRUNDKURS I REGLERING OCH INSTRUMENTERING 3072 (2sv) Hannu Toivonen
INTRODUKTION TILL SYSTEM- OCH REGLERTEKNIK 419106 (3 sp) TIDIGARE: GRUNDKURS I REGLERING OCH INSTRUMENTERING 3072 (2sv) Föreläsare 2007: Hannu Toivonen LITTERATUR KOMPENDIUM: Kompendium och övrig information
Reglerteknik I: F1. Introduktion. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik
Reglerteknik I: F1 Introduktion Dave Zachariah Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik 1 / 14 Vad är reglerteknik? Läran om dynamiska system och deras styrning. System = Process = Ett objekt vars
TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 1!
TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 1! Johan Löfberg Avdelningen för Reglerteknik Institutionen för systemteknik Johan.lofberg@liu.se Kontor: B-huset, mellan ingång 23 och 25
TSIU61: Reglerteknik. Matematiska modeller Laplacetransformen. Gustaf Hendeby.
TSIU61: Reglerteknik Föreläsning 2 Matematiska modeller Laplacetransformen Gustaf Hendeby gustaf.hendeby@liu.se TSIU61 Föreläsning 2 Gustaf Hendeby HT1 2017 1 / 21 Innehåll föreläsning 2 ˆ Sammanfattning
TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING
TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING TID: 13 mars 2018, klockan 8-12 KURS: TSRT21 PROVKOD: TEN1 INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 6 ANSVARIG LÄRARE: Johan Löfberg, 070-3113019 BESÖKER SALEN: 09.30,
Reglerteknik. Lars Eriksson Johan Löfberg - presentatör. Fordonssystem Institutionen för Systemteknik Linköpings Universitet
Reglerteknik Masterprofil på M Lars Eriksson Johan Löfberg - presentatör Fordonssystem Institutionen för Systemteknik Linköpings Universitet 2014-03-24 Lars Eriksson (larer@isy.liu.se) Reglerteknik 2014-03-24
Parameterskattning i linjära dynamiska modeller. Kap 12
Parameterskattning i linjära dynamiska modeller Kap 12 Grundläggande ansats Antag (samplade) mätdata (y och u)från ett system har insamlats. Givet en modell M(t, θ) och mätdata, hitta det θ som ger en
TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 1
1 / 27 Diverse TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 1 Föreläsare och examinator: Martin Enqvist Martin Enqvist Lektionsassistent: Yuxin Zhao Kursrum i Lisam Reglerteknik Institutionen för systemteknik Linköpings
REPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN
REPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN Automatisk styra processer. Generell metodik Bengt Carlsson Huvudantagande: Processen kan påverkas med en styrsignal (insignal). Normalt behöver man kunna mäta
Kap 10 - Modeller med störningar. Hur beskriva slumpmässiga störningar?
Kap 10 - Modeller med störningar Notera att Beskrivning av signaler i frekvensdomänen -sammanfattning ger en bakgrund till Kap 10 och 11. Huvudpunkter: Hur beskriva slumpmässiga störningar? Data insamlas
Modellering av en Tankprocess
UPPSALA UNIVERSITET SYSTEMTEKNIK EKL och PSA 2002, AR 2004, BC2009 Modellering av dynamiska system Modellering av en Tankprocess Sammanfattning En tankprocess modelleras utifrån kända fysikaliska relationer.
