Vad är artros och när behövs en ledprotes? Ortopedidagen 10 okt 2017 Ola Rolfson Docent, Överläkare
Vad är artros och när behövs en ledprotes? Epidemiologi hur vanligt är artros? Vad är artros? Vad gör ont vid artros? När är det dags för ledprotes?
Artrosepidemiologi är svårt Varierande symptom/klinik Multifaktoriell etiologi Heterogen sjukdomsgrupp Likartad end point Ingen consensus om hur man diagnosticerar artros
Artros - svårigheter Kombination av symptom, funktion och strukturella förändringar Symptom och strukturella förändringar sammanfaller sällan Svårighet att nå enighet hur tillståndet ska diagnostiseras och definieras
Vad är normalt? Case courtesy of Dr Matthew Lukies, Radiopaedia.org, rid: 51246
Prevalens knäartros olika definitioner n=10,000 Turkiewicz, Rheumatology 201
Prevalens höftartros Dagenais et al, CORR 2008
Global disability Höft- och knäartros är orsakar en betydande del av global disability Stigande BMI och åldrande befolkning kommer ytterligare addera till bördan av disability Cross et al. The global burden of hip and knee osteoarthritis: estimates from the global burden of disease 2010 study. Ann Rheum Dis 2014;73:1323 30.
Years lived with disabilities musculoskeletal disorders diabetes CVD mental disorders Vos T. et al. Lancet. 2012 Dec 15;380(9859):2163-96
Ålderspyramiden
World population age cupole
Ekonomisk börda Sjukdomskostnader året före höftprotesoperation ca 70 000 kr n=2,635 Rolfson et al. Costs related to hip disease in patients eligible for total hip arthroplasty. J Arthroplasty. 2012 Aug;27(7):1261-6.
Knä/höftartos är en folksjukdom Vanligt Viktig förklaring till global disability Förväntas öka Stor ekonomisk samhällsbörda och mycket lidande Fokus på att förebygga konsekvenser
Patogenes artros startar som en obalans i broskets nedbrytning och uppbyggnad alla ledens delar drabbas brosk, ben, ledband, ledkapsel, ledvätska och muskler
Molekylära förändringar Makroskopiska förändringar Röntgenförändringar
framför allt brosket drabbas brosket tappar sin svamp -funktion
det friska brosket fungerar som en svamp
Broskkompositens sammansättning Typ II kollagen Armering
Broskkompositens sammansättning Typ II kollagen Armering Fördela belastning Negativt laddade GAG
Broskkompositens sammansättning Typ II kollagen Armering Fördela belastning Vatten Negativt laddade GAG
Artroshypotes Ledbelastning kan överskrida det kollagena nätverkets hållfasthet Detta kan ske vid svagt muskelförsvar vid lågt matrixinnehåll av GAG Förändrad ledbiomekanik Vid långvarig överbelastning kan nätverket få irreversibla skador
Lagom är bäst Lagom belastning stimulerar till matrixproduktion Inaktivitet minskar matrixproduktion Överbelastning medför matrixskador Förstå förhållandet mellan belastning och ledhälsa
Varifrån kommer smärtan?
Neuropeptider Ökad sekretion pga vävnadsskada inflammation Smärtreceptorer (nociceptor) ökad känslighet =perifer sensitisering pga tex inflammation Perifera nervfibrer Innerverar ledkapseln, ligament, periostiet, subkondral ben och menisker Centrala nervsystemet Tysta nervfibrer kan aktiveras Central sensitisering pga ångest, depression, katastroftänkande
Vad är normalt? Case courtesy of Dr Matthew Lukies, Radiopaedia.org, rid: 51246
Diagnostik Rekommendation vid misstanke om artros (knä/höft) Hälso- och sjukvården bör ställa diagnos med hjälp av en samlad bedömning av anamnesen, tre vanliga symtom och tre typiska kliniska fynd. röntga knä- eller höftleden bara när diagnosen är oklar efter en samlad bedömning av anamnes, symtom och kliniska fynd.
Orsaker till höftartros/sjukdom ärftlighet störd ledfunktion (biomekanik) ledskada barnsjukdomar, medfödda tillstånd ledinfektion inflammatoriska ledsjukdomar ovanliga sjukdomar osteonekros metabola, endokrina
Riskfaktorer artros endogena riskfaktorer kön, ålder, ärftlighet exogena riskfaktorer trauma el repetitivt microtrauma extrema arbeten övervikt nedsatt muskelstyrka tidigare ledkirurgi
Icke-kirurgisk behandling information prognos gånghjälpmedel anpassad fysisk aktvitet viktreduktion smärtstillande
artrosbehandling: Få Några Alla
Behandling Rekommendation om fysisk träning Hälso- och sjukvården bör erbjuda regelbunden, handledd konditionsträning, styrketräning och funktionsträning under lång tid till personer med artros i knä- eller höftled
När behövs en ledprotes?
