Tid Tisdagen den 30 januari 2018 kl. 9:00. Preliminär sluttid kl. 12:00. Plats Socialförvaltningen, Fabriksgatan 31, sammanträdesrum plan 3.

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Socialnämnden Tid Tisdagen den 30 januari 2018 kl. 9:00. Preliminär sluttid kl. 12:00. Plats Socialförvaltningen, Fabriksgatan 31, sammanträdesrum plan 3. Partigruppmöten S, V, C tisdagen den 30 januari kl. 8:00, sammanträdesrum plan 3. M, L, KD tisdagen den 30 januari kl. 8:00, grupprum 410 plan 3. Förhinder anmäls omgående till Socialförvaltningen, Martina Eriksson, telefon eller e-post martina.eriksson@kalmar.se. Välkomna! Enligt uppdrag Martina Eriksson Nämndsekreterare Föredragningslista Behandling av mötesärende 1 Fastställande av dagordning samt protokolljusterare Förslag Kerstin Edvinsson (M) Beslutsärenden Nedläggning av faderskapsutredning. Sekretess Nedläggning av faderskapsutredning. Sekretess Organisatorisk förändring av socialförvaltningen Verksamhetsplan med internbudget 2018 Intern kontrollplan verksamhetsdel Rapport synpunkter, avvikelser och lex Sarah 2017 kvartal 4 Utvecklingsarbete LSS och Psykiatriråd 2018

2 Socialnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (2) Informationsärenden Återkoppling brukarundersökningar 2017 CAN skolundersökning 2017 Beslutsärenden Dokumenthanteringsplan 2018 Delegeringsbestämmelser socialnämnden revidering 2018 Informationsärenden Tillsynsanmälan till IVO tillsynsmyndighetens ställningstagande Information från förvaltningschef och ordförande Rapport intern- och externrevision 2017 Preliminärt bokslut 2017 Tillsyn Mobila teamet norr Inspektionen för vård och omsorg /2017 Tillsyn Mobila teamet söder Inspektionen för vård och omsorg /2017 Tillsyn Beckasinen Inspektionen för vård och omsorg /2017 Tillsyn Ungbo Inspektionen för vård och omsorg /2017 Anmälan av delegationsärenden Anmälan av kännedomsärenden Övrigt

3 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Myrna Nilsson SN 2017/ Socialnämnden Nedläggning av faderskapsutredning Förslag till beslut Socialnämnden beslutar i enlighet med socialförvaltningens förslag. Bakgrund Om modern vid ett barns födelse inte är gift, om faderskapspresumtionen ifrågasätts, eller om faderskapet hävts av domstol är socialnämnden skyldig att försöka utreda vem som är far till barnet och se till att faderskapet fastställs. Utredningen bör bedrivas skyndsamt och vara slutförd inom ett år från barnets födelse, om inte särskilda skäl föranleder annat 2 kap. 8 FB. Socialnämnden får lägga ned en påbörjad faderskapsutredning om: *det visar sig omöjligt att få nödvändiga upplysningar för att bedöma faderskapet *det framstår som utsiktslöst att försöka få faderskapet fastställt i domstol *modern eller särskilt förordnad vårdnadshavare har lämnat samtycke till adoption av barnet enligt 4 kap. 5a FB eller *det av särskilda skäl finns anledning att anta att fortsatt utredning eller rättegång skulle vara till men för barnet eller utsätta modern för påfrestningar som innebär fara för hennes psykiska hälsa. Myrna Nilsson Enhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilaga: utredning daterad Socialförvaltningen Enhetschef Mott o Utredning ad Tel vx Myrna.Nilsson@kalmar.se

4 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Birgitta Jansson SN 2018/ Socialnämnden Nedläggning av faderskapsutredning Förslag till beslut Socialnämnden beslutar i enlighet med socialförvaltningens förslag. Bakgrund Om modern vid ett barns födelse inte är gift, om faderskapspresumtionen ifrågasätts, eller om faderskapet hävts av domstol är socialnämnden skyldig att försöka utreda vem som är far till barnet och se till att faderskapet fastställs. Utredningen bör bedrivas skyndsamt och vara slutförd inom ett år från barnets födelse, om inte särskilda skäl föranleder annat 2 kap. 8 FB. Socialnämnden får lägga ner en påbörjad faderskapsutredning om det visar sig omöjligt att få nödvändiga upplysningar för att bedöma faderskapet, det framstår som utsiktslöst att försöka få faderskapet fastställt i domstol, modern eller särskilt förordnad vårdnadshavare har lämnat samtycke till adoption av barnet enligt 4 kap. 5 a FB eller det av särskilda skäl finns anledning att anta att fortsatt utredning eller rättegång skulle vara till men för barnet eller utsätta modern för påfrestningar som innebär fara för hennes psykiska hälsa. Birgitta Jansson Enhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilaga: Utredning daterad Socialförvaltningen Familjerätten Tel vx Birgitta.Jansson@kalmar.se

5 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2018/ Socialnämnden Organisatorisk förändring av socialförvaltningen Förslag till beslut Socialnämnden bifaller förslag till ny organisationsindelning av socialförvaltningen. Bakgrund I januari 2010 genomförde Kalmar kommun en omorganisation av kommunens socialtjänst. Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (LSSverksamhet och socialpsykiatri) fördes över från omsorgsnämnden till socialnämnden som då enbart hade ansvar för kommunens individ- och familjeomsorg (IFO). I samband med sammanslagningen mellan omsorgen om personer med funktionsnedsättning och IFO avskaffades socialförvaltningens sektioner som till stora delar var uppdelade utifrån de målgrupper socialtjänsten inom IFO har ansvar för. Verksamheten organiserades istället i huvudsak med utgångspunkt från funktionerna mottagning, utredning och insats. I januari 2014 gjordes vissa justeringar i organisationen. Verksamhetsområde mottagning och utredning behölls oförändrad medan det skapades nya verksamhetsområden för insatserna. Nuvarande organisation Socialförvaltningen har idag vad man kan kallar en funktionsindelad organisation. Med en funktionsindelad organisation menas att medarbetare och chefer till stora delar är grupperade eller organiserade efter kompetens och expertis kring en viss funktion d.v.s. mottagning, utredning och insats. Nedan redovisas socialförvaltningens nuvarande organisationsindelning. Se även bilaga 1. Socialförvaltningen Tel vx Cecilia.Frid@kalmar.se

6 SN 2018/ (8) Den nuvarande funktionsindelade organisationen har både för- och nackdelar. Organisationen gynnar och skapar bra förutsättningar för att möta socialtjänstens krav på specialisering när det gäller myndighetsutövning. Myndighetsutövning och att arbeta med insatser kräver olika kompetenser och är olika specialiteter eller funktioner inom det sociala arbetet. Genom att samla myndighetsutövningen eller handläggningen av individärenden i ett verksamhetsområde kan rättsäkerhet och kompetens i myndighetsutövningens olika delar stärkas. Styrningen och ledningen av funktionen samordnas och likriktas för olika kategorier av handläggare. Nackdelen eller risken är att medarbetare blir allt för funktionsorienterade och förlorar helhetssynen på individer eller familjer och deras behov av ett sammanhållet bemötande och stöd. Fokus läggs mer på den funktion eller roll medarbetaren har i förhållande till klienten/brukaren än att, med gemensamma insatser utifrån varje funktions kompetens, tillgodose identifierade behov. I en funktionsorienterad organisation är det lätt att tappa brukar/klientfokuset då synsättet blir vertikalt istället för horisontellt. Det är också svårt att styra och leda, skapa helhetssyn och gemensamma målsättningar och värderingar samt delegera resultatansvar när ansvaret för varje verksamhetsgren inom socialnämndens ansvarsområde (funktionsnedsättning, barn och unga, missbruk och försörjningsstöd) är uppdelat på olika chefer utifrån funktion. Många chefer från flera led och olika funktioner blir inblandade i frågor som rör olika målgruppers behov och vilka arbetssätt, mål och värderingar som ska styra de olika verksamhetsgrenarna. Det försvårar även samverkan med externa samarbetspartners när många olika chefer från socialförvaltningen måste involveras i samtal, utredningsarbete och beslutsfattande. Ett vanligt dilemma i en funktionsindelad/orienterad organisation kan illustreras med nedanstående bild. Se även bilaga 2.

7 SN 2018/ (8) Resultatet av den medarbetarenkät som genomfördes på socialförvaltningen hösten 2016 visar att det finns ett behov av att stärka samsynen när det gäller mål och arbetssätt inom och mellan socialförvaltningens olika verksamhetsgrenar. Med nuvarande organisation är det svårt att skapa gemensamma värderingar och mål för verksamhetens olika målgrupper. Beslutsvägarna måste förenklas och mer av medarbetarnas kompetens och erfarenhet behöver tas till vara i beslut och i utvecklingen och utformningen av verksamheten. Processorienterad organisation För att öka tydligheten och stärka samsynen kring hur socialförvaltningen ska arbeta med olika målgrupper och för att uppfylla de krav och mål som ställs på verksamheten finns det ett behov av att socialförvaltningen arbetar mer processinriktat. Processorientering och kundorientering kan till viss del sägas vara olika sidor av samma mynt. Varje process börjar med ett behov och slutar med att det behovet är tillfredsställt. Processerna innebär en konkret möjlighet att aktivt arbeta med att uppfylla strävan att skapa värde för dem vi finns till för. En process kan definieras som ett överenskommet och återkommande arbetssätt för att leverera ett värde till dem vi är till för. En processinriktad organisation som har en tydlig rollfördelning och ett förankrat processorienterat arbetssätt och synsätt kan ge bättre förutsättningar för ökad tydlighet i ansvarsfördelning, samsyn och större delaktighet för medarbetare på alla nivåer. Se bild nedan samt bilaga 3.

8 SN 2018/ (8) För att få en organisation att arbeta utifrån ett processorienterat synsätt och arbetssätt med fokus på dem vi är till för, krävs det en genuin vilja och förmåga att se på verksamheten utifrån-och-in och ett ledarskap som främjar teamarbete och samarbete inom och mellan olika funktioner och verksamhetsområden. Det är också viktigt att det finns en uttänkt struktur och organisation som stödjer det processorienterade arbetssättets implementering och utveckling och att medarbetarna involveras i arbetet för att ta tillvara deras erfarenhet och kompetens. I en processorienterad organisation utgör de som utför det egentliga prestationsarbetet en viktig del i det strukturerade arbetet med att fastställa gemensamma arbetssätt, rutiner, mål och värderingar utifrån de lagar och krav som finns på verksamheten. En ökad delaktighet ger en större tydlighet och ett större engagemang i att skapa samsyn kring vilka arbetssätt som ska råda och vad som fungerar i det dagliga arbetet med klienterna/brukarna. Socialnämnden har idag elva nedbrutna huvudprocesser inom sitt ansvarsområde. Processerna beskriver på ett överskådligt sätt de målgrupper som socialnämnden har ansvar för samt på vilket sätt dessa målgruppers behov ska tillgodoses utifrån de krav som ställs på socialtjänsten. Färgindelningen i den nedbrutna huvudprocesskartbild som fastställts av socialnämnden visar vilka processer som har störst beröringspunkter med varandra samt vilka områden som i styrning- och ledningssammanhang behöver hållas samman. Se nedan samt bilaga 4.

9 SN 2018/ (8) Utifrån nuvarande organisationsindelning är ansvaret för styrning och ledning, av de nedbrutna huvudprocesserna, uppdelade mellan olika verksamhetschefer i åtta av de elva nedbrutna huvudprocesserna. Bilden nedan visar hur ansvarsfördelningen ser ut idag. Röd färg utgör verksamhetsområde mottagning/utredning, blå färg Insats barn och familj, gul färg Insats funktionsnedsättning och grön färg Insats missbruk och socialpsykiatri. Se även bilaga 5. En förutsättning för att ett processorienterat arbetssätt ska fungera är att ansvar för processledning och processutveckling är tydligt och väl definierat. I en processorienterad verksamhet uppkommer ett behov av nya roller.

10 SN 2018/ (8) De roller och dess ansvar som är relevanta för socialförvaltningen är processägare, processledare, resursägare och processteam. Övergripande Processägare Den övergripande processägaren har det övergripande ansvaret för verksamhetens huvud-, stöd- och ledningsprocesser. För dessa övergripande processer och ansvaret för dessa gäller vad som i övrigt sägs under rubriken Processägare. Processägare Processägaren ansvarar för att processen fungerar d.v.s. de överenskomna arbetssätten fungerar. Det innebär att se till att struktur, kompetens, resurser och system samverkar och verkar för processen. När processer blir omfattande kan processägaren ta hjälp av en eller flera processledare för att driva det operativa arbetet, men processägaren kan aldrig delegera bort de strategiska delarna av processägarskapet. Processledare Processledarens ansvar är en direkt delegering av delar processägarens ansvar. Det handlar om att hantera de taktiska och operativa processägaruppgifterna. Avgränsningen mellan processägarens och processledarens ansvar kan variera beroende på process och behov. Processledaren är expert på sin process/sina processer. Resursägare/chefer Resursägare är ansvariga för att processerna faktiskt används och följs. Resursägare säkerställer även att medarbetarna/processanvändarna har rätt kompetens för att arbeta i processen. Processteam Ett processteam är en grupp av processanvändare som tillsammans har kunskap om hela processen. Processteamets medlemmar utgör huvudlänken mellan processanvändarna och processledaren/ägaren. Huvuduppgiften för processteamet är att bidra till processens etablering och dess ständiga förbättring. I det ordinarie och vardagliga arbetet representerar medlemmarna i processteamet processen och ett helhetsperspektiv på denna. Processteamet kan bestå av aktörer från olika organisatoriska nivåer och enheter. Processteamets roll är att direkt stötta processledaren genom att ha inblick i hur processen används och att uppmärksamma förbättringsbehov. Teamets mer preciserade uppgifter kommer processledaren och teamet överens om, men processledaren har alltid samordningsansvar. I nedanstående bild visas hur socialförvaltningens arbete kan organiseras utifrån ett processorienterat arbetssätt och ovan beskrivna roller. Se även bilaga 6.

11 SN 2018/ (8) Mot bakgrund av ovanstående beskrivning och behovet av ett omtag för att socialförvaltningen ska kunna bli ännu mer effektiv, ändamålsenlig och sammanhållen för dem vi är till för samt attraktiv för medarbetare föreslås en förändring av organisationsindelningen. Den nya indelningen innebär att socialförvaltningens organisation går från att i huvudsak vara funktionsindelad till att bli målgrupps- och processindelad. Se förslag nedan samt bilaga 7. Riskbedömning och riskanalys av förslaget redovisas i bilaga 8 och 9. Förslag till ny organisationsindelning Cecilia Frid Socialchef Bilagor 1. Nuvarande organisation 2. Funktionsorganisation 3. Processorganisation

12 SN 2018/ (8) 4. Nedbruten huvudprocesskarta 5. Illustration av nuvarande styrning utifrån ett processtänk 6. Organisation av processarbete 7. Förslag till ny organisation 8. Riskbedömning 9. Riskanalys

13 Socialnämnd Förvaltningschef Cecilia Frid Nämndsekreterare Tillståndsenheten Drogförebyggande arbete Bil 1 Gemensamma stödfunktioner Administrativa enheten Kristina Appert ekonomer, ekonomiadministratörer, IT-samordnare, Fastighet- och teknikenheten, boendeadministration, verksamhetutvecklare, administratör Bemanningsservice Pernilla Andréasson VO Mottagning och utredning Birgitta Jansson Mottagning barn och vuxen Försörjningsstöd Utredning barn/familj Utredning vuxna Externt HVB Familjehem Kontaktperson/-familj Familjerätt Barnahus/Sydostjouren Personligt ombud Socialt utskott/arkiv Post/Registrator VO Insatser barn och familj Ann-Charlotte Hedström Familjerådgivning Familjecentral Alternativ till våld Förebygg/tidig insats Öppenvård barn och familj Internt HVB barn och ungdom Ensamkommande Barn och ungdom LSS Anhörigstöd VO Insatser missbruk och socialpsykiatri Laila Andersson Öppenvård missbruk och beroende Internt HVB missbruk Boendetillsyn Boendestöd Bostad med särskild service Boendeplanerare LSS VO Insatser funktionsnedsättning Niklas Hermansson Bostad med särskild service Personlig assistans HSL-team Insatser sysselsättning och daglig verksamhet

14 Förvaltningschef Bilaga 2. Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Utveckling sker vertikalt med fokus på de enskilda specialiserade funktionerna Utveckling sker vertikalt med fokus på de enskilda specialiserade funktionerna Utveckling sker vertikalt med fokus på de enskilda specialiserade funktionerna Utredningen är klar, varför verkställer de inte? Vi kan inte ge vård och omsorg utifrån vad som står i den här utredningen! Varför ger de inte den vård och omsorg vi beslutar om? Klienten/brukaren jag struntar i vem som gör vad, jag vill ha en lösning Vi gör vårt bästa varför gör inte de andra det?

15 Bilaga 3. Förvaltningschef Verksamhetschef Funktioner jobbar tillsammans som ett team för att ge klienten/ brukaren det hen behöver Utreda Genomföra Följa upp Klienten/brukaren jag har fått hjälp med det jag behöver Utveckling sker horisontellt med fokus på klienten/brukare, d.v.s. utveckling sker med fokus på hela processen och att den tillfredsställer klienters/brukares behov inte de enskilda delarna var för sig.

16 Bilaga 4. Nedbruten huvudprocess Främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet Barn som far illa eller riskerar fara illa och deras föräldrar Förebygga Aktualisera Utreda Besluta Utforma uppdrag Genomföra uppdrag Följa upp Lever under trygga och säkra förhållanden i relation till barnets behov Ensamkommande barn Aktualisera Utreda Besluta Utforma uppdrag Genomföra uppdrag Följa upp Lever som integrerad och självständig vuxen utan stöd från socialtjänsten Barn och vuxna i behov av familjerättsligt stöd Förebygga Aktualisera Utreda Besluta Utforma uppdrag Genomföra uppdrag Följa upp Lever ett liv med goda vuxenrelationer som ger trygga och säkra uppväxtförhållanden för barnet Barn med funktionsnedsättning och deras föräldrar Förebygga Aktualisera Utreda Besluta Utforma uppdrag Genomföra uppdrag Följa upp Lever som andra med jämlikhet i levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet Vuxna med funktionsnedsättning och deras anhöriga Förebygga Aktualisera Utreda Besluta Utforma uppdrag Genomföra uppdrag Följa upp Lever som andra med jämlikhet i levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet Personer med funktionsnedsättning i behov av hälso- och sjukvård Förebygga Aktualisera Utreda Besluta Utforma uppdrag Genomföra uppdrag Följa upp Får god och säker vård Social och ekonomisk trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktivt deltagande i samhällslivet Vuxna med psykisk funktionsnedsättning och deras anhöriga Förebygga Aktualisera Utreda Besluta Utforma uppdrag Genomföra uppdrag Följa upp Lever som andra med jämlikhet i levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet Personer med risk-/ missbruk, beroende och deras anhöriga Förebygga Aktualisera Utreda Besluta Utforma uppdrag Genomföra uppdrag Följa upp Lever ett liv utan droger eller minskat risk-/ missbruk, beroende Personer som ej kan tillgodose behov av bostad själva eller genom bost m ssk service Förebygga Aktualisera Utreda Besluta Utforma uppdrag Genomföra uppdrag Följa upp Lever ett liv i en bostad med förstahandskontrakt Personer som inte kan försörja sig Förebygga Aktualisera Utreda Besluta Utforma uppdrag Genomföra uppdrag Följa upp Lever ett liv med självförsörjning Vuxna personer som är utsätts för eller utövar våld i nära relationer Förebygga Aktualisera Utreda Besluta Utforma uppdrag Genomföra uppdrag Följa upp Lever ett liv utan våld i nära relationer

17 Bilaga 5. Nedbruten huvudprocess Främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet Barn som far illa eller riskerar fara illa och deras föräldrar Förebygga Aktualisera Utreda Besluta Utforma uppdrag Genomföra uppdrag Följa upp Lever under trygga och säkra förhållanden i relation till barnets behov Ensamkommande barn Aktualisera Utreda Besluta Utforma uppdrag Genomföra uppdrag Följa upp Lever som integrerad och självständig vuxen utan stöd från socialtjänsten Barn och vuxna i behov av familjerättsligt stöd Förebygga Aktualisera Utreda Besluta Utforma uppdrag Genomföra uppdrag Följa upp Lever ett liv med goda vuxenrelationer som ger trygga och säkra uppväxtförhållanden för barnet Barn med funktionsnedsättning och deras föräldrar Förebygga Aktualisera Utreda Besluta Utforma uppdrag Genomföra uppdrag Följa upp Lever som andra med jämlikhet i levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet Vuxna med funktionsnedsättning och deras anhöriga Förebygga Aktualisera Utreda Besluta Utforma uppdrag Genomföra uppdrag Följa upp Lever som andra med jämlikhet i levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet Personer med funktionsnedsättning i behov av hälso- och sjukvård Förebygga Aktualisera Utreda Besluta Utforma uppdrag Genomföra uppdrag Följa upp Får god och säker vård Social och ekonomisk trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktivt deltagande i samhällslivet Vuxna med psykisk funktionsnedsättning och deras anhöriga Förebygga Aktualisera Utreda Besluta Utforma uppdrag Genomföra uppdrag Följa upp Lever som andra med jämlikhet i levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet Personer med risk-/ missbruk, beroende och deras anhöriga Förebygga Aktualisera Utreda Besluta Utforma uppdrag Genomföra uppdrag Följa upp Lever ett liv utan droger eller minskat risk-/ missbruk, beroende Personer som ej kan tillgodose behov av bostad själva eller genom bost m ssk service Förebygga Aktualisera Utreda Besluta Utforma uppdrag Genomföra uppdrag Följa upp Lever ett liv i en bostad med förstahandskontrakt Personer som inte kan försörja sig Förebygga Aktualisera Utreda Besluta Utforma uppdrag Genomföra uppdrag Följa upp Lever ett liv med självförsörjning Vuxna personer som är utsätts för eller utövar våld i nära relationer Förebygga Aktualisera Utreda Besluta Utforma uppdrag Genomföra uppdrag Följa upp Lever ett liv utan våld i nära relationer

18 Bilaga 6. Övergripande processägare Processägare Processägare Processägare Processledare: 1 EC handläggning 1 EC insats Processledare: 1 EC handläggning 1 EC insats Processledare: EC familjerätt Processledare: 1 EC handläggning 1 EC insats Processledare: EC HSL Processledare: 1 EC handläggning Processledare: 1 EC handläggning Processledare: 2 EC FÖS Processledare: 1 EC handläggning 1 EC insats Processledare: 1 EC handläggning 1 EC insats Barn som riskerar fara illa och deras föräldrar Ensamkommande barn Barn med funknedsättning och deras föräldrar Barn och vuxna i behov av familjerättsligt stöd Vuxna med funknedsättning och deras anhöriga Personer med funktionsnedsättning i behov av HSL Vuxna som utsätts för eller utövar våld i nära relationer Personer som ej kan tillgodose behov av bostad eller genom bost m ssk service Personer som inte kan försörja sig Vuxna med psykisk funk.neds. och deras anhöriga Personer med risk-/ missbruk el beroende och deras anhöriga Processteam: Resursägare och processanvändare Processteam: Resursägare och processanvändare Processteam: Resursägare och processanvändare Processteam: Resursägare och processanvändare Processteam: Resursägare och processanvändare Processteam: Resursägare och processanvändare Processteam: Resursägare och processanvändare Processteam: Resursägare och processanvändare Processteam: Resursägare och processanvändare Processteam: Resursägare och processanvändare

19 Bilaga 7 Socialnämnd Förvaltningschef Cecilia Frid Gemensamma stödfunktioner och verksamheter Administrativa enheten Kristina Appert Ekonomer, ekonomiadministratörer, IT-samordnare, Fastighetoch teknikenheten, verksamhetsstrateger, verksamhetsutvecklare, anhörigstöd, sekreterare socialnämnd/utskott, registrator, boende.adm. Förvaltningssekreterare Bemanningsservice Barnahus/Sydostjouren Alternativ till våld/familjerådgivning Tillståndsenheten och ANDT-samordnare VO Barn och familj Ann-Charlotte Hedström Verksamhetsutvecklare Mottagning och utredning barn och familj Placering HVB och stödboende Familjehem Kontaktperson/-familj Förebygg/tidig insats Familjecentral Öppenvård barn och familj Insatser ensamkommande Familjerätt Utredning funktionsnedsättning Insatser funktionsnedsättning Personligt ombud VO Vuxen - ekonomiskt bistånd, våld, missbruk och socialpsykiatri Laila Andersson Verksamhetsutvecklare Mottagning och utredning vuxnaekonomiskt bistånd, boende, våld, missbruk och socialpsykiatri Öppenvård missbruk och beroende Internt HVB missbruk Boendetillsyn Boendestöd Bostad med särskild service Boendeplanerare VO Funktionsnedsättning och hälso- och sjukvård Niklas Hermansson Verksamhetsutvecklare Utredning funktionsnedsättning vuxna Bostad med särskild service Boendestöd Personlig assistans Insatser daglig verksamhet LSS och sysselsättning SoL HSL-team

20 RISKBEDÖMNING OCH HANDLINGSPLAN Datum upprättad Datum senast reviderad Förvaltning/arbetsställe/plats: Socialförvaltningen Riskbedömningen avser: Ny organisationsindelning av socialförvaltningens Medverkande: Övrig information: Riskbedömningen kommer att slutföras på central samverkansgrupp den 29 jan 2018 Nr Händelse/situation Skada/påverkan på människa, miljö och/eller ekonomi I den nya organisationen får verksamhetscheferna större ansvarsområde och delvis nya kompetensområden. Socialförvaltningen kommer att arbeta mer processinriktat än tidigare för att öka tydligheten och delaktigheten för medarbetarna. Kompetens i processinriktat arbetssätt saknas generellt i förvaltningen och behöver stärkas. Fastställt av Viss oro finns att enhetscheferna inte ska få tillräckligt med stöd och hjälp när verksamhetschefen får utökat ansvarsområde. Detta innebär en risk för stress och ohälsa om inte tillräckligt stöd kan ges. Det finns också en viss oro att verksamhetscheferna inte ska kunna fullgöra sina uppgifter då ansvarområdet utökas. Detta innebär en risk för stress och ohälsa Efterfrågan och kraven på att medarbetarna ska arbeta mer processinriktat kommer att öka. Utbildning i olika grad behöver ges till medarbetare för att inte ställa högre krav än vad det finns kompetens för. Om inte utbildning ges ökar risken för stress och ohälsa i arbetet. Sanno likhet (1-4) Konse kvens (1-4) Risktal S x K (1-16) Åtgärd Om risktalet är större eller lika med 6 eller om konsekvensen är lika med 4 ska åtgärd alltid fyllas i Socialförvaltningen ska i den nya organisationen arbeta mer processinriktat och med större inflytande och delaktighet för både enhetschefer och medarbetare. Arbetsfördelningen när det gäller framtagande, uppföljning och utveckling av arbetssätt ska jämnas ut. Ny roll i form av processledare ska införas. Denna funktion kommer vara ett extra stöd i att skapa tydlighet för medarbetare och chefer i förvaltningen och underlätta styrning och ledning för verksamhetscheferna. Socialförvaltningen kommer att utbilda samtlig personal i processorientering och processkunskap. Processägare, processledare och verksamhetsutvecklare kommer få fördjupad utbildning i att planera, leda och styra med processer. Verksamhetsutvecklare kommer KOMMUNGEMENSAMMA VERKSAMHETSHANDBOKEN Dokumentansvarig Ansvarig för att Datum när åtgärden genomförs vara genom- åtgärden ska förd Uppföljning Datum när åtgärden var genomförd Kommundirektör Annette Andersson Arbetsmiljöingenjör Monica Gullberg Wiklund 1 (2) Utgåvedatum Tillhör dokument Riskbedömning allmänt/riskbedömning inför ändringar i verksamheten Önskad effekt (Ja/Nej)

21 I den nya organisationen kommer enhetschefer inom mottagning och handläggning inte längre ingå i samma verksamhetsområde. Närheten till samtliga ec-kollegor med ansvar för handläggning kommer att minska. Risk finns att ec-kollegor inom handläggningen förlorar samsyn och förståelse för varandras kompetensområden vilket skapar risk för konflikter och ohälsa på arbetet. dessutom få fördjupad utbildning i att kartlägga, dokumentera., mäta, följa upp och utveckla processer. Verksamhetsutvecklare kommer utgöra stödfunktion till förvaltningens medarbetare i processorienterat arbetssätt. Socialförvaltningen kommer genom processägare, processledare och processteam skapa mötesplatser för dialog om samarbete samt samsyn och likriktning i handläggningen. 2 (2)

22 Riskanalys för kvalitetsarbete utifrån brukarperspektiv - blankett Datum Enhet Riskanalys för kvalitetsarbete utifrån ett brukarperspektiv - blankett Riskanalys Risk för kvalitetsbrist (beskriv vilken risk som finns) Sannolikhet Mycket lite (1) Lite (2) Stor (3) Mycket stor (4) Riskbedömning Bakomliggande orsak Orsaksområde Allvarlighetsgrad Totalpoäng Kommunikation/information Mindre (1) Utbildning/kompetens (S x A) Måttlig (2) Arbetsmiljö Betydande (3) Processer/rutiner Hög (4) Fastställt av KOMMUNGEMENSAMMA VERKSAMHETSHANDBOKEN Dokumentansvarig Förvaltningschef Cecilia Frid Avdelningschef Ingela Möller 1 (5) Utgåvedatum Tillhör dokument Riskanalys för kvalitetsarbete utifrån ett brukarperspektiv

23 1. Socialförvaltningens mottagningsenhet kommer att avvecklas i sin nuvarande form. Idag handlägger mottagningsenheten både barn och vuxenärenden. I den nya organisationen kommer mottagningsfunktionen för våld och missbruk att integreras i enheterna som utreder våld och missbruk. Inom barn och familj kommer det finnas en särskild mottagningsenhet för barn och unga. Risk finns att ärenden där det finns både barn och vuxen som behöver snabb hjälp inte kommer att handläggas lika effektivt och samordnat som idag. 2. I den nya organisationen kommer enhetschefer och medarbetare inom mottagning och handläggning inte längre ingå i samma verksamhetsområde. Risk finns för att rättsäkerhet och likställighet i handläggningen för klienter/brukare blir sämre. 2 (5)

24 3. I vissa verksamhetsområden kommer enhetschefer med ansvar för handläggning vara en minoritet i förhållande till antalet enhetschefer som arbetar med insats. Risk finns att handläggarrollens autonomitet i behovsbedömningen rubbas om det inte finns balans, tillit och samsyn mellan de respektive ec-rollerna. Handlingsplan Åtgärdsförslag 1. Fastställa en processorganisation. Socialförvaltningen kommer genom processägare, processledare och processteam skapa mötesplatser för dialog om hur samarbete och samordning ska ske då flera typer av behov behöver tillgodoses snabbt. Att samordning ska ske kommer även säkerställas i verksamhetsns processer och rutiner. Åtgärdstyp Omedelbar Kortsiktig Långsiktig Kortsiktig Förväntad effekt Mycket effektiv Effektiv Begränsat effektiv Ej effektiv Mycket effektiva Ansvarig för åtgärd Namn Förvaltningschef tillsammans med processägare och processledare Åtgärden planeras vara klar Datum Uppföljning Datum för när åtgärden är klar Påbörjas i februari Slutlig effekt Mycket effektiv Effektiv Begränsat effektiv Ej effektiv 3 (5)

25 2. Socialförvaltningen kommer genom processägare, processledare och processteam skapa mötesplatser för dialog om hur rättsäkerhet och likställighet i handläggningen ska upprätthållas. Gemensamma basutbildningar i handläggning och dokumentation för handläggare ska hållas som tidigare. Detta säkerställer en gemensam bas för hur handläggning och dokumentation ska ske utifrån de lagar och krav som finns. Kortsiktig Mycket effektiva Processägare tillsammans med processledare Påbörjas i februari Hela syftet med organisationsförändringen är att handläggarrollen och de som arbetar med insatser ska komma närmre varandra för att öka samsynen. Utbildning i processorienterat synsätt ska bidra till att fokus ska läggas på brukare och klienters behov istället för de olika rollerna eller funktionerna. Kortsiktig Mycket effektiva Processägare tillsammans med samtliga enhetschefer Påbörjas i februari Verksamhetscheferna får ett samlat och tydligt ansvar för att de olika rollerna i respektive process har samsyn och respekt 4 (5)

26 för varandra. 5 (5)

27 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert SN 2017/ Socialnämnden Verksamhetsplan med internbudget 2018 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta förslaget till verksamhetsplan med internbudget för Bakgrund Socialnämnden fastställer årligen en verksamhetsplan med internbudget. Den är utformad utifrån en kommungemensam mall och omfattar socialnämndens mål, utmaningar och prioriteringar, kvalitet, personal och ekonomiska förutsättningar. Kristina Appert Administrativ chef Cecilia Frid Socialchef Bilaga Verksamhetsplan med internbudget 2018 Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx

28 Verksamhetsplan med internbudget Socialnämnden

29 Inledning... 3 Socialnämndens uppdrag... 3 Socialnämndens vision, verksamhetsidé och mål... 4 Verksamhetsmål... 5 Socialtjänstens mål... 5 Ekonomiska förutsättningar... 7 Budgetram för Ej genomfört sparbeting från Utmaningar och prioriteringar... 8 Socialnämndens utmaningar och prioriteringar... 8 Övergripande utmaningar... 8 Omsorg om personer med funktionsnedsättning... 9 Missbruks- och beroendevård Social barn- och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Kvalitet i verksamheten Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Personal Rekrytering Omställningar i verksamhet Pensionsavgångar Kompetensutveckling Sjukfrånvaro Organisatorisk och social arbetsmiljö Driftbudget Driftbudget, budgetram Gemensamt Funktionsnedsättning LSS och SoL Volymökningar inom funktionsnedsättning LSS och SoL Individ- och familjeomsorg Flyktingmottagande Investeringsbudget Investeringsbudget Bilagor Verksamhetsmål i Hypergene Driftbudget detalj Plan 2018 funktionsnedsättning LSS och SoL

30 Inledning Utgångspunkten för verksamhetsplanen är kommunfullmäktiges Verksamhetsplan med budget 2018 och ekonomisk planering , samt de utmaningar och prioriteringar som socialnämnden har identifierat i analys- och kvalitetsarbete under året och inför kommande års verksamhetsplanering. Syftet med verksamhetsplanen är att koppla den korta verksamhetsstyrningen med den långsiktiga visionen och strategin. Socialnämndens uppdrag Socialnämnden styrs huvudsakligen av aktuella lagar inom socialtjänstområdet. Dessa regleras genom kommunfullmäktiges reglemente till nämnden. Nämnden styrs utöver detta genom de mål och uppdrag som ges av kommunfullmäktige, men också av kommunfullmäktiges vision Tillsammans gör vi ett Kalmar för alla ännu bättre. Utifrån reglementet ansvarar socialnämnden för de uppgifter som kommunen har avseende; stöd och service till personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar samt hälsooch sjukvård inom detta verksamhetsområde individ och familjeomsorg såsom missbruks- och beroendevård, ekonomiskt bistånd och social barn- och ungdomsvård mottagandet av ensamkommande barn tillstånd och tillsyn för alkohol, tobak och receptfria läkemedel samordningsansvar för kommunens förebyggande arbete med alkohol, narkotika, doping, tobak och spel (ANDT) Hur reglementets uppgifter ska fullgöras regleras framför allt i nedan exemplifierade lagstiftning. I nämndens uppgifter ingår ansvar för de uppgifter som kommunen har enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Lagstiftningens mål är formulerat enligt följande: Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade I hälso- och sjukvårdslagen är följande mål formulerade för nämnden: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den ska särskilt vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, vara lätt tillgänglig, bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 3

31 I socialtjänstlagens portalparagraf är följande mål formulerade för socialtjänst: Socialtjänsten skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Socialtjänstlag (2001:453) Socialnämndens vision, verksamhetsidé och mål Socialnämnden har genom sitt reglemente ett mångfacetterat uppdrag. Med de förutsättningarna ligger det en utmaning i att skapa en gemensam målbild i och för verksamheten. För att underlätta och stärka det arbetet har ett visionshus arbetats fram. I socialnämndens visionshus illustreras och tydliggörs sambandet mellan fullmäktiges vision och socialnämndens vision, uppdrag, mål och värdegrund. Visionshuset syftar till att på ett lättöverskådligt sätt skapa en gemensam målbild av socialtjänstens uppdrag, vilket underlättar både styrningen och förståelsen av socialnämndens uppdrag. För att fullgöra det uppdrag som socialnämnden har via reglementet är socialförvaltningen fr.o.m uppdelad i tre verksamhetsområden enligt nedan organisationsskiss. 4

32 Verksamhetsmål Socialnämnden har i år fått 18 fullmäktigemål neddelade till sig. Dessa är obligatoriska för socialnämnden att arbeta med. Socialnämnden har därför antagit dessa och arbetar med aktiviteter för att bidra till måluppfyllnad. Sex av fullmäktigemålen är miljömål och kopplade till fokusområdet Ett grönare Kalmar. Fyra rör fokusområdet Ett växande Kalmar och sex rör fokusområdet Verksamhet, personal och arbetsmiljö. Under fokusområdet Hög kvalitet i välfärden har nämnden inte fått något fullmäktigemål. Socialnämnden har därför samlat sina mål under Egna verksamhetsspecifika mål. Till nämndens sex egna mål har indikatorer kopplats för att styra mot respektive mål samt för att ge möjlighet att följa utveckling. Fem indikatorer är gemensamma för alla verksamheter och enheter. De tre verksamhetsområdena har utöver dessa ett tjugotal mer områdesspecifika indikatorer som fördelas mellan de olika enheterna som ingår i verksamhetsområdet. I bilaga Verksamhetsmål i Hypergene framgår såväl fullmäktigemål och aktiviteter knutna till dessa samt nämndsmål och indikatorer fördelade på förvaltningsövergripande nivå samt på varje verksamhetsområde. Socialtjänstens mål Socialstyrelsen har definierat begreppet god kvalitet utifrån aktuell lagstiftning för området med hjälp av sex kvalitetsdimensioner. Dimensionerna tydliggör att socialtjänstens verksamhet ska vara kunskapsbaserad, individanpassad, säker, tillgänglig, effektiv och jämlik för att god kvalitet ska kunna uppnås. Socialnämndens målstyrning är ett av de viktigaste redskapen för att säkerställa att, samt följa upp hur, nämnden lever upp till de redan givna målen i lagstiftningen och därmed de uppgifter som getts nämnden via reglementet. Kvalitetsdimensionerna ger denna möjlighet och utgör därför socialnämndens mål. 5

33 Socialnämndens vård och omsorg ska vara kunskapsbaserad Socialnämndens vård och omsorg ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Socialnämndens vård och omsorg ska vara säker Socialnämndens vård och omsorg ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Socialnämndens vård och omsorg ska vara individanpassad Socialnämndens vård och omsorg ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Socialnämndens vård och omsorg ska vara effektiv Socialnämndens vård och omsorg ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Socialnämndens vård och omsorg ska vara jämlik Socialnämndens vård och omsorg ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Socialnämndens vård och omsorg ska vara tillgänglig Socialnämndens vård och omsorg ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid. Ingen ska behöva vänta oskälig tid på den vård eller omsorg som hon eller han har behov av. Detta sätt att formulera mål skapar långsiktighet och stabilitet. För att styra mot målen och följa upp resultaten kopplas indikatorer till målen. Med indikatorerna ges nämnden möjlighet att styra och rikta in sig på specifika utmaningar eller identifierade förbättringsområden, trender och tendenser m.m. Indikatorerna erbjuder således möjlighet till effektiv styrning mot målen. Vid uppföljning ger indikatorerna en sammanvägd bild av hur nämndens måluppfyllelse ser ut. Utskrift från Hypergene läggs som bilaga för att tydliggöra hur socialnämndens mål är relaterade till fullmäktiges mål samt vilka styrande indikatorer som nämnden beslutat att koppla till målen. 6

34 Ekonomiska förutsättningar Budgetram för 2018 Kommunfullmäktige har tilldelat socialnämnden en budgetram på totalt tkr för Kostnader för volymökningar inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning ingår inte här utan dessa medel finns i en kommuncentral pott för ofördelade kostnadsökningar. Kommunfullmäktige har avsatt tkr i 2018 års budget för volymökningar och socialnämnden avropar medel från potten efter hand som förändringarna uppstår. Förändringar 2018 jämfört med 2017 tkr Budgetram Ökade behov inom IFO pga befolkningsökning Utvidgat ansvar spelmissbruk (höstprop 2017) 134 Drift ny familjecentral Lindsdal 605 Kompensation kostnadsökning, köpt verksamhet och löneökningar tkr Summa förändringar, KF budget nov Budgetram till kommunstyrelsen Summa förändringar mellan förvaltningar Summa förändringar mellan 2017 och Budgetram Volym LSS 2018 att avropa Tabellen visar de förändringar som skett i de ekonomiska förutsättningarna 2018 jämfört med Varje år tilldelas socialnämnden en kompensation för kostnadsökningar för de tjänster som socialnämnden köper externt, som exempelvis vårdplatser. För 2018 uppgår kompensationen till tkr. Helårseffekt löneökningar 2017 ingår med tkr. Övriga justeringar har skett på grund av ändringar i lagstiftning, statsbidrag eller interna organisatoriska förändringar. Ej genomfört sparbeting från 2016 Inom ramen för stabil ekonomi har Socialnämndens budgetram under åren minskats med tkr. För 2016 skulle sparbetinget uppnåtts genom att minska kostnaderna i samband med övergång till entreprenaddrift av kommunens egen personliga assistansverksamhet. Övergången har försenats och planeras kunna genomföras under Vissa omställningskostnader kommer att uppstå i samband med verksamhetsövergången. Full besparingseffekt förväntas uppnås halvårsskiftet

35 Utmaningar och prioriteringar Nedan följer en beskrivning av verksamhetsrisker, omvärldsrisker och verksamhetens förutsättningar utifrån förvaltningens ansvarsområden. Avsnittet inleds med en sammanfattning av förvaltningens utmaningar och risker i sin helhet. Socialnämndens utmaningar och prioriteringar Inom socialnämndens ansvarsområden har samtliga verksamheter arbetat med SWOT-analyser som är ett hjälpmedel för att identifiera risker och möjligheter inom verksamhet och omvärld, för att på så sätt värdera hur dessa påverkar verksamheten under För att följa utvecklingen inom de områden som identifierats används två former för uppföljning; kontrollmått inom internkontrollplanen alternativt indikatorer i målarbetet. Indikatorer i målarbetet används för de områden som är prioriterade av verksamhetschef och/eller socialchef och nämnd. Kontrollmått i internkontrollplanen används för att fånga upp utvecklingen inom de områden som identifierats i riskanalys men som inte utgör en aktuell prioritering i målarbetet. Övergripande utmaningar I januari 2018 föreslås socialnämnden anta ett förslag på ny organisationsstruktur för alla verksamheter under nämndens ansvarsområde. Antas förslaget kommer socialförvaltningens verksamhet organiseras utifrån en processbaserad ledning av socialnämndens verksamheter. En processinriktad organisation som har en tydlig rollfördelning och ett förankrat processorienterat arbetssätt och synsätt kommer skapa tydligare ansvarsfördelning, ökat fokus på dem vi finns till för, ökad samsyn i arbetsätt, mål och värdegrund samt större delaktighet för medarbetare på alla nivåer. Syftet med förändringen är att stärka förutsättningarna för att kunna bli en ännu mer effektiv och ändamålsenlig verksamhet. En utmaning blir att implementera det processorienterade synsättet och få det processorienterade arbetssättet på plats. Digitalisering av samhället skapar både nya förutsättningar och nya utmaningar. Det finns idag en hög förväntan i samhället på digitala lösningar som förenklar kontakt och ökar transparensen i kommunikationen med myndigheter. Genom digitala lösningar och arbete med e-hälsa kan verksamheten både effektiviseras men också erbjuda en större tillgänglighet. Användandet av digitaliseringen kan inom socialförvaltningens verksamhet vara allt från digitala ansökningar till kognitiva hjälpmedel för att stärka den enskildes självständighet. - Kontrollmått: Målarbete 2018 Indikator: Digitaliseringsstrategi - Indikator: Digital ansökan Från den 25 maj 2018 är det GDPR General data protection regulation som slår fast reglerna för all form av behandling av information som direkt eller indirekt kan knytas till en person. För socialförvaltningen innebär detta ett arbete för att anpassa verksamhetens dokumentation av personuppgifter enligt de nya reglerna. En tjänsteperson inom förvaltningen ansvarar för hantering av frågor gällande implementering av GDPR. Under 2018 planeras kommunens utförande av personlig assistans att läggas ut på entreprenad. Verksamhetsövergången innebär både utmaningar och möjligheter för socialnämnden. Genomförandet och utfallet av verksamhetsövergången kommer att följas noga genom olika typer av planerade uppföljningar under året. Fullmäktigemålet om en jämställdhetssäkrad verksamhet år 2022, innebär att alla verksamheter säkerställer att alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet får likvärdig service och 8

36 bemötande, likvärdig myndighetsutövning, likvärdig resursfördelning och en jämställd fördelning av makt och inflytande. Genom målet om att socialnämndens vård och omsorg ska vara jämlik prioriterar nämnden frågan. Indikatorer under målet är både gemensamma och områdesspecifika. - Kontrollmått: Målarbete 2018 Indikator: Förbättringsåtgärder ur ett jämställdhets-/jämlikhetsperspektiv Indikator: Bedömning av ungas behov - likvärdig myndighetsutövning Indikator: Barnperspektiv och funktionsnedsättning Indikator: Utbetalning försörjningsstöd ej hushåll/registerledare Indikator: Boendeplatser enl. LSS 9.9 där hot eller våld mot brukare inte förekommit Indikator: Från daglig verksamhet eller sysselsättning till företagsgrupp alt individuell placering Omsorg om personer med funktionsnedsättning Ett betydande antal personer med funktionsnedsättning som tidigare bedömts ha rätt till personlig assistans med statlig assistansersättning har förlorat eller riskerar förlora denna möjlighet då Försäkringskassan, med anledning av vägledande rättsfall, gör strängare tillämpning av reglerna för beslut om personlig assistans. Detta medför att socialtjänstens verksamheter tvingas ställa om för att tillförsäkra att de enskildas behov tillgodoses. I varje ärende där den statliga assistansersättningen dras in genereras en kostnadsökning för kommunen. Kostnadsökningen för varje ärende kan innebära allt från cirka 300 tkr upp till tkr per år och eventuellt mer i några enstaka ärenden. - Kontrollmått: Internkontrollplan Förändringar i tillämpningen av LSS lagstiftningen kring personlig assistans. Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård trädde i kraft den 1 januari Den ersätter lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Förändringen innebär att kommunen övertar betalningsansvaret efter tre dagar oavsett veckodag, efter det att den enskilde bedömts som utskrivningsklar. Under 2018 gäller särskilda övergångsbestämmelser för psykiatrin som innebär att kommunen har 20 dagar på sig från det att den enskilde är utskrivningsklar till dess att betalningsansvaret infaller. Förändringen ställer höga krav på samverkan mellan kommun och landsting men också på flexibilitet i den kommunala verksamheten. Ett samarbete mellan omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen är nödvändigt och initierat. Insatserna måste ha beredskap att, med väsentligt mycket kortare varsel än tidigare, ta emot utskrivningsklara patienter och tillförsäkra dessa ett anpassat stöd. För att skapa förutsättningar för god samverkan har samverkansavtal upprättats mellan kommun och landsting i Kalmar län och en överenskommelse mellan nämnda förvaltningar formaliseras i inledningen av Kontrollmått: Internkontrollplan Samverkan med Landstinget i Kalmar län Samverkan med Omsorgsförvaltningen Det yttersta målet med en beviljad sysselsättningsinsats är att den ska resultera i anställning på arbetsmarknaden. Utslagning i samband med högre krav från samhället och i arbetslivet gör dock att en inlåsningseffekt inom daglig verksamhet uppstår, individuell placering undantagen. Det blir därför en utmaning för nämnden att öka antalet individuella placeringar. I Kostnad per brukare ligger Kalmars dygnskostnad högre än genomsnittet jämfört med övriga kommuner. Kalmar ligger dock på samma nivå som genomsnittet i våra jämförelsekommuner. - Kontrollmått: Målarbete 2018 Indikator: Från daglig verksamhet till företagsgrupp alternativt individuell placering Indikator: Kostnad daglig verksamhet LSS enligt KPB, egen regi, kr/dag 9

37 Individens behov i centrum (IBIC) är ett arbetssätt där fokus ligger på att socialtjänstens stöd ska utgå från den enskildes behov. Metoden bygger på en systematisk dokumentation i en processmodell som är framtagen av Socialstyrelsen. Implementeringen av IBIC genomförs i förvaltningen under 2018 och 2019 och påverkar ca 750 medarbetare som arbetar gentemot målgruppen vuxna personer med funktionsnedsättning. Införandet av IBIC innebär både en ny struktur för handläggning, genomförandeplanering och ett byte av IT system från ProCapita till LifeCare. Utbildning kommer att ske för alla personalgrupper. Metodens införande sker i projektform med speciellt utsedda och tillsatta tjänstepersoner. Ett nytt system och arbetsätt ställer höga krav på verksamheten under perioden för förändring. - Kontrollmått: Målarbete 2018 Indikator: Utredningar enligt IBIC Det finns ett kontinuerligt behov av nischad kunskap om funktionsnedsättning, såväl psykisk som fysisk, som av särskild kompetens kring bemötande. Det utgör en stor utmaning att säkra kompetens och kunskap hos medarbetare. Det blir också svårare att rekrytera sökande med rätt kompetens. Detta ställer krav på arbetsgivaren att kompensera för de kompetensbrister som medarbetare eller arbetssökande har. - Kontrollmått: Målarbete Indikator: Medarbetare som uppfyller krav i verksamhetsbeskrivning/processpecifikation Kostnaderna för korttidsvistelse för barn och unga är högre i Kalmar än riket. Verksamheten har därför påbörjat ett utvecklingsarbete för att organisera verksamheten så den tillgodoser behov på ett mer kostnadseffektivt sätt. - Kontrollmått: Målarbete Indikator: Kostnad per närvarodygn i korttidsvistelse. Volymökningen inom funktionsnedsättning LSS och SoL, som socialnämnden i Kalmar sett och hanterat under många år, ser ut att fortsätta under Kontrollmått: Internkontrollplan Volymökning inom funktionsnedsättning LSS och SoL Missbruks- och beroendevård Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård trädde i kraft den 1 januari Den ersätter lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Förändringen och dess konsekvenser har beskrivits ovan och är de samma inom detta område. - Kontrollmått: Internkontrollplan Samverkan med Landstinget i Kalmar län Tillgång till bostad och/eller möjligheten till rätt insatser utifrån individens behov är grundläggande förutsättning för att på hemmaplan kunna ge stöd till personer med en missbruksproblematik. Insatserna behöver utifrån detta vara flexibla, samverka mellan verksamheter, kontinuerligt utvecklas och formas för att möta behov. Berörda interna processer behöver vara synkade och utgå från behov snarare än insats för att de enskilda ska få bästa möjliga stöd och en effektiv och ändamålsenlig vårdkedja. Om förutsättningarna för att bostad och/eller rätt insatser inte finns lokalt riskerar personer att behöva placeras vilket kan innebära ökade kostnader. Kalmars kostnader för missbruksvård har minskat de 10

38 senaste åren, men de ligger fortfarande på en högre nivå än andra kommuner med likande struktur inom Individ- och familjeomsorg. - Kontrollmått: Målarbete 2018 Indikator: Placering för vuxna med missbruk i externt HVB Indikator: Placering för vuxna med missbruk i familjehem Indikator: Placering för vuxna med missbruk i internt HVB Uppdrag: Härbärge/stödboende Samsjuklighet innebär att man har två eller flera hälsoproblem samtidigt. Många personer med missbruk eller beroende har inte sällan samtidig psykiatrisk problematik. Samsjukligheten har de senaste åren ökat, alternativt i högre grad uppmärksammats, inom behovsbedömning. Ofta ställer samsjuklighet hos en individ höga krav på kompetens inom handläggning och insats. En stor risk för personer med missbruk eller samsjuklighetsproblematik är också att behov inte kan bli tillgodosedda utifrån en brist på alternativa boendelösningar. Det finns behov av såväl bostäder på den reguljära bostadsmarknaden som andra boendeformer som bättre matchar dessa behov. - Kontrollmått: Målarbete 2018 Indikator: Bedömning av ungas behov - likvärdig myndighetsutövning Uppdrag: Härbärge/stödboende - Kontrollmått: Internkontrollplan 2018 Brist på bostäder I december 2017 rapporterade Socialstyrelsen att den nationella ökningen av psykisk ohälsa för unga vuxna (18-24 år) uppgått till 70 procent de senaste tio åren. Även i Kalmar ökar behovet inom målgruppen och den negativa trenden riskerar att fortsätta. Förändringarna ställer nya krav på verksamheten att kunna möta ett ökat antal individer som behöver stöd men också krav på kompetens. Allt oftare uppmärksammas samsjuklighet där psykisk ohälsa kombineras med annan problematik såsom t ex missbruk. Förändringar av målgruppen och deras behov resultaterar i komplexa ärenden som ställer höga krav på kompetens och kunskap hos medarbetare samt samverkan med närliggande samverkansparter. Det utgör en stor utmaning att säkra kompetens och kunskap hos medarbetare. Det blir också svårare att rekrytera sökande med rätt kompetens. Detta ställer krav på arbetsgivaren att kompensera för de kompetensbrister som medarbetare eller arbetssökande har. - Kontrollmått: Målarbete 2018 Indikator: Utredningstid Indikator: Verkställighetstid Indikator: Medarbetare som uppfyller krav i verksamhetsbeskrivning/processpecifikation Sedan 1 januari 2018 har socialnämnden ett utökat ansvar för spelmissbruk. Ansvaret innebär att nämnden ska förebygga och motverka spelmissbruk bland vuxna, unga och barn och är en utökning av tidigare ansvar att förebygga och motverka missbruk av alkohol- och andra beroendeframkallande medel. Sedan tidigare har kommun och landsting ett samarbete kring personer som missbrukar bland annat alkohol och narkotika. Det samarbetet ska utökas till att även handla om behandling av personer med spelmissbruk. - Kontrollmått: Internkontrollplan 2018 Samverkan med Landstinget i Kalmar län 11

39 Social barn- och ungdomsvård Det råder stora svårigheter i att rekrytera familjehem i Sveriges alla kommuner, så också i Kalmar. Kvalitetsbrister uppstår då barn inte får sitt behov av kontinuitet i stödet tillgodosett. Barn får stanna för länge i jourhem och ibland byta jourhem innan en stadigvarande placering kan ordnas. Detta skapar otrygghet. Vid brist på familjehem tvingas nämnden använda sig av konsulentstödda familjehem. Det genererar högre kostnader än att ha egna familjehem. De konsulentstödda verksamheterna minskar nämndens möjlighet att attrahera egna familjehem samt driver upp kostnaden för kommunen. - Kontrollmått: Målarbete 2018 Indikator: Rekrytering familjehem Inom den sociala barn- och ungdomsvården pågår förbättringsarbete där resurserna och mixen av olika insatser ses över för att klara mer vård på hemmaplan. Målet är att minska det jämförelsevis stora antalet placeringar samt att korta placeringstiderna. Placeringarna medför höga kostnader för nämnden även om kostnaden per placering är förhållandevis låg i jämförelse med andra kommuner. För att vara framgångsrik i hemtagning och placering på hemmaplan krävs god tillgång till rätt typ av insatser, en stor flexibilitet i verksamheten att anpassa insats efter behov, en god samverkan med andra aktörer och tid för handläggare att utreda och samverka innan läget blir akut. Det finns också ett stort behov av att utveckla arbetet på hemmaplan under tiden som en placering pågår. - Kontrollmått: Målarbete 2018 Indikator: Placeringsärenden möjligheter till hemmaplanslösning En viktig fråga och utmaning som uppkom i alla kommuner under den stora tillströmningen av ensamkommande barn var huruvida verksamheten kan säkerställa att ensamkommande barn och ungdomar får samma förutsättningar, stöd och resurser som barn och ungdomar födda i Sverige. Nu när tillströmningen minskat är frågan fortsatt aktuell för de ungdomar som vistas och bor i Sverige och Kalmar. Det är också en utmaning att inom ramen för den lägre ersättningen säkerställa att de ungas behov tillgodoses. - Kontrollmått: Målarbete 2018 Indikator: Bedömning av ungas behov- likvärdig myndighetsutövning I Kalmar har ungdomars användning av alkohol och narkotika har ökat. Detta visar den CAN mätning som genomförs vartannat år och som redovisades under Vid tidigare mätningar har Kalmar legat lägre än riksgenomsnittet. Nu ligger Kalmar i nivå med riksgenomsnittet. - Kontrollmått: Målarbete 2018 Indikator: Flickor och pojkar med intensiv alkoholkonsumtion Indikator: Flickor och pojkar som använder narkotika Socialtjänsten utvecklas till att bli alltmer specialiserad och kräver därför allt djupare kunskaper inom socialtjänstens olika områden. Inom mottagning och utredning gällande barn som far illa eller riskerar fara illa har man, likt många andra kommuner i landet, en förhöjd personalomsättning samt svårigheter att rekrytera, speciellt socionomer med erfarenhet. Även om läget har stabiliserats riskerar konsekvenserna av personalsättning och svårigheter att rekrytera att försämra kvaliteten i utredningar, förlänga utredningstider samt minska tillgängligheten till handläggare. - Kontrollmått: Målarbete 2018 Indikator: Personalomsättning Indikator: Medarbetare som uppfyller krav i verksamhetsbeskrivning/processpecifikation 12

40 - Kontrollmått: Internkontrollplan 2018 Personalförsörjning Som beskrivits ovan i avsnittet Missbruks- och beroendevård är den nationella ökningen av psykisk ohälsa, ofta i kombination med missbruk, hos unga, en utmaning. Förändringen och dess konsekvenser har beskrivits ovan och är de samma inom detta område. Det vill säga; det ställer krav på att kunna möta ett ökat antal individer samt krav på kompetens hos medarbetare. - Kontrollmått: Målarbete 2018 Indikator: Medarbetare som uppfyller krav i verksamhetsbeskrivning/processpecifikation Ekonomiskt bistånd Den vanligaste anledningen till beviljande av ekonomiskt bistånd är arbetslöshet eller sjukdom. Behovet av ekonomiskt bistånd påverkas till stor del av ett flertal strukturella faktorer som konjunktur, hög arbetslöshet, socialförsäkringssystemens utformning etc. Nämndens kostnader för ekonomiskt bistånd har minskat inom alla åldersgrupper under När det gäller det långvariga och mycket långvariga försörjningsstödet är det emellertid inte samma positiva utveckling. En fortsatt utmaning är att arbeta för att detta ska minska. För att lyckas minska det långvariga och mycket långvariga biståndsbehovet kommer försörjningsstödsenheterna under 2018 att arbeta med att införa digital ansökan i syfte att effektivisera handläggningsprocessen för att frigöra mer tid och resurser för socialt förändringarbete. Enheterna kommer också att fokusera på förbättrad samverkan med externa och interna samarbetspartners då detta ses som en nyckel för att nå långsiktig egenförsörjning för individer. - Kontrollmått: Målarbete 2018 Indikator: Genomsnittlig biståndsperiod Indikator: Hushåll med mycket långvarigt försörjningsstöd Indikator: Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd Indikator: Metodstöd FIA (förutsättningar inför arbete) Indikator: Digital ansökan 13

41 Kvalitet i verksamheten Tidigare i verksamhetsplan 2018 har beskrivits hur nämnden i målstyrningen arbetar med indikatorer för att styra, följa och förbättra verksamheten. Dessa indikatorer överensstämmer många gånger med nyckeltal och mått från Öppna jämförelser, Kostnad per brukare, Kommunens kvalitet i korthet m.fl. Ovan beskrivning kompletteras därför nedan med information om hur nämnden med hjälp av ledningssystem för kvalitet och ISO certifiering arbetar med att upprätthålla och systematiskt utveckla kvaliteteten i verksamheten kopplat till socialnämndens mål. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Förutom certifiering enligt ISO styrs socialnämnden av Socialstyrelsens föreskrift Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Dessa två delar utgör basen för socialnämndens arbete med utveckling av kvalitet i verksamheten genom ledningssystemet. Det egentliga syftet med ledningssystem, oavsett styrande krav, handlar om nöjdare kunder och en effektiv verksamhet - genom engagemang från chefer och medarbetare. Att skapa enhetliga och standardiserade arbetssätt är centralt i allt kvalitets- och förbättringsarbete. Utgångspunkten för ett bra system för detta, är att förstå processen samt de kundkrav som är av vikt för att nå framgång. Utifrån detta handlar det om att enas om vilka arbetssätt som är de bästa och efter behov dokumentera dessa i form av processkartor, rutinbeskrivningar och instruktioner. För att säkerställa att valda arbetssätt sedan följs är det viktigt att skapa ordning och reda, felsäkra kritiska arbetsmoment, genomföra interna revisioner samt att införa systematik för att snabbt kunna identifiera eventuella avvikelser eller fel. Genom daglig styrning kan systemet bli en del i vardagsarbetet och kontinuerligt förbättras och underhållas. Bilden nedan illustrerar socialnämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet. I avsnitten som följer nedan beskrivs de olika delarna i ledningssystemet lite närmare. 14

42 Planera - Utgångspunkt och styrande för det systematiska kvalitetsarbetet är fullmäktiges och socialnämndens vision, mål, verksamhetsidé och värdegrund. Socialnämndens visionshus belyser sambandet mellan vision, verksamhetsidé, mål och värdegrund. För att veta om målen uppnås har ett antal indikatorer formulerats för varje verksamhetsområde. Som en viktig del i att planera verksamheten ingår att kartlägga viktiga processer i vilka ett överenskommet och återkommande arbetssätt beskrivs. Genomföra - Processerna (arbetssätten) är grunden i verksamheten och ska styra och leda mot mål. För att processerna ska leda rätt och verksamheten uppnå kvalitetsmålen behöver nämnden tillämpa systematik när det gäller det processorienterade arbetssättet. När processen inte följs, d.v.s. när en avvikelse sker, ska det rapporteras. Det utgör en grundbult i systematiskt kvalitetsarbete och är en förutsättning för ständiga förbättringar. Följa upp - För att veta om verksamheten är på väg i riktning mot mål och vision följs den upp på olika sätt. Olika uppföljningar ger information ur olika perspektiv. Uppföljningarna ger underlag för vilka förbättrande åtgärder som behöver vidtas. Exempel på olika uppföljningar är måluppföljning, interna- och externa revisioner, kvalitetsberättelse, avvikelse- och synpunktshantering (Tyck till), brukarundersökningar, Kostnad per Brukare, Öppna jämförelser, Kommunens kvalitet i korthet). Under 2017 startades ett arbete med att gemensamt i de olika nedbrutna huvudprocesserna analysera de viktigaste resultaten under det gånga året för att ha underlag för kommande års målarbete och underlag för arbete med förbättringsprojekt. Förbättra - För att kunna arbeta systematiskt med resultatet i uppföljning behövs redskap för att hitta orsaker och lösningar som leder till att förvaltningen ständigt kan förbättra sig i riktning mot mål och vision. Nedan modell syftar till att illustrera arbetssätt för systematiskt kvalitetsarbete. Det finns en mall framtagen med stödfrågor för tillämpning av modellen. 15

43 Personal Rekrytering Under 2016 och en bit in på 2017 har situationen med att rekrytera erfarna socialsekreterare varit svår. Vid 2018 års upprättande av verksamhetsplan är läget nu mer stabilt än vid samma tid föregående år. Under 2018 kommer förvaltningen att arbeta vidare med de strategiska planer som fastställdes under förra året där man identifierade behov av alternativa vägar för introduktion och karriärsutveckling för socialsekreterare. I planerna framgår hur förvaltningen på ett strukturerat sätt ska arbeta för att attrahera och behålla enhetschefer och socialsekreterare/biståndshandläggare. Även när det gäller rekrytering av andra personalkategorier såsom baspersonal har läget stabiliserats. Rekrytering av semestervikarier inför varje semesterperiod innebär ett omfattande arbete. Det har blivit allt svårare att rekrytera semestervikarier. En förklaring till det är att årskullarna i de ungdomsgrupper som söker semestervikariat har blivit mindre. En annan förklaring är den ökade konkurrensen om arbetskraften från den stora tjänstesektorn och den i övrigt gynnsamma arbetsmarknaden för arbetstagare. Det är därför av vikt att socialförvaltningen fortsätter sin strävan i att vara en attraktiv arbetsgivare. Omställningar i verksamhet Under 2017 varslades 47 medarbetare om uppsägning inom ensamkommandeverksamheterna. Under 2018 fortsätter arbetet med att lösa övertalighet inom denna grupp såväl för förvaltningen som i kommunen i sin helhet. Under 2018 planerar förvaltningen att lägga ut personligassistansverksamheten på entreprenad. Vid en eventuell verksamhetsövergång omfattas 120 personliga assistenter. Beroende på hur många medarbetare som väljer att följa med till entreprenadföretaget kan en övertalighet uppstå. I händelse att en övertalighet uppstår påbörjas ett arbete att lösa detta inom förvaltningen och kommunen i sin helhet. Pensionsavgångar Pensionsprognos Pensionsålder 65 år Kvinna Man År Man Kvinna

44 Mellan 2018 och 2026 förväntas, enligt prognos, 238 personer gå i pension. Av dessa finns 163 medarbetare inom omsorgsarbete (omsorgsbiträde, omsorgsassistent och omsorgspedagog). Kompetensutveckling De utbildningssatsningar som planeras inom olika delar av nämndens verksamhetsområden för 2018 är framför allt IBIC (Individens behov i centrum), basutbildning inom område funktionsnedsättning samt Signs of safety inom barn och familj. Liksom föregående år kommer medarbetare i berörda grupper få utbildning i MI (motiverande samtal). På motsvarande sätt ordnas utbildningen psyk-e för ett stort antal medarbetare. Det finns också planer på att påbörja utbildningsinsatser i processorienterat arbetssätt för blivande processägare och processledare. En förutsättning är dock att socialnämnden antar det förslag på ny organisationsstruktur som läggs fram i januari. Sjukfrånvaro Socialförvaltningen kommer även under 2018, i linje med det kommungemensamma arbetet, att arbeta för att sänka sjuktalen. En normal sjukfrånvaro kan sägas ligga på ca fem procent. Nedan statistik visar att socialförvaltningens sjukfrånvaro har legat och ligger på en relativt stabil förhöjd nivå. Den allmänna trenden inom såväl förvaltningen som i kommunen för övrigt, är dock att sjukfrånvaron sjunker. 17

