TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2018-01-12 SN 2017/0743.03.01 0480-450950 Socialnämnden Verksamhetsplan med internbudget 2018 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta förslaget till verksamhetsplan med internbudget för 2018. Bakgrund Socialnämnden fastställer årligen en verksamhetsplan med internbudget. Den är utformad utifrån en kommungemensam mall och omfattar socialnämndens mål, utmaningar och prioriteringar, kvalitet, personal och ekonomiska förutsättningar. Kristina Appert Administrativ chef Cecilia Frid Socialchef Bilaga Verksamhetsplan med internbudget 2018 Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel 0480-45 00 00 vx Kristina.Appert@kalmar.se
Verksamhetsplan med internbudget Socialnämnden 2018 1
Inledning... 3 Socialnämndens uppdrag... 3 Socialnämndens vision, verksamhetsidé och mål... 4 Verksamhetsmål... 5 Socialtjänstens mål... 5 Ekonomiska förutsättningar... 7 Budgetram för 2018... 7 Ej genomfört sparbeting från 2016... 7 Utmaningar och prioriteringar... 8 Socialnämndens utmaningar och prioriteringar... 8 Övergripande utmaningar... 8 Omsorg om personer med funktionsnedsättning... 9 Missbruks- och beroendevård... 10 Social barn- och ungdomsvård... 12 Ekonomiskt bistånd... 13 Kvalitet i verksamheten... 14 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete... 14 Personal... 16 Rekrytering... 16 Omställningar i verksamhet... 16 Pensionsavgångar... 16 Kompetensutveckling... 17 Sjukfrånvaro... 17 Organisatorisk och social arbetsmiljö... 18 Driftbudget... 19 Driftbudget, budgetram... 19 Gemensamt... 19 Funktionsnedsättning LSS och SoL... 19 Volymökningar inom funktionsnedsättning LSS och SoL... 20 Individ- och familjeomsorg... 20 Flyktingmottagande... 20 Investeringsbudget... 21 Investeringsbudget... 21 Bilagor... 22 Verksamhetsmål i Hypergene... 22 Driftbudget detalj... 22 Plan 2018 funktionsnedsättning LSS och SoL... 22 3 2
Inledning Utgångspunkten för verksamhetsplanen är kommunfullmäktiges Verksamhetsplan med budget 2018 och ekonomisk planering 2019-2020, samt de utmaningar och prioriteringar som socialnämnden har identifierat i analys- och kvalitetsarbete under året och inför kommande års verksamhetsplanering. Syftet med verksamhetsplanen är att koppla den korta verksamhetsstyrningen med den långsiktiga visionen och strategin. Socialnämndens uppdrag Socialnämnden styrs huvudsakligen av aktuella lagar inom socialtjänstområdet. Dessa regleras genom kommunfullmäktiges reglemente till nämnden. Nämnden styrs utöver detta genom de mål och uppdrag som ges av kommunfullmäktige, men också av kommunfullmäktiges vision Tillsammans gör vi ett Kalmar för alla ännu bättre. Utifrån reglementet ansvarar socialnämnden för de uppgifter som kommunen har avseende; stöd och service till personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar samt hälsooch sjukvård inom detta verksamhetsområde individ och familjeomsorg såsom missbruks- och beroendevård, ekonomiskt bistånd och social barn- och ungdomsvård mottagandet av ensamkommande barn tillstånd och tillsyn för alkohol, tobak och receptfria läkemedel samordningsansvar för kommunens förebyggande arbete med alkohol, narkotika, doping, tobak och spel (ANDT) Hur reglementets uppgifter ska fullgöras regleras framför allt i nedan exemplifierade lagstiftning. I nämndens uppgifter ingår ansvar för de uppgifter som kommunen har enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Lagstiftningens mål är formulerat enligt följande: Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade I hälso- och sjukvårdslagen är följande mål formulerade för nämnden: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den ska särskilt vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, vara lätt tillgänglig, bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 3
I socialtjänstlagens portalparagraf är följande mål formulerade för socialtjänst: Socialtjänsten skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Socialtjänstlag (2001:453) Socialnämndens vision, verksamhetsidé och mål Socialnämnden har genom sitt reglemente ett mångfacetterat uppdrag. Med de förutsättningarna ligger det en utmaning i att skapa en gemensam målbild i och för verksamheten. För att underlätta och stärka det arbetet har ett visionshus arbetats fram. I socialnämndens visionshus illustreras och tydliggörs sambandet mellan fullmäktiges vision och socialnämndens vision, uppdrag, mål och värdegrund. Visionshuset syftar till att på ett lättöverskådligt sätt skapa en gemensam målbild av socialtjänstens uppdrag, vilket underlättar både styrningen och förståelsen av socialnämndens uppdrag. För att fullgöra det uppdrag som socialnämnden har via reglementet är socialförvaltningen fr.o.m. 2018 uppdelad i tre verksamhetsområden enligt nedan organisationsskiss. 4
Verksamhetsmål Socialnämnden har i år fått 18 fullmäktigemål neddelade till sig. Dessa är obligatoriska för socialnämnden att arbeta med. Socialnämnden har därför antagit dessa och arbetar med aktiviteter för att bidra till måluppfyllnad. Sex av fullmäktigemålen är miljömål och kopplade till fokusområdet Ett grönare Kalmar. Fyra rör fokusområdet Ett växande Kalmar och sex rör fokusområdet Verksamhet, personal och arbetsmiljö. Under fokusområdet Hög kvalitet i välfärden har nämnden inte fått något fullmäktigemål. Socialnämnden har därför samlat sina mål under Egna verksamhetsspecifika mål. Till nämndens sex egna mål har indikatorer kopplats för att styra mot respektive mål samt för att ge möjlighet att följa utveckling. Fem indikatorer är gemensamma för alla verksamheter och enheter. De tre verksamhetsområdena har utöver dessa ett tjugotal mer områdesspecifika indikatorer som fördelas mellan de olika enheterna som ingår i verksamhetsområdet. I bilaga Verksamhetsmål i Hypergene framgår såväl fullmäktigemål och aktiviteter knutna till dessa samt nämndsmål och indikatorer fördelade på förvaltningsövergripande nivå samt på varje verksamhetsområde. Socialtjänstens mål Socialstyrelsen har definierat begreppet god kvalitet utifrån aktuell lagstiftning för området med hjälp av sex kvalitetsdimensioner. Dimensionerna tydliggör att socialtjänstens verksamhet ska vara kunskapsbaserad, individanpassad, säker, tillgänglig, effektiv och jämlik för att god kvalitet ska kunna uppnås. Socialnämndens målstyrning är ett av de viktigaste redskapen för att säkerställa att, samt följa upp hur, nämnden lever upp till de redan givna målen i lagstiftningen och därmed de uppgifter som getts nämnden via reglementet. Kvalitetsdimensionerna ger denna möjlighet och utgör därför socialnämndens mål. 5
