Göra naturvetenskap i förskolan om att vilja, kunna och våga. Ett innehållsområde i utveckling NÄD2018. Susanne Thulin

Relevanta dokument
Del 1 Det lärande barnet och kunskapandet i dåtid, nutid och framtid

Förskolans särart fälla eller möjlighet om professionen i förskolan. Susanne Thulin

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Lärare och barn talar om ekologiska fenomen i förskolan

HANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA

Fenomen som undersöks

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Några Avslutande inblickar och Utblickar. Laila Gustavsson & Susanne Thulin

Utveckla förskolan i linje med läroplansmålen

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Arbetsplan

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

HUR UNDERVISAR MAN I EN LEKBASERAD OCH MÅLORIENTERAD FÖRSKOLA?

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

ARBETSPLAN 2013/2014. Verkö förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Lärande och inkludering. Ingrid Pramling Samuelsson Göteborgs Universitet

Arbetsbeskrivning för

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Naturvetenskap i förskolan

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

VÅGA VILJAS MÅNADSBREV MARS Vi reflekterade över frågan Har ni bara lekt idag? I leken sker massor med lärande och utveckling!

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

Tyck till om förskolans kvalitet!

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Förskoledidaktik med fokus på naturvetenskap och teknik

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET

Handlingsplan GEM förskola

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Eftermiddagens innehåll:

Arbetsplan för Tornets förskola

Förskollärares konstruktion av ett fysikaliskt fenomen som objekt för lärande i förskola

Läsår Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Stjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016

Verksamhetsberättelse för Solstigensförskola

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Ståthållaregatan 35 Kalmar Anette Johansson

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Lingonets pedagogiska planering 2013/2014.

Vår verksamhet under läsåret

2.1 Normer och värden

Lärares uppfattningar av undervisning och naturvetenskap

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Lyckans mål 2016/2017

Arbetsplan Violen Ht 2013

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Västra Vrams strategi för

Arbetsplan 2013/2014 Rosenhills förskola

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Empirisk positivism/behaviorism postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Arbetsplan

Transkript:

Göra naturvetenskap i förskolan om att vilja, kunna och våga. Ett innehållsområde i utveckling NÄD2018 Susanne Thulin

Något om förskolans bildningstradition Frihet (skolning) Efterföljande (föreskrivande) Barninitierad (lärarinitierad) Processtyrd (målstyrd) Tema (ämne) Vem du ska bli ( Vad du ska veta ) Socialpedagogisk tradition Förberedelse för skolan tradition (Fritzell, 2004, Sammanställning i Thulin, 2011)

Vad handlar det här om? Uppdraget eller Förskolans läroplan och nya uppdrag ; innebörd? Osäkerhet (Skolinspektionen, 2018) Oro akademisering

Utgångspunkter I Barn är aktiva i sitt eget lärande barn vill begripa världen Verkligheten får sin betydelse beroende på hur individer uppfattar den Barn använder sin erfarenhet för att förstå omvärlden Vad barn uppfattar är beroende av den situation de ingår i Det medvetandet är inriktat mot det ser man. Barn utvecklas i kommunikation med omvärlden (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2014)

Utgångspunkter II Ett innehållsområde i utveckling: Vi/lärare är bärare av normativa föreställningar om vad som är den goda förskolan och om vem barnet ska bli (Hundeide, 2003) Språket etablerar och upprätthåller kulturer på olika sätt (Linell, 1982; s. 49)

Disposition Hur har det varit? Vad ska vi? Varför ska vi det? Hur kan det bli i praktiken? Lite framåtsyftande tankar

Förskolan och naturvetenskapen Natur Växter och djur Naturupplevelser Miljö kretslopp (Lpfö, 98) Biologi Även om andra försök har gjorts

Naturvetenskap i Lpfö 98/2010/2016 Målområde 2.2 Utveckling och lärande Naturvetenskap och teknik Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen utvecklar sin förmåga urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap,

Vem är Du som förskollärare/lärare/forskare i detta? Teoretisk förankring dvs barn- och kunskapssyn vad stöder du dig på? Syn på uppdraget hur ser du på ditt uppdrag i förskola/skola/lärarutbildning?» (jfr. Hundeide, 2003)

Hur var det i mina studier Livet i stubben Vad är jord egentligen?

89 Studenter på förskollärarutbildningen svarar Hur vill du beskriva kunskapsområdet naturvetenskap; Vad är naturvetenskap för dig? Kategorier Na är läran om naturen (N) Na är skolans ämnen Bi, Fy och Ke (Ä) Na är läran om allt på Jorden (J) Na är något alla måste kunna (A) Vet ej (E) (Thulin & Redfors, 2017) Före 56 16 15 1 1 Efter 9 12 66 2 0

Vad säger barnen? Aisa: I skogen, kanske slänga plast och sånt Anna: Det handlar om naturen Lars: Jag vet i alla fall vad vetenskap är. Det är när man gör olika experiment. Ebbe: Ja det är det men det här med naturvetenskap. Det kan vara att man skapar saker som finns i naturen fast man gör dem nya. Lars: Experiment med löv och annat. Man får inte heller slänga skräp i naturen och bryta grenar Ebbe: När vi går ut i skogen. Lars: Min mamma säger att rent vetenskapligt sett är det vår nu. Jag vet inte riktigt vad hon menar men hon säger vetenskapligt. (Thulin, red, 2016)

Varför naturvetenskap i förskolan? Några röster/argument Ett samhällsperspektiv och/eller Ett barnperspektiv Motiven styr agendan!

