Den ekonomiska utvecklingen på kort och lång sikt John Hassler Print Next 2018 The Winery
Världskonjunkturen BNP-tillväxten förhållandevis stark i världen som helhet. Knappt 4% i år, förra året och nästa. Högre än snittet sedan 1980. Tillväxten ovanligt synkroniserad går bra i flertalet av världens länder.
8% 6% Real BNP-tillväxt Prognos 4% 2% 0% 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 Världen EU USA -2% -4% -6% Data: IMF WEO April 2018
12% 10% Real BNP-tillväxt Prognos 8% 6% 4% 2% 0% -2% 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 Världen EU USA Asien Afrika Sub Sah -4% -6% Data: IMF WEO April 2018
8% 6% Real BNP-tillväxt Prognos 4% 2% 0% 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 EU USA Storbritannien Sverige -2% -4% -6% Data: IMF WEO April 2018
Världskonjunkturen BNP-tillväxten förhållande vis stark i världen som helhet. Knappt 4% i år, förra året och nästa. Högre än snittet sedan 1980. Tillväxten ovanligt synkroniserad går bra i flertalet av världens länder. Världshandeln växer. Nu återigen (något) snabbare än BNP. Är detta tillfälligt?
Tillväxttakt (vänster skala) Världshandeln Handelsvolym index (höger skala)
Handelskrig. Kraschlandning i Kina. Risker och problem Geopolitik (Ryssland, Kina, Korea ). Europeiska banker (Tysklands, Frankrike o Italien). Brexit. Sämre förmåga att hantera nästa kris med finans och penningpolitik. Hur bra går det egentligen för Sverige? BNP per person centralt.
6,0% 4,0% Glidande 9-årssnitt 2,0% 0,0% Svenska modellen 1.0 Tillväxt 3,1% Framgång födde dumhet Tillväxt 1,3% Svenska modellen 2.0 Tillväxt 3,1%? Tillväxt 0,9% KI prognos -2,0% -4,0% -6,0% 1951 1955 1959 1963 1967 1971 1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011 2015 2019 Källa: SCB till 2016, därefter KI
160% BNP per person i löpande priser i förhållande till jämförbara länder* 150% 140% 130% 120% 110% 100% 90% 80% Källa: OECD, National Accounts at a Glance, Nov 2017. (=AUS, AUT,BEL,CAN,DNK,FIN,FRA,DEU,IRL,ITA,JPN,NOR,NLD,ESP,SUI,UK,US. )
BNP per person i löpande priser i förhållande till gamla EU 108% 107% 106% 105% 104% 103% 102% 101% 100% 99% 98% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Källa: IMF, World Economic Outlook, Oktober 2017 (gamla EU=AUT,BEL,DNK,FIN,FRA,DEU,IRL,ITA,NLD,ESP,SWE)
Svenska modellen 3.0 Tillväxteffekterna av 90-talsreformerna klingar av. Tillväxtprognoserna ganska dystra. Liksom då inte svårt att se förbättringspotential: Enklare och effektivare skattesystem Sänkning marginalskatter arbete konvergens nedåt. Enhetlig moms konvergens uppåt. Enhetlig skatt kapitalinkomster, schablonintäkt för egna bostäder konvergens uppåt. Begränsad avdragsrätt för företag och hushåll (resor, räntor, div avdrag för företag).
Svenska modellen 3.0 Tillväxteffekterna av 90-talsreformerna klingar av. Tillväxtprognoserna ganska dystra. Liksom då inte svårt att se förbättringspotential: Enklare och effektivare skattesystem Förbättra produktivitet i inhemsk skyddad sektor Produktivitetens nivå mycket låg i jämförelse med jämförbara länder i många skyddade sektorer (bygg, handel, privata tjänster, utbildning). Beror förmodligen på regler, brist på konkurrens och intressegrupper som inte vill se förändring. Tillsätt en produktivitetsdelegation med fokus på inhemska skyddade sektorer.
Svenska modellen 3.0 Tillväxteffekterna av 90-talsreformerna klingar av. Tillväxtprognoserna ganska dystra. Liksom då inte svårt att se förbättringspotential: Enklare och effektivare skattesystem Förbättra produktivitet i inhemsk skyddad sektor Bostadsmarknaden Styr mot enhetliga och enklare nationella regler för ny- och ombyggnad samt marktilldelning. Avveckla hyresregleringen gradvis börja med nybyggnation. Förstärk bostadsbidrag mm för att hantera fördelningseffekter och segregation. Förbättra möjligheterna till andrahandsuthyrning och uthyrning av delar av bostäder.
Svenska modellen 3.0 Tillväxteffekterna av 90-talsreformerna klingar av. Tillväxtprognoserna ganska dystra. Liksom då inte svårt att se förbättringspotential: Enklare och effektivare skattesystem Förbättra produktivitet i inhemsk skyddad sektor Bostadsmarknaden Utbildningssystemet Kräv att evidensbaserad kvantitativ forskning styr reformer av skola och utbildning. Stimulera kontrollerade experiment i pedagogisk forskning. Stärk statlig kvalitetsgranskning standardiserade examensprov med extern rättning. Kvalitetsmätning och rapportering (value added) av universitet och högskolor med internationella jämförelser. Förstärkt stöd för att öka kvaliteten i bostadsområden med lågt socialt kapital.
Svenska modellen 3.0 Tillväxteffekterna av 90-talsreformerna klingar av. Tillväxtprognoserna ganska dystra. Liksom då inte svårt att se förbättringspotential: Enklare och effektivare skattesystem Förbättra produktivitet i inhemsk skyddad sektor Bostadsmarknaden Utbildningssystemet Klimatpolitiken Nytt fokus i klimatpolitiken mesta möjliga globala klimatnytta per satsad krona. Dagens fokus på mål för svenska sektorer och aktörer riskerar bli extremt dyrt och ge liten nytta. Överenskommelser inom EU om breda klimatskatter, användning av ETS och biståndet kan ge mycket större klimatnytta. Koldioxidavskiljning (CCS) central inför negativ koldioxidskatt för sådan. Släpp tanken att Sverige ska gå före när det gäller breda tekniklösningar.
Svenska modellen 3.0 Tillväxteffekterna av 90-talsreformerna klingar av. Tillväxtprognoserna ganska dystra. Liksom då inte svårt att se förbättringspotential: Enklare och effektivare skattesystem Förbättra produktivitet i inhemsk skyddad sektor Bostadsmarknaden Utbildningssystemet Klimatpolitiken Integrationen Att snabbt komma i arbete är det centrala. Utbudsreformerna har (i huvudsak) fungerat högt och ökande arbetskraftsdeltagande. Otillräcklig efterfrågan på lågkvalificerad arbetskraft trots stark högkonjunktur. Svensk arbetsmarknad måste anpassa sig till nya förutsättningar.
Svenska modellen 3.0 Enklare och effektivare skattesystem Förbättra produktivitet i inhemsk skyddad sektor Bostadsmarknaden Utbildningssystemet Klimatpolitiken Integrationen Tack!
Produktivitet och tillväxt 25% 2500% 20% 15% R&D anställda i förhållande till 1930 (höger) 2000% 1500% 10% 1000% 5% TFP USA (vänster) 500% 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 Källa: "Are Ideas Getting Harder to Find?" Bloom, Jones, Van Reenen, and Webb, mimeo, Stanford February 2017
Accumulated real income changes 250 % US % 250 Sweden 200 150 200 150 Top 1% Top 10 % Bottom 90% 100 100 50 50 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015-50 Source: The World Wealth and Income Database -50