Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark

Transkript

1 Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Inlägg vid CEPOS vækstkonference i Köpenhamn den 14 december 2012 Magnus Henrekson

2 Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice, 1994, Stefan Fölster & Henrekson, European J of Political Economy, 1999, Fölster & Henrekson, European Econ Rev, 2001, Bergh & Karlsson, Public Choice, 2010, Bergh & Erlingsson, Scandinavian Political Studies 2009, Bergh & Bjørnskov, Kyklos, 2011, Bergh & Henrekson, J of Ec Surveys, 2011 Andras forskning

3 Svensk utveckling sedan 1994 Nedgången viktig inspiration för forskningen Sverige fattigare än Italien 1993 På väg mot plats 20 i OECD reallöneökning = % för tjänstemän och +30 % för kollektivanställda BNP per capita från plats till plats 6 8

4 BNP tillväxt krisåren (årsgenomsnitt) Sverige: 1,5 % USA: 0,4 % Euroområdet: 0,4 % Danmark: 0,5% Källa: Konjunkturinstitutet

5 GDP per capita (SWE relative to DK) Swedish relative to Danish GDP per Capita (PPP-adjusted), Source: OECD Year

6 Civilian employment share of the population (%) Employment rate, aged Sweden Denmark USA Year Armed forces are excluded. Source: OECD

7 Total government expenditure share of GDP (%) Total government expenditure as a share of GDP, Sweden Denmark 50 USA Source: OECD Year

8 Hours worked per worker (15-64) Average annual hours worked per person aged Denmark Sweden USA Source: OECD Year

9 Huvudfråga Givet vad ekonomer tror sig veta om ekonomisk tillväxt, är Sveriges relativa framgångar paradoxala eller svårförklarade? Vårt svar: Nej. Neoklassisk tillväxtteori, ny (endogen) tillväxtteori Betydelsen av institutioner, ekonomisk frihet och tillit.

10 Hämmar höga skatter tillväxt? Ja, i rika länder tycks det i genomsnitt vara så. Bergh & Henrekson (2011), J. of Ec. Surveys. men Stor variation mellan länder. Stor variation mellan olika skatter (och hur de används). Sveriges skattekvot var runt 56 % 1990, idag runt 46 %. Allt annat lika: 0,5 till 1 procentenhet högre årlig tillväxttakt.

11 Sverige har genomfört kraftiga strukturreformer Jämfört med 1985 Sänkta marginalskatter och kapitalskatter Lägre och stabilare inflation Oberoende riksbank och penningpolitiskt ramverk Budgetlag Ökad ekonomisk öppenhet Fria kapitalrörelser och öppnade marknader för ägande Avreglerade finans- och produktmarknader Tidigare reglerade marknader Öppning för privata utförare av skattefinansierade tjänster

12 Strukturreformer forts. Reformerad arbetsmarknad Överenskommen visstidsanställning Undantag från LAS Bemanningsföretag och privata arbetsförmedlingar tillåtna Reformerad lönebildning Nytt pensionssystem Finansiellt stabilt Ökad aktuaritet lönsamt att skjuta upp pensionering; faktisk p-ålder +3 år sedan Minskad dekommodifiering Lägre ersättningsnivåer vid icke-arbete Jobbskatteavdrag förbättrar extensiva marginalen RUT och ROT gynnar tjänstesektorn

13 Socialhjälp disponibel inkomst efter hyra och barnomsorg (PPP euro) Ensamstående 1 barn Danmark: 770 euro Sverige: 383 euro Källa: Nordisk Socialstatistisk Kommitté (2012) och CEPOS.

14 Ökning av globalisering (svart) och ekonomisk frihet (grå) Källa: KOF globaliseringsindex,

15 Problem finns kvar Hyresreglering Otillräckligt byggande i växande städer För låga investeringar i infrastruktur Europas snabbaste urbanisering (från små till stora städer) Hög skatt på arbete tjänstesektor utvecklas svagare än behovet mycket obetalt arbete och utanförskap Polis fungerar dåligt organiserad brottslighet Arbetsmarknadsregleringar, lönebildning och höga minimilöner svårt etablera sig för unga och invandrare Stora brister i utbildningssystemet

16 Integration av invandrare Europas kraftigaste invandring Ca 1 % av befolkningen på senare år Utomeuropeiska invandrare 7,7 % av befolkningen; inkl 2:a generationen 10,8% (0,7 % 1970) I arbete år båda föräldrarna födda i Sverige: 84 % utomeuropeiska invandrare: 51 % Gap på > 30 %-enheter

17 Sammanfattning Mot bakgrund av forskning kring hur ekonomisk utveckling beror på statens storlek, effekten av strukturreformer, ekonomisk frihet och tillit är Sverige ett skolboksexempel. Höga skattekilar på arbete präglar dock fortfarande den svenska ekonomin Liksom stel arbetsmarknad och bostadsmarknad. Det skulle kunna gå ännu bättre!