Varför naturvetenskap i förskolan? Naturvetenskap som ett slags kultur (Zetterqvist & Kärrqvist, 2007) Att vara en del av en naturvetenskaplig kontext (Schoulz, 2002) Att kunna vara en medveten och aktiv medborgare i ett demokratiskt samhälle (Strömdahl, 2002)

Varför naturvetenskap i förskolan? Barn har en naturlig nyfikenhet Möjlighet att utveckla positiva attityder Förförståelse inför en fördjupad förståelse senare Tidigt möte med ett naturvetenskapligt språk påverkar den naturvetenskapliga språkutvecklingen Barn kan förstå naturvetenskapliga begrepp och resonera naturvetenskapligt, naturvetenskap stöder en utveckling av ett naturvetenskapligt förhållningssätt/tänkande (Eshach & Fried, 2005; Eshach, 2011)

Naturvetenskap i förskolanvad kan det handla om? Emergent science undersökning, intresse, attityder (Siraj Blatchford, 2009) Nature of science (NOS), naturvetenskapens karaktär ett sätt att veta och som mänskliga strävanden. naturvetenskapligt kunnande baseras på en variation av metoder och på empiriska bevis. naturvetenskaplig kunskap är i ljuset av nya bevis öppen för revidering. naturvetenskap förutsätter också en ordning och följdriktighet i naturliga system (Lederman, Bartels, Lederman & Gnanakkan, 2014). Vikten av balans mellan naturvetenskaplig kunskap, praktiskt arbete - sociala dimensioner och kulturell förankring (Tala & Vesterinen, 2015).

Naturvetenskap i förskolan forts. A sence of wonder : exponera mångfald och variation (Both, 1997, Harlen, 2006, Helldén m.fl. 2015) Domain specific or conceptual knowledge och domain-general or procedural knowledge (Eshach, 2006) Innehåll, naturvetenskapens metoder, ideas about science (Osborne m.fl.2006) Sciencing attitude (Fleer, et al, 2014)

Hur kan det bli i praktiken? Livet i stubben vad äter gråsuggor?

Resultat Lärandets objekt Livet i stubben (1) Tema stubbe Stubbe som begrepp: Vad är en stubbe? Vem bor i stubbar? Att skapa en stubbe: Planera, ritningar, nya material, stubben som ett fenomen (2 Tema löv Löv som löv Löv som mat (3) Tema djuren i stubben Djurens livsvillkor: Gråsuggor: föda, vatten, luft Födans väg: Små svarta prickar, gråsuggans näringskedja Djurens utseende: Uppbyggnad, storlek, namn/art Djurens beteende: Att må bra- att ha vad man behöver, visa känslor, ha roligt.

Resultat Lärandets akt Att rikta uppmärksamhet Att problematisera Att svara på frågor Att uppmana till handling Och

Resultat lärandets akt - ett antropomorfistiskt språkbruk Redskap för uppmärksamhet L: Varför sitter han där på lövet? Carl: Han ska ju va där. /---/ L: Carl: Nej /---/ L: Tycker han om att leka på lövet? Ja vad gör han på lövet? Carl: Han står på lövet. /---/ L: Har han gymnastik på lövet? Carl: Ja det tror jag. L: Det tror jag med. Han kanske leker med tågbana med. ( ex fr Thulin & Pramling, 2009; Thulin, 2015)

Lärares föreställningar - barns intresse Lärares förgivettaganden, oro (jfr. Hundeide, 2003)

Forskning visar Å ena Läraren som frågeställare Barnen hänvisas till; att följa läraren, att observera, att dra egna slutsatser Upptäckandet/lärandet tas för givet Kommunikationen knyts ensidigt till vardagserfarenheter Naturvetenskapen osynlig Å andra Läraren anknyter till/använder barns erfarenheter Läraren samtidig medvetenhet: Skapar kopplingar mellan vardagserfarenheter och naturvetenskapliga begrepp Kopplingar mellan olika språkliga diskurser Naturvetenskapen synliggörs Lärares inställning till utbildningsuppdraget kan inte ensidigt kopplas till kompetens (Elm, 2008; Fleer, 2008; Larsson, 2013; Sträng & Åberg Bengtsson, 2009; Thulin, 2006; Ärlemalm-Hagsér, 2008) (Fleer, 2009;, Eshach & Fried, 2005; Pramling, 2010; Thulin, 2011; Vygotskij 1934/1986)

Lärares föreställningar - barns intresse Men barnen då vad säger barnen?

