Presentation av Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualiteten. Jag har valt att behandla avhandlingen Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualiteten av Maria Bäckman. Det är en doktorsavhandling vid etnologiska institutionen vid Stockholms universitet och hon disputerade i oktober 2003 med den. Avhandlingen bygger på en fältstudie utförd på en gymnasieskola i norra Stockholm, Norrskolan, där Maria genom deltagande observationer under sex- och samlevnadsundervisningen samt genom intervjuer med elever och lärare vill visa hur samlevnadsundervisningen genomgående strukturerades av hur genus gav innebörd åt hur man i klassrummet förstod och talade om sexualitet samt analysera hur föreställningar om en könstypisk sexualitet låg till grund för tolkningar som i praktiken reserverade olika sexuella handlingsutrymmen åt killar och tjejer 1. De centrala problemställningarna i avhandlingen presenteras som hur använde sig elever och lärare i mitten av 1990-talet av tankar om kön och könsskillnad då de skulle förstå och förklara den del av verkligheten som kallas sexualitet? På vilket sätt manifesterades tankarna om könsskillnad i den undervisning jag följde? Vad uppfattade elever och lärare som självklart och hur hanterade de det till synes motsägelsefulla? 2 Valet av avhandling motiveras genom att den behandlar sex- och samlevnadsundervisning i en relativ samtid till dagens datum. Att det är av intresse är för att det ligger nära det område vilket jag vill studera i min kandidatuppsats. Avhandlingen behandlar mötet mellan eleverna och läraren och hur skolans förväntningar och mål för exempelvis uppluckringen av fördomar mot homosexuella inte alltid når ut till eleverna. Det perspektivet på sex- och samlevnadsundervisningen är inte det jag har för avsikt att behandla i kandidatuppsatsen men det är ändå lärorikt och öppnar upp en förståelse för själva undervisningen. Avhandlingen och genusforskning Avhandlingen disputeras och behandlas inom den etnologiska disciplinen men författaren skriver dock att grunden för studien ligger i ett feministiskt ställningstagande med ett eget intresse i för genusrelaterade föreställningar ligger antagandet att föreställningar om kön inte bara är menings- utan även maktskapande 3. Att författaren disputerar inom det etnologiska fältet framkommer en bit 1 Bäckman Maria (2003) Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualitet Makadam förlag Göteborg och Stockholm. 12 2 Bäckman Maria (2003) Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualitet Makadam förlag Göteborg och Stockholm. 12 3 Bäckman Maria (2003) Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualitet Makadam förlag Göteborg och Stockholm. 13 1
in i avhandlingens inledningskapitel, där ges en kort reflektion och förklaring om den metod som författaren använder och som är en metod som används av etnologer. I metoden tittar forskaren på de processer som uppkommer när människor kommunicerar, skapar och omtolkar innebörder, det är en förståelse för och viljan att förmedla kunskap om människor som aktörer som ligger till grund för metoden. Men samtidigt säger författaren att det hennes avhandling ska göra är snarare att ge kunskap om de meningsskapande processer som är kopplade till antaganden om sexualitet och kön 4. Så som jag tolkar detta är att författaren befinner sig inom sin disciplin men plockar in ett genusperspektiv genom teorier som behandlar kön, genus, språk och sexualitet. Men hon plockar även in teorier från andra mer sociologiska och samhällsvetenskapliga discipliner. Det är en multivetenskaplig studie då hon använder sig av sin egen disciplins metodanvändning samt vissa teoretiska utgångspunkter, men samtidigt belyser och studerar hon med genusvetenskapliga teorier komplexiteten i bland annat kön och könsmaktsordningar 5. Det skulle även, med Lykkes definition, till viss del kunna betraktas som en tvärvetenskaplig studie då den för en dialog över och mellan disciplinbestämda teori- och metodramar, men Lykke menar också att det i och med det ska skapas och uppstå något nytt, vilket jag har svårt att se att studien gör. Vetenskapsteoretiska utgångspunkter Som jag har visat här över är de processer där språket medverkar till vår förståelse av världen, förhållandet mellan språk och verkligheten, viktigt för författaren och avhandlingen och som jag kommer visa längre ner använder sig författaren av bland annat Joan Scott, Skeggs, Butler och Foucault i sina teoretiska refererat. Genom dessa teoretiker samt författarens vikt på