45 För att hålla i och förstärka denna försiktigt positiva trend kommer sjukfrånvaro fortsatt vara ett prioriterat område. Förutom att fortsätta fokusera på den korta och långa sjukfrånvaron kommer arbetet med att fånga upp tidiga signaler på psykisk ohälsa att utvecklas. Under 2018 kommer chefer och skyddsombud ha möjlighet delta i utbildningar inom detta område. Viktiga medel för cheferna inom socialförvaltningen för att förebygga och minska sjukfrånvaro är dels att följa den kommungemensamma processen för arbetsgivarens rehabiliteringsansvar, och dels att fortsätta arbetet med att implementera Hälsosamma scheman. Organisatorisk och social arbetsmiljö Som ett led i att sänka sjuktalen och arbeta hälsofrämjande och förebyggande kommer arbetet 2018 präglas av stort fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö. Socialförvaltningen är en av två förvaltningar som deltar med två pilotgrupper i projektet AdNos-främja hälsa i arbetslivet som finansieras av Europeiska socialfonden. Projektet ska ge ökad kunskap om vilka arbetsförhållanden och friskfaktorer som leder till att medarbetarna förblir friska, trivs och mår bra. I AdNos-projektet ska metoder och verktyg arbetas fram, så att arbetsplatser ska kunna bli bättre rustade att möta och hantera psykisk ohälsa för ett friskt arbetsliv. Syftet är att dessa metoder och verktyg ska kunna spridas brett och komma till nytta för ett systematiskt hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbete. En viktig del i arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö är att arbeta för ett hållbart medarbetarengagemang. Redan under 2017 var ledarskap, arbetssätt och mål ett prioriterat område för nämnden. I januari 2018 föreslås socialnämnden anta ett förslag på ny organisationsstruktur för alla verksamheter under nämndens ansvarsområde. I den nya organisationen kommer ännu mer fokus läggas på tydligare styrning och ledning, samsyn kring arbetssätt, mål och värdegrund samt ökad delaktighet för medarbetare. 18

46 Driftbudget Driftbudget, budgetram Driftbudget tkr Budget Budget Skillnad Verksamhet Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Netto Gemensamt inkl nämnd, tillsyn, drogföreb Funktionsnedsättning LSS o SoL Individ- och familjeomsorg Flyktingmottagande Arbetsmarknadsåtgärder Summa Budget per verksamhetsområde 23% 0% 16% Gemensamt inkl nämnd, tillsyn, drogföreb Funktionsnedsättning LSS o SOL Individ- och familjeomsorg Flyktingmottagande 61% Gemensamt Den största kostnaden inom Gemensamt utgör personalkostnader för samtliga chefer, handläggare och stödfunktioner inom socialförvaltningen. Ökningen av bruttokostnaderna mellan 2017 och 2018 består av helårseffekt löneökningar för Under våren kommer det att ske en överföring av personalresurser för ekonomiadministratörer till Kommunledningskontoret med anledning av Koncentrerad administration. Socialnämndens resurser för arbetsmarknadsåtgärder flyttas över till Kommunstyrelsen. För att klara finansieringen av de prioriterade områdena sker omfördelning av budgetmedel inom Socialnämndens budgetram. Det gäller bl.a. för att kunna täcka kostnader för satsningen på digitalisering, utökad datortäthet, bättre tillgång till fiber och nätanslutning i verksamheterna. Kompetensutveckling är prioriterat i samtliga verksamhetsområden och det innebär att budgeten för kompetensutveckling utökas. Funktionsnedsättning LSS och SoL Förändringen mellan budget 2017 och 2018 består av helårseffekt lönerevision 2017 samt kompensation för kostnadsökning för köpta externa tjänster. Implementeringen av IBIC genomförs i förvaltningen under 2018 och Införandet innebär både en ny struktur för handläggning, genomförandeplanering och ett byte av IT-system från ProCapita till 19

47 LifeCare. Projektet finansieras av stimulansmedel för stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa (PRIO). Volymökningar inom funktionsnedsättning LSS och SoL För volymökningar i 2018 års budget har Kommunfullmäktige avsatt tkr. Socialnämnden avropar medel från potten efter hand som förändringarna uppstår. För 2018 planeras följande volymökningar: Boendestöd 10 nya ärenden Personlig assistans 5 nya ärenden Barn och unga 3 nya ärenden Service- och gruppbostad 20 nya platser Daglig verksamhet/daglig sysselsättning 15 nya platser Dessutom sker utökning med 0,5 sjukskötersketjänst inom HSL-verksamheten samt 1,0 enhetschef alternativt handläggare inom LSS-verksamheterna. Ökade kostnader för utökning av datorer är också inräknade i volymökningen. Kostnader i samband med förändringar i betalningsansvarslagen kan tillkomma, t ex behov av fler korttidsplatser. Försäkringskassans förändrade tillämpning av lagstiftningen kring personlig assistans, med anledning av vägledande rättsfall, får till följd att det ställs krav på kommunen att verkställa andra typer av insatser, vilket innebär förändringar för de personer som berörs men också ökad arbetsbelastning och ökade kostnader för socialnämnden. Denna volymökning är inte inräknad i planerad volymökning I november 2017 presenterade Socialdepartementet en rad åtgärder för den statliga assistansersättningen som förväntas träda i kraft under Vilken påverkan dessa förändringar får kommer att följas nogsamt framöver. Beroende på utfallet av dessa förändringar kan Socialnämnden komma att göra en framställan till Kommunfullmäktige för ekonomisk kompensation för förändringar orsakade av överföring från statlig till kommunal finansiering. Individ- och familjeomsorg Ökningen av bruttokostnaderna beror på kompensation av köpta externa tjänster, helårseffekt av lönerevision 2017, volymökning IFO, statsbidrag pga. utvidgat ansvar för spelmissbruk, samt budgetmedel för ny familjecentral i Lindsdal. Medel för volymökningen inom individ- och familjeomsorgen kompenserar att antalet kommuninvånare växer. Det märks ett ökat behov för flera målgrupper, bl a personer med psykisk ohälsa och missbruk. För att klara finansiering av de prioriterade områdena sker omfördelning inom budgeten för individ- och familjeomsorgen. Det gäller bl.a. för att kunna täcka kostnader för stödboende, vuxna missbrukare samt för ytterligare anpassning av vård på hemmaplan inom barn och ungdomsvården. Minskade kostnader för ekonomiskt bistånd medför möjlighet till omdisponering av budgetmedel. Flyktingmottagande Under 2017 skedde stora förändringar i Migrationsverkets ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn samtidigt som mottagandet näst intill upphörde. Det är förklaringen till de stora skillnaderna av intäkterna mellan 2017 och Stort omställningsarbete inom verksamheten har därför ägt rum under Helårseffekt av omställningen dröjer till 2019 pga. uppsägningstid för personal och hyreskontrakt. Dessutom tillkommer kostnader för gruppen ensamkommande ungdomar över 18 år där det inte utgår någon ersättning per ungdom. Det extra statsbidrag som regeringen tilldelat kommunerna för den här målgruppen täcker inte hela kostnaden. Det finns därför stor risk för underbudgetering inom verksamheten. Socialnämnden kan komma att göra en framställan till Kommunfullmäktige för ekonomisk kompensation för kostnader orsakade av förändringen i Migrationsverkets ersättningssystem. 20

48 Investeringsbudget Investeringsbudget Investeringsbudget tkr Budget Budget Skillnad Verksamhet Inventarier Summa Socialnämnden gör inga egna investeringar i exempelvis nybyggnationer av lokaler/bostäder utan hyr av Serviceförvaltningen, Kalmarhem eller privata fastighetsägare. Investeringsbudgeten används i första hand till anpassningar och inventarier i nya verksamhetslokaler. 21

49 Bilagor 1 Verksamhetsmål i Hypergene Sid Driftbudget detalj Sid 44 3 Plan 2018 funktionsnedsättning LSS och SoL Sid 45 22

50 Verksamhetsplan 2018 Fas: Verksamhetsplan 2018 Organisation: Socialnämnd Bilaga 1 FOKUSOMRÅDE - ORDNING OCH REDA I EKONOMIN Kommunallagen slår fast att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet på både lång och kort sikt. God ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Fullmäktigemål - Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. Underlag till uppföljning hämtas från socialnämndens mål om att vården och omsorgen ska vara effektiv och de ekonomiska indikatorer som är kopplade till detta mål. 23

51 FOKUSOMRÅDE - ETT GRÖNARE KALMAR Kommunens miljöbokslut för 2015 visade på att Kalmar är en av Sveriges grönaste städer. Vi har under flera år tagit stora steg för ett bättre klimat- och miljöarbete. Kalmar ska fortsätta ligga i framkant och vårt arbete ska präglas av konkreta insatser som ger effekt både på kort och lång sikt. Vi tar vårt ansvar och visar vägen i miljöarbetet med utgångspunkt från de nationella miljökvalitetsmålen. Fullmäktigemål - Cykeltrafiken Cykeltrafiken ska årligen öka. Cykeltrafiken Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. AKTIVITET Titel Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Socialnämndens bidrag till ökad cykeltrafik Niklas Stånggren Fullmäktigemål - Kollektivtrafik Resandet med kollektivtrafik ska årligen öka. Kollektivtrafik Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. AKTIVITET Titel Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Socialförvaltningens bidrag till ökat kollektivtrafikåkande. Niklas Stånggren Fullmäktigemål - Klimatneutrala resor och godstransporter År 2020 ska alla kommunala samhällsbetalda personresor och godstransporter vara klimatneutrala. Klimatneutrala resor och godstransporter Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. AKTIVITET Titel Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Socialförvaltningens bidrag till klimatneutrala resor och godstransporter. Niklas Stånggren

52 Fullmäktigemål - Fossilbränslefri kommun 2030 Kalmar kommun som geografiskt område ska vara helt fossilbränslefritt år Fossilbränslefri kommun 2030 Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. Underlag till uppföljning hämtas från socialnämndens aktiviteter gällande socialförvaltningens bidrag till ökad cykeltrafik, kollektivtrafik samt klimatneutrala resor och transporter. Fullmäktigemål - Energianvändningen Energianvändningen i kommunkoncernen ska minska med 10 procent från 2018 till Energianvändningen Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. Underlag till uppföljning hämtas från nedan aktivitet. AKTIVITET Titel Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Socialförvaltningens bidrag till minskad energianvändning. Niklas Stånggren Fullmäktigemål - Vattenanvändningen Vattenanvändningen i kommunkoncernen ska minska med 10 procent från 2015 till Vattenanvändningen Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. Underlag till uppföljning hämtas från nedan aktivitet. AKTIVITET Titel Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Socialförvaltningens bidrag till minskad vattenanvändning. Niklas Stånggren Fullmäktigemål - Avfallet Avfallet inom kommunkoncernen ska minska med 30 procent från 2018 till Avfallet Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. Underlag till uppföljning hämtas från nedan aktivitet. AKTIVITET Titel Ansvarig Startdatum Slutdatum Status 25

53 Socialförvaltningens bidrag till minskat avfall. Niklas Stånggren FOKUSOMRÅDE - ETT VÄXANDE ATTRAKTIVT KALMAR Kalmar ska vara en växande och attraktiv kommun. Det är en förutsättning för att vara med i kampen om framtida etableringar, inflyttare och satsningar på infrastruktur. Fullmäktigemål - Arbetslöshet Kalmar ska ha lägre arbetslöshet än riket och våra jämförelsekommuner, gäller alla grupper. Arbetslöshet Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. Underlag till uppföljning hämtas från nedan aktivitet. AKTIVITET Titel Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Socialförvaltningens bidrag till ökad sysselsättning. Ann-Charlotte Hedström Fullmäktigemål - Tryggaste residenskommun Kalmar ska vara landets tryggaste residenskommun Tryggaste residenskommun Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. Underlag till uppföljning hämtas från nedan aktivitet. AKTIVITET Titel Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Nattvandring Cecilia Frid Fullmäktigemål - Företagsklimatet Totala Nöjd-Kund-Index (NKI) i SKL:s mätning Öppna Jämförelser avseende företagsklimatet ska vidmakthållas eller öka. Majoritetens inriktning är att minst 100 företagsbesök ska genomföras per år. Företagsklimatet Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. Underlag till uppföljning hämtas från nedan aktivitet. 26

54 AKTIVITET Titel Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Vidmakthålla eller öka NKI för serveringstillstånd i Öppna jämförelser. Cecilia Frid Fullmäktigemål - Kalmar - En plats för alla Kalmar ska vara en plats för alla samt vara en av Sveriges bästa kommuner att besöka, att växa upp, bo och åldras i. Kalmar - En plats för alla Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. Underlag till uppföljning hämtas från socialnämndens mål om att vården och omsorgen ska vara jämlik och indikatorerna samt aktiviteter nedan. Titel Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 SOC - Akut hemlöshet SOC - Flickor och pojkar med intensiv alkoholkonsumtion SOC - Flickor och pojkar som använder narkotika SOC - Flickor och pojkar som röker SOC - Riskabla alkoholvanor AKTIVITET Titel Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Hemlöshetsstatistik Laila Andersson Familjestödsprogram BIM-grupper (stödgrupper för Ann-Charlotte Hedström Ann-Charlotte Hedström

55 barn till missbrukande föräldrar) Utveckla samverkan för tidig upptäckt Ann-Charlotte Hedström Tillsyn tobak Cecilia Frid Fortsatt utveckling av SMADIT Ha med ANDTperspektivet i AdNos Tillsyn alkoholservering Laila Andersson Laila Andersson Cecilia Frid FOKUSOMRÅDE - HÖG KVALITET I VÄLFÄRDEN I Kalmar ska allas liv präglas av trygghet, kvalitet, tillgänglighet och delaktighet. Medborgare i Kalmar ska känna sig trygga med att kommunens välfärdsverksamheter alltid finns när enskilda behöver den och att verksamheten bedrivs med god kvalitet. Inget fullmäktigemål har delats ner till socialnämnden, däremot ett uppdrag. Uppdrag - Härbärge/stödboende Kommunfullmäktige ger socialnämnden i uppdrag att tillsammans med frivilligorganisationer utreda möjligheten att tillskapa platser i härbärge/stödboende till hemlösa. FOKUSOMRÅDE - VERKSAMHET, PERSONAL OCH ARBETSMILJÖ Kalmar kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare och ett föredöme. Vi eftersträvar en trygg arbetsmiljö där människor trivs och känner sig delaktiga. För att klara av detta behöver vi samverka inom kommunen och samarbeta externt med andra kommuner för att utveckla kompetensen och organisationen. Fullmäktigemål - Jämställdhetssäkrad verksamhet Kommunens verksamhet ska vara jämställdhetssäkrad år 2022, vilket innebär att alla verksamheter säkerställer: Likvärdig service och bemötande Likvärdig myndighetsutövning Likvärdig resursfördelning Jämställd fördelning av makt och inflytande Till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet. Jämställdhetssäkrad verksamhet Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. Underlag till uppföljning hämtas från socialnämndens mål om att vården och omsorgen ska vara jämlik och indikatorerna nedan. Titel Utfall 2017 Utfall 2018 Mål

56 SOC - Bedömning av ungas behov SOC - Förbättringsåtgärder ur ett jämställdhetsperspektiv Fullmäktigemål - Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron ska minska i både förvaltningar och bolag. Majoritetens inriktning är att sjukskrivningarna ska totalt minska med en procentenhet under Varje nämnd och bolagsstyrelse ska ta fram mål och en plan för det konkreta arbetet. Sjukfrånvaron Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. Underlag till uppföljning hämtas från socialnämndens mål om att vården och omsorgen ska vara effektiv och indikatorn om sjukfrånvaro. Titel Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 SOC - Sjukfrånvaro 7,5% Fullmäktigemål - Medarbetarengagemang Öka indexet för Hållbart medarbetarengagemang. Medarbetarengagemang Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. Underlag till uppföljning hämtas från socialnämndens mål om att vården och omsorgen ska vara effektiv och indikatorerna nedan. Titel Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 SOC - Ledarskap (medarbetarenkät) SOC - Arbetssätt och mål (medarbetarenkät) 4 4 Fullmäktigemål - Heltid som norm Kalmar kommun har heltid som norm, med möjlighet att önska sysselsättningsgrad. Heltid ska alltid erbjudas vid nya tillsvidareanställningar. Det är en viktig rättvise- och jämställdhetsfråga. Heltid som norm Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. Målet är uppfyllt. Fullmäktigemål - Riktade insatser som uppföljning Riktade insatser som uppföljning av kort- och långtidssjukskrivna samt analys ur ett jämställdhetsperspektiv ska göras årligen. 29

57 Riktade insatser som uppföljning av sjukskrivningar och analys ur ett jämställdhetsperspektiv Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. Underlag till uppföljning hämtas från socialnämndens mål om att vården och omsorgen ska vara effektiv och indikatorn om sjukfrånvaro. Titel Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 SOC - Sjukfrånvaro 7,5% Fullmäktigemål - E-hälsokommun Kalmar ska bli årets e-hälsokommun år E-hälsokommun Socialnämnden antar fullmäktiges mål som sitt eget. Underlag till uppföljning hämtas från socialnämndens mål om att vården och omsorgen ska vara tillgänglig och indikatorn nedan. Titel Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 SOC - Digitaliseringsstrategi SOC - Digital ansökan EGNA VERKSAMHETSSPECIFIKA MÅL OCH AKTIVITETER Under denna rubrik kan förvaltningar och bolag lägga in egna mål och aktiviteter som man vill följa upp, och som saknar koppling till kommunfullmäktiges fokusområden och mål. Socialnämndens egna mål Under denna rubrik har socialnämnden lagt in sina nämndsmål som inte är kopplade till fullmäktigemålen. Förutom de gemensamma indikatorer som redovisas här arbetar varje verksamhetsområde och enhet med målen med hjälp av olika indikatorer som redovisas per verksamhetsområde. Socialnämndens mål är att: Socialnämndens vård och omsorg ska vara kunskapsbaserad Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Gemensamma indikatorer för alla verksamheter och enheter är: Titel Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 SOC - Medarbetare som uppfyller krav i processpecifikation SOC - Medarbetare som uppfyller krav i verksamhetsbeskrivning

58 Socialnämndens vård och omsorg ska vara säker Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Socialnämndens vård och omsorg ska vara individanpassad Vården och omsorgen ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Vården och omsorgen ska vara effektiv Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Gemensamma indikatorer för alla verksamheter och enheter är: Titel Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 SOC - Arbetssätt och mål (medarbetarenkät) SOC - Ledarskap (medarbetarenkät) 4 4,0 SOC - Sjukfrånvaro 7,5% Socialnämndens vård och omsorg ska vara jämlik Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Gemensamma indikatorer för alla verksamheter och enheter är: Titel Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 SOC - Förbättringsåtgärder ur ett jämlikhetsperspektiv SOC - Förbättringsåtgärder ur ett jämställdhetsperspektiv Socialnämndens vård och omsorg ska vara tillgänglig Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid. Ingen ska behöva vänta oskälig tid på den vård eller omsorg som hen har behov av. 31

59 Verksamhetsområde Barn och familj SOCIALNÄMNDENS MÅL OCH INDIKATORER Under denna rubrik kan socialnämnden lägga in eventuella nämndsmål och aktiviteter som inte är kopplade till fullmäktigemålen. Socialnämndens vård och omsorg ska vara kunskapsbaserad Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Målet styrs och mäts med hjälp av nedan indikatorer. Titel Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 SOC - Medarbetare som uppfyller krav i processpecifikation SOC - Medarbetare som uppfyller krav i verksamhetsbeskrivning 132 SOC - Implementering av Signs of safety SOC - Familjeorienterat arbetssätt SOC - Personalomsättning SOC - Utbildning via Kunskapsguiden Socialnämndens vård och omsorg ska vara säker Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Målet styrs och mäts med hjälp av nedan indikatorer. Titel Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 SOC - Riskanalyser och handlingsplaner 21 SOC - Barnets bästa har beaktats 32

60 Socialnämndens vård och omsorg ska vara individanpassad Vården och omsorgen ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Målet styrs och mäts med hjälp av nedan indikatorer. Titel Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 SOC - Genomförandeplan - inflytande och delaktighet SOC - Genomförandeplaner - uppföljning SOC - Genomförandeplaner - utveckling och bibehållande av funktioner SOC - Brukarundersökning IFO - Placerade vuxna och barn rustade att möta livet gällande bostad och sysselsättning SOC - Brukarundersökning IFO - Upplevelse av att kunna påverka typ av stöd och hjälp Uppdrag - Brukarundersökning kvalitet Inom "Barn med funktionsnedsättning och deras föräldrar" ska under året förutsättningar och metod för brukarundersökning utredas och förslag på metod framställas. Vården och omsorgen ska vara effektiv Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Målet styrs och mäts med hjälp av nedan indikatorer. Titel Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 SOC - Arbetssätt och mål (medarbetarenkät) 33

61 SOC - Ledarskap (medarbetarenkät) SOC - Sjukfrånvaro 4,8 % SOC - Placeringsärenden - möjligheter till hemmaplanslösning SOC - Kostnad per närvarodygn kortidsvistelse SOC - Dygnskostnad internt HVB Socialnämndens vård och omsorg ska vara jämlik Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Målet styrs och mäts med hjälp av nedan indikatorer. Titel Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 SOC - Förbättringsåtgärder ur ett jämlikhetsperspektiv SOC - Förbättringsåtgärder ur ett jämställdhetsperspektiv SOC - Barnperspektiv och funktionsnedsättning SOC - Bedömning av ungas behov 34

62 Socialnämndens vård och omsorg ska vara tillgänglig Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid. Ingen ska behöva vänta oskälig tid på den vård eller omsorg som hen har behov av. Målet styrs och mäts med hjälp av nedan indikatorer. Titel Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 SOC - Rekrytering av familjehem SOC - Brukarundersökning IFO - Handläggares tillgänglighet SOC - Verkställighetstid antal dagar från beslut till insats SOC - Utredningstid 35

63 Verksamhetsområde Vuxen ekonomiskt bistånd, våld, missbruk och socialpsykiatri SOCIALNÄMNDENS MÅL OCH INDIKATORER Under denna rubrik kan socialnämnden lägga in eventuella nämndsmål och aktiviteter som inte är kopplade till fullmäktigemålen. Socialnämndens vård och omsorg ska vara kunskapsbaserad Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Målet styrs och mäts med hjälp av nedan indikatorer. Titel Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 SOC - Medarbetare som uppfyller krav i processpecifikation SOC - Medarbetare som uppfyller krav i verksamhetsbeskrivning 190 SOC - Familjeorienterat arbetssätt SOC - Metodstöd FIA Uppdrag - Systematisk uppföljning Under året ska förutsättningar och metod för systematisk uppföljning utredas och förslag på område och metod framställas. Socialnämndens vård och omsorg ska vara säker Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Målet styrs och mäts med hjälp av nedan indikatorer. Titel Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 SOC - Riskanalyser och handlingsplaner 20 SOC - Utredningar enligt IBIC SOC - Domar i förvaltningsdomstol 36

64 SOC - Verkställda vräkningar Socialnämndens vård och omsorg ska vara individanpassad Vården och omsorgen ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Målet styrs och mäts med hjälp av nedan indikatorer. Titel Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 SOC - Genomförandeplan - inflytande och delaktighet SOC - Genomförandeplaner - uppföljning SOC - Genomförandeplaner - utveckling och bibehållande av funktioner SOC - Brukarundersökning IFO - Upplevelse av att kunna påverka typ av stöd och hjälp SOC - Brukarundersökning - Självbestämmande SOC - Brukarundersökning funk - Bemötande SOC - Brukarundersökning funk - Trygghet Vården och omsorgen ska vara effektiv Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Målet styrs och mäts med hjälp av nedan indikatorer. 37

65 Titel Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 SOC - Arbetssätt och mål (medarbetarenkät) SOC - Ledarskap (medarbetarenkät) 4 4 SOC - Sjukfrånvaro 9 % SOC - Placering för vuxna pers m missbruk i externt HVB SOC - Placering för vuxna pers m missbruk i familjehem SOC - Placering för vuxna pers m missbruk i internt HVB SOC - Dygnskostnad bostad socialpsykiatri SOC - Genomsnittlig biståndsperiod SOC - Hushåll med mycket långvarigt försörjningsstöd Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) Socialnämndens vård och omsorg ska vara jämlik Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Målet styrs och mäts med hjälp av nedan indikatorer. 38

66 Titel Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 SOC - Bedömning av ungas behov SOC - Förbättringsåtgärder ur ett jämställdhetsperspektiv (U28406) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där hot eller våld mot brukare inte förekommit på boendet under de sex senaste månaderna, andel (%) 40 SOC - Utbetalning försörjningsstöd ej hushåll/registerledare Socialnämndens vård och omsorg ska vara tillgänglig Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid. Ingen ska behöva vänta oskälig tid på den vård eller omsorg som hen har behov av. Målet styrs och mäts med hjälp av nedan indikatorer. Titel Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 SOC - Brukarundersökning IFO - Handläggares tillgänglighet SOC - Verkställighetstid antal dagar från beslut till insats 18 SOC - Utredningstid SOC - Digital ansökan 39

67 Verksamhetsområde Funktionsnedsättning och hälso- och sjukvård SOCIALNÄMNDENS MÅL OCH INDIKATORER Under denna rubrik kan socialnämnden lägga in eventuella nämndsmål och aktiviteter som inte är kopplade till fullmäktigemålen. Socialnämndens vård och omsorg ska vara kunskapsbaserad Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Målet styrs och mäts med hjälp av nedan indikatorer. Titel Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 SOC - Medarbetare som uppfyller krav i processpecifikation SOC - Medarbetare som uppfyller krav i verksamhetsbeskrivning 300 Socialnämndens vård och omsorg ska vara säker Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Målet styrs och mäts med hjälp av nedan indikatorer. Titel Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 SOC - Domar i förvaltningsdomstol SOC - Utredningar enligt IBIC SOC (HSL) - Avvikelser i LISA/Tyck till 40

68 Socialnämndens vård och omsorg ska vara individanpassad Vården och omsorgen ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Målet styrs och mäts med hjälp av nedan indikatorer. Titel Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 SOC - Brukarundersökning funk - Självbestämmande SOC - Brukarundersökning funk - Bemötande 79 SOC - Brukarundersökning funk - Trygghet SOC - Genomförandeplan - inflytande och delaktighet SOC - Genomförandeplaner - uppföljning SOC - Genomförandeplaner - utveckling och bibehållande av funktioner SOC (HSL) - Genomförandeplan och delaktig HSLpersonal Vården och omsorgen ska vara effektiv Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Målet styrs och mäts med hjälp av nedan indikatorer. Titel Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 SOC - Arbetssätt och mål (medarbetarenkät) 4 41

69 SOC - Ledarskap (medarbetarenkät) 4 SOC - Sjukfrånvaro 8,8 % Kostnad daglig verksamhet LSS enligt KPB, egen regi, kr/dag 567 Kostnad för HSLinsatser i särskilt boende enligt KPB, egen regi, kr/dygn Socialnämndens vård och omsorg ska vara jämlik Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Målet styrs och mäts med hjälp av nedan indikatorer. Titel Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 SOC - Förbättringsåtgärder ur ett jämställdhetsperspektiv (U28406) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där hot eller våld mot brukare inte förekommit på boendet under de sex senaste månaderna, andel (%) SOC - Från daglig verksamhet eller sysselsättning till företagsgrupp alt individuell placering 51 9 Uppdrag - Skillnad i verkställighetstid/kön gällande kontaktperson Under året ska orsak till skillnad i verkställighetstid mellan kvinnor och män när det gäller kontaktperson utredas och ev. förslag till åtgärd framställas. Socialnämndens vård och omsorg ska vara tillgänglig Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid. Ingen ska behöva vänta oskälig tid på den vård eller omsorg som hen har behov av. Målet styrs och mäts med hjälp av nedan indikatorer. 42

70 Titel Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 (U28414) Utredningstid i antal dagar från ansökan till beslut om LSS-insats (alla insatser), medelvärde Väntetid i antal dagar från beslut till insats avseende boende enl. LSS 9.9, medelvärde

71 Driftbudget i detalj Bilaga 2 Verksamhet Budget Netto 2018 Budget Netto 2017 NÄMNDSVERKSAMHET MILJÖ, HÄLSA O HÅLLB UTV ALKOHOLTILLSYN GEMENSAMT SUMMA GEMENSSAMT INKL NÄMND, TILLSYN, DROGFÖREB VÅRD OCH OMSORG SoL & HSL BOST.SÄRSK.SERV LSS VUXEN BOST SÄRSERV LSS BARN UNG PERS ASS ENL LSS OCH SFB KORTTIDSVISTELSE LSS DAGLIG VERKSAMHET LSS BEMANNINGSSERVICE LSS ÖVRIGA INSATSER ENL LSS INSATS T PERS M FUNKTNEDS SUMMA FUNKTIONSNEDSÄTTNING LSS O SOL INSTVÅRD VUXN MISSBRUKARE INSTVÅRD BARN OCH UNGDOM FAMILJEHEMSV VUXNA MISSBR FAMILJEHEMSV BARN O UNGA ÖPPNA INSATSER VUX MISSBR Utvidgat ansvar spelmissbruk 134 ÖPPNA INSATSER BARN, UNGA Drift ny familjecentral Lindsdal 605 ÖVRIG VUXENVÅRD EKONOMISKT BISTÅND FAMILJERÄTT Ökade behov inom IFO pga befolkningsökning SUMMA INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG SUMMA FLYKTINGMOTTAGANDE 0 0 ARBETSMARKNADSÅTGÄRDER Arbetsmarknadsåtg övergår t Kommunstyrelsen SUMMA ARBETSMARKNADSÅTGÄRDER SUMMA

72 Bilaga 3 Plan 2018 funktionsnedsättning - LSS och SoL Antal personer per insats Dec Dec Sep Plan Boendestöd SoL Personlig assistans SFB Personlig assistans LSS Ledsagarservice LSS Kontaktperson LSS Avlösarservice LSS Korttidsvistelse LSS Korttidstillsyn LSS Bostad barn o ungdom LSS Bostad vuxna LSS Särskilt boende SoL Daglig verksamhet LSS Dagverksamhet SoL

73 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert SN 2017/ Socialnämnden Intern kontrollplan verksamhetsdel Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta den interna kontrollplanen 2018 verksamhetsdel enligt bilaga. Bakgrund Socialnämnden ska enligt kommunens Reglemente för intern kontroll, KF 256, , inom sitt område organisera samt dokumentera och anta regler och anvisningar i syfte att åstadkomma god intern kontroll. Det ska ske senast i november månad. Fr.o.m har nya kommungemensamma riktlinjer tagits fram som innebär att den interna kontrollen ingår i en process där syftet är att lyfta och bedöma risker som kan påverka kommunens verksamhet och ekonomiska resultat. Den interna kontrollplanen består av två delar. Del ett är kommungemensam vilket innebär att varje nämnd ska göra sin bedömning av hur de kommungemensamma riskerna ska kontrolleras. Den delen antogs av socialnämnden vid sammanträdet i november Del två är nämndspecifik och grundar sig på de riskanalyser som skett i samband med att verksamhetsplanen för 2018 tagits fram. Eftersom verksamhetsplanen antas av socialnämnden i januari 2018 har inte del två kunnat fastställas tidigare. Komplett intern kontrollplan 2018 med både kommungemensam och verksamhetsdel finns i bilaga. Kristina Appert Administrativ chef Cecilia Frid Socialchef Bilaga Intern kontrollplan 2018 Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx Kristina.Appert@kalmar.se

74 Organisationsenhet: Socialnämnd År och fas: Intern kontroll Inmatning Riskanalys och intern kontrollplan Alla risker grupperade på kategori Kerstin Lagerlund, :16 1

75 Omvärldsrisk Risk - Förändrat ersättningssystem för ensamkommande Lägre ekonomisk ersättning för socialförvaltningen - Personell övertalighet och pågående hyreskontrakt som ej kan avslutas trots minskat behov och de kostnader i samband med det. Process: Svara för vård, omsorg och sociala tjänster (Huvudprocess) Riskvärde: 16 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 4) Kommentar: Sannolikheten bedöms som mycket stor då omställningsarbete inte hinner få full effekt förrän under andra halvåret Konsekvensen bedöms som stor då risk finns att all personal inte kan erbjudas tillsvidareanställning samt att det blir budgetunderskott för socialnämnden. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Budgetuppföljning Prognos över de ekonomiska konsekvenserna sker i samband med den månatliga ekonomiska uppföljningen. Kristina Appert Kostnader och intäkter följs i samband med den ekonomiska uppföljningen. Månadsvis Risk - Förändrad tillämpning av LSS-lagstiftning gällande personlig assistans - Brist på bostad med särskild service kan uppstå - Kostnadsökning Process: Svara för vård, omsorg och sociala tjänster (Huvudprocess) Riskvärde: 16 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 4) Kommentar: Sannolikheten bedöms som mycket stor eftersom det skett en förändring av tillämpningen av LSS-lagstiftningen. Konsekvensen bedöms som mycket stor eftersom följdeffekterna riskerar att bli stora i form av bl a kostnadsökningar. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Kontroll av kostnader och ärenden personlig assistans Kontroll av kostnad och ärenden gällande personlig assistans där Försäkringskassan gjort en förändrad bedömning Kristina Appert I samband med budgetuppföljning kontrollera vilka ärenden som fått nya beslut från Försäkrings kassan Tertialvis uppföljnin g Risk - Brist på bostäder Brist på bostäder - försvårar flytt från bostad med särskild service till ordinärt boende - gör att servicebostäder beviljas till personer som har rätt till insatsen men som inte vill ha det stöd som ingår i bostaden - riskerar att leda till att personer med samsjuklighetsproblematik inte får sina behov tillgodosedda Kerstin Lagerlund, :16 2