ÅBO AKADEMI REGLERTEKNIK I
INSTITUTIONEN FÖR KEMITEKNIK Laboratoriet för reglerteknik ÅBO AKADEMI DEPARTMENT OF CHEMICAL ENGINEERING Process Control Laboratory REGLERTEKNIK I Grundkurs Kurt-Erik Häggblom Biskopsgatan 8 FIN-20500
EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK Föreläsning 12: Sammanfattning Kursinfo: Resterande räknestugor 141208, 10-12 Q24 141210, 10-12 L21 141215, 10-12 Q34 141215, 13-15 Q11
Modellbygge och simulering
DNR LIU-2017-00432 1(5) Modellbygge och simulering Programkurs 6 hp Modelling and Simulation TSRT62 Gäller från: 2017 VT Fastställd av Programnämnden för elektroteknik, fysik och matematik, EF Fastställandedatum
1. Inledning. 1. Inledning
För de flesta människor är ett relativt okänt begrepp trots att var och en i det dagliga livet ständigt kommer i kontakt med och t.o.m. själv utövar. Reglerteknik är varje rationell metod att styra eller
Formalia. Modellbygge & Simulering, TSRT62. Föreläsning 1. Varför modeller? Föreläsning 1: Modeller och modellbygge
Formalia Modellbygge & Simulering, TSRT62 Föreläsning 1 Labanmälan via länk på kurshemsidan Datortenta i datorsal Fem av lektionerna i datorsal Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Identifieringslabben
Reglerteknik, TSIU61. Föreläsning 1
Reglerteknik, TSIU61 Föreläsning 1 Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Formalia 2(20) Hemsida. http://www.control.isy.liu.se/student/tsiu61/ Föreläsnings-oh läggs ut ca en dag i förväg. Till varje
Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 12
Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 12 Sammanfattning av föreläsning 11 Återkoppling av skattade tillstånd Integralverkan Återblick på kursen Sammanfattning föreläsning 11 2 Tillstånden innehåller
TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 1
TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 1 Martin Enqvist Reglerteknik Institutionen för systemteknik Linköpings universitet Diverse 1 / 27 Föreläsare och examinator: Martin Enqvist Lektionsassistent: Angela Fontan
Styr- och informationssystem
Styr- och informationssystem Martin Enqvist Reglerteknik Institutionen för systemteknik Linköpings universitet Styr- och informationssystem 1 / 18 Grundidé: En industrirelevant profil som kombinerar teori-
Kort introduktion till Reglerteknik I
Kort introduktion till Reglerteknik I Vad är reglerteknik? Läran om dynamiska system och deras styrning. System = Process = Ett objekt vars egenskaper vi vill studera/styra. Vi betraktar system som har
ÖVNINGSTENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp
ÖVNINGSTENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp Tid: Denna övn.tenta gås igenom 25 maj (5h skrivtid för den riktiga tentan) Plats: Ansvarig lärare: Bengt Carlsson Tillåtna hjälpmedel: Kurskompendiet
Exempel: reglering av en plattreaktor. Varför systemteknik/processreglering? Blockdiagram. Blockdiagram för en (del)process. Exempel: tankprocess
Systemteknik/reglering Föreläsning Vad är systemteknik oc reglerteknik? Blockdiagram Styrstrategier Öppen styrning, framkoppling Sluten styrning, återkoppling PID-reglering Läsanvisning: Control:..3 Vad
Dina anteckningar: Semifysikalisk modellering i kursen Modellering
Måns Östring, Control & Communication, sid 1 Dina anteckningar: Semifysikalisk modellering i kursen Modellering Måns Östring Control & Communication, ISY Innehåll Orientering med miniexempel Större exempel:
A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens
TSRT62 Modellbygge & Simulering
TSRT62 Modellbygge & Simulering Föreläsning 4 Christian Lyzell Avdelningen för Reglerteknik Institutionen för Systemteknik Linköpings Universitet C. Lyzell (LiTH) TSRT62 Modellbygge & Simulering 2013 1
Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken
729G01 Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs: Kognitiv neurovetenskap och kognitiv modellering Rita Kovordanyi, Institutionen för datavetenskap (IDA) rita.kovordanyi@liu.se Kognitiv neurovetenskap Baseras
Föreläsning 8, Introduktion till tidsdiskret reglering, Z-transfomer, Överföringsfunktioner
Föreläsning 8, Introduktion till tidsdiskret reglering, Z-transfomer, Överföringsfunktioner Reglerteknik, IE1304 1 / 24 Innehåll 1 2 3 4 2 / 24 Innehåll 1 2 3 4 3 / 24 Vad är tidsdiskret reglering? Regulatorn
Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9
Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9 Sammanfattning av föreläsning 8 Prestandabegränsningar Robusthet Mer generell återkopplingsstruktur Sammanfattning av förra föreläsningen H(s) W(s) 2 R(s)
Vad är systemteknik och reglerteknik? Föreläsning 1. Systemteknik handlar om dynamiska system
1 Föreläsning 1 Vad är systemteknik oc reglerteknik? Grundläggande begrepp Grafiska representationer Styrstrategier Öppen styrning, framkoppling Sluten styrning, återkoppling Vad är systemteknik oc reglerteknik?
Systemidentifiering för läkemedelsutveckling modeller, skattning och analys.