språket tolkar jag författarens vetenskapsteoretiska utgångspunkt som i viss mån poststrukturalistisk, vilket inte är något författaren själv nämner i avhandlingen, det nämns ingenting alls om vilken vetenskapsteoretisk utgångspunkt författaren utgår från. Men om en tittar lite närmare på ovannämnda teoretiker utgår de från språkets betydelse samt att de, även om alla inte benämner sig själva som poststrukturalister/feministiska poststrukturalister, så sätter andra dem inom de teoretiska ramarna. Poststrukturalismen är dock något som feminismen har brottats med ett tag. Hemmings menar att i och med att Butler har tagit viss inspiration från Foucault och poststrukturalistiska skiften har feminismen transformerats från sitt ursprung till något annat, något som inte har tagits emot allt för väl 6. Det märks tydligt när en läser hur teoretiker från olika feministiska perspektiv 4 Bäckman Maria (2003) Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualitet. Makadam förlag Göteborg och Stockholm s. 20 5 Lykke, Nina (2009) Genusforskning en guide till feministisk teori, metodologi och skrift, Stockholm: Liber s. 36 6 Hemmings, Claire (2011) Why stories matter: the political grammer of feminist theory. Durham: Duke University 2
kritiserar varandra genom artiklar. En av teoretikerna som Bäckman använder sig av i sin avhandling är Joan Scott vilken lägger stor vikt på språket i sina teorier. I en artikelserie av responser mellan Scott och Linda Gordon framkommer det tydligt att de poststrukturalistiska teorierna inte alltid mottas väl, men även att det går att argumentera för att det är viktigt att titta på språket för vår förståelse av världen. Scott skriver i en recension av Gordons bok Heroes of their own lives: The politics and history of Family violence att Gordon i sin analys av kvinnliga socialarbetares anteckningar om kvinnors utsatthet i hemmet och familjevåld, inte ser att socialarbetarna själva gör en tolkning och då samtidigt skapar en bild av de utsatta kvinnorna. Scott menar även att den agens som Gordon lägger på de utsatta kvinnorna, att de har förutsättningarna för att agera och ändra sin situation och även socialarbetarnas förändring genom att arbeta med dessa kvinnor, inte finns. Scott kritiserar Gordon för att å ena sidan kritisera den sociala påverkan samtidigt som hon menar att individer upplever sitt liv utanför dess ramar, att deras agentskap har ett autonomt ursprung 7. Att tolka ett material som utgår från egna tolkningar av andra människors liv är problematiskt. Scott menar att Gordon istället skulle ha sett agensen som en effekt av diskurser där socialarbetarnas konstruktion av exempelvis familjevåld och kön. Kvinnornas agens befanns sig inte utanför socialarbetarnas konstruktion utan snarare mitt i institutionens konstruktion. Gordon å andra sidan svarar på Scotts recension genom att mena att det handlar om deras två olika teoretiska ingångar och att Scott genom en poststrukturalistisk teori exkluderar andra teorier och att Scott anklagar henne för att vilja vara alldeles för politisk korrekt. Gordon menar att det snarare handlar om deras olika syn på kön samt att agensen hos de utsatta kvinnorna går att se i det att de bland annat sökte upp socialarbetarna och startade rättsliga processer mot sina män 8. Gordon menar även att de fysiska upplevelserna hos de utsatta kvinnorna går förlorad när Scott endast vill använda språkliga och abstrakta analyser. För att återgå till avhandlingens teoretiker jag presenterat och deras koppling till poststrukturalismen så skriver Lykke att Butler kopplar samman queerfeministisk teori, poststrukturalistisk språkfilosofi och dekonstruktion samt talhanglingar 9. Vad gäller poststrukturalismen i Butlers genus- och sexualitetsteorier kopplar hon in den genom dess uppfattning av subjektets tillblivelse i språket, och detta bygger Butler dels på Foucaults uppfattning av subjektet. Subjektet, enligt Foucault, blir till genom de diskurser som finns och verkar i Press s. 166 7 Scott Joan W (1990) Family violence. Signs: Journal of Women in Culture & Society, 15 s. 850 8 Gordon Linda (1990) Response to Scott. Signs: Journal of Women in Culture & Society, 15 s 852 9 Lykke, Nina (2009) Genusforskning en guide till feministisk teori, metodologi och skrift, Stockholm: Liber s. 64 3