76 - Stort ökat antal unga vuxna ensamkommande riskerar att bli kvar i HVB/stödboende Process: Svara för vård, omsorg och sociala tjänster (Huvudprocess) Riskvärde: 8 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 4) Kommentar: Sannolikheten bedöms som liten då tillgången på bostäder har förbättrats. Konsekvensen bedöms som mycket stor om en brukare/klient inte får bostad då det är en grundläggande förutsättning för att individers behov ska bli tillgodosedda. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Hemlöshetsstatistik Redovisning av hemslöshetsstatistik.. Kristina Appert Redovisas en gång per tertial till socialnämnden Risk - Bristande samverkan med Landstinget i Kalmar län Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård trädde i kraft 1 januari Risk finns att antalet dagar från att den enskilde är utskriven till dess att betalningsansvaret infaller överskrider överenskommelsen. Gäller främst inom socialpsykiatri och missbruksvård. De hårdare kraven på betalningsansvar kräver ett fungerande samarbete med Omsorgsförvaltningen. Sedan 1 januari 2018 har socialnämnden ett utökat ansvar för spelmissbruk. I samband med detta nya ansvar behöver samverkan med Landstinget inkludera även detta. Socialförvaltningens sätt att kontrollera samverkan med Landsting och Omsorgsförvaltning är att årligen utvärdera faktisk samverkan i jämförelse med innehållet i samverkansöverenskommelserna. Process: Svara för vård, omsorg och sociala tjänster (Huvudprocess) Riskvärde: 16 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 4) Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Uppföljning av samverkansöverensko mmelser Socialförvaltningens sätt att kontrollera samverkan med Landsting och Omsorgsförvaltning är att årligen utvärdera faktisk samverkan i jämförelse med innehållet i samverkansöverenskommelserna. Kristina Appert Administrativ chef kallar berörda verksamhetschefer till möte för att genomföra uppföljning av efterlevnad av överenskommelserna En gång per år Kerstin Lagerlund, :16 3

77 Verksamhetsrisk Risk - Boendes tillgångar inte hanteras på rätt sätt Det finns risk att det förekommer stöld och förskingring av brukares egna tillgångar. Process: Svara för vård, omsorg och sociala tjänster (Huvudprocess) Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten bedöms som liten då det har upprättats tydliga rutiner för hantering av brukares privata medel/pengar. Konsekvensen bedöms som stor då det direkt påverkar brukarna Risk för att inköp inte sker enligt avtal Det finns risk för att inköp inte sker enligt de avtal som kommunen tecknat. Samtliga avtal finns inte samlade i systemstöd och vilka avtal som tecknats kanske inte är känt av de som gör inköp. Det finns också risk för att tecknade avtal inte sägs upp i tid, omförhandlas eller förlängs då de återfinns på olika ställen och inte är samlade i systemstöd. Process: Tillhandahålla varor och tjänster (Stödprocess) Riskvärde: 12 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att avtal inte följs, sägs upp i tid eller förlängs bedöms som mycket stor då inköp sköts av flera olika personer på förvaltningen och därmed ökar risken att avtalen inte är kända. I riskanalysen har också framkommit att samtliga avtal inte finns samlade i systemstöd vilket ökar sannolikheten för brister i hanteringen (mänskliga faktorn). Konsekvensen om kommunen inte följer avtal, säger upp dem i tid eller förlänger dem bedöms ha stor påverkan på verksamheten och kan leda till förtroendeskada och ekonomisk skada. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Inköp följer avtal Kontroll av att inköp sker av kommunens avtalade leverantörer. Kristina Appert Kontroll av leverantörsf akturor mot avtalsdatab asen. Två gånger per år. Risk för felaktig hantering ärenden och dokument Det finns risk för att ärenden och skrivelser inte hanteras eller besvaras. Risken ökar om post/ärenden går direkt till tjänsteperson istället för till myndigheten. Det finns också risk för att uppdrag och projekt från nämnd/styrelse och kommunfullmäktige inte hanteras eller besvaras. Process: Hantera ärenden och dokument (Stödprocess) Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att inkommen post eller andra ärenden och skrivelser inte behandlas bedöms som liten. Kommunen har rutiner för hur posthantering ska ske och hur inkomna handlingar och uppdrag ska registreras. Sannolikheten för att ärenden som går direkt till tjänsteperson inte behandlas bedöms också som liten och orsaken är i sådana fall den mänskliga faktorn. Konsekvensen för om ett ärende inte behandlas eller besvaras bedöms som allvarlig då detta innebär en förtroendeskada för kommunen. Även annan skada kan förekomma beroende på ärendets karaktär. Kerstin Lagerlund, :16 4

78 Risk för att delegationsbeslut inte rapporteras Det finns risk för att delegationsbeslut inte återrapporteras enligt antagen delegationsordning. Process: Stödja och utveckla den demokratiska processen (Stödprocess) Riskvärde: 4 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 2) Kommentar: Sannolikheten att detta skulle inträffa bedöms som liten då verksamheten är väl medvetna om vilka beslut de har behörighet att ta på delegation. Skadan som skulle uppkomma om detta inträffade bedöms som begränsad då nämnden inte har möjlighet att återkalla beslutet men har möjlighet att återkalla den givna beslutande rätten. Konsekvensen skulle vara att nämnden inte har kännedom om att beslutet har tagits. Risk för att tagna beslut inte verkställs Det finns risk för att tagna beslut inte verkställs eller att det finns tveksamheter om vad som är beslutat. Process: Stödja och utveckla den demokratiska processen (Stödprocess) Riskvärde: 8 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 4) Kommentar: Sannolikheten att detta skulle inträffa bedöms som liten då kommunen har systemstöd för hantering av nämndsadministrationen samt att rutiner för detta finns och är kända i verksamheten. Uppföljning görs av att tagna beslut har verkställts eller på annat sätt hanterats. Konsekvensen om detta skulle inträffa bedöms som mycket allvarlig då verksamheten inte skulle arbeta med rätt saker eller mot fastställda mål. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Ej verkställda beslut Ej verkställda beslut redovisas till socialnämnden och till IVO. Kristina Appert Kontroll i verksamhetss ystemen av beslut som inte har verkställts inom lagstadgad tid. Fyra gånger per år. Risk för orationell hantering av lokaler Det finns risk för att samordningsvinsterna uteblir och hanteringen av lokaler inte blir optimal då lokalhantering sker av andra än fastighetsförvaltarna. Process: Tillhandahålla lokaler (Stödprocess) Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att detta inträffar bedöms som liten då verksamheten har rutiner för hantering av lokaler. Dock växer verksamheten och ibland uppstår lokalbehov med kort varsel vilket kan medföra att verksamheten finner egna lösningar. Konsekvensen bedöms bli allvarlig då kostnadseffektivitet och samordningsvinster uteblir. Risk för att informationen inte når fram eller inte tas emot Det finns risk för att informationen som kommunen vill kommunicera inte når fram eller inte tas emot då det finns flera olika informationskanaler. Risken ökar också i och med att informationsflödet är högt i samhället och det kan vara fel tid att informera, fel informationskanal eller missar målgruppen av annan anledning. Det finns också risk för att kommunikationen inte sker på det mest kostnadseffektiva sättet. Process: Informera och kommunicera (Stödprocess) Kerstin Lagerlund, :16 5

79 Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att detta skulle inträffa bedöms som stor då informationsflödet är högt i samhället och informationskanalerna är många. Konsekvensen om detta skulle inträffa bedöms som allvarlig då påverkan på verksamheten kan bli stor beroende på vad som informeras om. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Uppföljning av kommunikation och dokumenterad information I internrevisionerna kontrolleras hur kommunikation och dokumenterad information fungerar. Kristina Appert Kontrollen utförs i internrevisionerna genom frågorna som är kopplade till ISO 9001:2015 kap 7.4 om kommunikation och 7.5 om dokumenterad information. En gång per år i reviderad verksamh et. Avvikelser och klagomål Avvikelser och klagomål som handlar om information som inte nått fram eller tagits emot. Kristina Appert Kvalitetssamordnare kontrollerar om avvikelsen eller klagomålet handlar om att information inte nått fram eller inte tagits emot. Vid stängning av avvikelser och klagomål. Risk för att informationen är felaktig Det finns risk för att informationen är felaktig, inte uppdaterad, bristfällig eller kan misstolkas. Kommunen hanterar och tar emot mycket information vilket medför en risk för felaktigheter. Det finns också flera informationskanaler in och ut vilket gör det svårare att få kontroll över hela informationsflödet. Process: Informera och kommunicera (Stödprocess) Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att detta skulle inträffa bedöms som liten då kvalitetssäkring av den information som lämnas görs. Det svåra är den kommunikation som inte går via kommunikationsenheten där kontroll inte är möjlig. Konsekvensen kan bli allvarlig och leda till förtroendeskada för kommunen. Risk för att kommunen inte kan säkerställa personalförsörjningen med rätt kompetens Det finns risk att kommunen inte kan rekrytera personal eller behålla personal med rätt kompetens. Många yrkesgrupper är starkt eftertraktade på arbetsmarknaden och konkurrensen från andra organisationer är hög. Kommunen måste vara en attraktiv arbetsgivare samt se till att kommunens verksamheter är i ständig förändring med nya lagstadgade krav. Kommunen måste kontrollera att kompetensutveckling av personalen sker i den utsträckning som behövs för att klara yrkesrollen som annars kan leda till ökade avvikelser, lägre effektivitet och övriga kvalitetsbrister. Process: Rekrytera, utveckla och avveckla personal (Stödprocess) Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten bedöms som stor eftersom kraven på våra verksamheter förändras ofta och behov av personal uppstår nästan varje dag i en kommun. Konsekvensen om vi inte klarar av att säkerställa personalförsörjningen bedöms ha en allvarlig påverkan på verksamheten då avsaknad av personal med rätt Kerstin Lagerlund, :16 6

80 kompetens kan betyda att kommunens mål inte nås. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Säkerställa personal och kompetens Kontroll av hur sommarvikarier upplevt socialförvaltningen utifrån att vara en attraktiv arbetsgivare. Uppföljning av strategisk personal- och kompetensförsörjningsplan både för IFO och enhetschefer. Kristina Appert Enkät till alla sommarvikarier efter avslutad anställning. Uppföljning av strategisk personaloch kompetensförsörjni ngsplan sker genom kontroll av att introduktionstillfällen har genomförts enligt plan samt genom uppföljning av att utbildningar enligt utbildningsplan genomförts. Uppföljning en gång per år. Risk för att kraven i det systematiska arbetsmiljöarbetet inte uppfylls Det finns risk för att kraven i det systematiska arbetsmiljöarbetet inte uppfylls. Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren huvudansvarig för arbetsmiljön och arbetsförhållanden på arbetsplatsen. Arbetsmiljön gäller både fysiska som psykosociala förhållanden. En god arbetsmiljö ger engagerade medarbetare som bidrar till verksamhetens kvalitet, resultat och mål. Process: Rekrytera, utveckla och avveckla personal (Stödprocess) Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att kommunen som organisation inte kan uppfylla kraven i det systematiska arbetsmiljöarbetet i sin helhet bedöms som stor då kommunen har en omfattande verksamhet med flera olika arbetsställen och mycket personal. Konsekvensen om kraven i det systematiska arbetsmiljöarbetet inte uppfylls bedöms ha allvarlig påverkan på verksamheten i form av minskad trivsel, ökad sjukfrånvaro, högre personalomsättning samt ökad risk för tillbud och arbetsskador. Detta kan leda till bristande måluppfyllelse, minskad kvalitet och sämre resultat i kommunens verksamheter. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Uppföljning av det systematiska arbetsmilj öarbetet Uppföljning av att rutiner för systematiska arbetsmiljöarbetet följs. Kristina Appert Uppföljning av att det görs riskbedömningar och handlingsplaner efter tillbud och vid hög sjukfrånvaro. Uppföljning sker genom indikatorer i målstyrningen. Tre gånger per år vid tertialuppföljning. Kerstin Lagerlund, :16 7

81 Legal risk Risk för att direktupphandling inte sker Det finns risk för att direktupphandling inte görs enligt gällande lagkrav. Lagens krav är inte kända hos alla som gör inköp. Det finns också risk att de direktupphandlingar som görs inte redovisas till upphandlingsenheten. Process: Tillhandahålla varor och tjänster (Stödprocess) Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att reglerna för direktupphandling inte följs bedöms som stor då det är många personer som gör inköp och kunskapen om gällande lagstiftning varierar. Sannolikheten att genomförd direktupphandling inte redovisas till upphandlingsenheten bedöms också som stor då dessa rutiner inte är kända i verksamheten samt på grund av den mänskliga faktorn. Konsekvensen om direktupphandling inte sker eller redovisas bedöms som allvarlig då detta kan leda till ekonomisk skada för kommunen samt förtroendeskada. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Kontroll om direktuppha ndling skett Leverantörsfakturor kontrolleras för att se om direktupphandling följt rutinen. Kristina Appert Kontroll av leverantörsf akturor för att se om direktupphandling gjorts enligt rutin. Två gånger per år. Risk för att diarieföring och gallring inte sker enligt gällande lagstiftning Det finns risk för att diarieföring, arkivering, bevarande och gallring inte sker enligt gällande lagstiftning och våra antagna dokumenthanteringsplaner. Lagstiftningen är komplex och gråzoner finns. Osäkerhet kan finnas avseende dokumenthanteringsplaner och lagstiftningens krav på registrering av allmänna handlingar. Process: Hantera ärenden och dokument (Stödprocess) Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att kommunen skulle bryta mot lagstiftningen bedöms som stor då osäkerhet finns hos personalen om vad som ska diarieföras och inte samt vad som ska gallras och inte. Utbildning och information sker till personal varmed sannolikheten bedöms som lägre än tidigare år. Konsekvensen om kommunen bryter mot lagen bedöms som stor och kan leda till allvarlig förtroendeskada för kommunen. Det är också allvarligt om dokument som ska diarieföras/bevaras inte återfinns. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Kontroll av dokumentha nteringsplan Genomgång av förvaltningens dokumenthanteringsplan. Kristina Appert Förvaltningssekreterare går igenom förvaltning ens dokumenthantering splan för att säkerställa att planen och lagstiftningen följs. En gång per år. Kerstin Lagerlund, :16 8

82 Risk för att lagar och rutiner inte följs i den demokratiska processen Det finns risk för att lagar och rutiner inte följs i den demokratiska processen. Kommunen har rutiner som ska följas för att administrera nämnder och styrelsers verksamhet samt att det finns lagar att följa. Om dessa inte är kända eller inte följs i verksamheten finns risk för att fel görs. Risk finns att protokollen utformas på ett otydligt sätt och att tveksamheter uppstår om vad som har beslutats. Process: Stödja och utveckla den demokratiska processen (Stödprocess) Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att rutiner och lagar inom den demokratiska processen inte följs bedöms som liten då rutinerna är känna och väl inarbetade. Uppföljning av att rutiner och lagar följs görs också inom internrevisionen. Kvalitetssäkring av kallelser och protokoll görs innan publicering. Konsekvensen om kommunen skulle brista i denna del kan leda till allvarlig förtroendeskada samt att verksamheten arbetar med fel saker. Risk för felaktiga behörigheter i system Felaktig behörighet i IT-system riskerar att leda till sekretessbrott och andra överträdelser av befogenheter. Process: Leverera IT-stöd (Stödprocess) Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att detta ska inträffa bedöms som stor. Behörigheter sätts idag helt utan automatik vilket borgar för misstag vid behörighettilldelning samt att förändringar inte hanteras enligt gällande rutiner. Detta innebär i sin tur att felaktiga behörigheter kan finnas utan möjlighet till uppföljning. Det är också svårt att följa upp att behörigheter rensas när medarbetare slutar eller byter tjänst. Konsekvensen bedöms som allvarlig då det kan leda till lagbrott och överträdelser av befogenheter. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Kontroll av personal som slutat eller bytt anställning Kontroll av att personal som slutat eller bytt anställning har rätt behörighet i verksamhetssystemen Procapita och Hypergene Kristina Appert I samband med att Lifecare införs (Procapita vård och omsorg) kontrolleras behörigheter. HR tar fram uppgifter över vilka som avslutat anställning under året. Systemansvariga i Procapita gör stickprov (10 %) utifrån framtagen lista. Systemansvarig för Hypergene på förvaltnin gen kontrollerar behörigheter i Hypergene mot förteckning över behörigheter i ekonomisystemet. Administrativ chef kontrollerar att funktion och behörighet överensstämmer. Procapita Vård och omsorg - i samband med införandet av Lifecare. Procapita IFO - en gång per år. Hypergene - en gång per år. Kerstin Lagerlund, :16 9

83 Risk för mutor, jäv och oegentligheter Kalmar kommun har antagit riktlinjer mot mutor och jäv samt tillhörande handlingsplan som en del i ett aktivt förebyggande arbete. Det finns risk för att dessa inte följs. För att ytterligare förebygga oegentligheter ska varje nämnd bedöma risken för mutor, jäv och oegentligheter inom sin verksamhet. Ett aktivt, förebyggande arbete mot korruption i kommunal verksamhet skyddar medborgarna mot slöseri och ineffektivitet. Medborgarnas förtroende för kommunen fordrar att de anställda och förtroendevalda inte påverkas av ovidkommande önskemål, mutbrott, favorisering av en enskild leverantör eller ovidkommande hänsyn i tjänsteutövningen. Process: Tillhandahålla varor och tjänster (Stödprocess) Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten för att detta skulle inträffa bedöms som stor då kommunen har en omfattande verksamhet, hanterar många inköp och har många anställda. Konsekvensen anses bli allvarlig eftersom det skulle innebära enorma förluster i såväl kapital som anseende om detta skulle inträffa. Det är lätt att skada förtroendet för en verksamhet men mödosamt och tidsödande att bygga upp igen. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Årlig genomgång av riktlinje I "Årscykeln för enhetschef" görs tillägget att att medarbetare en gång per år ska informeras om vad som gäller för mutor, jäv och andra oegentligheter. Kristina Appert I årscykel för enhetschef säkerställs att alla medarbetare, med stöd av riktlinjen, informeras om vad som gäller för mutor och jäv på APT. Detta dokumenteras i protokoll. En gång per år i fastställd månad i årscykel för enhetschef. Årlig genomgång av riktlinje till alkoholhandl äggare Administrativ chef går igenom riktlinjen en gång per år på APT tillsammans med alkoholhandläggare. Kristina Appert Alkoholhandläggare är en funktion som riskerar att bli föremål för mutor och/eller bli beskyllda för jäv. För att säkerställa att frågan hålls levande och aktuell tas riktlinjen upp på APT. Detta dokumenteras i protokoll. En gång per år. Kerstin Lagerlund, :16 10

84 IT-risk Risk för att IT-system inte stödjer verksamheten Risk för att IT-system inte stödjer användarna och därmed verksamheten. Detta kan innebära att arbetsuppgifter inte kan utföras på ett optimalt sätt, till exempel om användare inte hittar den information som han/hon söker. Process: Leverera IT-stöd (Stödprocess) Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att detta skulle inträffa bedöms som stor då verksamheten hanterar ett stort antal IT-system och personalen i ett flertal fall är sällananvändare. Kommunen har en löpande dialog med leverantörer av IT-system angående förbättringsförslag vilket minskar sannolikheten för att detta inträffar. Konsekvensen om IT-systemen inte stödjer verksamheten bedöms ha stor påverkan då det kan orsaka störningar, minskad effektivitet och felhantering. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Uppföljning av vilka IT-system som inte stödjer verksamheten Kontroll av avvikelser och klagomål som berör IT-system som inte stödjer verksamheten. Kristina Appert Kvalitetssamordnare kontrollerar om avvikelsen eller klagomålet handlar om att IT-system inte stödjer verksamheten. Vid stängning av avvikelser och klagomål. Risk för att det finns oklarheter i befogenheter och ansvar Risk för oklarheter i befogenheter och ansvar gällande IT-system. Systemförvaltning av IT-system ligger i vissa fall ute på enheterna som använder/har köpt in systemen. Oklarheter kan då uppstå om vilka befogenheter systemförvaltaren respektive kommunens IT-avdelning har och vem som är ansvarig för vad. Process: Leverera IT-stöd (Stödprocess) Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att detta skulle inträffa bedöms som stor då påtalande har gjorts vid ett flertal verksamheter under riskanalysens genomförande. Det saknas en systemförvaltarmodell och de nyligen framtagna dokumenten inom informationssäkerhet behöver implementeras. Konsekvensen om detta inte fungerar bedöms som allvarlig då verksamhetens effektivitet påverkas. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Uppföljning av systemförvaltning Systemförvaltarmodell ska tas fram och implementeras under året. Kontroller sker av att roller och ansvar dokumenteras i systemförteckning. Kristina Appert Uppföljning av implementering och dokumentation ska ske tillsammans med systemförvaltare Samtliga system ska vara genomgån gna innan 2018 års utgång. Kerstin Lagerlund, :16 11

85 Risk för att system köps ute i verksamheter utan IT:s kännedom System för samma hantering kan finnas i flera av kommunens verksamheter vilket innebär en onödig kostnad. Informationssäkerhet, drift och underhåll av systemet beaktas ej vid införskaffandet. Process: Leverera IT-stöd (Stödprocess) Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 2) Kommentar: Kommunen hanterar ett stort antal IT system och sannolikheten att införskaffande sker utan IT enhetens medverkan bedöms som stor. Konsekvensen bedöms leda till begränsad skada på verksamheten. Kerstin Lagerlund, :16 12

86 Risk i finansiell rapportering Risk för brister i hantering av attest och firmatecknare Det finns risk för att attest sker i strid mot reglementet för verifikationer avseende jävs- och integritetsreglerna. Det finns risk för att utbetalningar attesteras av fel person på grund av att attestförteckningarna inte är uppdaterade och kommunicerade med systemförvaltarna för ekonomisystem och verksamhetssystem. Det finns en risk för att kontrakt/avtal skrivs på av andra än firmatecknare för Kalmar kommun. Detta kan leda till förtroendeskada och ekonomisk skada för kommunen i form av skadestånd/vite från kunder, leverantörer eller andra myndigheter. Process: Hantera ekonomi (Stödprocess) Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att detta sker bedöms som stor då det är många personer som hanterar verifikationer, fakturor och avtal. Konsekvensen om detta inträffar bedöms som allvarlig då detta kan leda till förtroendeskada eller ekonomisk skada för kommunen. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Beslutsattest Kontrollera att beslutsattest skett av rätt person med hjälp av stickprov från leverantörsreskontran. Beslutsattest och kontroll i enlighet med gällande attestförteckning, samt jävs- och integritetsreglerna enligt reglementet för verifikationerna. Kristina Appert Stickprovet bör omfatta minst 1% av förvaltning ens totala leverantörsfa kturor under kontrollperi oden. Tre gånger per år. Attestförteckning Kontrollera att attestförteckning är uppdaterad av nämnd. Kristina Appert Kontrollera att attestförteckning är komplett och aktuell. Minst en gång per år, men alltid om förändring av attestförteckning sker. Risk för brister i hantering av leverantörsfakturor Risk föreligger att kostnader inte redovisas enligt kommunbas13 och för att representation, kurser, och resor inte har korrekt dokumentation avseende syfte och deltagande. Det finns också risk för att leverantörsfakturor inte betalas i tid. Process: Hantera ekonomi (Stödprocess) Riskvärde: 12 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att detta inträffar bedöms som mycket stor då hantering av leverantörsfakturor sker av ett stort antal personer och flertalet av dessa har inte detta som sin huvudsakliga arbetsuppgift. Konsekvensen om detta inträffar bedöms bli allvarlig då detta kan leda till ökade kostnader för kommunen i form av räntor och påminnelseavgifter samt att redovisningen inte är tillförlitlig vilket kan leda till att beslut fattas på felaktiga grunder. Underliggande kontrollmoment: Kerstin Lagerlund, :16 13

87 Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Kontering Kontroll av kontering mot kommunbas13. Kristina Appert Stickprov av leverantör sfakturor ur ekonomisys temet som kontrolleras mot kommunbas13 avseende kontoslag och motpart. Stickprove t bör omfatta 2% av kontrollerad periods leverantörsfakturor. Representation, kurser och resor Förfallna fakturor Kontroll av leverantörsf akturor i Procapita Kontrollera att syfte och deltagare är angivet på underlaget till fakturorna. Kontrollera att det inte finns några förfallna leverantörsfakturor vid månadsbryt. Kontroll av leverantörsfakturor som hanteras i Procapita, bl a om leverantör har F-skattesedel. Kristina Appert Kristina Appert Stickprov från leverantörsreskontran. Stickproven bör omfatta 1% av respektive baskonto för representation, måltid, resor och kurser. Kontrollera via fakturahanteringssyste met att inga fakturor förfallit till betalning den 10:e varje månad. Kristina Appert Stickprov av 10 leverantörsfakturor som hanteras i Procapita. Tre gånger per år. Två gånger per år. En gång per månad. Tre gånger per år. Risk för brister i redovisningen Det finns risk för att redovisningen och underlagen till denna brister. Främst avser detta bokföringsorder. Det finns också risk för brister i rättelser som inte kan härledas samt balanskonton som inte avstäms regelbundet. Process: Hantera ekonomi (Stödprocess) Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att detta skulle inträffa bedöms som stor så rättelse av fel och löpande redovisning sköts av ett flertal personer. Sannolikheten att dokumentationen brister bedöms också som stor utifrån tidigare genomförda kontroller. Konsekvensen om detta inträffar bedöms som allvarlig då detta kan leda till att beslut fattas på felaktiga grunder samt att kommunen bryter mot gällande lagstiftning. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Bokföringsorder Kontroll av rättelse och omföring av bokföringsorder kan härledas till ursprunget. Kristina Appert Stickprov ur redovisnin gen. Stickprovet bör omfatta 1% av kontrollerad period. Tre gånger per år. Avstämning av balanskonton Tillse att balanskonto stäms av regelbundet och mot korrekta underlag. Kristina Appert Balanskonton stäms av mot redovisningen. Två gånger per år. Risk för brister i hantering av kundfakturering Det finns risk för att fakturering inte sker i rätt tid eller inte alls och att debiterade avgifter inte följer beslutade taxor eller avtal. Detta kan leda till ökad administration när rättelser måste ställas ut och förtroendet för kommunen kan skadas. Det kan också innebära förlorade intäkter. Process: Hantera ekonomi (Stödprocess) Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kerstin Lagerlund, :16 14

88 Kommentar: Sannolikheten att det finns brister i hanteringen av kundfakturering bedöms som stor då det kan hända några gånger om året. Den största delen av faktureringen sker i försystem utifrån förbrukning och här är sannolikenheten mindre om gällande rutiner följs. Sannolikheten att detta skulle inträffa är störst vad gäller ströfakturering där inget försystem initierar fakturering utan den initieras av en tjänsteperson. Konsekvensen bedöms bli allvarlig eller få stor påverkan på verksamheten om vi inte fakturerar i rätt tid eller till fel belopp eller glömmer att fakturerar helt. Felaktig fakturering leder till ökad administration om vi måste göra kreditar och att förtroende för kommunen skadas. Vi kan också förlora intäkter p g a detta vilket kan påverka verksamheten. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Korrekt debiterade avgifter Kontrollera att debiterade avgifter stämmer överens med beslutade taxor och avtal. Kristina Appert Stickprov ur bokföringe n. Stickprov bör omfatta 1% av kontrollerad period. Två gånger per år. Rutiner för ströfaktureri ng Uppföljning mot budget för att fånga upp avvikande intäkter, dvs intäkter som inte debiterats. Kristina Appert Kontroll av bokförda intäkter mot budget. Tre gånger per år. Risk för brister i hanteringen av mervärdesskatt Det finns risk för att kommunens hantering och redovisning av mervärdesskatt är felaktig. Momslagstiftningen är komplicerad vilket ökar risken för fel. Process: Hantera ekonomi (Stödprocess) Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att det skulle bli fel på momsen bedöms som liten då kommunen har bra system och rutiner för detta. Största risken för felaktig momsredovisning finns avseende hyrbilsfakturor och representationsfakturor samt vid ströfakturering av kundfakturor. Konsekvensen om detta skulle inträffa bedöms bli allvarlig och leda till skada för verksamheten. Felaktig redovisning av ingående moms kan ge upphov till skattetillägg och förtroendeskada för kommunen. Risk för brister i hantering av kontanter eller motsvarande stöldbegärliga värdeföremål Det finns risk för att kontanter eller andra stöldbegärliga föremål inte hanteras enligt gällande rutiner och riktlinjer. När det gäller kontanter finns det också risk för att handkassorna redovisas i fel period och momsen därmed blir felaktig. Det finns också risk för att förteckningen över handkassor eller andra stöldbegärliga föremål inte är aktuell och handkassorna/föremålen därmed försvinner. Process: Hantera ekonomi (Stödprocess) Riskvärde: 8 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 4) Kommentar: Sannolikheten att detta inträffar bedöms som liten då kommunen har bra rutiner och riktlinjer för detta som följs. Konsekvensen om detta inträffar bedöms som mycket allvarlig då detta skulle kunna skada förtroendet för kommunens verksamhet. Underliggande kontrollmoment: Kerstin Lagerlund, :16 15

89 Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Handkassor Kassakontroll av handkassor. Kontroll av ansvarig för kassan. Kontroll av utbetalningsadress. Kristina Appert Kontrollräkning av att kvitto och kontanter stämmer med utkvittera t belopp. Kontroll mot förteckning över kassaansvariga, samt kontroll i ekonomisyste met (utbetalningsadres s). Årligen Risk för brister i hantering av lön Personalkostnader utgör den andelsmässigt största delen av kommunens kostnader, cirka 80%. Processer från anställning till utbetald lön innefattar flera steg beroende av den mänskliga faktorn. I de fall processerna inte följs eller blivit föråldrade kan detta generera fel vid löneutbetalningar eller få stor påverkan för den anställde eller arbetsgivaren. Det finns risk att frånvaro såsom sjukfrånvaro, semester och föräldraledighet inte rapporteras som det ska. Det finns också risk att redovisningen av lönen blir fel. Process: Rekrytera, utveckla och avveckla personal (Stödprocess) Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att lönehanteringen skulle bli felaktig bedöms som stor då många moment kräver handpåläggning och det finns då risk för fel beroende av den mänskliga faktorn. Konsekvensen bedöms bli allvarlig då detta kan påverka kommunens förtroende samt i vissa fall den anställdes ekonomi. En felaktig hantering kan leda till att fel lön utbetalas och att beslut fattas på felaktiga grunder om redovisningen av lönen hanterats fel. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Uppföljning av löneutbetalningar Kontroll av att utbetalning sker till rätt personer Kristina Appert Chefer kontrollerar löneutbetalningar Personalrapport 8 i Hypergene i samband med månatlig budgetuppföljning och verifierar det i uppföljningsfilen. 1 gång per månad Kerstin Lagerlund, :16 16

90 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kerstin Lagerlund SN 2017/ Socialnämnden Rapport synpunkter, avvikelser och lex Sarah 2017 kvartal 4 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna rapport avseende synpunkter, avvikelser och lex Sarah för fjärde kvartalet Bakgrund Socialförvaltningen arbetar kontinuerligt med att förbättra kvaliteten i verksamheten. En viktig del av detta är att hantera de synpunkter, avvikelser och lex Sarah rapporter som inkommer för att förebygga att brister upprepas och för att hitta eventuella systemfel i organisationen. Som en del av socialförvaltningens kvalitetsarbete och kommunens ledningssystem ska förvaltningen kvartalsvis rapportera till nämnden de synpunkter, avvikelser och lex Sarah rapporter som inkommit och handlagts av förvaltningen. Kerstin Lagerlund Verksamhetsutvecklare Cecilia Frid Förvaltningschef Bilaga Rapport synpunkter, avvikelser och lex Sarah fjärde kvartalet 2017 Socialförvaltningen Adress Box 834, KALMAR Besök Nygatan 36 Tel vx kerstin.lagerlund@kalmar.se