Systemidentifiering för läkemedelsutveckling modeller, skattning och analys. My-dagen 28 oktober, 2013, Göteborg Jacob Leander, Industridoktorand Avdelningen System och dataanalys 25 minuter av modellering
F13: Regulatorstrukturer och implementering
Föreläsning 2 PID-reglering Förra föreläsningen F3: Regulatorstrukturer och implementering 25 Februari, 209 Lunds Universitet, Inst för Reglerteknik. Bodediagram för PID-regulator 2. Metoder för empirisk
Sammanfattning av föreläsning 4. Modellbygge & Simulering, TSRT62. Föreläsning 5. Identifiering av olinjära modeller
Sammanfattning av föreläsning 4 Modellbygge & Simulering, TSRT62 Föreläsning 5. Identifiering av olinjära modeller Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Linjära parametriserade modeller: ARX, ARMAX,
Välkomna till Reglerteknik 2015!!
Vad är reglerteknik? Välkomna till Reglerteknik 2015!! Fredrik Lindsten fredrik.lindsten@liu.se Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY) Reglerteknik är konsten att få saker
Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 12
Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 12 Sammanfattning av föreläsning 11 Integralverkan Återkoppling av skattade tillstånd Återblick på kursen LABFLYTT! 2 PGA felbokning datorsal så måste ett
Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 1
Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 1 Johan Löfberg Avdelningen för reglerteknik Institutionen för systemteknik johanl@isy.liu.se Tel: 281304 Kontor: B-huset ingång 23-25 www.control.isy.liu.se/student/tsrt19ht2
Välkomna till Reglerteknik Föreläsning 2
Välkomna till Reglerteknik Föreläsning 2 Sammanfattning av föreläsning 1 Lösningar till differentialekvationer Karakteristiska ekvationen Laplacetransformer Överföringsfunktioner Poler Stegsvarsspecifikationer
Figur 1. Skärmbild med markerade steg i videon. Diagram och tabell som visar positionerna som funktion av tiden.
Videomodellering I tillägg till videoanalys är det möjligt att skapa modeller i Tracker. Genom att använda en video av ett försök kan man utifrån denna skapa en modell som beskriver förloppet. Det finns
Sportteknologi maskiningenjör inom innovativ produktutveckling, 180 hp
1 (6) Utbildningsplan för: Sportteknologi maskiningenjör inom innovativ produktutveckling, 180 hp Sports Technology Mechanical Engineering within Innovative Product Development, 180 Credits Allmänna data
TENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp
TENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp - 0 Tid: måndag 8 Maj 0, kl 4-9 Plats: Polacksbacken Ansvarig lärare: Bengt Carlsson, tel 070-674590. Bengt kommer till tentasalen ca kl 6 och besvarar ev frågor.
Industriell reglerteknik: Föreläsning 6
Föreläsningar 1 / 15 Industriell reglerteknik: Föreläsning 6 Martin Enqvist Reglerteknik Institutionen för systemteknik Linköpings universitet 1 Sekvensstyrning: Funktionsdiagram, Grafcet. 2 Grundläggande
Kort introduktion till Reglerteknik I
Kort introduktion till Reglerteknik I Vad är reglerteknik? Läran om dynamiska system och deras styrning. 1 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro Kort introduktion till Reglerteknik I Vad är reglerteknik?
Modellering av en Tankprocess
UPPSL UNIVERSITET SYSTEMTEKNIK EKL och PS 2002, R 2004, BC 2009, 2013 Modellering av dynamiska system Modellering av en Tankprocess Sammanfattning En tankprocess modelleras utifrån kända fysikaliska relationer.