Socialnämndens vård och omsorg ska vara kunskapsbaserad Socialnämndens vård och omsorg ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Socialnämndens vård och omsorg ska vara säker Socialnämndens vård och omsorg ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Socialnämndens vård och omsorg ska vara individanpassad Socialnämndens vård och omsorg ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Socialnämndens vård och omsorg ska vara effektiv Socialnämndens vård och omsorg ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Socialnämndens vård och omsorg ska vara jämlik Socialnämndens vård och omsorg ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Socialnämndens vård och omsorg ska vara tillgänglig Socialnämndens vård och omsorg ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid. Ingen ska behöva vänta oskälig tid på den vård eller omsorg som hon eller han har behov av. Detta sätt att formulera mål skapar långsiktighet och stabilitet. För att styra mot målen och följa upp resultaten kopplas indikatorer till målen. Med indikatorerna ges nämnden möjlighet att styra och rikta in sig på specifika utmaningar eller identifierade förbättringsområden, trender och tendenser m.m. Indikatorerna erbjuder således möjlighet till effektiv styrning mot målen. Vid uppföljning ger indikatorerna en sammanvägd bild av hur nämndens måluppfyllelse ser ut. Utskrift från Hypergene läggs som bilaga för att tydliggöra hur socialnämndens mål är relaterade till fullmäktiges mål samt vilka styrande indikatorer som nämnden beslutat att koppla till målen. 6
Ekonomiska förutsättningar Budgetram för 2018 Kommunfullmäktige har tilldelat socialnämnden en budgetram på totalt 762 184 tkr för 2018. Kostnader för volymökningar inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning ingår inte här utan dessa medel finns i en kommuncentral pott för ofördelade kostnadsökningar. Kommunfullmäktige har avsatt 17 980 tkr i 2018 års budget för volymökningar och socialnämnden avropar medel från potten efter hand som förändringarna uppstår. Förändringar 2018 jämfört med 2017 tkr Budgetram 2017 755 708 Ökade behov inom IFO pga befolkningsökning 1 000 Utvidgat ansvar spelmissbruk (höstprop 2017) 134 Drift ny familjecentral Lindsdal 605 Kompensation kostnadsökning, köpt verksamhet och löneökningar tkr 6 850 Summa förändringar, KF budget nov 2017 8 589 Budgetram till kommunstyrelsen -2 113 Summa förändringar mellan förvaltningar -2 113 Summa förändringar mellan 2017 och 2018 6 476 Budgetram 2018 762 184 Volym LSS 2018 att avropa 17 980 Tabellen visar de förändringar som skett i de ekonomiska förutsättningarna 2018 jämfört med 2017. Varje år tilldelas socialnämnden en kompensation för kostnadsökningar för de tjänster som socialnämnden köper externt, som exempelvis vårdplatser. För 2018 uppgår kompensationen till 1 910 tkr. Helårseffekt löneökningar 2017 ingår med 4 940 tkr. Övriga justeringar har skett på grund av ändringar i lagstiftning, statsbidrag eller interna organisatoriska förändringar. Ej genomfört sparbeting från 2016 Inom ramen för stabil ekonomi har Socialnämndens budgetram under åren 2014-2017 minskats med 29 024 tkr. För 2016 skulle sparbetinget uppnåtts genom att minska kostnaderna i samband med övergång till entreprenaddrift av kommunens egen personliga assistansverksamhet. Övergången har försenats och planeras kunna genomföras under 2018. Vissa omställningskostnader kommer att uppstå i samband med verksamhetsövergången. Full besparingseffekt förväntas uppnås halvårsskiftet 2019. 7
Utmaningar och prioriteringar Nedan följer en beskrivning av verksamhetsrisker, omvärldsrisker och verksamhetens förutsättningar utifrån förvaltningens ansvarsområden. Avsnittet inleds med en sammanfattning av förvaltningens utmaningar och risker i sin helhet. Socialnämndens utmaningar och prioriteringar Inom socialnämndens ansvarsområden har samtliga verksamheter arbetat med SWOT-analyser som är ett hjälpmedel för att identifiera risker och möjligheter inom verksamhet och omvärld, för att på så sätt värdera hur dessa påverkar verksamheten under 2018. För att följa utvecklingen inom de områden som identifierats används två former för uppföljning; kontrollmått inom internkontrollplanen alternativt indikatorer i målarbetet. Indikatorer i målarbetet används för de områden som är prioriterade av verksamhetschef och/eller socialchef och nämnd. Kontrollmått i internkontrollplanen används för att fånga upp utvecklingen inom de områden som identifierats i riskanalys men som inte utgör en aktuell prioritering i målarbetet. Övergripande utmaningar I januari 2018 föreslås socialnämnden anta ett förslag på ny organisationsstruktur för alla verksamheter under nämndens ansvarsområde. Antas förslaget kommer socialförvaltningens verksamhet organiseras utifrån en processbaserad ledning av socialnämndens verksamheter. En processinriktad organisation som har en tydlig rollfördelning och ett förankrat processorienterat arbetssätt och synsätt kommer skapa tydligare ansvarsfördelning, ökat fokus på dem vi finns till för, ökad samsyn i arbetsätt, mål och värdegrund samt större delaktighet för medarbetare på alla nivåer. Syftet med förändringen är att stärka förutsättningarna för att kunna bli en ännu mer effektiv och ändamålsenlig verksamhet. En utmaning blir att implementera det processorienterade synsättet och få det processorienterade arbetssättet på plats. Digitalisering av samhället skapar både nya förutsättningar och nya utmaningar. Det finns idag en hög förväntan i samhället på digitala