Hur var det i temaarbetet om jord?

Vad ställer barn frågor om? (Thulin, 2010) Frågekategori Frågor om innehållet Frågor om redskapen Frågor utanför temat - Om att göra något med innehållet - Om att få veta något om innehållet - Om att få använda redskap. - Om att förstå hur man använder redskapen - Om att förstå något om innehållet - Om att vilja dela med sig av redskapen - Om att relatera till egen eller gemensam erfarenhet av innehållet - Om att vara delaktig i innehållet

Barns frågor; fokus och antal över tider tid (Thulin, 2010; Thulin, 2015) 60 50 40 30 20 10 0 Obs 1 Obs 2 Obs 3 Obs 4 Obs 5 Obs 6 Obs 7 Antal frågor om innehåll Antal frågor om redskap Antal frågor utanför temat

Slutsats De flesta frågor handlar om innehållet (173 av 206) Barnen tycks vilja delta och ta del av innehållet: de vill veta och förstå de vill dela sina upplevelser med andra de behöver tid och kontinuitet

Två projekt på gång Exempel från pågående forskning och kompetensutvecklingsprojekt i samarbete med förskolor Val av innehåll Val av arbetssätt (Forskningsplattformen Lärande i samverkan, Högskolan Kristianstad)

Arbetsgång i projekten Fortbildning Litteraturläsning/diskussion Projektarbete Workshops ------------------ Intervjuer Videodokumentation Fokusgrupper Forskning Arbetslag förskolor

1 Att lära kemi och fysik i förskolan Andreas Redfors, Marie Fridberg, Agneta Jonsson & Susanne Thulin Syftet med studien är: att utveckla kunskap om barns lärande i relation till modellbaserad processinriktad undervisning om kemiska processer och fysikaliska fenomen med koppling till samhällsfrågor i förskolan. Forskningsfrågor: 1. Vad uppfattar förskollärare som det centrala vid planering av mål för undervisningssituationer kring ett innehåll i förskolan? 2. Vad uppfattar barn som det centrala vid en genomförd lärarledd undervisningssituation kring ett innehåll i förskolan? 3. Hur kan de undervisningssituationer beskrivas, där förskollärare och barns uppfattningar harmonierar?

Vad är det vi får syn på? Centrala begrepp i fokus vid analysen: Kommunikation Intersubjektivitet (samspel, ömsesidighet) Ömsesidig samtidighet (broar mellan barns perspektiv och lärandets objekt) Lokalt resp expansivt språk Lärandets objekt Övergripande Intermediärt (Doverborg, Pramling & Pramling Samuelsson, 2013; Rommetveit, 1974; Gustavsson, Jonsson, Ljung Djärf & Thulin, 2016; Thulin, 2011, 2015; Thulin & Redfors, 2017)

Hur vet man att dinosaurierna hade fjäll? Bilderböcker som utgångspunkt för samtal om naturvetenskap i förskolan Lena Hansson, Lotta Leden & Susanne Thulin Tankar bakom projektet I forskningen lyfter man fram betydelsen av att inte endast fokusera på enskilda fenomen, utan även diskutera frågor som t.ex. : Hur tar man inom naturvetenskapen reda på saker? Har man alltid vetat detta? Kan kunskap förändras? Vem har tagit reda på detta? Vem kan vara forskare? Naturvetenskapernas karaktär handlar om sådana frågor.

Projektets frågor: 1. Vilket innehåll vad gäller Naturvetenskapernas karaktär kommuniceras av barn och förskollärare vid läsning av och samtal kring bilderböcker med ett naturvetenskapligt innehåll? 2. Vilka möjligheter och hinder upplever förskollärarna i relation till arbetet med Naturvetenskapernas karaktär?

Ja vad handlar naturvetenskap om Vem ska man tro på, tro på, tro på? Naturvetenskap som innehåll Naturvetenskap som processinriktat arbetssätt Naturvetenskap som attityder, förebilder och kulturell förankring (Eshach, 2006; Osborne m.fl. 2006, s. 29, Tala & Vesterinen, 2015)

Innehållsområdets utveckling Förskol-/lärarens kompetens Innehållskompetens Didaktisk kompetens Relationskompetens (Jfr. Nordenbo et al, 2008)

Utmaningen Naturvetenskap i förskolan, Läraren som kulturgränsbrytare! (Zetterqvist & Kärrqvist, 2007, s. 30)

Kanske ni vill läsa Thulin, Susanne (2015). Göra naturvetenskap i förskolan med fokus på kommunikation. Stockholm: Liber. Thulin red. (2016) Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv - Kreativa lärandeprocesser. Malmö : Gleerups Utbildning AB Areskoug, M, Ekborg, M, Rosberg, M & Thulin, S. (2016). Naturvetenskapens bärande idéer för förskola. Malmö: Gleerups Utbildning AB.