KURSPROGRAM MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM, 5hp, period 4
AVDELNINGEN FÖR SYSTEMTEKNIK UPPSALA UNIVERSITET Bengt Carlsson March 16, 2012 KURSPROGRAM MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM, 5hp, period 4 Lärare Namn: Hus Rum: Tel: Kursmoment: Bengt Carlsson 2 2211 4713119
Reglerteknik är konsten att få saker att uppföra sig som man vill
TSIU61 Föreläsning 1 Gustaf Hendeby HT1 2017 1 / 34 Vad är reglerteknik? TSIU61: Reglerteknik Föreläsning 1 Kursinformation Bakgrund Gustaf Hendeby gustaf.hendeby@liu.se Reglerteknik är konsten att få
AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 2. Här är
Martin Enqvist Återkoppling, PID-reglering, specifikationer Reglerteknik Institutionen för systemteknik Linköpings universitet Repetition: Reglerproblemet 3(21) Exempel: Farthållare i en bil 4(21) Välj
Systematisk processoptimering
Systematisk processoptimering Grontmij AB Martin Råberg, Fredrik Axby, Stéphane Velut, Emma Schultz och Björn Fredriksson Möller 1 Nyttan av projektet Samarbete processteknik reglerteknik Potential: Effektiv
Civilingenjör i elektroteknik, 300 hp Master of Science in Electrical Engineering, 300 credits
1 (6) Utbildningsplan för: Civilingenjör i elektroteknik, 300 hp Master of Science in Electrical Engineering, 300 credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TELTA Grundnivå
Förbättrad överhettartemperaturreglering med framkoppling från fysikaliska processmodeller. Martin Råberg
Förbättrad överhettartemperaturreglering med framkoppling från fysikaliska processmodeller Martin Råberg Projektet är ett samarbete mellan Sweco, Modelon och E.ON Projektets huvudsyfte var att utvärdera
INDUSTRINYTTAN (LKAB) FRÅN GRUVFORSKNINGSPROGRAMMET
INDUSTRINYTTAN (LKAB) FRÅN GRUVFORSKNINGSPROGRAMMET PROJEKT INOM PROGRAMMET DÄR LKAB DELTAGIT Område Anrikningsteknik (40% av programmets budget) Projek diarienr 2007-02984 Projekttitel Växelverkan i mineralsystem
TSIU61: Reglerteknik. Kursinformation Bakgrund. Gustaf Hendeby.
TSIU61: Reglerteknik Föreläsning 1 Kursinformation Bakgrund Gustaf Hendeby gustaf.hendeby@liu.se TSIU61 Föreläsning 1 Gustaf Hendeby HT1 2017 1 / 34 Vad är reglerteknik? Reglerteknik är konsten att få
TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING
TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING SAL: G32 TID: 8 juni 217, klockan 8-12 KURS: TSRT21 PROVKOD: TEN1 INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 6 ANSVARIG LÄRARE: Johan Löfberg, 7-311319 BESÖKER SALEN: 9.3,
EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK
EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK Kursansvarig: Henrik Sandberg hsan@kth.se Reglerteknik EES Osquldas v. 10 Dagens program: Kursinformation Reglerteknik konsten att styra Inledande exempel och begrepp Kursinformation
Terminsblocket Uthålliga vatten- och avloppssystem
Terminsblocket Uthålliga vatten- och avloppssystem Bengt Carlsson Bengt.Carlsson@it.uu.se Motiv för VA-terminen 1a) Avloppsvattenrening i Sverige. Utmaningar: Minska utsläpp till vatten 15-50% Använda
avloppsvattenrening genom reglerteknik Bengt Carlsson Uppsala universitet
Energi- och resurseffektiv avloppsvattenrening genom reglerteknik Bengt Carlsson Uppsala universitet Innehåll Inf forma ationst teknologi Om mig Vad är reglerteknik? (5-min varianten!) Överordnad syrereglering
Exempel ode45 parametrar Miniprojekt 1 Rapport. Problemlösning. Anastasia Kruchinina. Uppsala Universitet. Januari 2016
Problemlösning Anastasia Kruchinina Uppsala Universitet Januari 2016 Anastasia Kruchinina Problemlösning 1 / 16 Exempel ode45 parametrar Miniprojekt 1 Rapport Anastasia Kruchinina Problemlösning 2 / 16
Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9
Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9 Sammanfattning av föreläsning 8 Prestandabegränsningar Robusthet Mer generell återkopplingsstruktur Sammanfattning föreläsning 8 2 F(s) Lead-lag design:
MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM OCH INLUPP 2
UPPSALA UNIVERSITET AVDELNINGEN FÖR SYSTEMTEKNIK EKL och PSA, 2002, rev BC 2009, 2013 MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM DATORSTÖDD RÄKNEÖVNING OCH INLUPP 2 1. Överföringsfunktioner 2. Tillståndsmetodik Förberedelseuppgifter:
Ekosystemmodellering
Ekosystemmodellering Huvudmål: att kunna hitta lösningar till problem, särskilt vattenkvalitetsproblem, genom mätning och modellering Modellering av akvatiska ekosystem (15 hp) 3 Delar Silke Langenheder
3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.