lösningar som förenklar kontakt och ökar transparensen i kommunikationen med myndigheter. Genom digitala lösningar och arbete med e-hälsa kan verksamheten både effektiviseras men också erbjuda en större tillgänglighet. Användandet av digitaliseringen kan inom socialförvaltningens verksamhet vara allt från digitala ansökningar till kognitiva hjälpmedel för att stärka den enskildes självständighet. - Kontrollmått: Målarbete 2018 Indikator: Digitaliseringsstrategi - Indikator: Digital ansökan Från den 25 maj 2018 är det GDPR General data protection regulation som slår fast reglerna för all form av behandling av information som direkt eller indirekt kan knytas till en person. För socialförvaltningen innebär detta ett arbete för att anpassa verksamhetens dokumentation av personuppgifter enligt de nya reglerna. En tjänsteperson inom förvaltningen ansvarar för hantering av frågor gällande implementering av GDPR. Under 2018 planeras kommunens utförande av personlig assistans att läggas ut på entreprenad. Verksamhetsövergången innebär både utmaningar och möjligheter för socialnämnden. Genomförandet och utfallet av verksamhetsövergången kommer att följas noga genom olika typer av planerade uppföljningar under året. Fullmäktigemålet om en jämställdhetssäkrad verksamhet år 2022, innebär att alla verksamheter säkerställer att alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet får likvärdig service och 8
bemötande, likvärdig myndighetsutövning, likvärdig resursfördelning och en jämställd fördelning av makt och inflytande. Genom målet om att socialnämndens vård och omsorg ska vara jämlik prioriterar nämnden frågan. Indikatorer under målet är både gemensamma och områdesspecifika. - Kontrollmått: Målarbete 2018 Indikator: Förbättringsåtgärder ur ett jämställdhets-/jämlikhetsperspektiv Indikator: Bedömning av ungas behov - likvärdig myndighetsutövning Indikator: Barnperspektiv och funktionsnedsättning Indikator: Utbetalning försörjningsstöd ej hushåll/registerledare Indikator: Boendeplatser enl. LSS 9.9 där hot eller våld mot brukare inte förekommit Indikator: Från daglig verksamhet eller sysselsättning till företagsgrupp alt individuell placering Omsorg om personer med funktionsnedsättning Ett betydande antal personer med funktionsnedsättning som tidigare bedömts ha rätt till personlig assistans med statlig assistansersättning har förlorat eller riskerar förlora denna möjlighet då Försäkringskassan, med anledning av vägledande rättsfall, gör strängare tillämpning av reglerna för beslut om personlig assistans. Detta medför att socialtjänstens verksamheter tvingas ställa om för att tillförsäkra att de enskildas behov tillgodoses. I varje ärende där den statliga assistansersättningen dras in genereras en kostnadsökning för kommunen. Kostnadsökningen för varje ärende kan innebära allt från cirka 300 tkr upp till 1 500 tkr per år och eventuellt mer i några enstaka ärenden. - Kontrollmått: Internkontrollplan 2018. Förändringar i tillämpningen av LSS lagstiftningen kring personlig assistans. Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård trädde i kraft den 1 januari 2018. Den ersätter lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Förändringen innebär att kommunen övertar betalningsansvaret efter tre dagar oavsett veckodag, efter det att den enskilde bedömts som utskrivningsklar. Under 2018 gäller särskilda övergångsbestämmelser för psykiatrin som innebär att kommunen har 20 dagar på sig från det att den enskilde är utskrivningsklar till dess att betalningsansvaret infaller. Förändringen ställer höga krav på samverkan mellan kommun och landsting men också på flexibilitet i den kommunala verksamheten. Ett samarbete mellan omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen är nödvändigt och initierat. Insatserna måste ha beredskap att, med väsentligt mycket kortare varsel än tidigare, ta emot utskrivningsklara patienter och tillförsäkra dessa ett anpassat stöd. För att skapa förutsättningar för god samverkan har samverkansavtal upprättats mellan kommun och landsting i Kalmar län och en överenskommelse mellan nämnda förvaltningar formaliseras i inledningen av 2018. - Kontrollmått: Internkontrollplan 2018. Samverkan med Landstinget i Kalmar län Samverkan med Omsorgsförvaltningen Det yttersta målet med en beviljad sysselsättningsinsats är att den ska resultera i anställning på arbetsmarknaden. Utslagning i samband med högre krav från samhället och i arbetslivet gör dock att en inlåsningseffekt inom daglig verksamhet uppstår, individuell placering undantagen. Det blir därför en utmaning för nämnden att öka antalet individuella placeringar. I Kostnad per brukare ligger Kalmars dygnskostnad högre än genomsnittet jämfört med övriga kommuner. Kalmar ligger dock på samma nivå som genomsnittet i våra jämförelsekommuner. - Kontrollmått: Målarbete 2018 Indikator: Från daglig verksamhet till företagsgrupp alternativt individuell placering Indikator: Kostnad daglig verksamhet LSS enligt KPB, egen regi, kr/dag 9
Individens behov i centrum (IBIC) är ett arbetssätt där fokus ligger på att socialtjänstens stöd ska utgå från den enskildes behov. Metoden bygger på en systematisk dokumentation i en processmodell som är framtagen av Socialstyrelsen. Implementeringen av IBIC genomförs i förvaltningen under 2018 och 2019 och påverkar ca 750 medarbetare som arbetar gentemot målgruppen vuxna personer med funktionsnedsättning. Införandet av IBIC innebär både en ny struktur för handläggning, genomförandeplanering och ett byte av IT system från ProCapita till LifeCare. Utbildning kommer att ske för alla personalgrupper. Metodens införande sker i projektform med speciellt utsedda och tillsatta tjänstepersoner. Ett nytt system och arbetsätt ställer höga krav på verksamheten under perioden för förändring. - Kontrollmått: Målarbete 2018 Indikator: Utredningar enligt IBIC Det finns ett kontinuerligt behov av nischad kunskap om funktionsnedsättning, såväl psykisk som fysisk, som av särskild kompetens kring bemötande. Det utgör en stor utmaning att säkra kompetens och kunskap hos