samhället vilket gör att vi som subjekt inte kan bli till utanför eller före diskursen 10. I avhandlingen använder Bäckman Butlers heterosexuella matris, eller heteronormativitet, för att visa på att hur bland annat matrisen, eller normativiteten, ligger som en del av en grund till elevernas förståelse av det heterosexuella begäret mellan könen och sexualiteten. Hemmings menar att hur författare citerar och refererar till teoretiker producerar en bild av hur olika eror inom feministisk teoriutveckling vilket också ger författaren möjlighet att befinna sig som ett subjekt inom den nuvarande feministiska teorin 11. Taktiken bakom citering är att det markerar feminismen som bland annat kunskapsskapande, eller epistemologisk. Hemmings visar genom att undersöka och granska feministiska texter hur teoretiker citeras och att feministiska teorier läggs inom 1970-80, och -90- talet med specifika inriktningar samt hur de teoretiska perspektiven som funnits inom dessa decennier med tiden anses naiva och att vi nu vet bättre. En av dessa teoretiker som till största delen får stå för övergången mellan 1980-talets teorier och utgångspunkter till 1990- talets teorier, och där vi till stor del ännu befinner oss, är Judith Butler. Butler kopplas även ihop med Foucault och hennes tolkning av poststrukturalismen 12. I Bäckmans avhandling kopplas inte Butler och Foucault samman i det att de skriv sin i samma stycke eller att Butler utgår från Foucault i hennes teorier, de hålls på så sätt isär. Men de används ändock i avhandlingen som två stora teoretiker som även om de inte explicit står samman ändå kan anses vara ett par. Hemmings menar att genom både progress, loss och return citeras Butler och Foucault tillsammans, och även om Foucault kritiseras för att inte explicit lägga vikt på könsrelationer, gör denna allians genom citeringen att Foucault inte bara ses som manlig historisk poststrukturalist till Butler utan en queer poststrukturalist historisk bakgrund till henne 13. Men i avhandligen får Butler stå som inspirationskälla till många av dagens sexualitetsforskare, som språngbrädan feministiska forskare behövde för att ta sig vidare från 1980-talet och in i 1990-talet 14. Foucault får i avhandlingen stå för ett historiskt perspektiv där sexualiteten förstår som ett kulturskapat begär och inte något begär som finns inneboende i människans kropp. Diskurs är ett begrepp som annars starkt kopplas samman med Foucault, men Bäckman menar att hon inte vill använda sig av en diskursiv modell där idéer uppstår som sedan transformeras från lärare till elever, utan visa på hur eleverna och läraren aktivt 10 Lykke, Nina (2009) Genusforskning en guide till feministisk teori, metodologi och skrift, Stockholm: Liber s. 65 11 Hemmings, Claire (2011) Why stories matter: the political grammer of feminist theory. Durham: Duke University Press s. 161 12 Hemmings, Claire (2011) Why stories matter: the political grammer of feminist theory. Durham: Duke University Press s. 166 13 Hemmings, Claire (2011) Why stories matter: the political grammer of feminist theory. Durham: Duke University Press s. 173 14 Bäckman Maria (2003) Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualitet. Makadam förlag Göteborg och Stockholm s. 16 4
förhåller sig till varandra 15. Inom den positivistiska vetenskapsförståelsen finns en tro på att forskaren är ett fristående subjekt från den forskning hen bedriver. Detta gör att forskaren anses kunna ge en objektiv syn på den vetenskap och kunskap denne producerar, att det finns en möjlighet att ställa sig över och utanför den egna analysen. Detta är något som Haraway kallar grudstricket och är något hon kritiserar som en illusion, forskaren är alltid mitt i och delaktig i den kunskap som skapas genom det som analyseras. Forskaren är med och delaktig i att skapa en historia, det går på så sätt inte att ge en objektiv bild av verkligheten 16. Haraway menar även att forskaren, för att inte använda sig av gudstricket, måste reflekterna över sin situerade kunskap, vart en befinner sig i tid, rum och kropp. Det är genom att se sin plats inom historieskrivningen som endast en del av det stora hela, att se att objektivitet är något specifikt förkroppsligande. Feministisk objektivitet handlar om begränsad lokalisering och situerad kunskap, genom detta kan feministiska forskare bli ansvariga för hur vi lär oss att se 17. Att inte kunna lokalisera sig är en oansvarig kunskap, Haraway kritiserar de som påstår att de som befinner sig långt ner i makthierarkin har en mer sann kunskap om världen samtidigt som de inte själva befinner sig där 18. Vidare menar Haraway att vision alltid är en fråga om makt att kunna se samt att det finns ett visst implicit stråk av våld i detta seende. Detta gäller även hur vi bekräftar