Prövning i Fysik1 Prövning i Fy 1 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen 2: Laborationer I kursen ingår laborationer och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag
Utbildningsplan Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik för läsåret 2015/2016
Utbildningsplan Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik för läsåret 2015/2016 Master Programme in Engineering Physics and Electrical Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2014-11-06 av Enhetschef
TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING
TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING SAL: Ter2 TID:4 mars 207, klockan 8-2 KURS: TSRT2 PROVKOD: TEN INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 6 ANSVARIG LÄRARE: Inger Erlander Klein, 0730-9699 BESÖKER SALEN:
MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM OCH INLUPP 2
UPPSALA UNIVERSITET AVDELNINGEN FÖR SYSTEMTEKNIK EKL och PSA, 2002 BC, 2009 MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM DATORSTÖDD RÄKNEÖVNING OCH INLUPP 2 1. Överföringsfunktioner 2. Tillståndsmetodik Förberedelseuppgifter:
TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 11
Föreläsningar / 5 TSRT9 Reglerteknik: Föreläsning Martin Enqvist Reglerteknik Institutionen för systemteknik Linköpings universitet Inledning, grundläggande begrepp. 2 Matematiska modeller. Stabilitet.
Laplacetransform, poler och nollställen
Innehåll föreläsning 2 2 Reglerteknik, föreläsning 2 Laplacetransform, poler och nollställen Fredrik Lindsten fredrik.lindsten@liu.se Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)
Varför ska man läsa historia? Kan det användas till något? Är det bra för något?
Varför ska man läsa historia? Kan det användas till något? Är det bra för något? Historia hjälper oss att förstå nutiden Den värld vi lever i idag har uppkommit genom händelser och förändringsprocesser
Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system
Vad är det? Översikt Discrete structure: A set of discrete elements on which certain operations are defined. Discrete implies non-continuous and therefore discrete sets include finite and countable sets
Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 8
Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 8 Sammanfattning av föreläsning 7 Kretsformning Lead-lag design Instabila nollställen och tidsfördröjning (tolkning i frekvensplanet) Sammanfattning av förra
Övningar i Reglerteknik. Differentialekvationer kan lösas med de metoder som behandlades i kurserna i matematisk analys. y(0) = 2,
Differentialekvationer Övningar i Reglerteknik Differentialekvationer kan lösas med de metoder som behandlades i kurserna i matematisk analys.. Lös följande begynnelsevärdesproblem dy dt y =, t > 0 y(0)
Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2
Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2 Sammanfattning av föreläsning 1 Lösningar till differentialekvationer Karakteristiska ekvationen Laplacetransformer Överföringsfunktioner Poler Stegsvarsspecifikationer
Objektorientering Klasser
Objektorientering Klasser VSA110 1 OOA I analysen upprättas: Klassdiagram Objektdiagram Tillståndsdiagram Scenario Användningsfall Sekvensdiagram Användardialoger (skärmbilder) 2 Analys - en översikt Vi
Energiingenjör, 180 hp
1 (5) Utbildningsplan för: Energiingenjör, 180 hp Energy Engineering, 180 Higher Education Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TENIG Grundnivå MIUN 2009/1510 Högskolepoäng
Föreläsning 11, Dimensionering av tidsdiskreta regulatorer
Föreläsning 11, Dimensionering av tidsdiskreta regulatorer KTH 8 februari 2011 1 / 28 Innehåll 1 Kapitel 19.2. Polplaceringsmetoden 2 3 4 5 6 2 / 28 Innehåll 1 Kapitel 19.2. Polplaceringsmetoden 2 3 4
TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 10
TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 10 Johan Löfberg Avdelningen för Reglerteknik Institutionen för systemteknik johan.lofberg@liu.se Kontor: B-huset, mellan ingång 27 och 29
REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl
REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL/EL/EL2 Tentamen 2 2 4, kl. 4. 9. Hjälpmedel: Kursboken i glerteknik AK (Glad, Ljung: glerteknik eller motsvarande) räknetabeller, formelsamlingar och räknedosa. Observeraattövningsmaterial
Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik Inriktning: Beräkningsteknik och fysik Antagna Höst 2014
UTBILDNINGSPLAN LÄSÅRET 2016/2017 Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik Inriktning: Beräkningsteknik och fysik Antagna Höst 2014 BESLUTSDATUM 2015-11-02 DIARIENUMMER 12-15 BESLUTSFATTARE Enhetschef
A. Stationära felet blir 0. B. Stationära felet blir 10 %. C. Man kan inte avgöra vad stationära felet blir enbart med hjälp av polerna.
Man använder en observatör för att skatta tillståndsvariablerna i ett system, och återkopplar sedan från det skattade tillståndet. Hur påverkas slutna systemets överföringsfunktion om man gör observatören
TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 5
TSRT9 Reglerteknik: Föreläsning 5 Martin Enqvist Reglerteknik Institutionen för systemteknik Linköpings universitet Föreläsningar / 23 Inledning, grundläggande begrepp. 2 Matematiska modeller. Stabilitet.
