ANALYSSEMINARIUM Socialnämnden 2018-06-25
Dagordning Film Ekonomirapport 2018 SKL. http://play.skl.se/video/ekonomirapporten-maj-2018 Timråperspektivet - Kent Mattisson Framtidsspaning Birgitta Andersson, Ronny Rönnbäck och Johan Vikström Vision och övergripande mål hela kommunen Ingeborg Melin Uppdraget från kommunfullmäktige Ingeborg Melin - Effektivisering motsvarande 3,83 mkr 2019 Workshop Egen reflektion Gruppdiskussion Redovisning Sammanfattning och avslut Per-Arne Frisk och Ingeborg Melin
Syftet med omvärldspresentationen Presentera omvärldsbevakning Skapa en förståelse för vad som påverkar på kort och lång sikt Påvisa behovet av förändrat arbetssätt för att möta framtida utmaningar Visa Timrå Kommuns utveckling fram till år 2035
Sammanfatt ning En växande kommun krävernya resurser Kommunen är på väg in en expansiv period. De närmsta 8 åren kräver stora investeringar. Trots en måttlig befolkningstillväxt kommer det att krävas en utbyggd kommunal service. Kommunens demografiska kostnader förväntas växa med 13 procent i fasta priser fram till 2035. Den förändrade befolkningsstrukturen med en kraftig ökning av antalet över 80 år skapar påtagliga kostnadsökningar inom äldreomsorgen. Stora investeringar kräver extern finansiering De samlade investeringar fram till 2035 är uppskattade till 2,8 miljarder kronor. Denna volym överstiger det kommunen själv kan generera genom det ekonomiska resultatet. Timrås kostnader förväntas öka med 13 procent fram till år 2035 till följd av demografiska förändringar En avgörande faktor i analysen är statens välvilja att värdesäkra statsbidragen. Vi har antagit en viss värdesäkring men detkommer uppstå en urholkning av statsbidragets värde underperioden
Modell för strategisk ekonomisk planering Bostadsbyggande Flyttning efterfrågar BEFOLKNING genererar * Födda Döda OMVÄRLDEN KOMMUNAL SERVICE Förskola, äldreomsorg, skola, teknisk försörjning, parker, fritid och kultur, miljö- och samhällsskydd etc. REGERING påverkar genererar DRIFTKOSTNADER påverkar INVESTERINGAR genererar påverkar SKATTER, BIDRAG AVGIFTER påverkar FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR
Samhällsekonomiska förutsättningar
Framtidens utmaning Finansiering av välfärden Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram en rapport om finansieringen av framtidens välfärd, Framtidens utmaning välfärdens långsiktiga finansiering. Rapporten syftar till att ge insikt om den utmaning som kommunerna står inför och på så vis öppna upp för politisk diskussion om den framtida utformningen av vårt välfärdssamhälle. I framtiden kommer den demografiska utvecklingen leda till en ökad andel äldre och en ökad försörjningskvot färre ska försörja fler. SKL har i sin rapport använt två olika scenarierför utvecklingen i riket. Scenario 1: Framtidens befolkning men med dagens prislappar per åldersgrupp. Demografiska förändringar leder till en sammantagen kostnadsökning om 20 procent år 2035. Scenario 2: Kostnadsökningen överstiger vad demografin kräver*. Demografisk utveckling tillsammans med ökade förväntningar på välfärdstjänster ställer hårdare krav på finansieringen framöver, cirka 50 procent högre kostnader år 2035. (*Plus1-varianten) Kostnadsökningen blir i båda fallen större än befolkningsökningen, på grund av förskjutningar i åldersgrupperna till ökad andel äldre med större behov av kommunens tjänster. SKL menar att ambitionshöjningar i verksamheterna och den demografiska utvecklingen ställer krav på effektiviseringar, omprioriteringar och nya finansieringsalternativ. Detta leder till att kommunerna enskilt och tillsammans måste fundera över möjliga långsiktiga lösningar. Enligt SKL är det viktigt att föra en diskussion om omfattning och innehåll i verksamheterna samt dess finansiering. SKL diskuterar olika förslag för att finansiera välfärden, exempelvis: Höjning av maxtaxa för barnomsorg samtav äldreomsorgstaxan Tidigare inträde och senare utträde på arbetsmarknaden Effektivisering av verksamheterna Höjning av momsen (på mat) Höjning av kommunalskatten Sammantaget konstateras dock att dessa förslag inte klarar att möta den kostnadsökning som förväntas genom demografisk utveckling och ökad ambitionsnivå. Mer kommer att krävas.