91 Synpunkter, avvikelser och lex Sarah 4:e kvartalet 2017 Socialnämnden Period Ärendenr Beskrivning Org enhet Typ Verksamhetsområde Boende och personlig assistans, Oktober Ej följt upp genomförandeplan 507 Avvikelse Insatser missbruk och socialpsykiatri Oktober Synpunkter Behov av reservrutin på stöd till för huvudmän kontakt ec beredskap Socialpsykiatri, 328 Klagomål Insatser missbruk och socialpsykiatri Oktober funk Avvikelse Insatser funktionsnedsättning Oktober Rasistiskt klistermärke har klistrats på ruta Boende ensamkommande 214 Avvikelse Insatser barn och familj Oktober Ifrågasatta åtgärder för vräkt familj Försörjningsstödsenheten, 102 Avvikelse Mottagning och utredning Oktober Entrédörr öppen till trapphus och dörr uppställd Fastighets- och teknikenheten Avvikelse Administrativa enheten Oktober Genomförandeplan Förbättringsförslag - ej Öka uppföljd mottagningens i tid - Smedås Boende och personlig assistans, 507 Avvikelse Insatser funktionsnedsättning Oktober öppettider VO Mottagning och utredning Förbättringsförslag Mottagning och utredning Oktober Avvikelse ang löpande journalanteckningar Daglig verksamhet och sysselsättning, 525 Avvikelse Insatser funktionsnedsättning Oktober Uppföljning saknas i Gfp Daglig verksamhet och sysselsättning, 525 Avvikelse Insatser funktionsnedsättning Oktober Spisvakt urkopplad Boende ensamkommande 214 Avvikelse Insatser barn och familj Oktober Utebliven diarieföring av inkommen handling VO Insatser barn och familj Avvikelse Insatser barn och familj Boende och personlig assistans, Oktober Ej rapporterad brandskyddsrond 516 Avvikelse Insatser funktionsnedsättning Period Ärendenr Beskrivning Org enhet Typ Verksamhetsområde November Nätverkshem utan ersättning under placeringstid Familjehemsenheten, 108 Avvikelse Mottagning och utredning November Insats, kontaktperson LSS, har pågått utan beslut Utredningsenheten barn och familj, 104 Avvikelse Mottagning och utredning November Bristande rutin vid medicinuthämtning Boende och personlig assistans, 511 Avvikelse Insatser funktionsnedsättning November Klienter/insatser oregistrerade på ADM Missbruk och beroende, 302 Avvikelse Insatser missbruk och socialpsykiatri November Klient hänvisad till egen kontakt m. kvinnojour VO Mottagning och utredning Avvikelse Mottagning och utredning Boende och personlig assistans, November Oförskämt bemötande från personal 505 Avvikelse Insatser funktionsnedsättning November Aktiviteter kopplade till målformulering saknas Boende ensamkommande 215 Avvikelse Insatser barn och familj November ADM skriver inte genomförandeplaner i BBiC ADM Avvikelse Insatser missbruk och socialpsykiatri November Klagomål från god man Försörjningsstödsenheten, 105 Klagomål Mottagning och utredning November E-post inte läst under sjukfrånvaro Familjehemsenheten, 108 Avvikelse Mottagning och utredning

92 November Avvikelser vid journalgranskning Insatser funktionsnedsättning, 514 Avvikelse Insatser funktionsnedsättning November Avvikelse som uppdagas vid journalgranskning Socialpsykiatri, 315 Avvikelse Insatser missbruk och socialpsykiatri November Uppföljning av genomförandeplan saknas Insatser funktionsnedsättning, 507 Avvikelse Insatser funktionsnedsättning November Utebliven uppföljning av genomförandeplan Boende och personlig assistans, 507 Avvikelse Insatser funktionsnedsättning November Saknas info om ungdoms delaktighet i journal EKB Utredningsenheten ensamkommande, 112 Avvikelse Mottagning och utredning November Brister uppdagade vid journalgranskning Missbruk och beroende, 301 Avvikelse Insatser missbruk och socialpsykiatri November Person har ej fått återkoppling i rimlig tid Familjerätt och gemensam administration, 101 Klagomål Mottagning och utredning November Synpunkter från förälder Utredningsenheten barn och familj, 104 Klagomål Mottagning och utredning Period Ärendenr Beskrivning Org enhet Typ Verksamhetsområde December Missnöje efter byte av handläggare VO Mottagning och utredning Klagomål Mottagning och utredning December Riktlinjer följs ej gällande socialdokumentation Boende och personlig assistans, 507 Avvikelse Insatser funktionsnedsättning December Dator kopplad till fel skrivare Utredningsenheten barn och familj, 106 Avvikelse Mottagning och utredning December Ersättning för lunch med brukare borde höjas Boende och personlig assistans, 502 Klagomål Insatser funktionsnedsättning December Ingen personal ansvarade för telefon Boende ensamkommande 214 Avvikelse Insatser barn och familj December Svårt hitta kontaktpersoner Familjehemsenheten, 108 Avvikelse Mottagning och utredning December ATV gör inga genomförandeplaner Alternativ till våld, 205 Avvikelse Insatser barn och familj December Personal skriker och gråter i tfn framför brukare Boende och personlig assistans, 505 Avvikelse Insatser funktionsnedsättning December Två övervägande har ej lämnats till SU i tid Utredningsenheten ensamkommande, 112 Avvikelse Mottagning och utredning December Erbjuda bussbiljett till besökare ADM Missbruk och beroende, 302 Förbättringsförslag Insatser missbruk och socialpsykiatri December Fotbollstränare ska vara kvar i Smedby VO Insatser barn och familj Förbättringsförslag Insatser barn och familj December Olovlig övernattning av utomstående på boende Boende ensamkommande 215 Avvikelse Insatser barn och familj December Klagomål inkommet till IVO - FÖS 105 Försörjningsstödsenheten, 105 Klagomål Mottagning och utredning

93 HSL avvikelser Typ Antal Kommentar Fall 39 Läkemedel 27 Medicintekniska produkter 0 Alla avvikelser avser verksamhetsområde insatser funktionsnedsättning 2 avvikelser avser verksamhetsområde Insatser missbruk och socialpsykiatri, 2 avvikelser avser verksamhetsområde Insatser barn och familj, 23 avvikelser avser verksamhetsområde Insatser funktionsnedsättning,

94 lex Sarah Händelsedatum Ärendenr Beskrivning Rapporterad Org enhet Anmäld till IVO SN2017/ Beviljad insats utförs ej SN2017/ Fysiskt övergrepp SN Brister i arbetsrutiner Insatser funktionsnedsättning, 501 Nej Insatser barn och familj, 216 Nej Mottagning och utredning, 212 Ja

95 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Niklas Hermansson SN 2017/ Socialnämnden Utvecklingsarbete LSS och Psykiatriråd 2018 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att ställa sig bakom LSS och Psykiatrirådets förslag om försöksverksamhet av brukar- och anhörigsamverkan Bakgrund Med anledning av bristande brukarrepresentation i brukarråden för LSS respektive Psykiatri, har de båda råden genomfört ett kartläggningsarbete under Syftet med detta har varit att skapa en uppfattning av brukarorganisationernas önskemål och behov av hur fortsatt samverkan skall se ut. Arbetet har resulterat i ett förslag på försöksverksamhet under Niklas Hermansson Verksamhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilagor Förslag till beslut, försöksverksamhet brukar- och anhörigsamverkan Minnesanteckning gemensamt råd LSS och psykiatri Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Fabriksgatan 31, Kalmar Tel vx niklas.hermansson@kalmar.se

96

97

98

99

100

101

102 Handläggare Datum Nadja Widéhn Förslag till beslut, försöksverksamhet brukar- och anhörigsamverkan 2018 Bakgrund Under det gemenamma brukarrådet (Psykiatri och LSS råd) fördes diskussion med anledning av att det under längre tid förekommit betydande underrepresentation av brukarorganisationer. Mot bakgrund av detta fattade rådet beslut om att ge Roger Holmberg och Nadja Widéhn i uppdrag att samordna en arbetsgrupp för att besöka brukarorganisationer under våren 2017 för att föra dialog om vilka behov och önskemål brukarorganisationerna har av framtida samverkan. Efter rådet inleddes dialogen med att brukarorganisationer på brukarrådens deltagarförteckning fick skriftlig förfrågan via epost om intresse att ta emot besök. Tre föreningar hörde av sig (FUB, Neuroförbundet och Attention). Besöken ägde rum hos respektive brukarorganisation i deras egna lokaler i samband med styrelsemöten. Besöken gjordes av Roger Holmberg och Nadja Widéhn vid två tillfällen, samt Roger Holmberg och Lisa Jalmander vid ett tillfälle. Efter att besöken genomförts presenterades en sammanställning av dialogen på ett uppsamlingsmöte i augusti som sammankallats av FSO (Funktionsnedsattas SamarbetsOrgan) i Kalmar. FSO hade till detta möte gjort en bred inbjudan till brukarorganisationer i Kalmar kommun. Under mötet deltog representanter från Autism och Aspergerförbundet, Hjärnkraft, FUB samt FSO:s kanslichef. Från socialnämnden deltog Roger Holmberg och Nadja Widéhn. Representanterna fick vid detta möte lämna synpunkter på sammanställningen och(liksom under vårens besök) lyfta frågor kring sina intresseområden. Underlaget (se bilaga minnesanteckningar LSS och Psykiatriråd ) presenterades slutligen på LSS och Psykiatrirådet , som då fattade beslut om att ge Nadja Widéhn i uppdrag att formalisera upplägg för beslut i socialnämnden.

103 Fördelning kontaktperson Nedan redogörs fördelning av kontaktperson till vardera brukarorganisation. Varje brukarorganisation får två kontaktpersoner, en tjänsteman (verksamhetschef) och en politiker. Fördelningen omfattar brukarorganisationer som ingår i de båda brukarrådens ledarmötesförteckning. I fördelningen av uppdraget som kontaktperson bland politiker har ordinarie ledamöter prioriterats, samt så långt som möjligt jämn fördelning av politisk tillhörighet och kön. Kontaktperson Tjänsteman VC Niklas Hermansson insats funktionsnedsättning. VC Ann-Charlotte Hedström insats barn och familj VC Laila Andersson insats missbruk och socialpsykiatri. Kontaktperson politiker Lisa Jalmander (M) Roger Holmberg (S) Veronica Selén Ericsson (S) Joachim Almeke (L) Ylva Hällblad (S) Liselotte Ross (V) Kerstin Edvinsson (M) Lars Petersson (SD) Nasim Malik (S) Roger Holmberg (S) Erik Ciardi (C) Brukarorganisationer Attention Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB) Autism och Aspergerförbundet Föreningen Hjärnkraft Neurologiskt handikappades riksförbund (NHR) De handikappades förbund (DHR) Föreningen för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU) Vid behov: Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB) Vid behov: Attention Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) Föreningen Shedo * Roger Holmberg är också kontaktperson gentemot paraplyorganisationen FSO. * Laila Andersson är också kontaktperson gentemot Unga KRIS och Concept Delectus som ej ingår i brukarrådens ledarmötesförteckning. Uppdrag kontaktperson. Skicka ut remiss för synpunkter till brukarorganisationer gällande kommunens planerade aktiviteter. (Uppbyggnad av ny verksamhet, utvecklingsarbeten etc.). Informera samt besvara, återkoppla och vid behov vägleda eller vidarebefordra frågor från brukarorganisationer. Samordna årliga besök till brukarorganisationer. Detta innebär att tillsammans med brukarorganisationer planera besök och tema. Besöket görs av för temat relevant tjänsteman (d.v.s. kontaktpersonen själv eller annan tjänsteman) samt politiker. Besöken sker två ggr per år. Vidareförmedla eventuella behov från brukarorganisationer om gemensamt brukarråd med andra brukarorganisationer*.

104 Vid behov av brukarrådsmöte* Brukarrådsmöte anordnas om behov av detta uppstår. Behovet förmedlas av kontaktperson/ kontaktpersoner till socialnämndsordförande Roger Holberg som ger verksamhetsutvecklare Nadja Widehn i uppdrag att samordna och kalla till brukarrådsmöte. Inbjudan går ut till samtliga brukarorganisationer. Tjänstemän och politiker kallas utifrån dagordning. Vid brukarrådsmöte har Roger Holmberg ordföranderoll och Nadja Widéhn sekreterarroll. Uppföljning Enligt beslut fattat vid LSS och Psykiatriråd pågår upplägget som försöksverksamhet under Nadja Widéhn har i uppdrag att sammanställa två utvärderingar under 2018 för återrapportering till socialnämnden enligt årshjul samt med nytt förslag till beslut inför 2019.

105 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert SN 2018/ Socialnämnden Återkoppling brukarundersökningar 2017 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen. Bakgrund Socialnämnden har för andra året i rad deltagit i två nationella brukarundersökningar. Enkäterna har varit riktade till enskilda som kommer till socialtjänstens mottagnings- och utredningsenheter samt till brukare som har daglig verksamhet eller daglig sysselsättning. Under hösten har även en pilotenkät gentemot ensamkommande ungdomar genomförts. Samtliga tre undersökningar utformas och samordnas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). Brukarundersökningar har ingått i ett utvecklingsarbete till Öppna jämförelser för att synliggöra medborgarnas upplevelse av socialtjänsten med förutsättningar för nationella jämförelser över tid. Undersökningarna genomförs i ca 1 månad inom IFO området respektive 2 månader inom LSS området under hösten och är frivilliga. IFO brukarundersökning Inom individ och familjeomsorgen omfattar brukarundersökningen områdena: tillgänglighet, delaktighet och bemötande. Genomförandet görs genom pappersenkäter som delas ut inom målgrupperna; Social barn- och ungdomsvård (inte familjerätt) - vårdnadshavare - ungdomar 13 år eller äldre (exkl. ensamkommande) - ungdomar 13 år eller äldre (ensamkommande) Ekonomiskt bistånd Missbruks- och beroendevård Samtliga som besöker en socialsekreterare under aktuell insamlingsperiod får möjlighet att delta i undersökningen. Under 2017 fanns även möjlighet för vissa målgrupper att besvara frågorna digitalt. Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx Kristina.Appert@kalmar.se

106 SN 2018/ (2) Svarsfrekvens 2017 var 59 % och totalt svarade 246 personer. Resultatet på övergripande nivå har förbättrats från 2016 inom samtliga frågor. På samtliga frågor har även Kalmar en högre nöjdhet än riket. LSS brukarundersökning Inom området funktionsnedsättning omfattar brukarundersökningen områdena: Självbestämmande, trygghet och bemötande. Brukarna har besvarat frågorna med läsplatta och har assisterats av frågeassistent vid behov. 72 % av de tillfrågade har besvarat enkäten inom detta område. EKB brukarundersökning Pilotenkäten som genomförts på EKB vänder sig till alla ensamkommande barn och unga som är 13 år eller äldre och som beviljats boende genom socialtjänsten. Enkäten kan användas oberoende av placeringsform. Undersökningen har genomförts via en ny metod där en digital länk förmedlats till alla som är aktuella för undersökningen. Svarande kan sedan själv välja om man vill öppna länken via sms eller mail. När undersökningen besvarats går samtliga svar direkt till SKL vilket minimerar den lokala administrationen av undersökningen. Eftersom det skett stora förändringar i verksamheten under tiden för undersökningen har det inte gått att få någon tillförlitlig svarsfrekvens. Resultatet på övergripande nivå visar att verksamheten på ett bra sätt kan skapa trygghet och att ungdomarna upplever att det i verksamheten finns tillgång till vuxna att prata med. Sämre resultat får frågorna kring upplevelsen av att vara med och bestämma och deltagande i en förening. Kristina Appert Administrativ chef Cecilia Frid Socialchef

107 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johnny Lesseur SN 2017/ Socialnämnden Dokumenthanteringsplan 2018 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att fastställa dokumenthanteringsplan 2018 enligt bilaga. Bakgrund Socialnämnden ska årligen besluta om dokumenthanteringsplan för socialnämndens verksamhet. Dokumenthanteringsplanen är ett tillägg till den kommungemensamma dokumenthanteringsplanen med de delar som är verksamhetsspecifika för socialnämndens verksamheter. Genom att fastställa dokumenthanteringsplanen beslutas om förvaring av dokument, bevarandetider och gallringsregler för olika typer av dokument i socialnämndens verksamhet. Inför beslut är dokumenthanteringsplanen genomgången och godkänd av ansvarig tjänsteperson på kommunarkivet. Tillkommande dokument i den reviderade planen är markerade med rött. Johnny Lesseur Förvaltningssekreterare Cecilia Frid Socialchef Bilaga Dokumenthanteringsplan 2018 Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx Johnny.Lesseur@kalmar.se

108 SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Socialförvaltningens Dokumenthanteringsplan Innehållsförteckning Läsanvisning.. 3 Förklaring till dokumenthanteringsplan. 4 Förkortningar.5 Förteckning över IT-system (verksamhetssystem) samt systemförvaltare 7 Protokoll, samverkan 8 Personal, organisation, förändring..8 Ekonomi 8 Logglistor 9 Mätning, analys och resultat 10 Individärende gemensamt (där inte annat anges vid resp delområde) 12 Allmän administration inom individ- och familjeomsorg 14 Ekonomiskt bistånd 14 Dödsboanmälan 16 Förvaltning av dödsbo 17 Placeringsärenden barn 17 Familjehem, kontaktperson/-familj 19 1

109 SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Missbruk 19 Medlingsverksamhet 20 Familjerätt 20 Faderskap/föräldraskap 20 Vårdnad, boende och umgänge 22 Adoptioner 24 Omsorg om personer med funktionsvariation 26 Handläggning SoL socialpsykiatri 26 Insatser enligt LSS 27 Handläggning LSS och SoL funktionsvariation 28 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) LSS-SoL 30 Budgetrådgivning och skuldrådgivning 30 Tillstånd och tillsyn för näringsliv och föreningar.31 Tillståndsgivning och tillsyn enligt Alkohollagen 31 Tillstånd och kontroll av tobaksförsäljning samt kontroll av försäljning av receptfria läkemedel 33 Tillstånd och kontroll av lotteriverksamhet 33 2

110 SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Läsanvisning Mallen är förberedande för en verksamhetsbaserad arkivredovisning och ska användas för förvaltningarnas verksamhetsspecifika handlingar. Diariekod/strukturenhet anger den kod/struktur som handlingen diarieförs och sorteras efter om inget annat anges. Handlingsslag är en överordnad beteckning på olika handlingstyper. Exempel på handlingsslag är: protokoll där då handlingstyper är de olika protokoll som uppstår inom respektive process/aktivitet. Handlingsslag ersätts då t.ex. med Protokoll och handlingstyp med samverkansprotokoll. Media/beskrivning anger om det är papper eller digitalt. Förvaringsplats kan vara en funktion (sekreterare/handläggare), fysisk plats ( lilla arkivet ), verksamhetssystem eller mapp på gemensam. Sortering = Handlingarnas inbördes sorteringsordning, kronologisk, diariekod eller pnr (personnummerordning). Den sortering som anges följer handlingarna som ska till kommunarkivet. Bevara eller gallraanger om handlingen ska till kommunarkivet eller om den kan gallras och i så fall efter hur lång tid. T.ex. B=5 år betyder att handlingarna ska bevaras och ska till kommunarkiv efter 5 år. Om det anges endast ett B betyder det att handlingarna bevaras på förvaltningen/enheten/ i verksamhetssystemet. G=10 år betyder att handlingen får gallras efter 10 helår. Handlingar som skapats2005 och har en 10-årig gallringsfrist får gallras först år GIA= gallras vid inaktualitet. Handlingar kan gallras omedelbart eller när deinte längre behövs för verksamheten. Tiden för det kan anges i anmärkningsfältet vid behov. I anmärkningsfältet finns utrymme för tilläggsinformation som rör handläggning eller hantering 3

111 SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Förklaring till dokumenthanteringsplan Handling: dokument som inkommit till eller upprättats hos myndigheten, vilket kan vara i form av text på papper, bilder, filmer, ljudinspelningar, e-post, digital information såsom datafiler eller annan media som innehåller information. Bevaras: innebär att handlingen skall arkiveras för all framtid. Handlingar som skall bevaras levereras till kommunarkivet. Gallras: innebär att handlingen förstörs och därmed inte kan återsökas eller återskapas. När det exempelvis anges att en handling kan gallras efter tio år, så betyder det att gallring utförs på det elfte året. Oavsett om en handling finns på papper, digital form eller annat format gäller de gallringsregler som framgår av dokumenthanteringsplanen. Bevara eller gallras: anger om handlingen ska till kommunarkivet eller om den kan gallras Vid inaktualitet: innebär att handlingen gallras när den inte längre behövs i verksamheten. Anmärkning: innehåller kompletterande uppgifter, såsom innehåll, uppkomst, hänvisningar och specifika gallringsbestämmelser 4

112 SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Förkortningar K-arkiv: Kommunarkiv, kommunens gemensamma arkiv F-arkiv: Förvaltningsarkiv N-arkiv: Närarkiv; kan vara tjänsterum eller tillgång till arkiv inom arbetsplatsen, arkivskåp. SoL: Socialtjänstlagen LVU: Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga LVM: Lag om vård av missbrukare i vissa fall LSS: Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LPT: Lag om psykiatrisk tvångsvård LRV: Lag om rättspsykiatrisk vård SFB: Socialförsäkringsbalken MFoF: Myndigheten Familjerätt och Familjestöd 5

113 SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Förkortningar AlkT: IT-system för handläggning av alkoholtillstånd SUV: Datorbaserat verktyg för systematisk uppföljning för verksamheter som arbetar med våld i nära relation. En version finns för våldsutsatta och en version för våldsutövare FIA: Förutsättningar inför arbete SUE: Systematisk uppföljning ekonomiskt bistånd Lex Sarah: Rapportering av missförhållanden SIP: Samordnad individuell plan Pnr: Personnummer VO 1: Verksamhetsområde 1 Boss: Budget och skuldrådgivningssystem 6

114 SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Förteckning över IT-system (verksamhetssystem) samt systemförvaltare Adato Adressregister uppdragstagare Alk-T ASI/ADAD Boss Cosmic Link Cosmic Messenger Draftit Genetec HSA - Hälso- och sjukvårdens adressregister Hypergene Intraphone Journal Digital Multi Access Styra Outlook Palliativregistret Pascal Personec/Visma Procapita IFO Procapita VoO/Lifecare Public 360 Senior Alert Självservice Social jour Streamflow Svevac TimeCare WebSesam Via Competence WinLas Xpand Kristina Appert Minna Ljungberg Margareta Ekeroth Lena Jenisch Kjell Wikström Clara Halléhn Clara Halléhn Johnny Lesseur Niklas Stånggren Clara Halléhn Anneli Hilmansson Ingrid Danielsson Henrik Schultz Niklas Stånggren Johnny Lesseur Clara Halléhn Clara Halléhn Kristina Appert Inger Hagelin Clara Halléhn Johnny Lesseur Clara Halléhn Kristina Appert Elisabet Oskarsson Johnny Lesseur Clara Halléhn Kristina Appert Clara Halléhn Sofia Karlsson Kristina Appert Roger Hessling 7

115 Myndighet Socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Diariekod/ strukturenhet Handlingar Media/beskrivning Förvaringsplats Sortering Bevaras (B)/Gallras (G) Anmärkning Protokoll, samverkan LSS-råd Papper Rådets sekr Kronologiskt B=5 år Psykiatriråd Papper Rådets sekr Kronologiskt B=5 år Lokal rekryteringsgrupp Papper Personalutvecklare Kronologiskt B=5 år Protokoll och mötesanteckningar från samarbetsgrupp mellan socialtjänst, skola, polis eller liknande Papper Ansvarig handläggare Kronologiskt B=5 år Samverkan Samordnad vårdplan vid psykiatrisk tvångsvård, LPT, och rättspsykiatrisk vård, LRV avvikelse (BAL) - blankett Personal, organisation, förändring Papper Ansvarig handläggare Kronologiskt B-5 år Fysiska och/eller organisatoriska förändringar i socialförvaltningens verksamhet blankett Papper, digital Central administration G=2 år Sparas digitalt Fysiska och/eller organisatoriska förändringar i socialförvaltningens verksamhet - beslutsunderlag Papper, digital Ansvarig chef G=2 år Sparas digitalt Information till Bemanningsservice om nya ärenden/verksamheter blankett Papper Bemanningsservice G=2 år Sparas digitalt Sekretessförbindelse för Socialförvaltningen - blankett Papper Personalakt Pnr Frånvaro- och avvikelserapport - blankett Papper Löneadministratör Gäller schemalagd personal för funktionshindrade Ledig befattning/övertalighet blankett Papper HR-specialist Ansökan om arbetsrotation för handläggare Papper HR-specialist Namn alfabetiskt G=6 mån Ekonomi Tolkrekvisitioner Papper Respektive enhet, F-arkiv G=10 år Sammandragslista av utbetalningar från Procapita, makulerade, debiterings- besked från plus- och bankgiro Papper Ekonomi.adm, F-arkiv Kronologiskt G=10 år Förvaras 1 år hos ekonomiadm, därefter till F-arkiv i 9 år. 1-mån listor i varje pärm. (8)

116 Myndighet Socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Diariekod/ strukturenhet Handlingar Media/beskrivning Förvaringsplats Sortering Bevaras (B)/Gallras (G) Anmärkning Underlag till fakturor från privat assistansgivare Papper, digital Ekon. adm., F-arkiv Kronologiskt G=10 år Underlag till ansökan om förhöjd assistansersättning Papper, digital Ekon. adm., F-arkiv Kronologiskt G=10 år SFB beslut från försäkringskassan Papper Ekon. adm.f-arkiv Kronologiskt G=10 år Förvaras 1 år hos ekonomiadm, därefter till F-arkiv i 9 år. 1-mån listor i varje pärm. Assistansräkningar och tidsredovisningar med underskriftförvaras 1 år hos ekonomiadm, därefter till F-arkiv i 9 år. 1-mån listor i varje pärm. Förvaras 1 år hos ekonomiadm, därefter till F-arkiv i 9 år. 1-mån listor i varje pärm. Specifikation kontoinsättning assistansersättning Papper, Excel-fil, G- katalog, Personlig assistans Ekon. adm., F-arkiv Kronologiskt G=10 år Förvaras 1 år hos ekonomiadm, därefter till F-arkiv i 9 år. 1-mån listor i varje pärm. Utbetalningsbesked från försäkringskassan gällande assistansersättning Papper Ekon. adm., F-arkiv Kronologiskt G=10 år Förvaras 1 år hos ekonomiadm, därefter till F-arkiv i 9 år. 1-mån listor i varje pärm. Underlag för Habiliteringsersättning Papper, digital Ekon. adm., F-arkiv Kronologiskt G=10 år Förvaras 1 år hos ekonomiadm, därefter till F-arkiv i 9 år Logglistor Loggningslistor, Procapita Papper Enhetschef Kronologiskt ordning G=2 år 2 år Loggningslistor som lett till utredning Papper Verksamhetschef Namn alfabetiskt Till Kl-kontoret Personalenheten (9)

117 Myndighet Socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Diariekod/ strukturenhet Handlingar Media/beskrivning Förvaringsplats Sortering Bevaras (B)/Gallras (G) Anmärkning Mätning, analys och resultat Aktgranskning myndighetshandläggning blankett Papper Verksamhetschef Kronologisktt G=5 år Aktgranskning myndighetshandläggning vid BBIC handläggning - blankett Papper Verksamhetschef Kronologisktt G=5 år Journalgranskning vid införande av insats Papper Enhetschef Kronologisktt G=2 år 11.03, Lex Sarah rapporter Papper, digital Registrator Verksamhetssystem Diarienummer B=5 år 11.03, Lex Sarah utredningar Papper, digital Registrator Verksamhetssystem Diariennummer B=5 år 11.03, Lex Sarah anmälningar till IVO Papper, digital Registrator Verksamhetssystem Diariennummer B=5 år Rapport synpunkter, avvikelser, Lex Sarah Papper, digital Registrator Kronologiskt Verksamhetssystem Diarienummer Egenkontroll verksamhetschef - blankett Papper, digital Verksamhetschef Kronologisktt G=2 år Riskanalys för kvalitetsarbete utifrån ett brukarperspektivblankett Papper Hos ansvarig chef Kronologiskt G=2 år Rapportering hemlöshet Papper digitalt G- katalog, dator Verksamhetsutvecklare Kronologiskt G=2 år Hemlöshet akut - blankett Papper digitalt G- katalog, dator Verksamhetsutvecklare Kronologiskt GIA Överförs till K-arkiv efter 5 år. Ingår i diarieförda handlingar Överförs till K-arkiv efter 5 år. Ingår i diarieförda handlingar Överförs till K-arkiv efter 5 år. Ingår i diarieförda handlingar Överförs till K-arkiv efter 5 år Ingår i diarieförda handlingar Ingår i samman- ställningsverktyg i H-katalog, dator Hemlöshet avvisade - blankett Papper digitalt G- katalog, dator Verksamhetsutvecklare Kronologiskt GIA Ingår i sammanställningsverktyg i H-katalog, dator Hemlöshet institutionsvistelse och kategoriboende-blankett Papper digitalt G- katalog, dator Verksamhetsutvecklare Kronologiskt GIA Ingår i sammanställningsverktyg i H-katalog, dator Hemlöshet långsiktiga boendelösning-blankett Papper digitalt G- katalog, dator Kronologiskt GIA Ingår i sammanställningsverktyg i H-katalog, dator (10)

118 Myndighet Socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Diariekod/ strukturenhet Handlingar Media/beskrivning Förvaringsplats Sortering Intern ansökan för långsiktig boendelösning Våld i nära relationer, rapportering internt - blankett Papper Bostadshandläggare N- arkiv Papper, G-katalog, dator Verksamhetsutvecklare Personummer Kronologiskt Årsvis Bevaras (B)/Gallras (G) Anmärkning GIA G=2 år Samtycke av den enskilde krävs. Blanketten ingår i VHB Ingår i sammanställningsverktyg i H-katalog, dator Rapportering våld i nära relationer G-katalog, dator Verksamhetsutvecklare Kronologiskt Årsvis G=2 år Ingår i sammanställningsverktyg i H-katalog, dator (11)

119 Myndighet Socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Diariekod/ strukturenhet Handlingar Media/beskrivning Förvaringsplats Sortering Individärende gemensamt (där inte annat anges vid resp delområde) Bevaras (B)/Gallras (G) Anmärkning Personakt (om inte annat anges vid nedan angivna dokumentslag) Papper/digital Verksamhetssystem F- arkiv Pnr B/G= 5 år Sorteras i person- nummerordn. Födda 5, 15, 25 undantas från gallring för forskningens behov och levereras till arkivmyndigheten 5 år efter sista anteckning. Övriga personakter och samtliga handlingar däri gallras 5 år efter sista anteckning om inget annat anges. Anmälningar med eventuella bilagor Papper F-arkiv Pnr B/G=5 år Ansökningar med eventuella bilagor Papper F-arkiv Pnr B/G=5 år Journalblad Papper/digital (xml) Verksamhetssystem F- Pnr arkiv B/G=5 år Utredningar i enskilt ärende Papper/digital (xml) Verksamhetssystem F- Pnr arkiv B/G=5 år Yttranden i individärenden Papper F-arkiv Pnr B/G=5 år Beslut i enskilt ärende om bistånd och/eller insats Papper/digital (xml) F-arkiv Pnr B/G=5 år Överklaganden med bilagor Papper F-arkiv Pnr B/G=5 år Beslut/domar i förvaltningsdomstol Papper F-arkiv Registrator Pnr B/G=5 år Se anmärkning Dokumentation av planering som rör den enskilde t.ex. vårdplan, SIP genomförandeplan Papper F-arkiv Pnr B/G=5 år Ansökningar till institutioner om vård Papper F-arkiv Pnr B/G=5 år Överenskommelser Papper F-arkiv Pnr B/G=5 år Domar hos registrator gallras efter 2 år. (12)

120 Myndighet Socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Diariekod/ strukturenhet Handlingar Media/beskrivning Förvaringsplats Sortering Bevaras (B)/Gallras (G) Anmärkning Handlingar av betydelse för ärendet Papper F-arkiv Pnr B/G=5 år Avtal om handhav. av annans medel Papper F-arkiv Pnr B/G=5 år Fullmakter Papper F-arkiv Pnr B/G=5 år Handlingar av tillfällig betydelse och/eller rutinmässig karaktär Papper N-arkiv Pnr GIA Kallelser till rättegång, möte med handläggare m.fl. Papper N-arkiv Pnr GIA Remisser till t.ex. arbetsförmedling, läkare m.fl. Papper N-arkiv Pnr GIA Kopior av räkningar för under sökningar utförda på uppdrag av Papper socialtjänsten N-arkiv Pnr G=2 år Meddelande om utskrivning från vårdhem eller liknande Papper N-arkiv Pnr GIA Kopior av hyreskontrakt, besiktnings- protokoll etc. Papper N-arkiv Pnr GIA Meddelande från hyresvärd (hyresskulder, uppsägningar etc) Papper N-arkiv Pnr GIA Underrättelser från Kronofogdemynd om avhysning Papper N-arkiv Pnr GIA T.ex. registerkontroller som utgör underlag för beslut. Inkomna, upprättade och skickade. Ex. begäran om yttrande från åkl, polis, trsptstyrelsen. Inleder utredn utan förhands- besked. Anvisn från Migrationsverket. Medd om god man från överförmyndarnämnden T.ex. registerkontroller av tillfällig betydelse Aktualisering görs när det finns barn med. (13)

121 Myndighet Socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Diariekod/ strukturenhet Handlingar Media/beskrivning Förvaringsplats Sortering Allmän administration inom individ och familjeomsorg Bevaras (B)/Gallras (G) Anmärkning Anmälningar som inte tillhör ärende och inte ger upphov till ärende Pärm/papper Ansvarig handläggare Omvänd Kännedomspärm F-Kronologiskt arkiv ordning G=5 år Orosanmäln samt beslut om varför man inte öppnar ärendet. Diarieförs eller registreras på annat sätt enligt sekretesslagens regler, årsvis (t ex. polisrapport, LOBrapporter) Rapporter och meddelanden som inte tillhör ärende och inte ger upphov till ärende Register över rapporter och meddelanden som inte ger upphov till ärende Hyreskontrakt, besiktningsprotokoll etc. för bostäder som tillhandahålls av socialtjänsten Meddelande om placering inom kommunen av barn från annan kommun Pärm/papper Pärm/papper Ansvarig handläggare Omvänd Kännedomspärm F-Kronologiskt arkiv ordning Ansvarig handläggare Kännedomspärm F-Kronologiskt arkiv G=2 år G=2 år Pärm/papper Ansvarig handläggare Kronologiskt G=2 år Pärm/papper Ansvarig handläggare Omvänd Kronologiskt ordning Räkenskaper enskildas medel Pärm/papper Ansvarig handläggare G=10 år Ekonomiskt bistånd Ansökningar från enskild om bistånd, med ev. bilagor. Gäller även bistånd till begravningskostnader Papper/digital (xml) Verksam-hetssystem/ F- arkiv Pnr GIA B/G=5 år Bilagor till enskilds ansökan om bistånd Papper N-arkiv Pnr-ordning G=2 år Meddelande om avhysning, hyresskuld, elskuld. Diarieförs eller registreras på annat sätt enl Offentlighets- och sekretesslagens regler Kontaktförbud från TR. Åtalsunderlåtelse från åkl. Ej förekomst i soc.reg. Efter att kontraktet upphört att gälla När placeringen upphört att gälla Gäller kopior på kvitton, fakturor. Kan gallras under förutsättning att notering i personakten skett av uppgifter i bilagan (14)