medarbetare. Det blir också svårare att rekrytera sökande med rätt kompetens. Detta ställer krav på arbetsgivaren att kompensera för de kompetensbrister som medarbetare eller arbetssökande har. - Kontrollmått: Målarbete 2018. Indikator: Medarbetare som uppfyller krav i verksamhetsbeskrivning/processpecifikation Kostnaderna för korttidsvistelse för barn och unga är högre i Kalmar än riket. Verksamheten har därför påbörjat ett utvecklingsarbete för att organisera verksamheten så den tillgodoser behov på ett mer kostnadseffektivt sätt. - Kontrollmått: Målarbete 2018. Indikator: Kostnad per närvarodygn i korttidsvistelse. Volymökningen inom funktionsnedsättning LSS och SoL, som socialnämnden i Kalmar sett och hanterat under många år, ser ut att fortsätta under 2018. - Kontrollmått: Internkontrollplan 2018. Volymökning inom funktionsnedsättning LSS och SoL Missbruks- och beroendevård Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård trädde i kraft den 1 januari 2018. Den ersätter lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Förändringen och dess konsekvenser har beskrivits ovan och är de samma inom detta område. - Kontrollmått: Internkontrollplan 2018. Samverkan med Landstinget i Kalmar län Tillgång till bostad och/eller möjligheten till rätt insatser utifrån individens behov är grundläggande förutsättning för att på hemmaplan kunna ge stöd till personer med en missbruksproblematik. Insatserna behöver utifrån detta vara flexibla, samverka mellan verksamheter, kontinuerligt utvecklas och formas för att möta behov. Berörda interna processer behöver vara synkade och utgå från behov snarare än insats för att de enskilda ska få bästa möjliga stöd och en effektiv och ändamålsenlig vårdkedja. Om förutsättningarna för att bostad och/eller rätt insatser inte finns lokalt riskerar personer att behöva placeras vilket kan innebära ökade kostnader. Kalmars kostnader för missbruksvård har minskat de 10
senaste åren, men de ligger fortfarande på en högre nivå än andra kommuner med likande struktur inom Individ- och familjeomsorg. - Kontrollmått: Målarbete 2018 Indikator: Placering för vuxna med missbruk i externt HVB Indikator: Placering för vuxna med missbruk i familjehem Indikator: Placering för vuxna med missbruk i internt HVB Uppdrag: Härbärge/stödboende Samsjuklighet innebär att man har två eller flera hälsoproblem samtidigt. Många personer med missbruk eller beroende har inte sällan samtidig psykiatrisk problematik. Samsjukligheten har de senaste åren ökat, alternativt i högre grad uppmärksammats, inom behovsbedömning. Ofta ställer samsjuklighet hos en individ höga krav på kompetens inom handläggning och insats. En stor risk för personer med missbruk eller samsjuklighetsproblematik är också att behov inte kan bli tillgodosedda utifrån en brist på alternativa boendelösningar. Det finns behov av såväl bostäder på den reguljära bostadsmarknaden som andra boendeformer som bättre matchar dessa behov. - Kontrollmått: Målarbete 2018 Indikator: Bedömning av ungas behov - likvärdig myndighetsutövning Uppdrag: Härbärge/stödboende - Kontrollmått: Internkontrollplan 2018 Brist på bostäder I december 2017 rapporterade Socialstyrelsen att den nationella ökningen av psykisk ohälsa för unga vuxna (18-24 år) uppgått till 70 procent de senaste tio åren. Även i Kalmar ökar behovet inom målgruppen och den negativa trenden riskerar att fortsätta. Förändringarna ställer nya krav på verksamheten att kunna möta ett ökat antal individer som behöver stöd men också krav på kompetens. Allt oftare uppmärksammas samsjuklighet där psykisk ohälsa kombineras med annan problematik såsom t ex missbruk. Förändringar av målgruppen och deras behov resultaterar i komplexa ärenden som ställer höga krav på kompetens och kunskap hos medarbetare samt samverkan med närliggande samverkansparter. Det utgör en stor utmaning att säkra kompetens och kunskap hos medarbetare. Det blir också svårare att rekrytera sökande med rätt kompetens. Detta ställer krav på arbetsgivaren att kompensera för de kompetensbrister som medarbetare eller arbetssökande har. - Kontrollmått: Målarbete 2018 Indikator: Utredningstid Indikator: Verkställighetstid Indikator: Medarbetare som uppfyller krav i verksamhetsbeskrivning/processpecifikation Sedan 1 januari 2018 har socialnämnden ett utökat ansvar för spelmissbruk. Ansvaret innebär att nämnden ska förebygga och motverka spelmissbruk bland vuxna, unga och barn och är en utökning av tidigare ansvar att förebygga och motverka missbruk av alkohol- och andra beroendeframkallande medel. Sedan tidigare har kommun och landsting ett samarbete kring personer som missbrukar bland annat alkohol och narkotika. Det samarbetet ska utökas till att även handla om behandling av personer med spelmissbruk. - Kontrollmått: Internkontrollplan 2018 Samverkan med Landstinget i Kalmar län 11
Social barn- och ungdomsvård Det råder stora svårigheter i att rekrytera familjehem i Sveriges alla kommuner, så också i Kalmar. Kvalitetsbrister uppstår då barn inte får sitt behov av kontinuitet i stödet tillgodosett. Barn får stanna för länge i jourhem och ibland byta jourhem innan en stadigvarande placering kan ordnas. Detta skapar otrygghet. Vid brist på familjehem tvingas nämnden använda sig av konsulentstödda familjehem. Det genererar högre kostnader än att ha egna familjehem. De konsulentstödda verksamheterna minskar nämndens möjlighet att attrahera egna familjehem samt driver upp kostnaden för kommunen. - Kontrollmått: Målarbete 2018 Indikator: Rekrytering familjehem Inom den sociala barn- och ungdomsvården pågår förbättringsarbete där resurserna och mixen av olika insatser ses över för att klara mer vård på hemmaplan. Målet är att minska det jämförelsevis stora antalet placeringar samt att korta placeringstiderna. Placeringarna medför höga kostnader för nämnden även om kostnaden per placering är förhållandevis låg i jämförelse med andra kommuner. För att vara framgångsrik i hemtagning och placering på hemmaplan krävs god tillgång till rätt typ av insatser, en stor flexibilitet i verksamheten att anpassa