Om icke-kirurgisk behandling sviktar smärta och värk funktion påverkad livskvalitet men vart går gränsen och hur bestämmer man att det är dags?
Finns det kriterier att följa? Hur ont? Gångsträcka? Hur nedsatt rörlighet? Hur påverkad arbetsförmåga? Hur mycket artros på röntgen?
RUTA 1a - Sammanfattning av läkardelen i bedömningsmallen för patienter som eventuellt ska genomgå knäartroplastik Patientinformation: ålder, kön, vänster/höger knä, uppsatt på väntelista (datum), operation planerad (datum) Radiologiska tecken på knäledssjukdom: nej/tveksamt/ja Vid klinisk undersökning finner man knäledssjukdom: nej, eller osäkert om besvären kommer från knäleden/ja, med lätt påverkan/ja, med stor påverkan Risken för snabb progress bedöms som: liten eller obetydlig/måttlig/högst sannolik Patientens ADL-funktion och sociala situation kan på grund av tillståndet hotas om inte operation utförs: nej, inte i nuläget/ja/är redan påverkad Diagnos enligt ICD-10-kod: primär/sekundär artros Övrig ledsjukdom: ensidig/dubbelsidig/multipel Övrig sjukdom: allvarlig hjärtsjukdom/allvarlig njursjukdom/diabetes (insulinberoende)/reumatoid artrit/annan allvarlig sjukdom som kan påverka operationsindikationen Bedöm operationens angelägenhetsgrad på en VAS-skala från 0 till 10 (0 = inte alls brådskade och 10 = extremt brådskande), ange ett heltal Vilken prioritet har patienten: hög/medelhög/ingen/annan (ange vilken) RUTA 1b - Sammanfattning av patientdelen i bedömningsmallen för patienter som eventuellt ska genomgå knäartroplastik EQ-5D instrumentet Ungefär hur lång tid har Du haft besvär eller smärta i knäleden: ange månader i heltal Tar Du regelbundet smärtstillande medicin mot dina knäledbesvär: nej/ja Hur mycket besvär i form av smärta får Du efter några minuters promenad: ingen eller obetydlig/lätt eller medelsvår/svår knäledssmärta när jag går Hur mycket värk har Du i knäleden i vila: ingen eller obetydlig/lätt eller medelsvår/svår värk i knäleden i vila eller störs nattetid av värk Hur länge kan Du gå utan smärta eller med obetydlig smärta: mer än 20 minuter; 500 meter/högst 20 minuter; 500 meter/undviker att gå ut på grund av smärta eller besvär från knäleden Har Du på grund av knäledsbesvär svårigheter att ta av eller på skor och strumpor, gå i trappa, sitta bekvämt, stå stilla, sköta Din hygien: klarar av alla aktiviteter utan eller med obetydliga besvär/klarar de flesta men inte utan hjälpmedel och med vissa begränsningar/har svårt att klara de flesta av dessa aktiviteter Upplever Du att knäleden är ostadig: nej/ibland/ofta Ref Löfvendahl et al, Läkartidningen nr 19 2007 volym 104 Vilken väntetid anser Du vara den längsta acceptabla för denna patient (ange månader i heltal) Underskrift av den läkare som har fyllt i formuläret Ref Löfvendahl et al, Läkartidningen nr 19 2007 volym 104
Kriterier för ledprotes? Följa indikationsförändringar Hitta skillnader mellan sjukhus Förklara variationer i utfall Fungerar inte för att avgöra vem som ska rekommenderas ledprotes
Sjukdom Hur allvarligt är tillståndet? Vad händer om inget görs? Vilken påverkan har sjukdomen på individens liv? Påverkar tillståndet andra? Förmåga att dra nytta av åtgärden Hur troligt är det att individen får nytta av åtgärden? Vilka alternativ finns? Vilka är individens huvudsakliga behov, värderingar, prioriteringar och preferenser? Behandling/risker Dieppe et al, International Journal of Rheumatic Diseases 2011; 14: 175 180
UTMANINGEN MED SHARED DECISION-MAKING Smärta Funktion Arbete mm Behandlingsalternativ Prioriteringar och behov Livskvalitet Förväntningar Ålder och kön Hälsotillstånd Autonomitet Livsstil Mentalt välmående
När behövs en ledprotes? När allt annat inte fungerar Smärta, funktion, livskvalitet Gemensamt beslut patient/läkare Väl förberedd
TACK!