122 Myndighet Socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Diariekod/ strukturenhet Handlingar Media/beskrivning Förvaringsplats Sortering Uppgifter om bilaga samt summa som noterats i personakten Papper/digital (xml) F-arkiv Pnr-ordning G=5 år Journalblad Papper/digital (xml) Verksamhetssystem F- arkiv Pnr Bevaras (B)/Gallras (G) Anmärkning B/G=5 år Kan gallras under förutsättning att personakten inte tillhör gallringsundantag enligt socialtjänstlag 12 kap 2 samt social- Utredningar i enskilt ärende inklusive grundutredning Papper/digital (xml) Verksamhetssystem F- arkiv Pnr B/G=5 år Bilagor: Sjukintyg, läkarutlåtanden, utredn eller utlåtanden fr anda myndigheter sparas. Beslut i enskilt ärende om bistånd Papper/digital (xml) Verksamhetssystem F- Pnr arkiv B/G=5 år Överklaganden, med bilagor Papper F-arkiv Pnr B/G=5 år Beslut/domar i förvaltningsdomstol Papper F-arkiv Pnr B/G=5 år Återkravshandlingar Papper/digital (xml) Verksamhetssystem F- Pnr arkiv B/G=5 år Dokumentation av planering som rör den enskilde t.ex. Verksamhetssystem F- Papper/digital (xml) Pnr överenskommelser, genomförandeplan, SIP arkiv B/G=5 år Skriftlig information till och från andra enheter inom socialtjänsten och andra myndigheter Papper F-arkiv Pnr B/G=5 år GIA efter 3 Meddelande från hyresvärd, elbolag, kronofogdemyndighet om månader Papper N-arkiv Pnr skulder, uppsägning och avhysning Kännedomspärm Kallelser till möte med handläggare mm Papper N-arkiv Pnr GIA Handlingar av tillfällig betydelse och/eller rutinmässig karaktär Papper N-arkiv Pnr GIA Registerkontroller som endast har tillfällig betydelse Papper N-arkiv Pnr GIA Dödsboanmälan (15)

123 Myndighet Socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Diariekod/ strukturenhet Handlingar Media/beskrivning Förvaringsplats Sortering Bevaras (B)/Gallras (G) Anmärkning Dödsfallsintyg/släktutredning Papper F-arkiv Bokstavsordning Årsvis B/G 5 år Alla handlingar förvaras i pärm, årsvis Boutredningar Papper F-arkiv Ekonomiska redovisningar Papper F-arkiv Protokoll/journalanteckning över hembesök Digitalt Fullmakter Papper F-arkiv Korrespondens Papper F-arkiv Kopior på fakturor Papper F-arkiv Kopior på dödsboanmälan Papper Kopior på boutredning, bouppteckning Papper F-arkiv Verksamhetssystem F- arkiv Verksamhetssystem F- arkiv Bokstavsordning Årsvis Bokstavsordning Årsvis Bokstavsordning Årsvis Bokstavsordning Årsvis Bokstavsordning Årsvis Bokstavsordning Årsvis Bokstavsordning Årsvis Bokstavsordning Årsvis B/G 5 år B/G 5 år B/G 5 år B/G 5 år B/G 5 år B/G 5 år B/G 5 år B/G 5 år Dödsboanmälan som görs enligt Ärvdabalken kan enligt 20 kap 8 a gallras efter 5 år. (16)

124 Myndighet Socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Diariekod/ strukturenhet Handlingar Media/beskrivning Förvaringsplats Sortering Förvaltning av dödsbo Bevaras (B)/Gallras (G) Anmärkning Anmälan Papper/digital Verksamhetssystem F- arkiv Bokstavsordning Årsvis B/G 5 år Enligt 18 kap 2 Ärvdabalken. Från sjukhus, polis, omsorgsförvaltning osv, då ingen uppgift om anhörig finns Begäran om släktutredning Papper/digitalt F-arkiv Svar på släktutredning från Landsarkivet Papper F-arkiv Bokstavsordning Årsvis Bokstavsordning Årsvis B/G 5 år Till Landsarkivet om uppgift om personen inte finns i Skatteverkets folkbokföring. Förmedlas vidare till anhörig eller Kammarkollegiet Bekräftelse på beställning av begravning Papper F-arkiv Bokstavsordning Årsvis B/G 5 år Enligt 5 kap 2 Begravningslagen, innan svar från Landsarkivet har inkommit Placeringsärenden barn Personakterna sorteras i personnummerordning. Levereras till arkivmyndigheten 5 år efter sista anteckning. Journalblad Papper/digital (xml) F-arkiv Pnr B=5 år Dokumentation av planering, vårdplan, SIP, genomförandeplan Papper Verksamhetssystem F- Pnr arkiv B=5 år Anmälningar från polis, skola etc Papper N-arkiv Pnr B=5 år Beslut och beslutsunderlag Papper Verksamhetssystem F- Pnr arkiv B=5 år Handlingar rörande underställning till Förvaltningsrätt Papper Verksamhetssystem F- Pnr arkiv B=5 år Övervägande av vård enl SoL/LVU Papper/digital Verksamhetssystem F- Pnr arkiv B=5 år Ansökn blankett finns endast i pappersform (17)

125 Myndighet Socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Diariekod/ strukturenhet Handlingar Media/beskrivning Förvaringsplats Sortering Omprövning av vård enl LVU Papper/digital Verksamhetssystem F- Pnr arkiv B=5 år Uppföljning BBIC Papper/digital Verksamhetssystem F- Pnr arkiv B=5 år Avtal med föräldrar Papper F-arkiv Pnr B=5 år Överflyttning av vårdnad till familjehem. Endast Verksamhetssystem, Papper/digital tjänsteskrivelsen Registrator, F-arkiv Pnr B=5 år Ansökningar om behov av vård (till institutioner) Papper F-arkiv Pnr B=5 år Eftergift av förälders ersättnings- skyldighet för barns vård i ett Papper annat hem än det egna F-arkiv Pnr B=5 år Underhållsskyldighet för barns vård i ett annat hem än det egna Papper F-arkiv Pnr B=5 år Avtal med underhållsskyldig för barns vård i annat hem än det egna Vårdnadsutredningar Sammanfattande utredningar om lämpligt familjehem för den placerade, s.k. matchningsutredning Papper F-arkiv Pnr B=5 år Papper Verksamhetssystem F- arkiv Pnr Bevaras (B)/Gallras (G) Anmärkning B=5 år Papper F-arkiv Pnr B=5 år Yttranden till åklagare, polis, tingsrätt, förvaltningsrätt, kammarrätt Papper F-arkiv Pnr B=5 år Domar Papper F-arkiv Pnr B=5 år Meddelande från institution om utskrivning Papper F-arkiv Pnr B=5 år Ansvarsförbindelse Papper F-arkiv Pnr B=5 år Ingår i diarieförda handlingar. Efter 1 år överförs till F-arkiv Dock inte utredningen om familjehemmet som sådant, som har en egen akt Vårdnadsöverflytt till familjehem Papper F-arkiv Pnr B=5 år Handlingar i socialnämndsärende Handlingar av betydelse för ärendet Papper F-arkiv Pnr B=5 år Upprättade, inkomna, skickade Placeringsmeddelanden från statens institutionsstyrelse Papper F-arkiv Pnr B=5 år Journaler med bilagor från hem för vård eller boende Papper F-arkiv Pnr B=5 år Vid enskilt bedriven verksamhet efter överlämnande enligt avtal (18)

126 Myndighet Socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Diariekod/ strukturenhet Handlingar Media/beskrivning Förvaringsplats Sortering Bevaras (B)/Gallras (G) Anmärkning Anmälan mot familjehem, resultat av utredning och beslut Papper F-arkiv Pnr B=5 år Handlingar av tillfällig betydelse och/eller rutinmässig karaktär Papper N-arkiv Pnr GIA Familjehem, Kontaktperson/-familj Ansökan Papper N-arkiv alfabetisk/pnr B/G=5 år Ansökan som inte leder till utredning Papper N-arkiv Särskild pärm Kronologiskt ordning Journalblad Papper N-arkiv alfabetisk/pnr B/G=5 år Utredningar Papper N-arkiv alfabetisk/pnr B/G=5 år Avtal Papper N-arkiv alfabetisk/pnr B/G=5 år Avtal med konsulentorganisation familjehemsvård Papper Registrator N-Diarienummer/ B/G=10 år arkiv pnr Se anmärkning Ansvarsförbindelse för kostnader Papper N-arkiv alfabetisk/pnr B/G=5 år Anmälan mot familjehem, resultat av utredning och beslut Papper N-arkiv Alfabetisk/pnr B/G=5 år Missbruk GIA Gallras efter 1 år Avtal i familjehemsakt gallras 5 år efter sista aktualitet. Ansökningar om vård enligt LVM med bilagor Papper F-arkiv Pnr B/G=5 år Anmälningar från polis om behov av LVM etc. Papper F-arkiv Pnr B/G=5 år Verksamhetssystem F- Beslut och beslutsunderlag Papper Pnr B/G=5 år arkiv Handlingar rörande underställning till Förvaltningsrätt Papper F-arkiv Pnr B/G=5 år Verksamhetssystem F- Journaler med bilagor från hem för vård eller boende Papper/digital (xml) Pnr B/G=5 år arkiv Dokumentation av vårdplan, genomförandeplan, ASI-intervju Papper/digital F-arkiv Pnr B/G=5 år ASI 2 - Bortfallsblankett Papper/digital F-arkiv Pnr G=2år Ansökan, utredning, anmäl ningar, Läkarintyg, vårdplan, SISplatsanvisning su-protokoll (19)

127 Myndighet Socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Diariekod/ strukturenhet Handlingar Media/beskrivning Förvaringsplats Sortering Medlingsverksamhet Bevaras (B)/Gallras (G) Anmärkning Årsberättelse/verksamhetsberättelse Papper F-arkiv Kronologiskt B=5 år Statistik Papper F-arkiv Kronologiskt B=5 år Anteckningar i ärendet Papper N-arkiv GIA Polisrapport, kopia Papper N-arkiv GIA Familjerätt Faderskap/föräldraskap Underrättelse från Skatteverket om nyfött barn till ogift mor Papper N-arkiv Barnets pnr B=5 år Underrättelser från skatteverket om inflyttat barn Papper N-arkiv Barnets pnr B=5 år Journalblad S-protokoll MF-protokoll Faderskaps-, föräldraskaps- erkännande/ - bekräftelse Papper/digital Papper/digital Papper/digital Papper/digital Verksamhetssystem N- arkiv Verksamhetssystem N- arkiv Verksamhetssystem N- arkiv Verksamhetssystem N- arkiv Barnets pnr Barnets pnr Barnets pnr Barnets pnr Anmälningar om faderskap, föräldraskap Papper N-arkiv Barnets pnr B=5 år B=5 år B=5 år B=5 år B=5 år Överförs från N-arkiv till F-arkiv efter 3 år. Överförs efter 2 år till K- arkiv Överförs från N-arkiv till F-arkiv efter 3 år. Överförs efter 2 år till K- arkiv Överförs från N-arkiv till F-arkiv efter 3 år. Överförs efter 2 år till K- arkiv Överförs från N-arkiv till F-arkiv efter 3 år. Överförs efter 2 år till K- arkiv Överförs från N-arkiv till F-arkiv efter 3 år. Överförs efter 2 år till K- arkiv Överförs från N-arkiv till F-arkiv efter 3 år. Överförs efter 2 år till K- arkiv Överförs från N-arkiv till F-arkiv efter 3 år. Överförs efter 2 år till K- arkiv (20)

128 Myndighet Socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Diariekod/ strukturenhet Handlingar Media/beskrivning Förvaringsplats Sortering Identitetsstyrkande handlingar Papper N-arkiv Barnets pnr B=5 år Handlingar om vårdnaden av barn Papper N-arkiv Barnets pnr B=5 år Intyg (ultraljud, förlossning, utveckling etc.) Papper N-arkiv Barnets pnr B=5 år Handlingar i rättsgenetiska och rättskemiska frågor Papper N-arkiv Barnets pnr B=5 år Underlag och beslut rörande nedläggning av faderskapsärenden Papper/digital Handlingar i ärende rörande hävande av faderskap eller föräldraskap Anmälan om gemensam vårdnad Papper/digital Papper/digital Verksamhetssystem N- arkiv Verksamhetssystem N- arkiv Verksamhetssystem N- arkiv Barnets pnr Barnets pnr Barnets pnr Kallelser till rättegång, möte med handläggare mm Papper N-arkiv Pnr GIA Handlingar av betydelse för ärendet Papper N-arkiv Verksamhetssystem Barnets pnr Handlingar av tillfällig betydelse och/eller rutinmässig karaktär Papper N-arkiv Barnets pnr GIA Bevaras (B)/Gallras (G) Anmärkning B=5 år B=5 år B=5 år B=5 år Överförs från N-arkiv till F-arkiv efter 3 år. Överförs efter 2 år till K- arkiv Överförs från N-arkiv till F-arkiv efter 3 år. Överförs efter 2 år till K- arkiv Överförs från N-arkiv till F-arkiv efter 3 år. Överförs efter 2 år till K- arkiv Överförs från N-arkiv till F-arkiv efter 3 år. Överförs efter 2 år till K- arkiv Överförs från N-arkiv till F-arkiv efter 3 år. Överförs efter 2 år till K- arkiv Överförs från N-arkiv till F-arkiv efter 3 år. Överförs efter 2 år till K- arkiv Överförs från N-arkiv till F-arkiv efter 3 år. Överförs efter 2 år till K- arkiv Överförs från N-arkiv till F-arkiv efter 3 år. Överförs efter 2 år till K- arkiv Begäran om hjälp från utrikesdepartementet Papper/digital N-arkiv Verksamhetssystem Barnets pnr GIA (21)

129 Myndighet Socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Diariekod/ strukturenhet Handlingar Media/beskrivning Förvaringsplats Sortering Ifrågasättande av faderskap, barnet fött inom äktenskapet Ifrågasättande av tidigare fastställt faderskap Medverkan i utredning för annan kommun Papper/digital Papper/digital Papper N-arkiv Verksamhetssystem N-arkiv Verksamhetssystem N-arkiv Verksamhetssystem Barnets pnr Barnets pnr Bevaras (B)/Gallras (G) Anmärkning B=5 år B=5 år Barnets pnr G=1 år Efter avslut Arbetsblad = aktualiseringsblad Papper N-arkiv Barnets pnr B=5 år Vårdnad, boende och umgänge Tingsrättens begäran om utredning Papper N-arkiv Journalblad Papper/digital N-arkiv Verksamhetssystem Alfabetisk ordning i N-arkiv Alfabetisk ordning i N-arkiv B/G=5 år B/G=5 år Överförs från N-arkiv till F-arkiv efter 3 år. Överförs efter 2 år till K- arkiv Överförs från N-arkiv till F-arkiv efter 3 år. Överförs efter 2 år till K- arkiv Överförs från N-arkiv till F-arkiv efter 3 år. Överförs efter 2 år till K- arkiv Efter 1 år i N-arkiv, överföras till F-arkiv sorterat på barnets personnummer. Efter 1 år i N-arkiv, överföras till F-arkiv sorterat på barnets personnummer. Utdrag ur social- och polisregister Papper N-arkiv Personbevis Papper N-arkiv Överenskommelser (om t.ex. umgängesresor) Papper N-arkiv Handlingar av betydelse för ärendet Papper N-arkiv Alfabetisk ordning i N-arkiv Alfabetisk ordning i N-arkiv Alfabetisk ordning i N-arkiv Alfabetisk ordning i N-arkiv B/G=5 år B/G=5 år B/G=5 år B/G=5 år Upprättade, inkomna, skickade (22)

130 Myndighet Socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Diariekod/ strukturenhet Handlingar Media/beskrivning Förvaringsplats Sortering Avtal som inte blivit godkända Papper/digital N-arkiv Verksamhetssystem Alfabetisk ordning B/G=5 år Motivering och beslut till att nämnden inte godkänt avtal Papper N-arkiv Barnets pnr B/G=5 år Remiss från tingsrätt om samarbetssamtal Papper N-arkiv Alfabetisk ordning B/G=5 år Bevaras (B)/Gallras (G) Anmärkning Efter 1 år i N-arkiv, överföras till F-arkiv sorterat på barnets personnummer. Efter 1 år i N-arkiv, överföras till F-arkiv sorterat på barnets personnummer. Efter 1 år i N-arkiv, överföras till F-arkiv sorterat på barnets personnummer. Av socialnämnden godkända avtal om boende, vårdnad, umgänge Papper/digital N-arkiv Barnets pnr B/G=5 år Se anmärkning Får inte gallras förrän barnet fyllt 18 år. Gallras senast 5 år efter det att barnet fyllt 18 år om det ej ska bevaras ur forskningssynpunkt. Domar från tingsrätt Papper N-arkiv Alfabetisk ordning B/G=5 år Efter 1 år i N-arkiv, överföras till F-arkiv sorterat på barnets personnummer. Meddelande till Skatteverket, CSN, Försäkringskassan om godkänt avtal Papper N-arkiv Barnets pnr B/G=5 år Får inte gallras förrän barnet fyllt 18 år. Gallras senast 5 år efter det att barnet fyllt 18 år om det ej ska bevaras ur forskningssynpunkt. Kallelser till rättegång, möte med handläggare mm Papper N-arkiv Alfabetisk ordning GIA Handlingar av tillfällig betydelse och/eller rutinmässig karaktär Papper N-arkiv Alfabetisk ordning GIA (23)

131 Myndighet Socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Diariekod/ strukturenhet Handlingar Media/beskrivning Förvaringsplats Sortering Adoptioner Bevaras (B)/Gallras (G) Anmärkning Personakt läggs upp när barnet anlänt Handlingar i ej genomförda adoptioner Papper/digital N-arkiv Verksamhetssystem Alfabetisk ordning B/G=5 år Personakterna för födda 5, 15, 25 undantas från gallring för forskningens behov och levereras till arkivmyndigheten 5 år efter sista anteckning. Övriga personakter och samtliga handlingar däri gallras 5 år efter sista anteckning. Fadern Intyg om adoptionsutbildning Papper N-arkiv Alfabetisk ordning B=5 år Faderns personnummer Ansökningar om medgivande med bilagor Papper N-arkiv Alfabetisk ordning B=5 år Faderns personnummer Journalblad Papper/digital N-arkiv Verksamhetssystem Alfabetisk ordning B=5 år Faderns personnummer Utdrag ur social- och polisregister Papper N-arkiv Alfabetisk ordning B=5 år Efter faderns namn i pappersakt. Medgivande till socialnämnden att hämta uppgifter ur andra register - sekretesseftergift Papper N-arkiv Alfabetisk ordning GIA Anmälan om förslag på barn Papper N-arkiv Alfabetisk ordning B=5 år Efter faderns namn Samtycken med bilagor Papper N-arkiv Alfabetisk ordning B=5 år Efter faderns namn Utredningar Papper/digital N-arkiv verksam hetssystem Alfabetisk ordning B=5 år Efter faderns namn Handlingar rörande barnets ursprung Papper N-arkiv Barnets pnr B=5 år Barnets personnummer Handlingar i genomförda adoptioner Papper N-arkiv Barnets pnr B=5 år (24)

132 Myndighet Socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Diariekod/ strukturenhet Handlingar Media/beskrivning Förvaringsplats Sortering Bevaras (B)/Gallras (G) Anmärkning Referenser Papper N-arkiv Alfabetisk ordning B=5 år Efter faderns namn Yttrande från socialnämnd till tingsrätt Papper/digital N-arkiv Verksamhetssystem Registrator Barnets pnr/ Diarienummer B=5 år Myndigheten Familjerätt och Familjestöd (MFoF) Papper N-arkiv Alfabetisk ordning B=5 år Efter faderns namn Yttrande från Socialstyrelsens rättsliga råd Papper N-arkiv Alfabetisk ordning B=5 år Efter faderns namn Yttranden från behandlande läkare Papper N-arkiv Alfabetisk ordning B=5 år Efter faderns namn Handlingar av betydelse i ärendet Papper N-arkiv Verksamhetssystem Alfabetisk ordning B=5 år Efter faderns namn. Upprättade, inkomna, skickade Beslut, medgivanden Papper N-arkiv Alfabetisk ordning B=5 år Efter faderns namn Aktualiseringsintyg Papper N-arkiv Alfabetisk ordning B=5 år Efter faderns namn Ansökan till tingsrätt om adoption Papper N-arkiv Barnets pnr B=5 år Barnets personnummer Tingsrättens dom Papper N-arkiv Barnets pnr B=5 år Barnets personnummer Återkallelse av medgivande Papper/digital N-arkiv Alfabetisk ordning B/G=5 år Personakterna för födda 5, 15, 25 undantas från gallring för forskningens behov och levereras till arkivmyndigheten 5 år efter sista anteckning. Övriga personakter och samtliga handlingar däri gallras 5 år efter sista anteckning. Efter faderns namn Överklaganden, med bilagor Papper N-arkiv Pnr B=5 år Efter faderns namn Beslut/domar i förvaltningsdomstol Papper N-arkiv Pnr B=5 år Efter faderns namn (25)

133 Myndighet Socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Diariekod/ strukturenhet Handlingar Media/beskrivning Förvaringsplats Sortering Uppföljningsrapporter Papper/digital N-arkiv Verksamhetssystem Bevaras (B)/Gallras (G) Anmärkning Barnets pnr B=5 år Barnets personnummer Kallelser till rättegång, möte med handläggare etc Papper N-arkiv Alfabetisk ordning GIA Efter faderns namn Handlingar av tillfällig betydelse och/eller rutinmässig karaktär Papper N-arkiv Pnr GIA Efter faderns namn Omsorg om personer med funktionsvariation Handläggning SoL, Socialpsykiatri Personakt Papper/digital N-arkiv Pnr B/G=5 år Anmälningar Papper N-arkiv Pnr B/G=5 år Ansökningar från enskild om bistånd eller service, med ev bilagor Papper N-arkiv Pnr B/G=5 år Journalblad Papper/digital N-arkiv/ verksamhetssystem Pnr B/G=5 år Utredningar i enskilt ärende Papper N-arkiv/ verksamhetssystem Pnr B/G=5 år Beslut i enskilt ärende om bistånd och/eller insats Papper N-arkiv/ verksamhetssystem Pnr B/G=5 år Överklaganden med bilagor Papper N-arkiv Pnr B/G=5 år Beslut/domar i förvaltningsdomstol Papper N-arkiv Pnr B/G=5 år Kallelser (till möte med handläggare) Papper N-arkiv Pnr GIA Dokumentation av planering som rör den enskilde t.ex. handlinsplaner, SIP, vårdplan Papper N-arkiv Pnr Personakterna för födda 5, 15, 25 undantas från gallring för forskningens behov och levereras till arkivmyndigheten 5 år efter sista anteckning. Övriga personakter och samtliga handlingar däri gallras 5 år efter sista anteckning. (26)

134 Myndighet Socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Diariekod/ strukturenhet Handlingar Media/beskrivning Förvaringsplats Sortering Remisser till t.ex. arbetsförmedling, sjukvård Papper N-arkiv Pnr GIA Ansökningar till institutioner om vård Papper N-arkiv Pnr Kopior av räkningar för undersökningar utförda på uppdrag av Papper socialtjänsten N-arkiv Pnr G=2 år Meddelande om utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Papper N-arkiv Pnr GIA Bevaras (B)/Gallras (G) Anmärkning Handlingar av betydelse för ärendet Papper N-arkiv Pnr B/G=5 år Handlingar av tillfällig betydelse och/eller rutinmässig karaktär Papper N-arkiv Pnr GIA Fullmakter Papper N-arkiv Pnr B/G=5 år Kopior av hyreskontrakt etc Papper N-arkiv Pnr GIA Genomförandeplaner Papper N-arkiv/ verksamhetssystem Pnr B/G=5 år Löpande arbetsanteckningar Digitalt N-arkiv/ verksamhetssystem Pnr GIA Social journal Papper N-arkiv Pnr B/G=5 år Insatser enligt LSS (Verkställighet, gäller ej utredningsenheter) Personakt Papper/digital N-arkiv Pnr B/G=5 år T.ex. registerkontroller som utgör underlag för beslut. Upprättade, inkomna, skickade T.ex. registerkontroller av tillfällig betydelse Personakterna för födda 5, 15, 25 undantas från gallring för forskningens behov och levereras till arkivmyndigheten 5 år efter sista anteckning. Övriga personakter och samtliga handlingar däri gallras 5 år efter sista anteckning. (27)

135 Myndighet Socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Diariekod/ strukturenhet Handlingar Media/beskrivning Förvaringsplats Sortering Handlingar som inkommit eller upprättats i samband med en insats i form av boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och unga som behöver bo utanför föräldrahemmet Genomförandeplanering, SIP Informationsblad (fakta, personuppgifter, sjukdomar) Papper N-arkiv Pnr Papper/digital (xml) Papper/digital (xml) N-arkiv /verksamhetssystem N-arkiv /verksamhetssystem Löpande arbetsanteckningar Digitalt Verksamhetssystem Pnr GIA Pnr Pnr Bevaras (B)/Gallras (G) Anmärkning B=5 år Se anmärkning B/G=5 år B/G=5 år Social journal Papper/digital (xml) N-arkiv /verksamhetssystem Pnr B/G=5 år Meddelanden om utskrivning från sjukhus eller liknande Papper N-arkiv Pnr GIA Aktivitetscheman Papper N-arkiv Pnr GIA Bevarande av handlingar rörande placerade barn och unga. När dokumentationen sammanfattats i social journal Observationslistor Papper N-arkiv Pnr GIA När notering gjorts i social journal Kopior av anteckningar från annan kommun eller landsting Papper N-arkiv Pnr GIA Korrespondens av vikt med anhörig/ brukare/ställföreträdare/ombud Papper N-arkiv Pnr B/G=5 år Avtal om handhavande av annans medel Papper N-arkiv Pnr B/G=5 år Handläggning LSS och SoL funktionsvariation Personakt Papper/digital N-arkiv Pnr B/G=5 år Personakterna för födda 5, 15, 25 undantas från gallring för forskningens behov och levereras till arkivmyndigheten 5 år efter sista anteckning. Övriga personakter och samtliga handlingar däri gallras 5 år efter sista anteckning. (28)

136 Myndighet Socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Diariekod/ strukturenhet Handlingar Media/beskrivning Förvaringsplats Sortering Handlingar som inkommit eller upprättats i samband med en insats i form av boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och unga som behöver bo utanför föräldrahemmet Papper N-arkiv Pnr Bevaras (B)/Gallras (G) Anmärkning B=5 år Se anmärkning Utredningar, utlåtanden Papper/digital (xml) Pnr B/G=5 år Ansökningar om insatser med eventuella bilagor Papper N-arkiv Pnr B/G=5 år Daganteckningar Papper/digital (xml) N-arkiv/verksamhetssystem Pnr B/G=5 år N-arkiv/verksamhetssystem Beslut om insats Papper/digital (xml) N-arkiv/verksamhetssystem Pnr B/G=5 år Överklaganden med bilagor Papper N-arkiv/verksamhetssystem Pnr B/G=5 år Beslut/domar i förvaltningsdomstol Papper N-arkiv/verksamhetssystem Pnr B/G=5 år Kallelser Papper N-arkiv Pnr GIA Dokumentation av planering som rör den enskilde t.ex. SIP, Individuell plan enligt LSS Papper/digital (xml) N- arkiv/verksamhetssystem Pnr B/G=5 år Bevarande av handlingar rörande placerade barn och unga. Utredningar digitalt tills beslut fattas. Därefter i pappersform i personakt. Social dokumentation gällande personer med funktionsvariation, Social journal - SoL Papper/digital N- arkiv/verksamhetssystem Pnr B/G=5 år Kopior av räkningar från läkare, laboratorier, institutioner mm Papper N-arkiv Pnr G=2 år Anmälan och beslut om ställföreträdare Papper N-arkiv Pnr B/G=5 år (29)

137 Myndighet Socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Diariekod/ strukturenhet Handlingar Media/beskrivning Förvaringsplats Sortering Bevaras (B)/Gallras (G) Anmärkning Handlingar av betydelse i ärendet Papper/digital (xml) N-arkiv/verksamhetssystem Pnr B/G=5 år Upprättade, inkomna, skickade Fullmakter Papper N-arkiv Pnr B/G=5 år Inkommen handling utan ansökan Papper Kännedomspärm hos mottagning barn/vuxen Pnr GIA Gallras efter 3 månader Hälso-och sjukvårdslagen (HSL) LSS-SoL Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter samt förvaring av läkemedel- Signaturförtydligande för läkemedelshantering Papper Pärm hos ansvarig personalgrupp Pnr B/G=5 år Ska gallras 5 år efter sista anteckningen. Signaturförtydligande som gäller insatser till personer födda 5, 15 och 25 varje månad ska bevaras för framtida forskning och till kommunarkivet 5 år efter sista anteckningen. Budgetrådgivning och skuldrådgivning Ärenden rörande budgetrådgivning Papper/digital F-arkiv/ verksamhetssystem Kronologiskt Årsvis G=5 år Ärendeblad, minnesant, skuldöversikter och kalkyler, förslag till hushållsbudget, underlag från långivare, kopior av korrespondens och överenskommelse med fodringsägare (30)

138 Myndighet Socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Diariekod/ strukturenhet Handlingar Media/beskrivning Förvaringsplats Sortering Ärenden rörande skuldrådgivning, prövade enligt skuldsanringslagen Ärenden rörande skuldrådgivning, ej prövade enligt skuldsaneringslagen Tillstånd och tillsyn för näringsliv och föreningar Tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen Papper/digital Papper och verksamhetssystem F-arkiv/ verksamhetssystem F-arkiv/ verksamhetssystem Kronologiskt Årsvis Kronologiskt Årsvis Bevaras (B)/Gallras (G) Anmärkning G=5 år G=5 år Ärendeblad, minnesant, skuldöversikter och kalkyler, förslag till hushållsbudget, underlag från långivare, kopior av korrespondens och överenskommelse med fodringsägare, kopior av ansökan till och beslut från kronofogdemyndighet samt förekommande tingsrättsbeslut Ärendeblad, minnesant, skuldöversikter och kalkyler, förslag till hushållsbudget, underlag från långivare, kopior av korrespondens och överenskommelse med fodringsägare Diariet AlkT Papper/digital AlkT Alfabetisk ordning B=5 år Utredningar och förslag till beslut i ärenden rörande stadigvarande serveringstillstånd Papper/digital AlkT Alfabetisk ordning B=5 år Tillståndsbevis, stadigvarande servering (inklusive planritning) Papper/digital AlkT Alfabetisk ordning B=5 år Domar rörande tillstånds- och tillsynsärenden Papper/digital AlkT Alfabetisk ordning B=5 år Överklaganden Papper/digital AlkT Alfabetisk ordning B=5 år (31)

139 Myndighet Socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Diariekod/ strukturenhet Handlingar Media/beskrivning Förvaringsplats Sortering Utredningar och förslag till beslut i tillsynsärenden rörande återkallelser av serveringstillstånd Papper/digital AlkT Alfabetisk ordning B=5 år Återkallelsebeslut av serveringstillstånd Papper/digital AlkT Alfabetisk ordning B=5 år Utredningar och förslag till beslut i tillsynsärenden rörande varningar och sanktioner Papper/digital AlkT Alfabetisk ordning B=5 år Beslut rörande varningar, erinran och sanktioner Papper/digital AlkT Alfabetisk ordning B=5 år Bevaras (B)/Gallras (G) Anmärkning Underlag för beslut rörande stadigvarande serveringstillstånd Papper N-arkiv Alfabetisk ordning G=3 år Efter att verksamheten upphört under förutsättning att besluten kan förstås utan underlagen Anmälningar om utsedda serverings ansvariga personer Papper N-arkiv Alfabetisk ordning GIA Restaurangrapporter Papper N-arkiv Alfabetisk ordning G=10 år Handlingar rörande tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten Papper N-arkiv Alfabetisk ordning G=5 år Samtliga handlingar i ärendet Handlingar rörande tillfälliga serveringstillstånd till slutna sällskap och godkännande av lokal Papper N-arkiv Alfabetisk ordning G=5 år Samtliga handlingar i ärendet Tillsynsrapporter vid restauranginspektioner Papper N-arkiv Alfabetisk ordning B/G=5 år Se anmärkning Korrespondens rörande alkoholärende Papper N-arkiv Alfabetisk ordning B/G=5 år Se anmärkning Tillsynsrapporter vid kontroll av detaljhandel med öl Papper N-arkiv Alfabetisk ordning B/G=5 år Se anmärkning Bevaras i tillsynsärenden som leder till utredning om förbud eller varning Bevaras i tillsynsärenden som leder till utredning om förbud eller varning Bevaras i tillsynsärenden som leder till utredning om förbud eller varning Anmälningar om ölförsäljning Papper/digital Narkiv/AlkT Alfabetisk ordning B=5 år När verksamheten upphört (32)