insats efter behov, en god samverkan med andra aktörer och tid för handläggare att utreda och samverka innan läget blir akut. Det finns också ett stort behov av att utveckla arbetet på hemmaplan under tiden som en placering pågår. - Kontrollmått: Målarbete 2018 Indikator: Placeringsärenden möjligheter till hemmaplanslösning En viktig fråga och utmaning som uppkom i alla kommuner under den stora tillströmningen av ensamkommande barn var huruvida verksamheten kan säkerställa att ensamkommande barn och ungdomar får samma förutsättningar, stöd och resurser som barn och ungdomar födda i Sverige. Nu när tillströmningen minskat är frågan fortsatt aktuell för de ungdomar som vistas och bor i Sverige och Kalmar. Det är också en utmaning att inom ramen för den lägre ersättningen säkerställa att de ungas behov tillgodoses. - Kontrollmått: Målarbete 2018 Indikator: Bedömning av ungas behov- likvärdig myndighetsutövning I Kalmar har ungdomars användning av alkohol och narkotika har ökat. Detta visar den CAN mätning som genomförs vartannat år och som redovisades under 2017. Vid tidigare mätningar har Kalmar legat lägre än riksgenomsnittet. Nu ligger Kalmar i nivå med riksgenomsnittet. - Kontrollmått: Målarbete 2018 Indikator: Flickor och pojkar med intensiv alkoholkonsumtion Indikator: Flickor och pojkar som använder narkotika Socialtjänsten utvecklas till att bli alltmer specialiserad och kräver därför allt djupare kunskaper inom socialtjänstens olika områden. Inom mottagning och utredning gällande barn som far illa eller riskerar fara illa har man, likt många andra kommuner i landet, en förhöjd personalomsättning samt svårigheter att rekrytera, speciellt socionomer med erfarenhet. Även om läget har stabiliserats riskerar konsekvenserna av personalsättning och svårigheter att rekrytera att försämra kvaliteten i utredningar, förlänga utredningstider samt minska tillgängligheten till handläggare. - Kontrollmått: Målarbete 2018 Indikator: Personalomsättning Indikator: Medarbetare som uppfyller krav i verksamhetsbeskrivning/processpecifikation 12
- Kontrollmått: Internkontrollplan 2018 Personalförsörjning Som beskrivits ovan i avsnittet Missbruks- och beroendevård är den nationella ökningen av psykisk ohälsa, ofta i kombination med missbruk, hos unga, en utmaning. Förändringen och dess konsekvenser har beskrivits ovan och är de samma inom detta område. Det vill säga; det ställer krav på att kunna möta ett ökat antal individer samt krav på kompetens hos medarbetare. - Kontrollmått: Målarbete 2018 Indikator: Medarbetare som uppfyller krav i verksamhetsbeskrivning/processpecifikation Ekonomiskt bistånd Den vanligaste anledningen till beviljande av ekonomiskt bistånd är arbetslöshet eller sjukdom. Behovet av ekonomiskt bistånd påverkas till stor del av ett flertal strukturella faktorer som konjunktur, hög arbetslöshet, socialförsäkringssystemens utformning etc. Nämndens kostnader för ekonomiskt bistånd har minskat inom alla åldersgrupper under 2017. När det gäller det långvariga och mycket långvariga försörjningsstödet är det emellertid inte samma positiva utveckling. En fortsatt utmaning är att arbeta för att detta ska minska. För att lyckas minska det långvariga och mycket långvariga biståndsbehovet kommer försörjningsstödsenheterna under 2018 att arbeta med att införa digital ansökan i syfte att effektivisera handläggningsprocessen för att frigöra mer tid och resurser för socialt förändringarbete. Enheterna kommer också att fokusera på förbättrad samverkan med externa och interna samarbetspartners då detta ses som en nyckel för att nå långsiktig egenförsörjning för individer. - Kontrollmått: Målarbete 2018 Indikator: Genomsnittlig biståndsperiod Indikator: Hushåll med mycket långvarigt försörjningsstöd Indikator: Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd Indikator: Metodstöd FIA (förutsättningar inför arbete) Indikator: Digital ansökan 13
Kvalitet i verksamheten Tidigare i verksamhetsplan 2018 har beskrivits hur nämnden i målstyrningen arbetar med indikatorer för att styra, följa och förbättra verksamheten. Dessa indikatorer överensstämmer många gånger med nyckeltal och mått från Öppna jämförelser, Kostnad per brukare, Kommunens kvalitet i korthet m.fl. Ovan beskrivning kompletteras därför nedan med information om hur nämnden med hjälp av ledningssystem för kvalitet och ISO certifiering arbetar med att upprätthålla och systematiskt utveckla kvaliteteten i verksamheten kopplat till socialnämndens mål. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Förutom certifiering enligt ISO styrs socialnämnden av Socialstyrelsens föreskrift Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Dessa två delar utgör basen för socialnämndens arbete med utveckling av kvalitet i verksamheten genom ledningssystemet. Det egentliga syftet med ledningssystem, oavsett styrande krav, handlar om nöjdare kunder och en effektiv verksamhet - genom engagemang från chefer och medarbetare. Att skapa enhetliga och standardiserade arbetssätt är centralt i allt kvalitets- och förbättringsarbete. Utgångspunkten för ett bra system för detta, är att förstå processen samt de kundkrav som är av vikt för att nå framgång. Utifrån detta handlar det om att enas om vilka arbetssätt som är de bästa och efter behov dokumentera dessa i form av processkartor, rutinbeskrivningar och instruktioner. För att säkerställa att valda arbetssätt sedan följs är det viktigt att skapa ordning och reda, felsäkra kritiska arbetsmoment, genomföra interna revisioner samt att införa systematik för att snabbt kunna identifiera eventuella avvikelser eller fel. Genom daglig styrning kan systemet bli en del i vardagsarbetet och kontinuerligt förbättras och underhållas. Bilden nedan illustrerar socialnämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet. I avsnitten som följer nedan beskrivs de olika delarna i ledningssystemet lite närmare. 14