Brist på arbetskraft inom kommunal sektor Andel arbetsställen med rekryteringsproblem, procent, halvårsvärden 100 100 80 80 60 60 40 40 20 20 Källa: Arbetsförmedlingen. 0 0 07 09 11 13 15 17 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Vård och omsorg Övrig verksamhet
Behoven av välfärdstjänster ökar stort men inte arbetskraften Procent 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2 Invånare 20 64 år Invånarnas behov av välfärdstjänster 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 Källa: SKL. År
Skatteintäkter Kommunernas skattebas Utveckling av skatteunderlaget
Kommunens utfall i utjämningssystemen 2017 Inkomstutjämning Kostnadsutjämning LSS-utjämning På grund av en lägre skattekraft erhåller Timrås kommun har sammantaget en Timrå får ett bidrag i utjämningen på gynnsam struktur och betalar därmed in 10 091 kr/inv för året 2017. Samtidigt har en avgift systemet. För 2017 uppgårdetta kommunen valt högre skattesats änden till totalt 38 kronor perinvånare. genomsnittliga (+1,89 kr), vilket ger högre intäkter per invånare. Timrå Riket Andel av riket (%) Skattekraft, kr/inv 206 450 220 385 93,7 Genomsnittlig skattesats, % 20,75 20,75 Skatteintäkter, kr/inv 42 838 45 730 93,7 Sammantaget i utjämningen bedöms kommunen ha en gynnsam struktur och betalar därför en avgift till LSSutjämningen. Inkomstutjämning, kr/inv 10 091 6 602 Skatteintäkter efter utjämning, kr/inv 52 929 52 332 101,1 Skillnad i vald skattesats,% 1,89 Skillnad i kronor, skattesats kr/inv 3 902 Totalt faktiskt utfall, kr/inv 56 831 52 332 108,6 Timrå Tillägg / avdrag per inv Barnomsorg -631 Grundskola 823 Gymnasieskola 692 Individ- och familjeomsorg -268 Äldreomsorg 663 Barn med utländsk bakgrund -135 Bebyggelsestruktur 55 Befolkningsförändring -156 Kollektivtrafik -389 Löner -693 Totalsumma -38 Timrå har i relationen till befolkningen redovisat lägre vårdtyngd för sina LSSinsatser. Vårdtyngden tar hänsyn till redovisade insatser samt inrapporterade nettokostnader. Avgiften för år 2017 uppgår till 715 kronor per invånare Beräkningsmodell Utfall 2017 Grundläggande standardkostnad i tkr 72 334 Justering vårdtyngd 0,960 Standardkostnad/inv. 3 867 Genomsnitt i riket 4 606 Bidrag (+)/avgift (-) -715
Effekter kommunalekonomisk utjämning 2017 (Marginaleffekter, Skatte- dvs vad Inkomst- ytterligare Skatteintäkter en medborgare innebär Totalt i Timrå) Skatt intäkter (skattesats) utjämning (skattekraft) efter inkomstutjämning Regleringspost Kostnadsutjämning och utjämning Tillägg om ogift Skatt och utjämning (ogift) 1-5 år - 53 324 53 324-10 68 808 122 123-122 123 6 år - 53 324 53 324-10 33 842 87 156-87 156 7-12 år - 53 324 53 324-10 80 012 133 327-133 327 13-15 år - 53 324 53 324-10 62 516 115 831-115 831 16-18 år - 53 324 53 324-10 82 957 136 272-136 272 19-64 år ink 0 kr - 53 324 53 324-10 - 35 669 17 646-17 646 19-64 år ink 200 tkr 45 280 11 244 56 524-10 - 35 669 20 846-20 846 19-64 år ink 400 tkr 90 560-30 836 59 724-10 - 35 669 24 046-24 046 19-64 år ink 800 tkr 181 120-114 996 66 124-10 - 35 669 30 446-30 446 65-79 år, gift, ink 200 tkr 45 280 11 244 