140 Myndighet Socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig/Processägare Datum Socialnämnden Förvaltningssekreterare Diariekod/ strukturenhet Handlingar Media/beskrivning Förvaringsplats Sortering Tillstånd och kontroll av tobaksförsäljning samt kontroll av försäljning av receptfria läkemedel Bevaras (B)/Gallras (G) Anmärkning Anmälan om försäljning av tobak Papper/digital Arkivskåp/AlkT Alfabetisk ordning B=5 år Utredningar och beslut om förbud, föreläggande eller vite i ärenden rörande försäljning av tobak Anmälan från Läkemedelsverket om försäljning av receptfria läkemedel Utredningar och beslut om förbud, föreläggande eller vite i ärenden rörande försäljning av läkemedel Papper N-arkiv Alfabetisk ordning B=5 år Papper/digital N-arkiv /AlkT Alfabetisk ordning B=5 år Papper N-arkiv Alfabetisk ordning B=5 år Tillsynsrapporter, försäljning av tobak Papper N-arkiv Alfabetisk ordning B/G=5 år Se anmärkning Korrespondens med näringsidkaren i ärenden rörande försäljning av tobak och receptfria läkemedel Tillstånd och kontroll av lotteriverksamhet Papper/digital N-arkiv /AlkT Alfabetisk ordning B/G=5 år Se anmärkning Bevaras i ärenden som leder till utredning om förbud, föreläggande eller vite Bevaras i ärenden som leder till utredning om förbud, föreläggande eller vite Ärenden om lotteritillstånd Papper/digital Diariet Diarienummer B=5 år Ansökan - delegationsbeslut Yttranden till lotteriinspektionen Papper N-arkiv Alfabetisk ordning G=3 år (33)

141 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johnny Lesseur SN 2017/ Socialnämnden Delegeringsbestämmelser socialnämnden - revidering 2018 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna förslag till revidering av delegeringsbestämmelser, enligt bilaga. Bakgrund Årlig revidering har gjorts av delegeringsbestämmelserna. Följande ändringsbehov har framkommit. Rödmarkeringar i texten i bilagan avser förändringar eller tillägg. Överstrykning avser text som har tagits bort. På grund av ikraftträdande av ny Kommunallag (2017:725) från och med 1 januari 2018, har några paragrafer fått en ny placering. Justering av detta har gjorts i det nya underlaget. Delegeringsnivåer Hänvisning till Verksamhetsområde Mottagning och utredning stryks på två ställen, eftersom verksamhetsområdet till följd av organisationsförändring upphör från och med Kap 1. Allmänt Beslut om avskrivning av ärende från vidare handläggning respektive avvisning av ärende har tidigare saknats i delegeringsbestämmelserna. Två nya beslut (1.17 respektive 1.18) föreslås därför införas. Kap 2. Ärendehantering Delegeringsnivån för beslut med anledning av ansökan enligt 2 a kap. 8 om insatser för person som önskar flytta till kommunen p.g.a. skyddsbehov (2.10, förhandsbesked) föreslås ändras, från enhetschef till delegat som skulle varit behörig att bevilja bistånd till motsvarande insats. Motsvarande formulering finns redan i delegeringsbestämmelserna, gällande förhandsbesked enligt LSS. Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx Johnny.Lesseur@kalmar.se

142 SN 2017/ (3) Kap 3. Ekonomiskt bistånd Rätten att fatta beslut om försörjningsstöd, inom ramen för gällande riktlinjer (3.1), föreslås utvidgas att gälla även assistent. Därmed upphör behovet av en särskild delegeringsbestämmelse (3.3) för assistent att fatta biståndsbeslut inom ramen för tidigare fattat rambeslut. Denna föreslås upphöra. Textraden i beslut (3.6) om egna medelsförvaltning föreslås förtydligas. Delegeringsbeslut gällande barns kostnader för fritidsaktiviteter (3.10) föreslås tas bort, eftersom lagrummet har upphört att gälla. Förtydligande föreslås göras gällande beslut om bistånd för utlänningar som avses i 1 1 st 3. Lag om mottagande av asylsökande m fl (3.11), eftersom bistånd alltid utgår med stöd av 4 kap 1 Socialtjänstlagen. Kap 3. Ekonomiskt bistånd, kap. 4 Öppenvårdsinsatser, kap 5. Placeringar och boende, barn och ungdom samt kap 6. Placeringar och boende, vuxna Beslut om kostnader i samband med öppenvårdsinsats (3.8) föreslås flyttas till avsnitt om öppenvårdsinsatser (4.9). Beslut om kostnader för enskilda under placering, omplacering eller vid flyttning från familjehem eller HVB (3.9) föreslås flyttas till avsnitten för placeringar och boende, barn och unga (5.15) respektive vuxna (6.12). Kap 5. Placeringar och boende, barn och ungdom Beslut om fastställande av vårdplan har tidigare saknats i delegeringsbestämmelserna. Ett sådant beslut föreslås införas (5.11). I riktlinjer för placerade barn och unga har förtydligats hur kostnader i samband med umgänge, för anhöriga till placerat barn, ska bedömas. Ett beslut gällande denna typ av ärenden föreslås införas i delegeringsbestämmelserna (5.16). Kap 6. Placeringar och boende, vuxna Delegeringsbestämmelser gällande beslut om bistånd i form av plats på förvaltningens egna HVB och stödboenden (6.1) samt på externa HVB och stödboenden (6.5) föreslås förtydligas på så sätt att stödboende endast avser personer mellan år. Detta beror på att målgruppen för stödboende, enligt 6 kap 1 Socialtjänstlagen, endast är vuxna under 21 år. Beslut om fastställande av vårdplan har tidigare saknats i delegeringsbestämmelserna. Ett sådant beslut föreslås införas (6.7). Beslut om bistånd i form av andrahandskontrakt i av Socialförvaltningen disponerad lägenhet/fastighet (6.8), föreslås ersättas med formuleringen långsiktig boendelösning. Detta är den uttrycksform som används i riktlinjer för kortsiktiga och långsiktiga boendelösningar samt hjälp till bostadsanskaffning. Kap 7. Ersättningar till uppdragstagare Rubriken föreslås få lydelsen Ersättningar till uppdragstagare, vårdgivare och andra aktörer. Dessutom föreslås ett nytt beslut, gällande ersättning till vårdgivare inom hälso- och sjukvård och andra aktörer vid placering (t ex skola), införas (7.7).

143 SN 2017/ (3) Kap 11. Insatser för funktionshindrade enligt LSS och SoL Delegeringsnivån för beslut om personlig assistans (11.6) föreslås ändras, på så sätt att handläggare ges beslutanderätt upp till 60 tim/vecka (idag max 40 tim/vecka). Beslut därutöver fattas av socialnämndens sociala utskott. Delegeringsnivån för beslut om ledsagarservice (11.12) föreslås ändras, på så sätt att handläggare får bevilja upp till 12 tim/vecka (idag 7 tim/vecka). Beslut därutöver fattas av enhetschef. En ytterligare begränsningsregel föreslås dessutom införas, genom att beslut om ledsagarservice i kombination med insatserna bostad med särskild service enligt SoL/LSS eller boendestöd ska fattas av enhetschef. Delegeringsnivån för beslut om bostad med särskild service för vuxna, inom kommunen (11.18), föreslås höjas till enhetschef (idag handläggare) och samtidigt tas krav om samråd med boendeplanerare bort. Kap 16. Avtal Socialnämnden har hittills saknat en tydlig delegering för upprättande/uppsägning av avtal, i övriga fall än som specifikt har angivits under detta kapitel. Därför föreslås en generell delegering gällande avtal, som knyts till aktuell firmateckningsrätt för socialnämnden. Kap 20. Tobakslag samt Lag om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare En ny lag om hantering av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare trädde i kraft 1 juli Enligt denna lag, har kommunen ansvar för tillsyn enligt lagen. I 35 anges att tillsynsmyndighet har rätt att på begäran få de upplysningar, handlingar, varuprover och liknande som behövs för myndighetens tillsyn. Tillsynsmyndighet har, enligt 36, rätt att få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen som berörs av den aktuella lagstiftningen. Enligt 39 ska polismyndigheten på begäran av en annan tillsynsmyndighet lämna den hjälp som behövs vid tillämpningen av 36. Beslut enligt 35 och 39 föreslås införas i delegeringsbestämmelserna, med samma delegationsnivå som gäller vid motsvarande beslut enligt Tobakslagen. Kap 22. Dödsbo Ett nytt beslut, avvisning av ansökan om dödsboanmälan (då förutsättningar inte är uppfyllda), föreslås införas (22.4). Johnny Lesseur Förvaltningssekreterare Cecilia Frid Socialchef Bilaga Delegeringsbestämmelser ändringsförslag

144 SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Socialnämnden Dnr SN 2017/ Förvaltningssekreterare Johnny Lesseur (47) SOCIALNÄMNDENS DELEGERINGSBESTÄMMELSER 1

145 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Allmänt om delegering... 4 Vid brådskande beslut... 4 Delegeringsbegränsningar i kommunallagen... 4 Delegeringsbegränsningar i socialtjänstlagen... 4 Förkortningar i delegeringsbestämmelserna Allmänt Ärendehantering Ekonomiskt bistånd Öppenvårdsinsatser Placeringar och boende, barn och ungdom Placeringar och boende, vuxna Ersättningar till uppdragstagare, vårdgivare och andra aktörer Ersättning från enskild mm Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Insatser för funktionshindrade enligt LSS och SoL Familjerättsliga ärenden Yttrande Överklagande Ombud Avtal Överförmyndare Alkohollagen Lotterilag Tobakslag samt Lag om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare Lex Sarah

146 22. Dödsbo Övrigt

147 Allmänt om delegering Enligt 6 kap 37 kommunallagen (KL) får en nämnd, med vissa undantag, uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd i kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Beslut som fattas på delegering, ska enligt kommunallagen, rapporteras till nämnden. Vid brådskande beslut Nämnden har enligt 6 kap 39 KL rätt att uppdra åt ordförande eller annan ledamot i nämnden att fatta beslut i brådskande ärenden. Detta gäller bara ärenden som absolut måste avgöras och som är så brådskande att nämnden eller utskottet inte hinner sammankallas. Delegering på detta sätt bör i det yttersta undvikas särskilt i ärenden som gäller ansökan om tvångsvård. Utöver dessa bestämmelser finns regler i LVU och LVM som ger ordförande rätt att gå in och fatta beslut i vissa ärenden, s.k. kompletterande beslutanderätt. Syftet med bestämmelserna om kompletterande beslutanderätt är att det alltid ska finnas någon beslutsbehörig att tillgå. Samtliga beslut som fattas med stöd av kompletterande beslutanderätt ska anmälas till nämnden. Delegeringsbegränsningar i kommunallagen I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras enligt KL: ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, och vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Delegeringsbegränsningar i socialtjänstlagen I 10 kap 4 SoL finns en begränsning av socialnämndens delegationsrätt. Vissa beslut kan bara delegeras till utskott. Se vidare i delegeringsbestämmelserna. Ytterligare regler om delegering finns i 10 kap 5 SoL. Denna paragraf handlar i huvudsak om delegationsrätten avseende föräldrabalken. Se vidare i delegeringsbestämmelserna. 4

148 Förkortningar i delegeringsbestämmelserna AL Alkohollag (2010:1622) BrB Brottsbalk (1962:700) FB Föräldrabalk (1949:381) FvL Förvaltningslag (1986:223) KL Kommunallag (2017:725) KörkF Körkortsförordning (1998:980) LMA Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LUL Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare LVM Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall LVU Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga OSL Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) SFB Socialförsäkringsbalken (2010:110) SoF Socialtjänstförordning (2001:937) SoL Socialtjänstlag (2001:453) TF Tryckfrihetsförordning (1949:105) TL Tobakslag ((1993:581) UtlL Utlänningslag (2005:716) ÄB Ärvdabalk (1958:637) ÄktB Äktenskapsbalk (1987:230) 5

149 Delegeringsnivåer Genom beslut i socialnämnden (dnr SN 2012/0683) infördes system med numeriska delegeringsnivåer, enligt nedan. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 3a Nivå 3b Nivå 3c Nivå 4 Nivå 5 Nivå 5a Nivå 5b Nivå 5c Nivå 6 Nivå 6a Nivå 7 Socialnämnd (gäller i alla fall då ingen delegering har lämnats) Socialnämndens sociala utskott Tjänsteförrättande ordförande i socialnämnden (och i förekommande fall annan förordnad ledamot) Förvaltningschef Namngivna ordinarie ledamöter som förordnats att fatta beslut i vissa ärenden enligt LVU och LVM, där beslut inte kan avvaktas. Namngivna tjänstemän (VC samt EC inom verksamhetsområde Mottagning och utredning, socialsekreterare vid Sydostjouren) som förordnats att fatta beslut enl p LVU, där beslut inte kan avvaktas. Verksamhetschef, avdelningschef Enhetschef Föreståndare Socialsekreterare i jour/beredskap samt socialsekreterare vid Sydostjouren. Förvaltningssekreterare Socialsekreterare, LSS-handläggare, handläggare psykiskt funktionsnedsatta, alkoholhandläggare Boendeplanerare Assistent, socialassistent Nivåerna med markering a kan inte ersätta eller ersättas av annan funktion med samma delegeringsnivå men utan bokstavstillägg. Vid frånvaro, eller då det av annan anledning inte är lämpligt att fatta beslutet på den lägsta gällande delegeringsnivån, ska beslutet istället hänvisas till lägst närmast högre beslutsnivå. Nivå med markering b kan inte ersätta annan funktion med samma delegeringsnivå utan eller med annat bokstavstillägg men väl ersättas av delegat på samma delegeringsnivå, utan bokstavstillägg. Delegeringsnivå 3 b och c kan inte ersättas av annan funktion. Delegeringsnivå 5 c kan enbart fatta beslut i specifikt angivna delegeringsbeslut och ersätts av annan delegat enligt för aktuellt beslut gällande delegation. Namngivna ordinarie ledamöter som förordnats, se protokoll SN , samt Namngivna tjänstemän (inom verksamhetsområde Mottagning och utredning )som förordnats, se protokoll SN samt

150 1. Allmänt 1 2 Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Beslut i ärenden som är så brådskande att Socialnämndens eller Socialutskottets beslut inte kan avvaktas. 6 kap 39 KL. 3 Beslut att lämna ut allmän handling fattas av den som har handlingen i sin vård om inte viss befattningshavare enligt arbetsledning eller särskilt beslut skall göra detta. Anmäls vid närmast kommande sammanträde Se vidare dokument: Utlämnande av allmän handling i Verksamhetshandboken 3 4 Beslut att inte lämna ut allmän handling eller uppgift ur sådan till enskild eller annan myndighet samt uppställande av förbehåll i samband med utlämnande. Överklagande av annan myndighets beslut i ärende om utlämnande av allmän handling. 2 kap 14 TF 6 kap 2,3,4 OSL 10 kap 4,14 OSL 30 kap 20 OSL 2 kap 15 TF c 4 5 c 5 6 Beslut om sekretesskydd för anmälare Beslut att polisanmäla brott som hindrar nämndens verksamhet. 26 kap 5 OSL 10 kap 2, 25 OSL 12 kap 10 SoL i beredskap 5 c T.ex. hot, misshandel av personal och förstörelse av nämndens egendom 7 Beslut att anmäla misstänkt brott enligt bidragsbrottslagen 10 kap 28 OSL Bidragsbrottslagen c 7

151 Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Beslut om att till Polismyndigheten lämna uppgift som behövs för omedelbart polisiärt ingripande av 10 kap 20 OSL underårig. 12 kap 10 SoL Berörd personal brott. Beslut att till åklagar- eller Polismyndigheten anmäla samt att inte anmäla vissa brott som riktar sig mot underårig. Beslut om att till åklagar- eller Polismyndigheten lämna uppgift som angår misstanke om överlåtelse av narkotika eller dopningsmedel eller icke ringa fall av olovlig försäljning eller anskaffning av alkoholdrycker till underårig. Beslut om att till åklagar- eller Polismyndigheten lämna uppgift som angår misstanke om vissa grövre brott. Beslut att lämna eller inte lämna uppgift om enskild under 21 år till Polismyndigheten. Beslut att informera den som gjort anmälan, enl 14 kap 1 b SoL Beslut att inte informera den som gjort anmälan, enl 14 kap 1 b SoL Lämna uppgifter ang. en utlännings personliga förhållanden. Utlämnande av personuppgifter till statliga myndigheter avseende forskningsändamål. 10 kap 21 OSL 12 kap 10 SoL 5 10 kap 22 OSL 12 kap 10 SoL 4 10 kap 23 OSL 12 kap 10 SoL 4 10 kap 18 OSL 12 kap 10 SoL 26 kap 9 OSL 6 26 kap 9 OSL 5 5 c 5 17 kap 1 Utlänningslagen 5 12 kap 6 SoL 4 5 c Vid överhängande och allvarlig risk för den unges hälsa eller utveckling eller om den unge påträffas när han eller hon begår Vid brott mot liv och hälsa, misshandelsbrott, brott mot frihet och frid, olaga frihetsberövande, olaga tvång, sexualbrott, könsstympning. Gäller brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år eller försök till brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Förebyggande av brott 8

152 17 18 Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Avskrivning av ärende från vidare handläggning. 7 Avvisning av ärende (se även samt 22.4) 5 Vid återtagen ansökan eller annan situation då fortsatt utredning är obehövlig 5 kap 13 SOSFS 2014:5 När sökande saknar behörighet eller befogenhet att lämna ansökan Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, s Rättelse av skrivfel eller liknande 26 FvL Den som ansvarat för skrivningen 20 Beslut att, till Inspektionen för vård och omsorg, anmäla vissa skador och sjukdomar inom hälso- och sjukvården. Medicinskt ansvarig enl. 24 HSL 9

153 2. Ärendehantering Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Beslut om att utredning a. 7 a. ska inledas eller avslutas b. inte ska inledas b. 5 c. ska avslutas utan insats efter inkommen anmälan samt intern 11 kap 1 SoL c. 5 iakttagelse. 11 kap 1 a SoL Beslut om att kontakter och konsultationer får tas utan vårdnadshavarnas samtycke 11 kap 2 SoL 6 Beslut om att förlänga utredningstid 11 kap 2 SoL 2 Beslut om att förlänga utredningstid i avvaktan på SU-beslut 11 kap 2 SoL 4 Beslut att inte underrätta någon som berörs av en utredning enl. 11 kap 1, 2 SoL, under max 14 dagar. 11 kap 2 4 st 5 Beslut att inte underrätta någon som berörs av en utredning enl. 11 kap 1, 2 SoL, tid utöver inledande 14 dagar. 11 kap 2 4 st 2 Beslut att inleda eller avsluta uppföljning när utredning avslutats utan beslut om insats. 11 kap 4 a, c SoL 5 Beslut att inleda eller avsluta uppföljning efter att en placering upphört. 11 kap 4 b, c SoL 5 Beslut att tala med barn utan vårdnadshavares samtycke och utan att vårdnadshavare är närvarande. 11 kap 10 3 st SoL 5 Uppföljningen får som längst pågå i två månader. Uppföljningen får som längst pågå i två månader. 10

154 Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Beslut med anledning av ansökan enligt 2 a kap. 8 om insatser för person som önskar flytta till 2 a kap 8 p 2 SoL Beslutanderätten följer delegeringsnivå kommunen pga skyddsbehov. 4 kap 1 SoL för varje enskild insats. Begäran om överflyttning av ärendetill annan kommun 2 a kap 10 SoL 5 Ansökan hos Inspektionen för vård och omsorg om överflyttning av ärende 2 a kap 11 SoL 2 Beslut om samtycke till eller avvisande av mottagande av ärende från nämnd i annan kommun 2 a kap 10 SoL 2 11

155 3. Ekonomiskt bistånd Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar 1 Beslut om försörjningsstöd samt ekonomiskt bistånd till livsföring i övrigt enl. kommunens norm och riktlinjer. 4 kap 1 SoL 7 2 Omprövning av beslut enligt ovan 4 kap 1 SoL Delegat som fattat tidigare beslut 3 Beslut om försörjningsstöd samt ekonomiskt bistånd till livsföring i övrigt, inom ramen för tidigare fattat rambeslut, under högst 8 månader. 4 kap 1 SoL 7. 4 Beslut om försörjningsstöd samt ekonomiskt bistånd till livsföring i övrigt utöver normbelopp med a. högst 20 % av prisbasbelopp b. högst ett prisbasbelopp c. kostnad därutöver 4 kap 1 SoL Beslut om ekonomiskt bistånd utöver vad som avses i 4 kap 1 SoL. a. 7 b. 5 c a. högst ett prisbasbelopp b. kostnader därutöver 4 kap 2 SoL Beslut om bistånd i form av förmedling av egna medel 4 kap 1 SoL 5 Beslut om nedsättning av försörjningsstöd 4 kap 5 SoL 6 a. 5 b. 2 12

156 Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar 8 9 Kostnader i samband med öppenvårdsinsats a. högst 20 % av prisbasbelopp per person och år b. kostnader därutöver 4 kap 1 SoL Kostnader för enskilda under placering, vid omplacering eller flyttning från familjehem eller HVB a. upp till 20 % av prisbasbeloppet vid varje tillfälle b. om kostnad därutöver 4 kap 1 SoL a. 5 b. 2 Flyttat till 4.9. a. 5 b. 2 Flyttat till 5.15 resp Beslut om ersättning för barns kostnader för fritidsaktiviteter 4 a kap 1 SoL 6 Lagrum upphört att gälla. 11 Beslut om bistånd för utlänningar som avses i 1 1 st. 3 p, Lag om mottagande av asylsökande m.fl. 4 kap 1 SoL (3 3 st. LMA) 7 5 b Biståndet beslutas enligt 4:1 SoL. 13

157 4. Öppenvårdsinsatser Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Beslut om bistånd i form av öppenvårdsinsatser i egen regi a. bevilja bistånd b. avsluta bistånd 4 kap 1 SoL 3 kap 6 b 2 st 6 Beslut om in- och utskrivning i förvaltningens egna öppenvårdsinsatser 4 kap 1 SoL 5 Beslut om a. bistånd i form av stödkontakt med handläggare b. att avsluta biståndet 4 kap 1 SoL 5 Beslut om a. bistånd i form av kontaktperson eller kontaktfamilj b. att avsluta biståndet 4 kap 1 SoL 3 kap 6 b SoL Beslut om a. bistånd i form av kontaktperson vid umgänge/umgängesstöd b. att avsluta biståndet 4 kap 1 SoL Beslut om a. bistånd i form av särskilt kvalificerad kontaktperson b. att avsluta biståndet 3 kap 6 b 2 st SoL 6 Beslut om bistånd i form av öppenvård i extern regi a. bevilja bistånd b. avsluta bistånd 4 kap 1 SoL 4 a. 5 b. 6 a. 6 b. 6 Vid köp av särskilt kvalificerad KP är lägsta beslutsnivå 4. 8 Beslut om bistånd i form av öppna insatser för barn som har fyllt 15 år utan vårdnadshavarens samtycke. 3 kap 6 a 2 st SoL 4 kap 1 SoL 2 14

158 9 Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Kostnader i samband med öppenvårdsinsats a. högst 20 % av prisbasbelopp per person och år a. 5 b. kostnader därutöver 4 kap 1 SoL b. 2 Flyttat från

159 5. Placeringar och boende, barn och ungdom Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Beslut om bistånd i form av plats på externt HVB/stödboende a. under utredningstid max 4 mån. b. därutöver Beslut om bistånd i förvaltningens egna HVB eller stödboendeinsatser a. bevilja bistånd 4 kap 1 SoL 6 kap 1 SoL 4 kap 1 SoL 6 kap 1 SoL 5 b. avsluta bistånd Beslut att bevilja kompletterande biståndsinsatser av vård och behandlingskaraktär (ex. särskild programverksamhet) a. kostnad max 1 prisbasbelopp b. kostnad därutöver 4 kap 1 SoL Beslut om in- och utskrivning i förvaltningens egna a. HVB b. stödboende/övriga boende med tillsyn Beslut om bistånd i form av familjehemsplacering för stadigvarande vård och fostran. 4 kap 1 SoL 3 kap 11,14,15 SoF 4 kap 1 SoL 6 kap 6 SoL 2 Godkännande av kontrakterade jourhem 6 kap 6 3 st. SoL 2 Förlängning av avtal med kontrakterade jourhem 6 kap 6 3 st SoL 2 a. 4, 5 b b. 2 a. 5 b. 2 a. 5 a b. 5 5 b Kontrakt eller avtal avseende enskilda hem tecknas av enhetschef Ett beslut om att bereda en underårig vård i ett visst familjehem är att betrakta som ett medgivande enl. 6 kap 6 SoL Utredning av familjehem ska alltid ske. 16

160 Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Godkännande av tillfälliga hem under jourtiden 6 kap 6 3 st SoL 5 Beslut om tillfällig placering i familjehem eller annat enskilt hem (ej längre än 4 mån) 4 kap 1 SoL 5 Övervägande av om vård av underårig enl. SoL i annat hem än det egna fortfarande behövs 6 kap 8 SoL 2 Fastställande av ny/reviderad vårdplan i placeringsärende 11 kap 3 1 st SoL Övervägande av vårdnadsöverflyttning efter 3 års familjehemsplacering 6 kap 8 2 st. SoL 2 Beslut att godkänna utländsk myndighets placering av barn 6 kap 11 a SoL 2 Beslut att placera barn i ett annat land 6 kap 11 b SoL 2 Kostnader för enskilda under placering, vid omplacering eller flyttning från familjehem eller HVB a. upp till 20 % av prisbasbeloppet vid varje tillfälle b. om kostnad därutöver 4 kap 1 SoL Kostnader i samband med umgänge, för anhöriga till placerat barn, a. med max 10 % av prisbasbeloppet per månad b. kostnader därutöver 4 kap 2 SoL Samma delegat som fattar placeringsbeslutet a. 5 b. 2 Flyttat från Enligt riktlinjer för placerade barn och unga 17

161 6. Placeringar och boende, vuxna Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Beslut om bistånd i form av plats på förvaltningens egna HVB och stödboende (18-20 år) 4 kap 1 SoL 5 Förtydligande av tidigare rubricering Beslut om tillfälligt bistånd i form av plats på Aquarellen 4 kap 1 SoL 5 b Beslut att bevilja kompletterande biståndsinsatser av vård och behandlingskaraktär (ex. särskild programverksamhet) a. kostnad max 1 prisbasbelopp b. kostnad därutöver 4 kap 1 SoL Beslut om in- och utskrivning i förvaltningens egna HVB/stödboende 4 kap 1 SoL 3 kap 11, 14, 15 SoF Beslut om bistånd i form av plats på externt HVB och stödboende (18-20 år) a. under utredningstid max 2 mån. b. därutöver 4 kap 1 SoL Beslut om bistånd i form av placering i a. familjehem eller i annat enskilt hem enl. upprättat avtal max 2 mån 4 kap 1 SoL b. i övriga fall a. 5 b. 2 5 a (Utskrivning i brådskande fall på Smedbacken; tjänstgörande personal) a. 4 5 b b. 2 Förtydligande av tidigare rubricering a. 5 b. 2 18

162 Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Fastställande av ny/reviderad vårdplan i placeringsärende 11 kap 3 1 st SoL Samma delegat som fattar placeringsbeslutet Beslut om bistånd i form av långsiktig boendelösning i av Socialförvaltningen disponerad lägenhet/fastighet och upprättande av villkor för sådan uthyrning. 4 kap 1 SoL 5 Förtydligande av tidigare rubricering Beslut om bistånd i form av insats skyddat boende eller annat skydd. a. upp till 2 månader a. 5 Delegeringsnivå under a sänks från b. över 2 månader 4 kap 1 SoL b. 2 verksamhetschef till enhetschef Beslut om bistånd i form av kortsiktig boendelösning. 4 kap 1 SoL Beslut om uppsägning av hyresgäst, som innehar andrahandskontrakt i av Socialförvaltningen disponerad lägenhet/fastighet eller akutboende 4 kap 1 SoL 5 Kostnader för enskilda under placering, vid omplacering eller flyttning från familjehem eller HVB a. upp till 20 % av prisbasbeloppet vid varje tillfälle b. om kostnad därutöver 4 kap 1 SoL 5 5 b a. 5 b. 2 Flyttat från

163 7. Ersättningar till uppdragstagare, vårdgivare och andra aktörer Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Beslut om ersättningar till familjehem Arvode a. enligt SKL:s rekommenderade grundarvode b. enligt SKL:s rekommendationer upp till 160 % av prisbasbeloppet (under ett år) c. kostnader därutöver Beslut om ersättningar till familjehem Omkostnad a. enligt socialnämndens riktlinjer b. beslut om särskilda kostnader upp till 20 % av prisbasbeloppet vid ett tillfälle per år c. kostnader därutöver Beslut om ersättningar till familjehem Förlorad arbetsinkomst a. ersättning för förlorad arbetsinkomst upp till 2 dgr/mån b. ersättning för förlorad arbetsinkomst max 3 månader c. ersättning för förlorad arbetsinkomst, för ej kontrakterade jourhem, upp till en nivå motsvarande 65 % av prisbasbeloppet/månad. d. kostnader därutöver a. 6 b. 5 c. 2 a. 6 b. 5 c 2 a. 6 b. 5 c. 5 d. 2 20

164 Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Beslut om ersättning till kontaktperson/kontaktfamilj a. enl. SKL:s rekommendationer b. därutöver Handledning till uppdragstagare a. extern handledning upp till 6 tillfällen b. därutöver Beslut om ersättning till särskildförordnad vårdnadshavare, som tidigare varit familjehemsföräldrar. a. enl. tidigare gällande ersättningsnivå. b. därutöver 6 kap 11 SoL Beslut om ersättning till vårdgivare inom hälso- och sjukvård och andra aktörer vid placering (t ex skola) a. beslut om särskilda kostnader upp till 20 % av prisbasbeloppet vid ett tillfälle per år b. kostnader därutöver a. 6 b. 2 a. 5 b. 4 a. 6 b. 2 a. 5 b. 2 21

165 8. Ersättning från enskild mm Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Beslut om ersättning från den enskilde när bistånd ges i form av plats i HVB eller i familjehem (vuxna). Beslut att nämnden i stället för vårdnadshavare ska uppbära underhållsbidrag Beslut om ersättning från föräldrar vars barn är under 18 år och får omvårdnad i ett annat hem än det egna. Beslut att återkräva ekonomiskt bistånd enl. 4 kap 1 SoL 8 kap 1 1 st. SoL 6 kap 1 SoF 6 8 kap 1 2 st. SoL 6 kap 2 1 st. SoF 6 kap 2-4 SoF 20 LSS 6 9 kap 1 SoL 9 kap 2 SoL 2 Beslut att hos förvaltningsrätten föra talan om återkrav enl. 8 kap 1 SoL, samt 9 kap 1 och 2 SoL 9 kap 3 SoL Beslut att helt eller delvis efterge ersättningsskyldighet enl. 8 kap 1, 9 kap 1 och 2 SoL. a. högst ett prisbasbelopp b. därutöver 9 kap 4 SoL Beslut att helt eller delvis efterge ersättningsskyldighet enligt 20 LSS a. högst ett prisbasbelopp b. därutöver 20 LSS a. 5 b. 2 a. 5 b. 2 22

166 Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Beslut om nedsättning eller avskriv ning av fordran (redan debiterade avgifter) för vård på Södertull a. upp till 20 % av prisbasbeloppet b. därutöver Beslut om nedsättning eller avskrivning av fordran (redan debiterade avgifter) för magasinering av möbler a. upp till 20 % av prisbasbeloppet b. därutöver Beslut om nedsättning eller avskrivning av hyresskuld för övergångsbostad. a. upp till 20 % av prisbasbeloppet b. därutöver a. 5 b. 2 a. 5 b. 2 a. 5 b. 2 23

167 9. Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) 1 2 Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Beslut om ansökan hos förvaltningsrätten om vård enl. LVU 4 LVU 2 Beslut om omedelbart omhändertagande 6 LVU Beslut om omedelbart omhändertagande 6 1 och 2 st. LVU Beslut att hos förvaltningsrätten ansöka om förlängning av utredningstiden 8 LVU 5 3 i brådskande fall 3b i brådskande fall Beslut om upphörande av omedelbart omhändertagande 9 3 st. LVU 3 i brådskande fall Beslut om hur vården skall ordnas och var den unge skall vistas under vårdtiden 11 1 st. LVU 2 Beslut om hur vården skall ordnas och var den unge skall vistas under vårdtiden 11 1 och 3 st. LVU Beslut om att den unge får vistas i sitt eget hem under vårdtiden 11 2 st. LVU 2 (Kompletterande beslutanderätt) 3 i brådskande fall 3 b i brådskande fall (Kompletterande beslutanderätt) 9 10 Beslut om att den unge får vistas i sitt eget hem under vårdtiden 11 2 och 3 st. LVU Beslut rörande den unges personliga förhållanden i den mån beslutet inte är att hänföra till 11 1 och 2 st. LVU 11 4 st. LVU 6 3 i brådskande fall 3 b i brådskande fall (Kompletterande beslutanderätt) 24