Planera - Utgångspunkt och styrande för det systematiska kvalitetsarbetet är fullmäktiges och socialnämndens vision, mål, verksamhetsidé och värdegrund. Socialnämndens visionshus belyser sambandet mellan vision, verksamhetsidé, mål och värdegrund. För att veta om målen uppnås har ett antal indikatorer formulerats för varje verksamhetsområde. Som en viktig del i att planera verksamheten ingår att kartlägga viktiga processer i vilka ett överenskommet och återkommande arbetssätt beskrivs. Genomföra - Processerna (arbetssätten) är grunden i verksamheten och ska styra och leda mot mål. För att processerna ska leda rätt och verksamheten uppnå kvalitetsmålen behöver nämnden tillämpa systematik när det gäller det processorienterade arbetssättet. När processen inte följs, d.v.s. när en avvikelse sker, ska det rapporteras. Det utgör en grundbult i systematiskt kvalitetsarbete och är en förutsättning för ständiga förbättringar. Följa upp - För att veta om verksamheten är på väg i riktning mot mål och vision följs den upp på olika sätt. Olika uppföljningar ger information ur olika perspektiv. Uppföljningarna ger underlag för vilka förbättrande åtgärder som behöver vidtas. Exempel på olika uppföljningar är måluppföljning, interna- och externa revisioner, kvalitetsberättelse, avvikelse- och synpunktshantering (Tyck till), brukarundersökningar, Kostnad per Brukare, Öppna jämförelser, Kommunens kvalitet i korthet). Under 2017 startades ett arbete med att gemensamt i de olika nedbrutna huvudprocesserna analysera de viktigaste resultaten under det gånga året för att ha underlag för kommande års målarbete och underlag för arbete med förbättringsprojekt. Förbättra - För att kunna arbeta systematiskt med resultatet i uppföljning behövs redskap för att hitta orsaker och lösningar som leder till att förvaltningen ständigt kan förbättra sig i riktning mot mål och vision. Nedan modell syftar till att illustrera arbetssätt för systematiskt kvalitetsarbete. Det finns en mall framtagen med stödfrågor för tillämpning av modellen. 15
Personal Rekrytering Under 2016 och en bit in på 2017 har situationen med att rekrytera erfarna socialsekreterare varit svår. Vid 2018 års upprättande av verksamhetsplan är läget nu mer stabilt än vid samma tid föregående år. Under 2018 kommer förvaltningen att arbeta vidare med de strategiska planer som fastställdes under förra året där man identifierade behov av alternativa vägar för introduktion och karriärsutveckling för socialsekreterare. I planerna framgår hur förvaltningen på ett strukturerat sätt ska arbeta för att attrahera och behålla enhetschefer och socialsekreterare/biståndshandläggare. Även när det gäller rekrytering av andra personalkategorier såsom baspersonal har läget stabiliserats. Rekrytering av semestervikarier inför varje semesterperiod innebär ett omfattande arbete. Det har blivit allt svårare att rekrytera semestervikarier. En förklaring till det är att årskullarna i de ungdomsgrupper som söker semestervikariat har blivit mindre. En annan förklaring är den ökade konkurrensen om arbetskraften från den stora tjänstesektorn och den i övrigt gynnsamma arbetsmarknaden för arbetstagare. Det är därför av vikt att socialförvaltningen fortsätter sin strävan i att vara en attraktiv arbetsgivare. Omställningar i verksamhet Under 2017 varslades 47 medarbetare om uppsägning inom ensamkommandeverksamheterna. Under 2018 fortsätter arbetet med att lösa övertalighet inom denna grupp såväl för förvaltningen som i kommunen i sin helhet. Under 2018 planerar förvaltningen att lägga ut personligassistansverksamheten på entreprenad. Vid en eventuell verksamhetsövergång omfattas 120 personliga assistenter. Beroende på hur många medarbetare som väljer att följa med till entreprenadföretaget kan en övertalighet uppstå. I händelse att en övertalighet uppstår påbörjas ett arbete att lösa detta inom förvaltningen och kommunen i sin helhet. Pensionsavgångar Pensionsprognos Pensionsålder 65 år 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Kvinna Man År 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Man 5 7 4 8 4 6 9 8 5 Kvinna 13 16 16 19 24 21 30 19 24 16
Mellan 2018 och 2026 förväntas, enligt prognos, 238 personer gå i pension. Av dessa finns 163 medarbetare inom omsorgsarbete (omsorgsbiträde, omsorgsassistent och omsorgspedagog). Kompetensutveckling De utbildningssatsningar som planeras inom olika delar av nämndens verksamhetsområden för 2018 är framför allt IBIC (Individens behov i centrum), basutbildning inom område funktionsnedsättning samt Signs of safety inom barn och familj. Liksom föregående år kommer medarbetare i berörda grupper få utbildning i MI (motiverande samtal). På motsvarande sätt ordnas utbildningen psyk-e för ett stort antal medarbetare. Det finns också planer på att påbörja utbildningsinsatser i processorienterat arbetssätt för blivande processägare och processledare. En förutsättning är dock att socialnämnden antar det förslag på ny organisationsstruktur som läggs fram i januari. Sjukfrånvaro Socialförvaltningen kommer även under 2018, i linje med det kommungemensamma arbetet, att arbeta för att sänka sjuktalen. En normal sjukfrånvaro kan sägas ligga på ca fem procent. Nedan statistik visar att socialförvaltningens sjukfrånvaro har legat och ligger på en relativt stabil förhöjd nivå. Den allmänna trenden inom såväl förvaltningen som i kommunen för övrigt, är dock att sjukfrånvaron sjunker. 17