vår egen position, vi är inte helt närvarande för oss själva eller vår självkännedom. Positionering, eller lokalisering, är nyckeln till kunskap organiserad kring visionen samt att de antyder ansvar för möjliggörandet av våra praktiker 19. I kapitlet där de metodologiska överväganden behandlas skriver Bäckman att under mötena med elever och lärare valde hon att inte berätta att det avsikten med avhandlingen var att den skulle vara en feministisk avhandling om kön och sexualitet, hon utgav sig endast för att vara sexualitetsforskare. Hon förklarar detta med att svaren och beteendena från informanterna skulle kunna ändras drastiskt då det finns starka negativa föreställningar om feminism, hon stödjer sig även på Birgitta Meurling vilken menar att det inte är ovanligt att etnologer som är feministiskt influerade tonar ned sin könsteoretiska profilering i fältet. Enligt författaren är de flesta etnologiska metod- och reflexivitetsdiskussioner till stor del könsneutrala, forskarens egen 15 Bäckman Maria (2003) Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualitet. Makadam förlag Göteborg och Stockholm s. 12 16 Lykke, Nina (2009) Genusforskning en guide till feministisk teori, metodologi och skrift, Stockholm: Liber s. 20 17 Harding Sandra (2003) The Feminist Standpoint Theory Reader: Intellectual & Political Controversies (red.) London: Routleged s. 86f 18 Harding Sandra (2003) The Feminist Standpoint Theory Reader: Intellectual & Political Controversies (red.) London: Routleged s. 88 19 Harding Sandra (2003) The Feminist Standpoint Theory Reader: Intellectual & Political Controversies (red.) London: Routleged s. 90f 5
könsposition är inget som övervägs eller diskuteras. Författarens egna könsposition har hon reflekterat över i efterhand och sett att hon i klassrummet tonat ner sin könstillhörighet men i intervjuerna med tjejerna från klassen har hon använt sig av sin könstillhörighet för att visa på någon sort gemenskap oss kvinnor emellan, vilket inte är något hon kunnat använda sig av i intervjuerna med killarna. Hon har även försökt att inte ställa sig utanför den ram av föreställningar som eleverna kunde tänkas ha om en heterosexuell medelklasskvinna 20. Med Haraways begrepp situerad kunskap och historieberättandet som forskaren befinner sig i läser jag Bäckman, bland annat med hjälp av hennes beskrivning av hur hon förhåller sig i intervjusituationerna här över, som att hon är till viss del medveten om vart hon befinner sig i rum, tid och kropp samt att hon är medveten om den specifika plats och det specifika perspektiv hon skapar kunskap om. Bäckman låter ungdomarna prata och ställer frågor som får dem att utveckla sina tankar men hon lägger ingen värdering i deras svar direkt i intervjusammanhanget. Samtidigt kan det emellanåt kännas som om hon distanserar sig, hon vill inte påverka eleverna eller lärarnas svar genom att vara ärlig med den hon är eller vad forskningen egentligen går ut på. På så sätt, även om Bäckman motiverar detta genom att feminismen kan locka fram negativa responser, ställer hon sig till viss del utanför historieberättandet och ansvarstagandet för den forskningen hon bedriver och som Haraway menar är så viktig för att en forskare inte ska utföra gudstricket. Bäckman har, genom sin utbildning inom etnologi och sitt intresse för feministiska perspektiv, ett visst seende och till det är makt kopplat, en makt som Bäckman inte problematiserar mer än att hon medvetet undanhåller viss information. Hon menar att inom etnografin reflekteras inte forskarens könsposition, men eftersom hon själv är intresserad av just kön och hur kön spelar roll och hur föreställningar om kön påverkar hur vi bemöter och förhåller oss till andra, tonade hon ner sin egen könsidentitet när hon va ute på fältet. Att tona ner sin egen könstillhörighet när en forskar kring sådana frågor blir för mig ett sätt att inte skriva in sig i historieberättandet samt att inte fullt ut ta ansvar för sin egen forskning. Vad gäller hur Bäckman ser på sitt eget kunskapsskapande tänker jag på hur hon i början presenterar sitt urval av skola för fältarbetet. Hon får hjälp med att välja ut en skola med en ideal sexualundervisning där det till största del går svenskfödda medelklassungdomar. Bäckman säger sig vara medveten om att det blir en väldigt specifikt inriktad studie där det inte blir någon analys av varken etnicitet eller klass, samt att undervisningen är ansedd hålla en hög standard av bland annar RFSU och Lafa (vilka är de som rekommenderat skolan för Bäckman). Anledningen till att hon 20 Bäckman Maria (2003) Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualitet. Makadam förlag Göteborg och Stockholm s. 38f 6