56 524-10 - 26 818 29 696 26 658 56 354 80-89 år, gift, ink 200 tkr 45 280 11 244 56 524-10 25 418 81 933 96 927 178 860 90+ år, gift, ink 200 tkr 45 280 11 244 56 524-10 128 724 185 239 164 555 349 794 Grundtanken med utjämningssystemet är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar, oavsett befolkningens storlek eller sammansättning. Av detta följer att resurser som omfördelas ska motsvara de förändringar av kostnaderna som befolkningsförändringen genererar. Detta gäller vid genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Detta medför att den inflyttade personen som ger kommunen störst intäkt inte är höginkomsttagaren, utan kanske skoleleven eller den äldre kvinna. Exemplet ovan visar att utfallet varierar kraftigt beroende på vilken ålder personen som flyttar har, och att personens inkomst har en mindre betydelse. I tabellen nedan specificeras ytterligare intäkter en kommun kan erhålla per invånare (tillägg inomifo): Komponent Tillägg Avgränsning Arbetslös utan ersättning 35187 Inskriven på arbetsförmedling, utan ersättning från A-kassa, etableringsersättning, sjukersättning mm Lågutbildad 26956 Svenskfödda med maximalt förgymnasial utbildning, ålder 20-44 år Boende i miljonprogram 2 832 Boende i flerfamiljshus byggda 1965-1975, indelning görs på församlingsnivå, inte kommunnivå Långvarigt försörjningsstöd 108461 Erhållit försörjningsstöd längre än sex sammahängande månader Timrå kommun
Timrå kommuns finansiella mål
Finansiella mål Kommuner ska enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen, vilket betyder hållbara finansiella mål, både på kort- och långsikt. Mål och riktlinjer ska uttrycka realism och handlingsberedskap samt att de kontinuerligt ska utvärderas och omprövas. I propositionen till kommunallagen skrivs att exempel på vad som kan ingå i den finansiella målsättningen är resultatkrav med anledning av framtida kapacitetsbehov. Resultatet bör ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin. Kommunens finansiella mål enligt budgetbeslut (2017-2019) är: Finansiella mått 2017 2018 2019 Resultat/budget > 0 > 0 > 0 Soliditet/Norrland 36 % 40 % Soliditet motsvarande Norrlands kommuner < 4% Omsttsättn.tillg 1 > 100 % > 100 % > 100 % Omsttsättn.tillg 2 > 100 % > 100 % > 100 % Resultat > 0,6% av skatt & gen.statsbidr > 1,0 % av skatt & gen.statsbidr > 1,0 % av skatt& gen.statsbidr Soliditet > förg.år > förg.år > förg.år Nettoinv/avskrivn > 100 % > 100 % > 100 % Utöver resultatmål nämns några ytterligare områden som kan vägas in när man diskuterar god ekonomisk hushållning: skuldsättningen på kort och lång sikt. strategier för finansiering av olika delar såsom investeringar och pensioner. in- och utbetalningar, d.v.s. betalningsberedskapen. risk och andra osäkerhetsfaktorer. (t.ex. borgen för sina företag.)
Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Teoretiska utgångspunkter Kommunens befolkningprognos fram till 2035 Inga antaganden om förändrade servicenivåer eller relationen mellan kommunal och fristående verksamhet har gjorts. Rådande nivå (läs 2016) beräknas fortsätta fram till 2035.