För att hålla i och förstärka denna försiktigt positiva trend kommer sjukfrånvaro fortsatt vara ett prioriterat område. Förutom att fortsätta fokusera på den korta och långa sjukfrånvaron kommer arbetet med att fånga upp tidiga signaler på psykisk ohälsa att utvecklas. Under 2018 kommer chefer och skyddsombud ha möjlighet delta i utbildningar inom detta område. Viktiga medel för cheferna inom socialförvaltningen för att förebygga och minska sjukfrånvaro är dels att följa den kommungemensamma processen för arbetsgivarens rehabiliteringsansvar, och dels att fortsätta arbetet med att implementera Hälsosamma scheman. Organisatorisk och social arbetsmiljö Som ett led i att sänka sjuktalen och arbeta hälsofrämjande och förebyggande kommer arbetet 2018 präglas av stort fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö. Socialförvaltningen är en av två förvaltningar som deltar med två pilotgrupper i projektet AdNos-främja hälsa i arbetslivet som finansieras av Europeiska socialfonden. Projektet ska ge ökad kunskap om vilka arbetsförhållanden och friskfaktorer som leder till att medarbetarna förblir friska, trivs och mår bra. I AdNos-projektet ska metoder och verktyg arbetas fram, så att arbetsplatser ska kunna bli bättre rustade att möta och hantera psykisk ohälsa för ett friskt arbetsliv. Syftet är att dessa metoder och verktyg ska kunna spridas brett och komma till nytta för ett systematiskt hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbete. En viktig del i arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö är att arbeta för ett hållbart medarbetarengagemang. Redan under 2017 var ledarskap, arbetssätt och mål ett prioriterat område för nämnden. I januari 2018 föreslås socialnämnden anta ett förslag på ny organisationsstruktur för alla verksamheter under nämndens ansvarsområde. I den nya organisationen kommer ännu mer fokus läggas på tydligare styrning och ledning, samsyn kring arbetssätt, mål och värdegrund samt ökad delaktighet för medarbetare. 18
Driftbudget Driftbudget, budgetram Driftbudget 2018 2017 tkr Budget Budget Skillnad Verksamhet Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Netto Gemensamt inkl nämnd, tillsyn, drogföreb -8 203 128 887 120 684-8 203 127 904 119 701 983 Funktionsnedsättning LSS o SoL -105 411 568 447 463 036-105 411 564 013 458 602 4 434 Individ- och familjeomsorg -20 925 199 389 178 464-20 925 196 231 175 306 3 158 Flyktingmottagande -48 200 48 200 0-107 014 107 014 0 0 Arbetsmarknadsåtgärder 0-3 629 5 728 2 099-2 099 Summa -182 739 944 923 762 184-245 182 1 000 890 755 708 6 476 Budget per verksamhetsområde 23% 0% 16% Gemensamt inkl nämnd, tillsyn, drogföreb Funktionsnedsättning LSS o SOL Individ- och familjeomsorg Flyktingmottagande 61% Gemensamt Den största kostnaden inom Gemensamt utgör personalkostnader för samtliga chefer, handläggare och stödfunktioner inom socialförvaltningen. Ökningen av bruttokostnaderna mellan 2017 och 2018 består av helårseffekt löneökningar för 2017. Under våren kommer det att ske en överföring av personalresurser för ekonomiadministratörer till Kommunledningskontoret med anledning av Koncentrerad administration. Socialnämndens resurser för arbetsmarknadsåtgärder flyttas över till Kommunstyrelsen. För att klara finansieringen av de prioriterade områdena sker omfördelning av budgetmedel inom Socialnämndens budgetram. Det gäller bl.a. för att kunna täcka kostnader för satsningen på digitalisering, utökad datortäthet, bättre tillgång till fiber och nätanslutning i verksamheterna. Kompetensutveckling är prioriterat i samtliga verksamhetsområden och det innebär att budgeten för kompetensutveckling utökas. Funktionsnedsättning LSS och SoL Förändringen mellan budget 2017 och 2018 består av helårseffekt lönerevision 2017 samt kompensation för kostnadsökning för köpta externa tjänster. Implementeringen av IBIC genomförs i förvaltningen under 2018 och 2019. Införandet innebär både en ny struktur för handläggning, genomförandeplanering och ett byte av IT-system från ProCapita till 19
LifeCare. Projektet finansieras av stimulansmedel för stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa (PRIO). Volymökningar inom funktionsnedsättning LSS och SoL För volymökningar i 2018 års budget har Kommunfullmäktige avsatt 17 980 tkr. Socialnämnden avropar medel från potten efter hand som förändringarna uppstår. För 2018 planeras följande volymökningar: Boendestöd 10 nya ärenden Personlig assistans 5 nya ärenden Barn och unga 3 nya ärenden Service- och gruppbostad 20 nya platser Daglig verksamhet/daglig sysselsättning 15 nya platser Dessutom sker utökning med 0,5 sjukskötersketjänst inom HSL-verksamheten samt 1,0 enhetschef alternativt handläggare inom LSS-verksamheterna. Ökade kostnader för utökning av datorer är också inräknade i volymökningen. Kostnader i samband med förändringar i betalningsansvarslagen kan tillkomma, t ex behov av fler korttidsplatser. Försäkringskassans förändrade tillämpning av lagstiftningen kring personlig assistans, med anledning av vägledande rättsfall, får till följd att det ställs krav på kommunen att verkställa andra typer av insatser, vilket innebär förändringar för de personer som berörs men också ökad arbetsbelastning och ökade kostnader för socialnämnden. Denna volymökning är inte inräknad i planerad volymökning 2018. I november 2017 presenterade Socialdepartementet en rad åtgärder för den statliga assistansersättningen som förväntas träda i kraft under 2018. Vilken påverkan dessa förändringar får kommer att följas nogsamt framöver. Beroende på utfallet av dessa förändringar kan Socialnämnden komma att göra en framställan till Kommunfullmäktige för ekonomisk kompensation för förändringar orsakade av överföring från statlig till kommunal finansiering. Individ- och familjeomsorg Ökningen av bruttokostnaderna beror på kompensation av köpta externa tjänster, helårseffekt av lönerevision 2017, volymökning IFO, statsbidrag pga. utvidgat ansvar för spelmissbruk, samt budgetmedel för ny familjecentral i Lindsdal. Medel för volymökningen inom individ- och familjeomsorgen kompenserar att antalet kommuninvånare växer. Det märks ett ökat behov för flera målgrupper, bl a personer med psykisk ohälsa och missbruk. För att klara finansiering av de prioriterade områdena sker omfördelning inom budgeten för individ- och familjeomsorgen. Det gäller bl.a. för att kunna täcka kostnader för stödboende, vuxna missbrukare samt för ytterligare anpassning av vård på hemmaplan inom barn och ungdomsvården. Minskade kostnader för ekonomiskt bistånd medför möjlighet till omdisponering av budgetmedel. Flyktingmottagande Under 2017 skedde stora förändringar i Migrationsverkets ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn samtidigt som mottagandet näst intill upphörde. Det är förklaringen till de stora skillnaderna av intäkterna mellan 2017 och 2018. Stort omställningsarbete inom verksamheten har därför ägt rum under 2017. Helårseffekt av omställningen dröjer till 2019 pga. uppsägningstid för personal och hyreskontrakt. Dessutom tillkommer kostnader för gruppen ensamkommande ungdomar över 18 år där det inte utgår någon ersättning per ungdom. Det extra statsbidrag som regeringen tilldelat kommunerna för den här målgruppen täcker inte hela kostnaden. Det finns därför stor risk för underbudgetering inom verksamheten. Socialnämnden kan komma att göra en framställan till Kommunfullmäktige för ekonomisk kompensation för kostnader orsakade av förändringen i Migrationsverkets ersättningssystem. 20