Reglerteori. Föreläsning 5. Torkel Glad
Reglerteori. Föreläsning 5 Torkel Glad Föreläsning 1 Torkel Glad Januari 2018 2 Sammanfattning av Föreläsning 4 Kalmanlter Optimal observatör Kräver stokastisk modell av störningarna Kräver lösning av
Static vs Dynamic binding Polymorfism. Objekt-orienterad programmering och design (DIT953) Niklas Broberg, 2018
Static vs Dynamic binding Polymorfism Objekt-orienterad programmering och design (DIT95) Niklas Broberg, 2018 Diagnostiskt prov Shape + overlaps(shape): int return 1; Shape shape = new Shape(); Polygon
Industriell ekonomi TEKNIKPROFILER. Lunds Tekniska Högskola Industriell ekonomi
Industriell ekonomi TEKNIKPROFILER Programledningen Industriell ekonomi Programledare Eva Berg Studie- och karriärvägledare Karin Cherfils-Karlsson Programplanerare Thomas Lejdegård Industriell ekonomi,
KURSPROGRAM VATTENRENINGSTEKNIK
AVDELNINGEN FÖR SYSTEMTEKNIK UPPSALA UNIVERSITET Bengt Carlsson August 24, 2007 KURSPROGRAM VATTENRENINGSTEKNIK Lärare Namn: Hus Rum: Tel: Kursmoment: Bengt Carlsson 2 2211 4713119 Kursansvarig, föreläsningar
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen 5--6 Sal () TER E, TER, TER (Om tentan går i flera salar ska du bifoga ett försättsblad till varje sal och ringa in vilken
Systemkonstruktion Z2
Systemkonstruktion Z2 (Kurs nr: SSY 045) Tentamen 27 Maj 2006 Tid: 8:30-12:30, Lokal: M-huset. Lärare: Stefan Pettersson, tel 772 5146, 0739907981 Tentamenssalarna besöks ca kl. 10.00 och 11.30. Tentamen
Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Datorövning 1 - Reglerteknik
UPPSALA UNIVERSITET AVDELNINGEN FÖR SYSTEMTEKNIK B Carlsson 9911. Senaste revision 15 februari 2006 Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Datorövning 1 - Reglerteknik Senaste inlämningsdag
Maskiningenjör - produktutveckling, 180 hp
1 (6) Utbildningsplan för: Maskiningenjör - produktutveckling, 180 hp Mechanical Engineering - Product Development, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TMPRG
Civilingenjör i teknisk design, 300 hp
1 (7) Utbildningsplan för: Civilingenjör i teknisk design, 300 hp Master of Science in Engineering - Industrial Design Engineering, 300 Higher Education Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå
Automationsingenjör, 180 hp
1 (5) Utbildningsplan för: Automationsingenjör, 180 hp Automation Engineering, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TAUMG Grundnivå MIUN 2013/2104 Högskolepoäng
Läran om återkopplade automatiska system och handlar om hur mätningar från givare kan användas för att automatisk göra förändringar i processen.
Reglering Läran om återkopplade automatiska system och handlar om hur mätningar från givare kan användas för att automatisk göra förändringar i processen. Regulator eller reglerenhet används för att optimera
Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för industriell elektroteknik och automation
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan i Helsingborg Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för industriell elektroteknik och automation REGLERTEKNIK Laboration 2 Empirisk undersökning av PID-regulator
Föreläsning 1 Reglerteknik AK
Föreläsning 1 Reglerteknik AK c Bo Wahlberg Avdelningen för Reglerteknik, KTH 29 augusti, 2016 2 Introduktion Example (Temperaturreglering) Hur reglerar vi temperaturen i ett hus? u Modell: Betrakta en
MARGINALISM mikroteorins framväxt KLASSIKER: MAKRO, SAMHÄLLET I STORT, FÖRDELNING MELLAN KLASSER, MARGINALISM: MIKRO, MARKNAD, JÄMVIKT, PRISBILDNING
MARGINALISM mikroteorins framväxt KLASSIKER: MAKRO, SAMHÄLLET I STORT, FÖRDELNING MELLAN KLASSER, VARANS VÄRDE. VERBALA RESONEMANG, NUMERISKA EXEMPEL, UTBUD/KOSTNADER OCH BYTESVÄRDEN. MARGINALISM: MIKRO,