begränsar studien till just den skolan och till dessa elever är för att hon ser det för en möjlighet att problematisera de ideal som förs inom skolan, alltså att studera den grupp med ungdomar som får stå som den tysta normaliteten mot vilken andra grupper ställs som avvikande 21. Bäckman gör även en reflektion i slutordet av avhandlingen där hon problematiserar det hon har gjort under arbetets gång. I och med att hon under arbetes gång själv har använt sig av kategoriseringar och skillnader mellan kön är hon rädd för att bidra till att de stereotypa förståelserna av kön och sexualitet fortsätter att låsas fast, vilket är något hon menar bör upphävas. Samtidigt anser hon att hon inte kunnat göra på annat sätt då det var genom kategorisering och skillnadsskapande som eleverna reflekterade över sina egna tankar och erfarenheter, för att kunna plocka isär denna meningsfullhet som eleverna skapade, använde hon de kategorier som de kände sig hemma med 22. Hon är medveten om att den kunskap hon är med och skapar befinner sig på en viss plats och inom en viss tid och rum, det är ungdomar i vanliga fall inte studeras och problematiseras och det är inte ett helhets perspektiv som riskerar att leda till gudstricket. Med Scott och Gordons ordväxling i bakhuvudet vill jag titta lite på hur Bäckman reflekterar kring agens hos sig själv och hos eleverna och läraren. Bäckman använder sig av Scott i sin avhandling och fokuserar väldigt mycket på språket samt mening och meningsskapande. Även om Bäckman lägger mycket fokus på hur könsskillnad och hur uppfattningar och föreställningar kring kön och sexualitet skapas och är meningsbärande processer visar Bäckman ändå genom sina analyser av intervjuerna att eleverna har en viss agens och handlar på ett sådant sätt att de samtidigt som de förhåller sig till kön och sexualitet på ett heteronormativt sätt ifrågasätter de vissa av dessa normer och handlar utanför de ramar som anses vara det normala. Samtidigt som språket, de sociala normerna och skolans sexualundervisning konstruerar eleverna som i behov av undervisning i detta ämne och mottagliga för frågor kring kön, sexualitet och normer handlar eleverna både efter dessa konstruktioner och utanför. Bäckman menar att hon har ett intresse för genusrelaterade föreställningar samt det antagandet om att föreställningarna angående kön inte endast är meningsskapande utan även maktskapande. Hon grundar detta på Joan Scotts definition av genus och hennes länk mellan uppfattade könsskillnader och maktproduktion. Hon fortsätter sedan med att säga att genus även är en meningsskapande process och inte enbart föreställningar och upplevelser av könsskillnad, vilket ger oss en innebörd och förståelse av vår interaktion med andra människor i vår omgivning. De upplevda och föreställda 21 Bäckman Maria (2003) Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualitet. Makadam förlag Göteborg och Stockholm s. 28 22 Bäckman Maria (2003) Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualitet. Makadam förlag Göteborg och Stockholm s. 207f 7
könsskillnaderna, kategoriseringen av manligt och kvinnligt, ligger till grund för sociala relationer som resulterar i maktförhållanden och skapandet av mening legitimerar även de sociala förhållandena. Språket och de processerna varigenom mening skapas är det som ger oss vår uppfattning om hur världen är beskaffad vilket enligt författaren kan hjälpa oss att dekonstruera meningsskapandet vad gäller hur vi för oss i det sociala, de språkliga uttryck och betydelser som exempelvis finns inom skolan 23. Dock problematiserar författaren hennes egen förståelse av genus med elevernas och lärarens förståelse av kön. Elevernas och lärarens användning av och förståelse av kön är vad författaren själv skulle ha velat analysera i termer av genus. Författarens går sedan vidare till nästa teoretiska utgångspunkt vilket är sexualitet och sexualitetsforskning. Här börjar hon med att mena att många sexualforskare är queerteoretiker och inspirerade av den heterosexuella matrisen och Judith Butler, där i korthet uppfattningen av kön är starkt sammankopplad med det sexuella begäret, att den egna könsidentiteten ses som självklar och autentisk, genus följer på kön och den manliga identiteten ska begära kvinnor och tvärtom 24. Efter att författaren positionerat sig som anhängare till matrisen (vilken hon senare kommer att benämna som