Investeringsbudget Investeringsbudget Investeringsbudget 2018 2017 tkr Budget Budget Skillnad Verksamhet Inventarier 1 200 1 200 0 Summa 1 200 1 200 0 Socialnämnden gör inga egna investeringar i exempelvis nybyggnationer av lokaler/bostäder utan hyr av Serviceförvaltningen, Kalmarhem eller privata fastighetsägare. Investeringsbudgeten används i första hand till anpassningar och inventarier i nya verksamhetslokaler. 21
Bilagor 1 Verksamhetsmål i Hypergene Sid 23-43 2 Driftbudget detalj Sid 44 3 Plan 2018 funktionsnedsättning LSS och SoL Sid 45 22
Verksamhetsplan 2018 Fas: Verksamhetsplan 2018 Organisation: Socialnämnd Bilaga 1 FOKUSOMRÅDE - ORDNING OCH REDA I EKONOMIN Kommunallagen slår fast att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet på både lång och kort sikt. God ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Fullmäktigemål - Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. Underlag till uppföljning hämtas från socialnämndens mål om att vården och omsorgen ska vara effektiv och de ekonomiska indikatorer som är kopplade till detta mål. 23
FOKUSOMRÅDE - ETT GRÖNARE KALMAR Kommunens miljöbokslut för 2015 visade på att Kalmar är en av Sveriges grönaste städer. Vi har under flera år tagit stora steg för ett bättre klimat- och miljöarbete. Kalmar ska fortsätta ligga i framkant och vårt arbete ska präglas av konkreta insatser som ger effekt både på kort och lång sikt. Vi tar vårt ansvar och visar vägen i miljöarbetet med utgångspunkt från de nationella miljökvalitetsmålen. Fullmäktigemål - Cykeltrafiken Cykeltrafiken ska årligen öka. Cykeltrafiken Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. AKTIVITET Titel Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Socialnämndens bidrag till ökad cykeltrafik Niklas Stånggren 2018-01-11 2018-12-31 Fullmäktigemål - Kollektivtrafik Resandet med kollektivtrafik ska årligen öka. Kollektivtrafik Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. AKTIVITET Titel Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Socialförvaltningens bidrag till ökat kollektivtrafikåkande. Niklas Stånggren 2018-01-11 2018-12-31 Fullmäktigemål - Klimatneutrala resor och godstransporter År 2020 ska alla kommunala samhällsbetalda personresor och godstransporter vara klimatneutrala. Klimatneutrala resor och godstransporter Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. AKTIVITET Titel Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Socialförvaltningens bidrag till klimatneutrala resor och godstransporter. Niklas Stånggren 2018-01-11 2018-12-31 24
Fullmäktigemål - Fossilbränslefri kommun 2030 Kalmar kommun som geografiskt område ska vara helt fossilbränslefritt år 2030. Fossilbränslefri kommun 2030 Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. Underlag till uppföljning hämtas från socialnämndens aktiviteter gällande socialförvaltningens bidrag till ökad cykeltrafik, kollektivtrafik samt klimatneutrala resor och transporter. Fullmäktigemål - Energianvändningen Energianvändningen i kommunkoncernen ska minska med 10 procent från 2018 till 2022. Energianvändningen Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. Underlag till uppföljning hämtas från nedan aktivitet. AKTIVITET Titel Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Socialförvaltningens bidrag till minskad energianvändning. Niklas Stånggren 2018-01-11 2018-12-31 Fullmäktigemål - Vattenanvändningen Vattenanvändningen i kommunkoncernen ska minska med 10 procent från 2015 till 2020. Vattenanvändningen Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. Underlag till uppföljning hämtas från nedan aktivitet. AKTIVITET Titel Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Socialförvaltningens bidrag till minskad vattenanvändning. Niklas Stånggren 2018-01-11 2018-12-31 Fullmäktigemål - Avfallet Avfallet inom kommunkoncernen ska minska med 30 procent från 2018 till 2025. Avfallet Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. Underlag till uppföljning hämtas från nedan aktivitet. AKTIVITET Titel Ansvarig Startdatum Slutdatum Status 25
Socialförvaltningens bidrag till minskat avfall. Niklas Stånggren 2018-01-11 2018-12-31 FOKUSOMRÅDE - ETT VÄXANDE ATTRAKTIVT KALMAR Kalmar ska vara en växande och attraktiv kommun. Det är en förutsättning för att vara med i kampen om framtida etableringar, inflyttare och satsningar på infrastruktur. Fullmäktigemål - Arbetslöshet Kalmar ska ha lägre arbetslöshet än riket och våra jämförelsekommuner, gäller alla grupper. Arbetslöshet Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. Underlag till uppföljning hämtas från nedan aktivitet. AKTIVITET Titel Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Socialförvaltningens bidrag till ökad sysselsättning. Ann-Charlotte Hedström 2018-01-11 2018-12-31 Fullmäktigemål - Tryggaste residenskommun Kalmar ska vara landets tryggaste residenskommun Tryggaste residenskommun Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. Underlag till uppföljning hämtas från nedan aktivitet. AKTIVITET Titel Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Nattvandring Cecilia Frid 2018-01-11 2018-12-31 Fullmäktigemål - Företagsklimatet Totala Nöjd-Kund-Index (NKI) i SKL:s mätning Öppna Jämförelser avseende företagsklimatet ska vidmakthållas eller öka. Majoritetens inriktning är att minst 100 företagsbesök ska genomföras per år. Företagsklimatet Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. Underlag till uppföljning hämtas från nedan aktivitet. 26