Befolkningsutveckling Timrå Utfall 2002-2016 samt prognos till 2025 och 2035 Timrå har under hela perioden haft en positiv befolkningstillväxt som varierar från - 0,6 procent till 0,7 procent mellan åren 2002 till 2016, årsgenomsnittet har varit en tillväxt på 0,1 %. Totalt sedan 2002 har befolkningstillväxten varit måttligt, tillväxten har varit + 200 invånare framtill 2016. Antalet invånare sista december 2016 var knappt 18 000 invånare. Enligt befolkningsprognosen förväntas befolkningen att fortsätta öka, med en nivå år 2025 på 18 280 invånare och 2035 på 18 717 stycken. Denna tillväxt kommer kräva en genomsnittlig ökning per år med 0,2 procent. 19 200 18 700 18 200 17 700 17 200 16 700 16 200 15 700 15 200 14 700 Folkmängd Procentuell utveckling (höger axel) 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% -0,2% -0,4% -0,6% 14 200 2002 2005 2008 2011 2014 2017 2020 2023 2026 2029 2032 2035-0,8%
Befolkningsstruktur 2016 och framåt Utfall 2016 och samt prognos 2035 1,80% 1,60% 1,40% 1,20% 1,00% 0,80% 0,60% 0,40% 0,20% Timrå Riket 0,00% 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Timrå har en befolkningsstruktur som idag skiljer sig en del från riket där Timrå har en större andel i åldersgrupperna 60-75 år. Medan de har en lägre vikt av individer mellan 20 40 år. Utvecklingen av befolkningsstrukturen är en förskjutning av dagens struktur samt förväntningar med avseende på framtidens flytt mönster och födelseantal. Timrå kommer ha fler invånare i barnafödande åldrar 2035 samt fler äldre invånare. Däremot är antalet mellan 40-60 färre, vilket kommer påverka kommunens förmåga att finna arbetskraft till framförallt äldreomsorgen.
Försörjningskvot (ålder) 2016 till 2030 Försörjningskvoten är ett viktigt demografiskt nyckeltal. Den belyser något förenklat relationen mellan utgifter för vård, skola och omsorg i förhållande till skattebasens storlek. Kvoten kan definieras som kvoten mellan den befolkning som inte är ekonomiskt aktiv och den ekonomiskt aktiva befolkningen. Kvot < 1 innebär fler som jobbar än som inte jobbar, och omvänt om kvoten >1. Idag uppgår kvoten till 0,75 i Sverige. Sverige har de senaste åren haft en mycket gynnsam struktur, eftersom stora åldersgrupper (40-talister, 60-talister) har varit i arbetsför ålder. Demografiska förändringar leder dock till att allt fler ska försörjas. Timrås försörjningskvot förväntas öka till 0,95 år 2035. Samtidigt beräknas försörjningskvoten i riket öka till knappt0,85. Timrås försörjningskvot ökar mer än snittet i övriga Sverige, dvs trenden i Timrå är att färre ska försörjaflera. 1,00 0,95 0,90 0,85 0,80 0,75 0,70 0,65 Försörjningskvot BBeeffoollkknniinngg ssyysssseellssaattttaa = ssyysssseellssaattttaa Försörjningskvot (ålder) BBeeffoollkknniinngg 0 19, 65 + = BBeeffoollkknniinngg 20 64 Försörjningskvoten i Timrå uppgår idag till 0,85, vilket kan jämföras med kvoten i riket. Kvoten innebär att färre försörjer fler i Timrå. 0,60 0,55 0,50 2034 2032 2030 2028 2026 2024 2022 2020 2018 2016 Timrå Riket
Särskilt boende och LSS-boende Antal 65+ i särskilda boendeformer Antal personer 65+ (höger skala) 350 6000 40 Boende, vuxna i boende med särskild service Boende, barn i boende med särskild service 300 5000 35 Antal 250 200 150 100 50 4000 3000 2000 1000 Anta 30 25 20 l 15 10 5 0 0 0 203 5 203 3 203 0 202 8 202 6 202 4 202 2 202 0 201 8 201 6 201 4 201 2 201 0 200 8 2034 200 2032 6 2030 200 2028 4 2026 200 2024 2 2022 2020 2018 2016 2014 2012 2010 2008 2006 2004 2002 Utfall Prognos Utfall Prognos Inom de sociala verksamhetsblocken är det framförallt äldreomsorgen som kommer att påverka de ekonomiska förutsättningarna främst och då framförallt antalet i särskilda boenden. Fram till 2035 är ökningen nästan 90 platser, under förutsättningen att inskrivningen är densamma då som nu (2016).
