ÅRD I RÄTT TID Facebk: facebk.cm/kristdemkraterna Instagram: @kristdemkraterna, @buschebba Twitter: @kdriks, @BuschEbba Webbplats: www.kristdemkraterna.se E-pst: inf@kristdemkraterna.se
Inledning Den svenska häls- ch sjukvården har frtfarande ett gtt rykte, ch står sig väl i internatinella jämförelser. Framförallt de medicinska resultaten är många gånger i tppklass. I andra avseenden är dck intrycket att vårt häls- ch sjukvårdssystem tappat i jämförelse med tidigare. De acceptabla väntetiderna ch köerna till häls- ch sjukvården är det tydligaste exemplet. Det finns skäl att fråga sig m häls- ch sjukvårdsrganisatinen förlrat någt av sin utvecklingskraft ch förmåga att åtgärda brister. I den statliga utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) påpekades att: den accelererande kstnadsökningstakten under senare år är till str del bunden till sjukhusen. Antalet anställda, inte minst läkare, har ökat snabbt vid våra sjukhus samtidigt sm prduktinen i princip inte ökat. Många sjukhus, främst i strstäderna, har ständiga överbeläggningsprblem, vilket inverkar negativt på deras förmåga att prducera. Sammantaget tycks det sm m det svenska sjukvårdssystemet har en prduktivitetskris i den sjukhusbundna vården 1. Det finns många uppfattningar m vad sm skapat denna prduktivitetskris: allt från en förändrad persnalsammansättning, administrativa pålagr, krångliga IT-system till en svag primärvård brukar framföras sm faktrer. Kristdemkraterna anser att det långsiktigt är helt nödvändigt häls- ch sjukvårdens ska övergå i ett statligt ansvar sm ger bättre möjligheter att skapa utvecklingskraft. Men för att förbättra jämlikheten ch kvalitén i vården krävs åtgärder på krt sikt. Bland annat behöver sammanhållna vårdprcesser för patienterna skapas så att patienter dels blir mer delaktiga i sin egen vård, dels får ett bättre mhändertagande genm hela vårdkedjan. Många av häls- ch sjukvårdens prblem med väntetider, vårdköer ch bristande patientsäkerhet har sitt ursprung i denna svårighet att skapa sammanhållna prcesser. Men det finns ljuspunkter en sådan är den natinella cancerstrategin ch överenskmmelserna ch satsningarna på så kallade standardiserade vårdförlpp (SVF). Den natinella cancerstrategin ch standardiserade vårdförlpp 1 SOU 2016:2, sid. 121
Den dåvarande Alliansregeringen tillsatte 2007 den statliga utredningen En natinell cancerstrategi för framtiden, sm lämnade ett betänkande sm presenterades 2009. Utredningen föreslg en strategi, vars syfte var att stärka ch strukturera häls- ch sjukvårdens insatser mt cancer från förebyggande åtgärder till behandling ch rehabilitering. Strategin tg ett helhetsgrepp över hela cancermrådet, där frskning ch beprövad erfarenhet användes för att förbättra samrdningen, skapa gemensamma vårdprgram ch nivåstrukturera vården. Staten har sedan dess satsat500 miljner krnr per år på genmförandet av strategin. Ett viktigt resultat av utredningen ch överenskmmelserna var tillkmsten av sex reginala cancercentra, RCC. Dessa centra samlar kunskap, frskning ch utveckling inm cancervården. I varje sjukvårdsregin finns ett RCC (där det finns minst ett universitetssjukhus). Scialstyrelsen har utvärderat lösningen med RCC ch bedömt arbetet sm framgångsrikt. En central del i ambitinen med att åstadkmma en bättre cancervård är de standardiserade vårdförlppen (SVF). De standardiserade vårdförlppen beskriver vilka utredningar ch första behandlingar sm ska göras inm en viss cancerdiagns, samt vilka tidsgränser sm gäller dels för hela förlppet, dels för de lika utredningsstegen. SVF utarbetas ch förankras med representanter inm cancersjukvården. Det finns hittills SVF för drygt 30 lika cancerdiagnser. Arbetet med SVF är långsiktigt men måste ändå betraktas sm mycket framgångsrikt så här långt ch med en frtsatt str ptential. Under 2018 genmgick exempelvis över 93 000 patienter utredning enligt SVF. Enligt Scialstyrelsen har satsningen på att införa standardiserade vårdförlpp (SVF) inm cancervården har lett till ett ökat fkus på att utveckla vårdens prcesser ch samarbetet mellan lika verksamheter. Samtidigt har väntetiderna krtats för många patienter ch de är ckså nöjda med de krtare utredningstiderna. Ett ökat statligt ansvar är nödvändigt för utvecklingskraft Det är uppenbart att häls- ch sjukvårdens utveckling kräver ett tydligt ch långsiktigt statligt ansvar. Landstingen ch reginerna är stra rganisatiner med ett visst mått av trögrörlighet. Dessutm skiljer sig förutsättningarna för sjukvårdshuvudmännen åt, när det gäller resurser, bemanning ch närvar av universitetssjukhus, för att ta några exempel.