168 Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Övervägande om vård med stöd av 2 LVU fortfarande behövs 13 1 och 2 st. LVU 2 Övervägande om överflyttning av vårdnaden efter 3 års familjehemsplacering st. LVU 2 Prövning om vård med stöd av 3 LVU skall upphöra och 3 st. LVU 2 14 Beslut om hur rätt till umgänge med den unge skall utövas a. när överenskommelse inte kan nås med föräldrar eller vårdnadshavare b. när överenskommelse inte kan nås med föräldrar eller vårdnadshavare och SN:s beslut inte kan avvaktas st. 1 p LVU a. 1 b. 3 Beslut om att den unges vistelseort inte skall röjas för föräldrar eller vårdnadshavare 1 15 a. i brådskande fall när SN:s beslut inte kan avvaktas st. 2 p LVU 16 Övervägande om beslut om umgänge eller hemlighållande av vistelseort enl st. 1 och 2 p fortfarande behövs 14 3 st. LVU 2 17 Beslut om att vården skall upphöra 21 1 st. LVU 2 18 Beslut om regelbunden kontakt med särskilt utsedd kontaktperson eller deltagande i behandling i öppna former inom socialtjänsten 22 1 st. 1 och 2 p LVU 2 a. 3 25

169 Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Prövning om beslut om förebyggande insats enl st. LVU skall upphöra st. LVU 2 Beslut om att förebyggande insats enl st. LVU skall upphöra st. LVU 2 Beslut att ansöka hos förvaltningsrätten om flyttningsförbud. 24 LVU 2 Övervägande om flyttningsförbud fortfarande behövs st. LVU 2 23 Beslut om att flyttningsförbud skall upphöra st. LVU 2 24 Beslut om tillfälligt flyttningsförbud. 27 1, 2 st. LVU 2 25 Beslut om tillfälligt flyttningsförbud. 27 1, 2 st. LVU Beslut om att tillfälligt flyttningsförbud skall upphöra st. LVU 2 Beslut om den unges umgänge med förälder eller vårdnadshavare efter beslut om flyttningsförbud eller tillfälligt flyttningsförbud när överenskommelse inte kan nås st. LVU 2 28 Beslut om läkarundersökning 32 LVU Beslut att begära biträde av polis för att genomföra läkarundersökning 43 1 p LVU 2 3 i brådskande fall 3 b i brådskande fall (Kompletterande beslutanderätt) Beslut att begära biträde av polis för att genomföra läkarundersökning p LVU 3 i brådskande fall OBS Endast tjänsteförättande ordförande 26

170 Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar 31 Beslut att begära biträde av polis för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande med stöd av LVU p LVU 3 b i brådskande fall 3 c i brådskande fall (Kompletterande beslutanderätt) 32 Beslut att återkalla begäran om biträde av polis. Samma delegat som fattat det ursprungliga beslutet 33 Begäran om eller medgivande till utskrivning fr. HVB då vården ges med stöd av LVU. 3 kap 14 2 st. SoF 5 27

171 10. Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Beslut att inleda utredning om tvångsvård 7 LVM 6 Beslut att inte inleda utredning eller att påbörjad utredning skall läggas ned alternativt övergå i en utredning enl.11 kap 1 SoL 7 LVM 5 Beslut om läkarundersökning samt utse läkare för undersökningen. 9 LVM 5 Beslut om ansökan hos förvaltningsrätten om vård enl. LVM 11 LVM 2 Beslut om omedelbart omhändertagande 13 1 st. LVM 2 Beslut om omedelbart omhändertagande 13 2 st. LVM Beslut om att omedelbart omhändertagande skall upphöra 18 b LVM 2 3 i brådskande fall 3 b i brådskande fall (Kompletterande beslutanderätt) 8 Ansökan om förlängd utredningstid 38 2 st. LVM Beslut om att begära polishandräckning för att föra en missbrukare till läkarundersökning. Beslut om att begära polishandräckning för att genomföra beslut om vård eller omedelbart omhändertagande st. LVM 45 2 st. LVM 5 5 b 5 5 b 28

172 11. Insatser för funktionshindrade enligt LSS och SoL 1 2 Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Bistånd i form av avlösarservice för barn och ungdom 0-20 år SoL (avser fysiskt funktionshindrade) 4 kap 1 SoL 6 Beslut om bistånd till psykiskt funktionshindrade i form av a. särskilt boende b. sysselsättning (ex Gumsen, individuell placering) 4 kap 1 SoL 3 Bistånd i form av matdistribution 4 kap 1 SoL 5 4 Beslut om bistånd i form av boendestöd (enl. kommunens riktlinjer) 4 kap 1 SoL a. 6 b. 6 Beslut om sökande tillhör lagens personkrets 1 LSS 6 Beslut om biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del som inte täcks av beslut enligt 51 kap SFB a. upp till 60 tim./v b. över 60 tim./v a. 6 c. assistansbeslut i kombination b. 2 med korttidsvistelse 9 2 LSS c. 2 Nivåbestämning under a och b ändrad från 40 till 60 tim/v 29

173 Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Beslut om ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans enl 9 2 LSS a. för merkostnad vid ordinarie personlig assistents sjukfrånvaro b. upp till av kommunen fastställt timbelopp c. begäran om komplettering vid ofullständig ansökan om och/eller redovisning av faktiska kostnader upp till Försäkringskassans schablonersättning. 9 2 LSS Ekonomiassistent Godkännande av redovisade faktiska kostnader av ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans enl LSS, upp till Försäkringskassans schablonersättning. 9 2 LSS 4 Avser Avdelningschef ekonomi Beslut om avvisande av ansökan om ekonomiskt stöd till faktiska kostnader för personlig assistans enl LSS upp till Försäkringskassans schablonersättning, vid ej inkommen redovisning efter begäran om komplettering eller vid ofullständig redovisning. 9 2 LSS 4 Avser Avdelningschef ekonomi Beslut om avslag på ansökan om ekonomiskt stöd till faktiska kostnader för personlig assistans enl LSS upp till Försäkringskassans schablonersättning, vid fullständig men ej godkänd redovisning. 9 2 LSS 3a 30

174 11 12 Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Beslut att utbetala assistansersättning till annan person än den som är berättigad till insatsen. 11 LSS 5 Beslut om ledsagarservice a. upp till 12 tim./v b. över 12 tim./v c. i kombination med bostad med särskild service eller boendestöd 9 3 LSS 13 Beslut om biträde av kontaktperson (alla personkretsar) 9 4 LSS 6 14 Beslut om avlösarservice i hemmet 9 5 LSS Beslut om korttidsvistelse i form av a. stödfamilj b. korttidshem (inom kommunen) c. lägervistelse d. korttidsvistelse + personlig assistans 9 6 LSS Beslut om korttidstillsyn för skolungdom över 12 år (inom kommunen) 9 7 LSS 6 a. 6 b. 5 c. 5 a. 6 b. 6 c. 5 d. 2 Beslut om boende i familjehem, bostad med särskild service för barn och ungdomar.(inom kommunen) 9 8 LSS 2 Beslut om bostad med särskild service för vuxna.(inom kommunen) 9 9 LSS 5 (samråd med boendeplanerare) Beslut om daglig verksamhet (inom kommunen) 9 10 LSS 6 Beslut om köp av insats i annan kommun eller hos annan vårdgivare 17 LSS 4 Avser de fall då brukaren är egen arbetsgivare. Nivåbestämning under a och b ändrad från 7 till 12 tim/v. Ny punkt under c. Delegeringsnivå ändrad från handläggare till enhetschef. Samrådskrav borttaget. 21 Förhandsbesked om rätten till insatser för person som har för avsikt att bosätta sig i kommunen. 16 LSS Följer delegering för det beslut som begärs. 31

175 22 Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Beslut om bistånd till person som önskar flytta till kommunen och som pga. funktionsned-sättning har ett varaktigt behov av omfattande vård- och Beslutanderätten följer delegeringsnivå omsorgsinsatser. 2 a kap 8 p 1 SoL för varje enskild insats. 32

176 12. Familjerättsliga ärenden Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Godkännande av faderskapsbekräftelse a. vid samboende b. i övriga fall 1 kap 4 FB Godkännande av föräldraskapsbekräftelse a. vid samboende b. i övriga fall 1 kap 9 FB Beslut om att inleda utredning om fastställande av faderskap när dom eller bekräftelse finns och faderskapet kan ifrågasättas. 2 kap 1 FB 6 Beslut om att återuppta nedlagd utredning. 2 kap 1 FB 6 Beslut om att inleda utredning om fastställande av föräldraskap när dom eller bekräftelse finns och faderskapet kan ifrågasättas. 2 kap 8 a, 9 FB 6 a. 7 b. 6 a. 7 b. 6 6 Beslut om att inleda utredning om någon annan än den som är gift med barnets moder kan vara far alt. förälder till barnet, enl. 1 kap 9 FB. 2 kap 9 1 st. FB 6 33

177 Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Beslut att väcka och föra talan i mål om faderskap där föräldrarna är gifta. 2 kap 9 FB 6 Beslut att väcka och föra talan i mål om faderskap. 3 kap 5 FB 6 Beslut att väcka och föra talan i mål om föräldraskap. 3 kap 14 FB 6 Beslut om medgivande till en åtgärd till stöd för ett barn mot en av vårdnadshavarnas vilja. 6 kap 13 a FB 2 Beslut att godkänna föräldrars avtal om vårdnad, boende och umgänge. Beslut att ej godkänna föräldrarsavtal om vårdnad, boende och umgänge. 6 kap 6 2 st. 14 a 2 st. 15 a 3 st. FB 6 Verkställa domstolens beslut om umgängesstöd 6 kap 15 c 3 st. FB 6 Beslut att utse utredare i vårdnad, boende- och umgängesutredningar 6 kap 19 FB 5 Lämna upplysningar till rätten i mål eller ärende om vårdnad, boende och umgänge. 6 kap 19, 20 FB 6 På uppdrag av rätten verkställa ytterligare utredning i mål eller ärende om vårdnad eller umgänge. 6 kap 19 FB 6 Beslut att utse handläggare i verkställighetsmål rörande vårdnad, boende och umgänge. 21 kap 2 FB 5 6 kap 14 a, 2 st. 15 a 3 st. FB 6 Beslutet kan inte överklagas 34

178 Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Medgivande att ta emot ett barn med hemvist utomlands i syfte att adoptera. 6 kap 6,12 SoL 2 Återkallelse av medgivande till adoption 6 kap 13 SoL 2 Samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta. 6 kap 14 SoL 6 Förlängning av utredningstid för samtycke till adoption. 6 kap 14 SoL 2 22 Beslut att ej lämna samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta. 6 kap 14 SoL 2 35

179 13. Yttrande Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Beslut att avge yttrande till åklagarmyndighet beträffande den som vårdats enl. LVM. 31 kap 2 BrB 46 LVM 5 Lämna upplysningar till annan myndighet om utbetald ekonomisk hjälp. 12 kap 7 SoL 6 Lämna upplysningar till omsorgsnämnden. 12 kap 7 2 st. SoL 6 Skyldighet att underrätta åklagarkammaren om upprättad vårdplan inte kommit till stånd eller inte fullföljts. 12 kap 8 SoL 6 Skyldighet att underrätta åklagarkammaren då föreskrift inte följts. 12 kap 8 SoL 6 Anmälan om nya drogvanor till Folkhälsomyndigheten. 12 kap 9 SoL 6 Yttrande till tillsynsmyndighet a. övergripande tillsyn a. 1 b. i övriga fall 13 kap SoL b. 2 Yttrande till åklagarkammaren innan åklagare fattar beslut i åtalsfrågan. 11 LuL 6 9 Yttrande till åklagare med anledning av ev. utredning beträffande den som är under 15 år. 31 och 33 LuL 5 10 Begäran hos åklagare om förande av bevistalan 38 LuL 5 11 Yttrande enl. namnlagen 45, 46 Namnlagen 6 36

180 Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Upplysningar i vapenärende Uppgifter får endast lämnas ut om den enskilde har samtyckt till det. (JO 1983/84 s. 188 f) 6 Yttrande till åklagare ang. äktenskapsskillnad 5 kap 5 ÄktB 5 Yttrande beträffande äktenskapsdispens. 15 kap 1 ÄktB 6 15 Yttrande i körkortsärende 16 Yttrande till passmyndighet vid utfärdande av pass utan vårdnadshavares medgivande. 3 kap 8 5 kap 2 KörkF st. Passförordningen 5 17 Yttrande med anledning av remisser mm. Dock ej till kommunfullmäktige. 3 a 18 Yttrande till allmän förvaltningsdomstol i ärenden rörande vård enligt LVU. 2 37

181 14. Överklagande Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar 1 Omprövning av beslut 27 FvL Delegat i ursprungsbeslut Avvisning av skrivelse med överklagande av delegats beslut. Avvisning av för sent inkomna överklaganden. Yttrande till förvaltningsdomstol med anledning av överklagat beslut. Yttrande till förvaltningsdomstol med anledning av överklagat beslut i alkohollagsärenden. Beslut att överklaga dom i förvaltningsdomstol till högre rättsinstans. Beslut att överklaga dom i förvaltningsdomstol till högre rättsinstans i alkohollagsärenden. Beslut att överklaga Migrationsverkets beslut om avslag på statlig ersättning för flyktingmottagande st. FvL 24 1 FvL Överklagande av Inspektionen för vård och omsorgs beslut om överflyttande av ärende 16 kap 4 SoL c 5 5 c Delegat som fattat det ursprungliga beslutet 3 i brådskande fall Närmast överordnad den delegat som fattat beslutet. När SU fattat beslut i ärende är det SU som fattar beslut om att överklaga. 3 i brådskande fall 5 5 c 38

182 15. Ombud 1 2 Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Beslut att utfärda fullmakt i ärende vid domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av andra slag. 10 kap 2 SoL 5 Beslut om att utse ombud för socialnämnden i ärenden eller vid allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol. 10 kap 2 SoL 5 3 Avvisande av ombud 9 FvL 2 5 i brådskande fall 39

183 16. Avtal Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Teckna avtal med hyresvärd att SN står som garant för enskilds hyresinbetalningar a. gällande upp till 2 år b. därutöver Teckna hyresavtal mellan SN och fastighetsägare a. när avtalstiden är längre än 5 år (max x år, därefter Kommunfullm) b. hyreskontrakt för verksamheterna c. övriga fall (övergångsbostäder) Teckna hyresavtal mellan socialnämnd och omsorgstagare vid blockförhyrning. a. 3 b. 2 a. 3 b. (4) enbart administrativ chef c. 5 6 a 4 5 Teckna hyresavtal mellan SN och fastighetsägare gällande avtal med uppsägningstid upp till 3 månader inom LSS-verksamheten. Beslut att ingå lokal överenskommelse där det redan har ingåtts en övergripande samverkansöverenskommelse. 6 a 3 a 6 Sluta avtal eller säga upp avtal, i övriga fall än ovan angivna. Enligt gällande firmateckningsrätt för socialnämnden. 40

184 17. Överförmyndare Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Beslut om anmälan till överförmyndaren om behov av god man eller förvaltare för någon. Beslut om anmälan till överförmyndaren om att behov av god man eller förvaltare för någon inte föreligger. 5 kap 3 1 p SoF 15 6 p LSS 6 5 kap 3 2 p SoF 15 6 p LSS 6 Beslut om anmälan till överförmyndaren om förhållanden talar för att en förälder inte kommer att förvalta sitt barns egendom på ett betryggande sätt. 5 kap 3 3 p SoF 6 41

185 18. Alkohollagen Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Alla beslut som inte är delegerade till tjänsteman enligt punkterna nedan delegeras till SU Ändring av tidigare meddelat permanent serveringstillstånd avseende serveringslokal, alkoholdryck och serveringstid inom normaltid ( ) 8 kap AL 6 Ändring av serveringstiden utöver normaltiden 8 kap AL 6 Beslut om stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten till slutet sällskap till catering för slutet sällskap 8 kap AL 6 Beslut gällande ansökan om tillfälligt serveringstillstånd till allmän heten vid enstaka tillfällen eller tidsperiod 8 kap AL 6 Beslut gällande ansökan om tillfälligt serveringstillstånd till slutna sällskap vid enstaka tillfällen eller tidsperiod 8 kap AL 6 6 Avskrivning av ansökan och avvisning 8 kap 2 AL 6 42

186 Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Godkännande av lokal avseende cateringsverksamhet för slutna sällskap, som har meddelats stadigvarande serveringstillstånd. 8 kap 4 AL 6 Beslut om särskilt tillstånd för provsmakning vid tillverkningsstället. 8 kap AL 6 Beslut om tillfälligt tillstånd för provsmakning riktat till allmänheten 8 kap 6 AL 6 Beslut om nedsättning och avskrivning av ansöknings- och tillsynsavgift 8 kap 10 1, 2 st. AL 3 a Ansvar för genomförande av kunskapsprov 8 kap 12 AL 6 Beslut i ärenden rörande tillfälligt serveringstillstånd avseende gemensamt serveringsområde. 8 kap 14 AL 6 Administrativa åtgärder enl. 9 kap 17, 18, 19 AL 13 brådskande ärenden 9 kap AL 3 14 Återkallelse av serveringstillstånd pga. avslutad/upphörd serverings verksamhet 9 kap AL 6 15 Beslut att inleda tillsynsutredning 9 kap 2 AL 6 16 Beslut att avskriva tillsynsutredning 9 kap 2 AL 6 17 Beslut att konkursbo får fortsätta rörelse 9 kap 12 AL 6 43

187 18 19 Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Beslut om att meddela en innehavare av serveringstillstånd en erinran. 9 kap 17 AL 3 a Beslut att utse ombud för SN gällande ärenden enl. Alkohollagen 9 FvL 3 a 44

188 19. Lotterilag Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar 1 Yttrande till Lotteriinspektionen Tobakslag samt Lag om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Alla beslut som inte är delegerade till tjänsteman enligt punkterna nedan delegeras till SU 1 Omhändertagande av tobaksvara 21 TL Begäran om upplysningar och varuprov vid tillsyn Begära polismyndighetens hjälp vid tillsyn 22 TL, 35 Lag m elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare 6 23 TL, 39 Lag m elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare 6 45

189 1 21. Lex Sarah Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Ta emot rapport om missförhållanden 2 Beslut om omedelbara åtgärder 3 Beslut om händelsen är att betrakta som ett allvarligt missförhållande eller risk för ett allvarligt missförhållande. 4 Beslut om åtgärder. Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg om allvarligt missförhållande eller risk för 5 ett allvarligt missförhållande. 14 kap 3 SoL 24 b LSS 5 14 kap 6 SoL 24 e LSS 5 14 kap 7 SoL 24 f LSS 3 a 14 kap 6 SoL 24 e LSS 5 14 kap 7 SoL 24 f LSS Dödsbo Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar 1 Beslut att ordna gravsättning 5 kap 2 Begravningslagen 5 2 Ta hand om dödsbos egendom 18 kap 2 2 st. ÄB 5 3 Dödsboanmälan till Skatteverket 20 kap 8 a ÄB 7 4 Avvisning av ansökan om dödsboanmälan, då förutsättningar inte är uppfyllda. 20 kap 8 a ÄB 7 46

190 23. Övrigt Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Ansökan om betalningsföreläggande och handräckning samt överlämnande av mål till tingsrätt ang. obetalda hyror för socialtjänstens bostäder. Ansöka samt yttra sig i ärenden om offentligt biträde Uppgiftslämnande till smittskyddsläkare 4 Anmälan enl. smittskyddslagen 5 Förfrågan i belastningsregistret , 3 och 33 Lag om betalningsföreläggande och handräckning. 5 3 lag om offentligt biträde, 3 förordningen om offentligt biträde 6 6 kap 9 Smittskyddslagen 5 6 kap 12 Smittskyddslagen p Förordning om belastningsregister 7 Beslut om deltagande i kurser och konferenser för förtroendevalda. 3 Beslut om framställning till CSN om ändring av betalningsmottagare för studiehjälp när barn och ungdom är placerade utanför det 2 kap 33 2 st egna hemmet. Studiestödsförordningen 6 Beslut om framställning till FK om ändring av betalningsmottagare för allmänt barnbidrag när barn och ungdom är placerade utanför det egna hemmet. 106 kap 6, 7 SFB 6 47

191 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johnny Lesseur SN 2017/ Socialnämnden Tillsynsanmälan till IVO - tillsynsmyndighetens ställningstagande Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut i ärendet. Bakgrund Socialnämnden beslutade ( 224) att lämna tillsynsanmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), rörande oacceptabelt lång väntetid för neuropsykiatrisk utredning vid Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vid sjukhuset i Växjö. IVO har meddelat att man under 2018 kommer att inleda tillsyn avseende BUP i Region Kronoberg. Socialnämndens uppgifter kan komma att användas som underlag i tillsynen. Det specifika klagomålet har dessutom vidarebefordrats av tillsynsmyndigheten till Region Kronoberg, för hantering inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Med hänvisning till dessa åtgärder, har IVO beslutat att avsluta tillsynsärendet. Johnny Lesseur Förvaltningssekreterare Cecilia Frid Socialchef Bilaga IVO:s ställningstagande kring dina uppgifter, dnr / Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx Johnny.Lesseur@kalmar.se

192

193 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kerstin Lagerlund SN 2018/ Socialnämnden Rapport intern- och externrevision 2017 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen. Bakgrund Kalmar kommun har ett kvalitetsledningssystem och ett miljöledningssystem som är ISO certifierade enligt ISO 9001 respektive ISO Varje år sker intern- och externrevision av dessa system. I bilaga finns en sammanställning av de 27 internrevisioner som förvaltningen utförde under I samma dokument redovisas de externrevisioner som gjordes på fyra av förvaltningens enheter. Som ett komplement till denna sammanställning bifogas externrevisorernas sammanfattande bedömning av den revision som gjordes av socialförvaltningens ledning. Kerstin Lagerlund Verksamhetsutvecklare Cecilia Frid Socialchef Bilagor 1 Sammanställning intern- och externrevision Externrevisorernas sammanfattande bedömning av socialförvaltningen Socialförvaltningen Verksamhetsutveckling Tel vx kerstin.lagerlund@kalmar.se

194 Område Avvikelser i internrevision 2017 Område Avvikelser i externrevision 2017 Mottagning och utredning (5 st) Barnahus, Barn och familj 111, Försörjningsstöd 102, Utredningsenheten funktionsnedsättning, Placeringsenheten Mål förvaltningens mål inte är kända. Visionshuset har ej använts som stöd att göra målen kända Verksamhetsbeskrivningar verksamhetsbeskrivningar insaktuella Försörjningsstöd Kompetensutveckling Introduktion av nyanställda dokumenteras inte Riskanalyser Riskanalys med åtgärder kunde inte visas Mall för Arbetsplatsträff Den gemensamma mallen för arbetsplatsträffar används inte Insats barn och familj (4 st) EKB Mobila teamet Söder, Torpet, Björkenäsvägen, Familjerådgivningen Processer processbeskrivningar saknas Mål förvaltningens mål inte är kända. Visionshuset har ej använts som stöd att göra målen kända Avvikelser det är för liten kännedom om "Tyck till" - varför det kan förmodas att syftet med att arbeta med avvikelser, synpunkter och klagomål också är det Riskbaserat tänkande arbete med riskbaserat tänkande behöver implementeras ytterligare, speciellt på strukturell nivå (på individ/brukarnivå gör många verksamheter riskanalyser) Mall för Arbetsplatsträff kommungemensam APT- mall används inte (ofta görs egna varianter och mötena blandas samman med personalmöten, trots att APT är en egen mötesform) Lindebo Temperaturkontroll Temperaturkontroller av livsmedel har inte dokumenterats enligt rutin under Genomförandeplan Stickprov på genomförandeplan visar att uppföljning i Social journal inte är genomförd på den tid som angetts i genomförande planen samt att det är svårt att koppla ihop noteringen i genomförandeplanen om vad som skall följas upp med kommenterar i social journal. Riskanalys Riskanalyser är inte genomförda fullt ut Mall för Arbetsplatsträff Den gemensamma mallen för arbetsplatsträffar används inte

195 Insatser funktionsnedsättning (14 st) Dag- kväll och nattpatrullen, Handgjort, HSL-teamet, Jollen, Krafslösa, Kristallen, Ljusstaden, Mobilcenter, Sjöbjörnen, Solrum, Tingby, Tågabo, Täljstenen, Slussen, Processer befintliga processer används ej Mål förvaltningens mål inte är kända. Visionshuset har ej använts som stöd att göra målen kända Avvikelser det är för liten kännedom om "Tyck till" - varför det kan förmodas att syftet med att arbeta med avvikelser, synpunkter och klagomål också är det Verksamhetsbeskrivningar verksamhetsbeskrivningar inte beskriver nödvändig kompetens Riskbaserat tänkande arbete med riskbaserat tänkande behöver implementeras ytterligare, speciellt på strukturell nivå (på individ/brukarnivå gör många verksamheter riskanalyser) Mall för Arbetsplatsträff kommungemensam APT- mall används inte (ofta görs egna varianter och mötena blandas samman med personalmöten, trots att APT är en egen mötesform) Introduktion av nyanställda den kommungemensamma rutinen för att introducera medarbetare används inte Lillgången Introduktion av nyanställda Introduktions av nyanställda dokumenteras inte. Mall för Arbetsplatsträff Den gemensamma mallen för arbetsplatsträffar används inte. Insatser missbruk och socialpsykiatri (4 st) Boendeplanering, Boendestöd Mellersta, Servicebostad Söder, Servicebostad Småland Mål förvaltningens mål inte är kända. Visionshuset har ej använts som stöd att göra målen kända Servicebostad Norr Uppföljning mål Uppföljning av mål inte genomfört fullt ut i Hypergene. Riskanalys Riskanalyser är inte genomförda fullt ut. Mall för Arbetsplatsträff Den gemensamma mallen för arbetsplatsträffar används inte.

196 Externrevisorernas sammanfattande bedömning SOCIALFÖRVALTNINGEN Ledarskap Förvaltningschefen har tagit ett mer direkt ansvar för att leda ledningens genomgång och arbetet med ledningssystemet mot respektive verksamhetsområde. Lagefterlevnad och myndighetskontakter Förändringar i lagstiftning tas upp regelbundet på ledningens genomgång. Hantering av risker och möjligheter På förvaltningsnivå har man genomfört en riskbedömning utifrån den centrala rutin som finns "Riskanalys och intern kontrollplan". Riskhanteringen har kommit olika långt på de besökta enheterna. Se avvikelser. Processer Förvaltningen är inne i slutskedet av ett förändringsarbete där man identifierat processer vilket har lett till att man kommer att fokusera på de processer som går igenom hela verksamheten, t.ex. ett ärende från början till slutet. Enheterna har en verksamhetsbeskrivning eller en processpecifikation som beskriver uppdraget. Organisation, resurser och kompetens Man är mitt uppe i en process där man håller på att se över processer och organisationen. I nuläget är organisationen tydligt beskriven i ett organisationsschema. Kompetens hanteras främst genom medarbetarsamtal där chefen går igenom de kompetensbehov som finns för respektive medarbetare. Förbättringsförslag: Kan vara bra att ta en kopia på medarbetarnas körkort (om man skall köra bil i tjänsten) när men genomför en introduktion. Mål och handlingsplaner Mål och indikatorer för processer finns på förvaltningsnivå och enhetsnivå och följs upp i Hypergene. Dokumenthantering Förbättringsförslag: Tänk på att alla dokument som tas bra, blanketter, rutiner osv. skall märkas med namn och datum Miljöarbete Varje enhet arbetar aktivt med miljöarbetet och har fokus på transporter och avfallshantering.

197 Stickprov i brandskyddspärmar ute på enheter visar att det systematiska brandskyddsarbetet hanteras på ett bra sätt. Förbättringsförslag: Om ni kör egna transporter med farligt avfall tänk på att ni skall skriva anteckningar om avfallstyper och mängder. Tänk på att alltid sätta datum brandskyddsprotokoll. Avvikelser Avvikelser kan komma in på flera lika sätt t.ex. genom tyck till, via e-post. Dessa dokumenteras sedan i Streamflow och hanteras av ansvarig chef. Själva hanteringen är enligt personalen ganska krånglig och det är svårt att söka efter avvikelser i efterhand. HSL-avvikelser hanteras av sjuksköterska och MAS. Avvikelser tas upp i ledningens genomgång på respektive verksamhetsområde. På enheterna hanteras ofta avvikelser genom noteringar i social journal. Interna revisioner Intern revision har genomförts på 27 stycken enheter under hösten. Väl genomförda revisioner där man har identifierat både relevanta förbättringsförslag och avvikelser. Förbättringsförslag: Man har tagit fram en revisionsplan som visar vilket år respektive enhet skall besökas så under kommande år. Denna lista skulle man kunna använda för att göra noteringar om resultat från tidigare interna revisioner, externa revisioner, rapporterade avvikelser, Lex Sara anmälningar och andra faktorer som bedöms vara av intresse. Den sammantagna bedömningen av dessa faktorer kan sedan ligga till grund för vilka enheter som man kommer att genomföra interna revisioner på. Vissa enheter kan behöva revision mer frekvent av olika anledningar medan vissa enheter har revisioner mer sällan. Ledningens genomgång Senaste protokollet i förvaltningsledningen genomfördes Ledningens genomgång genomförs varje månad på förvaltningsnivå sedan en tid tillbaka och nu har man även börjat med detta på respektive verksamhetsområde. Förbättringsförslag: I stort sett bra hantering men i vissa fall kan man i högre utsträckning ange resultat av diskussioner.

198 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert SN 2016/ Socialnämnden Preliminärt bokslut 2017 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut i samband med informationen. Bakgrund Räkenskapsåret 2017 avslutas inte förrän i slutet av januari Vid sammanträdet informeras därför socialnämnden muntligt om det preliminära bokslutsresultatet. Vid sammanträdet i februari presenteras Socialnämndens årsrapport för Kristina Appert Administrativ chef Cecilia Frid Socialchef Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx Kristina.Appert@kalmar.se

199 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Charlotte Hedström SN 2017/ Socialnämnden Tillsyn Mobila teamet norr Inspektionen för vård och omsorg /2017 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen. Bakgrund IVO genomförde den 5 september 2017 en föranmäld inspektion av stödboende Mobila teamet norr. IVO bedömer att Inskrivning sker enligt gällande lagstiftning Bemanningen ger förutsättningar för trygghet och säkerhet i verksamheten Personalen sammantaget har den kompetens som krävs för att erbjuda en god och säker vistelse i boendet och de erbjuds kompetensutveckling Det finns system för hantering av klagomål och avvikelser IVO uppmärksammar nämnden på att Ungdomarnas rum ska vara låsbara och på Behovet av att vidareutveckla sina lämplighetsbedömningar IVO begär komplettering med anledning av att ungdomarnas sovrumsdörrar inte är försedda med säkra lås, att det är samma nyckel till samtliga lås och att dessa går att öppna med ett vasst föremål. IVO avslutar ärendet efter nämndens komplettering. Ann-Charlotte Hedström Verksamhetschef Cecilia Frid Socialchef Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx ann-charlotte.hedstrom@kalmar.se

200 SN 2017/ (2) Bilagor Begäran om komplettering Kompletteringsuppgifter IVO:s beslut

201

202

203

204

205

206

207

208

209

210

211 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Charlotte Hedström SN 2017/ Socialnämnden Tillsyn Mobila teamet söder Inspektionen för vård och omsorg /2017 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen. Bakgrund IVO genomförde den 6 september 2017 en anmäld inspektion på stödboende Mobila teamet söder. IVO bedömer att Inskrivning sker enligt gällande lagstiftning Verksamhetens bemanning ger förutsättningar för en trygg och säker vård Personalen sammantaget har den kompetens som krävs för att erbjuda en god och säker vistelse i boendet och de erbjuds kompetensutveckling Det finns ett system för hantering av klagomål och avvikelser IVO avslutar därmed ärendet. Ann-Charlotte Hedström Verksamhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilaga IVO:s beslut Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx ann-charlotte.hedstrom@kalmar.se

212

213

214

215 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Charlotte Hedström SN 2017/ Socialnämnden Tillsyn Beckasinen Inspektionen för vård och omsorg /2017 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen. Bakgrund IVO genomförde en anmäld inspektion på HVB Beckasinen den 6 september IVO bedömer att Inskrivning sker enligt gällande lagstiftning Verksamhetens bemanning ger förutsättningar för en trygg och säker vård Personalen sammantaget har den kompetens som krävs för att erbjuda en god och säker vistelse i boendet och de erbjuds kompetensutveckling Verksamheten arbetar för att förebygga och hantera allvarliga händelser Det finns system för hantering av klagomål och avvikelser IVO avslutar därmed ärendet. Ann-Charlotte Hedström Verksamhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilaga IVO:s beslut Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx ann-charlotte.hedstrom@kalmar.se

216

217

218

219

220 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Charlotte Hedström SN 2017/ Socialnämnden Tillsyn Ungbo - Inspektionen för vård och omsorg, /2017 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen. Bakgrund IVO genomförde den 5 september 2017 en oanmäld inspektion på HVB Aquarellen. Vid inspektionen framkom information om att det bedrivits ett stödboende i Ungbos lokaler. IVO begärde att socialnämnden skulle yttra sig angående verksamheten Ungbo. Frågan gällde om Ungbo var en anmälningspliktig verksamhet eller inte. IVO konstaterar efter yttrande att verksamheten Ungbo inte är en anmälningspliktig verksamhet och avslutar därmed ärendet. Ann-Charlotte Hedström Verksamhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilaga IVO:s beslut Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx ann-charlotte.hedstrom@kalmar.se

221