Investeringar Vad har vi för investeringar fram till 2035 baserat på demografi och ambitioner?
Allmänt om strategisk lokalförsörjning Timrå är en kommun under kontrollerad tillväxt och behovet av kommunal service kommer att öka och förändras innehållsmässigt de närmaste 15 till 20åren. De kommunala verksamheternas behov av lokaler förändras över tiden. Ibland handlar det om att undvika kostnader för outnyttjade lokaler. I andra fall handlar det om att minimera risken för att stå utan nödvändiga lokaler när det behövs. Därför är det angeläget att ständigt behovsanpassa kommunens utbud av lokaler. Detta förutsätter en strategisk lokalresursplanering. Resultatet av lokalresursplaneringen kan innebära investeringar av skiftande storlek. Utmaningen för den strategiska lokalresursplaneringen är att matcha den framtida demografiska utmaningen med ändamålsenliga lokaler. Investeringsbehovet i verksamhetslokaler blir således en viktig del i kommunens budget- och planeringsarbete. Dels i form av investeringsutgifter och därmed finansieringsoch likviditetsfrågor, dels i form av tillkommande drifts- och kapitalkostnader.
Investeringar fram till 2035 Utfall, budget och plan miljoner kronor Kommunen står inför ett utbyggnadsbehov inom den kommunala kärnverksamheten. Utöver de investeringar som har en koppling till demografin planeras det för investeringar i gång/cykelvägar, simhall och annan infrastruktur. Perioden 2017-2035 prognostiseras investeringar om sammantaget 2,5 mdkr i fasta priser. De årliga investeringsvolymerna uppgår till mellan 46 mnkr och 294 mnkr. Investeringsbehovet är som störst i början av perioden. Investeringsvolymerna bygger på befintliga planer samt material som kommunens tjänstemän har tagit fram tom 2035. Mnkr 350 300 250 200 150 100 50-2034 2032 2030 2028 2026 2024 2022 2020 2018 2016
Framskrivning av verksamheternas kostnader i Timrå t om 2035 Baserat på 2016-års utfall enligt räkenskapssammandraget
Demografisk framskrivning Den framtida underliggande efterfrågan av kommunal verksamhet kan uppskattas genom en så kallad demografisk framskrivning. En demografisk framskrivning ger en uppskattning av hur efterfrågan av kommunens verksamhet kommer att utvecklas, givet befolkningsutvecklingen och givet ett konstant utnyttjandemönster av kommunens tjänster. Kommunernas kostnader har historisk ökat snabbare än vad har varit motiverat av demografin. Det har handlat om ambitionshöjningar både från kommunernas sida och från staten (genom olika reformer). Utifrån kommunens redovisade kostnader beräknas de olika åldersgruppernas genomsnittliga nyttjande och kostnad för de olika verksamheterna fram (se bild till höger). De framräknade prislapparna skrivs sedan fram med utvecklingen av de olika åldersgrupperna enligt kommunens befolkningsprognos. Utnyttjandemönstret antas vara konstant över tid, det vill säga: servicenivå, andelen som nyttjar verksamheten kostnad per person i åldersgruppen, resurstilldelning Antagandet om konstant utnyttjandemönster kan ifrågasättas. Det finns många icke demografiska faktorer som påverkar efterfrågan på kommunala tjänster, till exempel politiska reformer. kr per person 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Kommunal grundkostnad Övriga kostnader Barnomsorg och skola Äldreomsorg 0år 5år 10år 15år 20år 25år 30år 35år 40år 45år 50år 55år 60år 65år 70år 75år 80år 85år 90år 95år 100+år
Kostnadstryck huvudverksamheterna till 2035 Grundskola Gymnasieskola Förskola och pedagogisk omsorg 170 110 160 Äldreomsorg Funktionshindrade 105 150 Index (2015 = 100) 100 95 90 Index (2015 =100) 140 130 120 110 85 100 90 80 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 80 203 4 203 2 203 0 202 8 202 6 202 4 202 2 202 0 201 8 201 6 Med 2016 som basår så kommer både grund- och gymnasieskolan behöva mindre resurser, medan förskoleverksamheten kommer kräva mer resurser. Omkring 2030 måste grundskolan tillskjutas mer resurser. Dessa faktum kommer kräva ett stabilt resursfördelningssystem, som baseras på fakta och prioriteringar.