Under 2018 är landsting ch reginer i färd med att implementera ett gemensamt system för kunskapsstyrning. Målet är bland annat en mer kunskapsbaserad, jämlik ch resurseffektiv vård av hög kvalitet. Sveriges Kmmuner ch Landsting har tagit på sig uppgiften att krdinera satsningen. Ett bärande inslag i satsningen införandet av 18 natinella prgrammråden, sm i sin tur kmmer att skapa natinella arbetsgrupper (NAG) inm lika diagnsmråden ch vid behv för specifika frågr. Värdskapet för prgrammrådena har fördelats mellan sjukvårdsreginerna. De natinella prgrammrådenas uppdrag är mycket mfattande ch sannlikt för brett ch det saknas en samlande natinell strategi för respektive mråde Kristdemkraternas förslag Ansvaret för svensk sjukvård ska flyttas från landstingen till staten. Det kmmer att underlätta för standardiserade vårdprcesser sm ökar effektiviteten ch patientsäkerheten i vården. Men även under nuvarande landstingsrganisatin av sjukvården går det att ta viktiga steg mt att förbättra sjukvården. Tidigt under nästa mandatperid kan häls- ch sjukvårdens utvecklingskraft förstärkas genm ökat fkus på att åstadkmma förbättringar av vårdens prcesser ch genm kunskapsstyrning. Den Natinella Cancerstrategin har funnits i ti år nästa år. Kristdemkraterna menar att strategin behöver uppdateras ch förändras. En ny Natinell cancerstrategi ska innehålla knkreta ch uppföljningsbara mål m exempelvis ökad överlevnad, krtare väntetider ch bättre patientdelaktighet. Med den nya cancersatsningen sm förebild genmförs en satsning på Natinella strategier för ytterligare minst fem sjukdmsgrupper under nästkmmande mandatperid. Standardiserade vårdförlpp bör användas för fler patienter där det är lämpligt.. Satsningens inriktning måste diskuteras med berörda prfessiner ch landstingen. Men det är särskilt intressant att uppnå effektiva vårdförlpp för många av de stra flksjukdmarna. Arbetet ska vara resultatinriktat med patienten i centrum. Vårdprcesserna ska förbättras ch effektiviseras. Staten dvs. regeringen ch dess myndigheter måste vara delaktig i utvecklingsarbetet, liksm prfessinen ch patienterna. 100 miljner krnr avsätts per år ch per sjukdmsgrupp under en fyraårsperid för att understödja strategin. Resurstillsktten ska bland annat användas för att mfrma RCC ch deras uppdrag till att mfatta ckså annan vård än behandling av cancersjukdmar. För följande sjukdmsgrupper ska en strategi tas fram ch RCC:s uppdrag utökas: Diabetes
Hjärta - Kärl Psykiska sjukdmar Reumatiska sjukdmar Astma/Kl Diabetesvården ska pririteras. Utredningsarbetet ska starta hösten 2018 ch från 2019 avsätts 100 miljner krnr per år. När övriga sjukdmsgruppers strategier startar avsätts ckså 100 miljner krnr per år.