heteronormativitet) går hon vidare med att ge en kort historisk överblick över sexualitetens historik inom human- och samhällsvetenskaperna från 1970- talet och framåt. Här citeras bland annat Gayle Rubin och hennes sex/gender-system, Michel Foucault, Margareta Järvinen, MacKinnon samt Skeggs. De teoretiker och begrepp som presenteras som de teoretiska referenserna i avhandlingen används på det sätt som Bäckman påstår att de ska användas. Genus utifrån Scotts definition samt meningsskapandet och mötet mellan elever och lärare kommer tydligt fram under analyserna av klassrummets händelser samt i intervjuerna med elever och lärare. Det Bäckman kan se genom dessa begrepp är att skolans ambition att undervisa eleverna och få dem att se utanför de fördomar som finns i samhället angående bland annat homosexualitet både kommer i mål och faller på mållinjen. Eleverna förhåller sig till sexualiteten som givet heterosexuell, eller befinner sig inom den heterosexuella matrisen med Butlers begrepp, och även om eleverna i vissa möten med läraren ansåg att vissa saker kan vara orättvisa (som att en tjej blir en hora om hon ligger med många killar eller att homosexuella är män och lesbiska kvinnor mer eller mindre är asexuella), så låg föreställningarna om könsskillnad och sexualitet som en självklar grund. Avhandlingen, som jag tidigare pekat på ett antal gånger, behandlar könsskillnad och sexualitet och 23 Bäckman Maria (2003) Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualitet. Makadam förlag Göteborg och Stockholm s. 13ff 24 Bäckman Maria (2003) Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualitet. Makadam förlag Göteborg och Stockholm s. 16 8
hur eleverna och läraren i mötet förhåller sig till varandra samt meningsskapandet och maktskapandet reproduceras. Kön, genus, sexualitet och språk är väldigt centralt i avhandlingen och på de lektioner författaren medverkar i och under de intervjuer som görs. Homosexualitet och epitetet hora diskuteras i undervisningen och i intervjuerna och eleverna visar på ambivalens och motsägelser i sina uttalanden och sina sätt att agera utanför klassrummet men även bakom lärarens rygg. Även om författaren fokuserar sig på språket och meningsskapandet och hur eleverna förhåller sig till kön och sexualitet saknar jag ändå en lite djupare analys av kroppen, hur eleverna använder sig av den könade kroppen för att ta plats i, eller förminska sig, i rummet. Kön och sexualitet är kopplade till sexuella praktiker och upplevelser vilket innefattar kroppen och hur den uppfattas av personen själv och omgivningen. Det hade varit intressant om Bäckman hade haft med någon form av reflektion över hur eleverna medvetet eller omedvetet uppträdde och förhöll sig till kroppen. Eftersom Bäckman på i ett tidigt skede i avhandlingen sa att hon utgår från Scotts definition av genus avslutar jag med att skriva vad Bäckman anser sig hittat med hjälp av det. Genus bidrar inte endast till att göra uppfattningar om sexualitet begripliga, sambandet mellan dessa fungerar även på motsatt sätt. Länken mellan idéerna om kön och sexualitet är stark, det ena behövs för att definiera det andra vilket leder till att de gör varandra meningsfulla. Scotts definition av genus inbegriper en maktdimension vilket kan sägas ge ett självklart vetande vilket eleverna ansåg sig ha kring kön och sexualitet, en kunskap som förgivettagen och som skolan endast ibland utmanade men även bekräftades av den. Kraften hos vetandet om sexualiteten kunde betraktas som farlig, hotande och äcklig om den lades hos fel kön eller riktades mot fel kön. Detta vetande gjorde att det på en självklart sätt ledde till olika förutsättningar hos tjejer och killar för både upplevelser och utlevelser av sexualiteten 25. 25 Bäckman Maria (2003) Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualitet. Makadam förlag Göteborg och Stockholm s. 206f 9
Litteraturlista Bäckman Maria (2003) Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualitet. Makadam förlag Göteborg och Stockholm Gordon Linda (1990) Response to Scott. Signs: Journal of Women in Culture & Society, 15 Harding Sandra (2003) The Feminist Standpoint Theory Reader: Intellectual & Political Controversies (red.) London: Routleged Hemmings, Claire (2011) Why stories matter: the political grammer of feminist theory. Durham: Duke University Press Lykke, Nina (2009) Genusforskning en guide till feministisk teori, metodologi och skrift, Stockholm: Liber Scott Joan W (1990) Family violence. Signs: Journal of Women in Culture & Society, 15 s. 850 10