Sammanställning kostnadstryck till 2035 Sammantaget och årlig förändring Givet kommunens befolkningsprognos och de antaganden som har gjorts avseende servicenivåer med mera uppgår det totala kostnadstrycket till drygt 13 procent under perioden. Ökningstakten varierar mellan år och mellan olika verksamheter. Gymnasieskolan och funktionshinderomsorgen förväntas minska sitt kostnadstryck. Det är inom äldreomsorgen som trycket är som starkast i Timrå framtill2035. Den årliga förändringen av det totala kostnadstrycket ligger mellan 0,1 och 1,1 procent. Den kraftigaste ökningen ser vi i början av perioden runt 2020, efter 2030 avtar ökningstakten, vilket till stor del kan förklaras av att trycket inom äldreomsorgen avtar. Årlig förändring Ackumulerat Grundskola Förskola och pedagogisk omsorg Gymnasieskola Äldreomsorg 16 Index (2016 = 100) 170 160 150 140 130 120 110 Funktionshindrade Totalt Övrigt 113,4 Procentuell utveckling 14 12 10 8 6 4 100 2 90 80 PwC 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 0 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031 2033 2035
Verksamheternas bidrag till totala kostnadstrycket Verksamhet Andel 2016 Andel 2035 Kostnadstryck jmf med 2016 Effekt Skillnad mnkr (2016 års priser) Grundskolan 17% 15% 2% 0,4% 4,3 Gymnasieskola 7% 5% -5% -0,3% -4,1 Förskolan 11% 11% 8% 0,9% 10,7 Äldreomsorg 20% 28% 59% 11,8% 143,7 Handikappomsorg 9% 8% 2% 0,2% 2,4 Övrigt 36% 32% 2% 0,6% politisk verksamhet 2% 2% 4% 0,1% 0,8 infrastruktur mm 8% 7% 4% 0,3% 3,8 kultur o fritid 5% 5% 3% 0,2% 2,1 övrig utb. 4% 4% 1% 0,0% 0,4 särskilt riktade insatser 11% 10% 0% 0,0% -0,5 individ- och familjeomsorg 6% 5% 1% 0,0% 0,5 färdtjänst 0% 0% 4% 0,0% 0,2 Total 100% 100% 13% 13,4% 7,2 Ovan ser vi hur de demografiska förändringar även orsakar förändringar i kommunens utgiftsandelar, kostnadstrycket leder till att en större andel av kommunens resurser kommer gå till äldreomsorgen medan de andra kommer att minska eller ligga konstant som andel av totalen. Det är också äldreomsorgen som ger störst bidrag till de totala kostnadstrycket. Vi ser också ökningen i mnkr 2016 års priser.
Kostnader och intäkter - effektiviseringsbehov 2016-2025-2035 Gapet mellan intäkter och kostnader innebär att kommunen inte har möjlighet att fullt ut finansiera det demografiska trycket (inklusive ökade kostnader för avskrivningar), en full löneoch prisuppräkning samt uppnå det beslutade finansiella resultatmålet. För att få intäkter och kostnader i balans och uppnå ett resultat enligt målet kan kommunen: 250% 200% 150% Intäkter skatter, stb o utj 148,5% Nettokostnader 232,3% 177,9% Succesivt höja skatten med totalt 6,10 kr fram till 2025 och 8,11 kr år 2035, jämfört år 2016 Årligen effektivisera i genomsnitt med 1,08 procent framtill 2035. Kombinera ovanstående i olika utsträckning. 100% 50% 124,3% 0% 2034 2032 2030 2028 2026 2024 2022 2020 2018 2016
Kassaflöde och finansieringsbehov Kan vi egenfinansiera våra framtida investeringar? Måste vi låna?
Finansiering av investeringar Kommunens investeringsutrymme utgörs av kommunens resultat och årets avskrivningar. Kommunen planerar för ett långsiktigt resultat på 1,0 procent av intäkter från skatter. För att uppnå detta krävs en årlig effektivisering på i genomsnitt 1,08 procent, dock har vissa år i början perioden behov av effektivisering på upptill 3,16 % (2019). De samlade investeringarna (netto) under perioden uppgår till 2,8 mdkr i löpande priser. Samtidigt skapar kommunen via den löpande verksamheten (resultat + avskrivningar) ett överskott motsvarande 1,8 mdkr. Finansieringsbehovet blir således 1,0 mdr kronor som varierar över perioden och då främst med hög inlåning framtill 2025. Finansieringsbehovet kan lösas genom en kombination av följande: 1. sälja tillgångar (finansiella och/eller materiella) 2. ta upp lån till motsvarande belopp 3. höja resultatmålet och öka den egna finansieringen (dvs. öka den årliga effektiviseringen) 4. omprioritera/minska investeringsutgifter över tid, exempelvis genom att de externa aktörerna tillhandahåller sina egna lokaler Om kommunens planerade investeringar är större än den likviditet som kommunen skapar via resultat och avskrivningar uppstår ett finansieringsbehov. 350 300 250 200 150 100 50 - (50) Finansieringsverksamheten Löpande verksamheten Investeringsverksamheten (inkl utbetalning infra) 2035 2033 2031 2029 2027 2025 2023 2021 2019 2017
Utmaningar Hantera utbyggnad av den kommunala servicen, ur både ett lokalförsörjnings- respektive personalförsörjningsperspektiv. Investeringar i verksamheterna kommer att krävas! Viktigt att ha en välfungerande investeringsprocess samt möjlighet till flexibilitet i lokalförsörjningen om befolkningsutvecklingen blir enannan. Upprätthålla en god framhållning i likviditetsplaneringen och säkerställa kommunens upplåningsmöjligheter i en period av kraftiga investeringar i kommunsektorn, detta gäller främst fram till 2022. Uppnå en effektivisering över perioden på minst 1,08 procent årligen genom prioriteringar och nya arbetssätt. Uppnå en resultatnivå enlighet med finansiella målen och hålla tillbaka upplåningsbehovet genom ökade tillskott från den löpande verksamheten. Behov av god kompetensförsörjning i en befolkningsutveckling. Hur ska kommunen arbeta med den framtida rekrytering av personal till t ex omsorgen? Kommunikation och dialog med kommuninvånare och få dem delaktiga i den långsiktiga finansiella utmaningen. Framtagande av gemensam handlingsplan för hur kommunen ska hantera utmaningarna fram till 2035. Investera i välfärdsteknik för att med främst befintlig personal möta framtida behovsvolym.
Stöd vård och omsorg, LSS Verksamhet enligt Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. För att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor krävs att barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning får möjlighet att leva som andra medborgare i samhället och ha samma möjligheter till god vård och omsorg, barnomsorg, utbildning, förvärvsarbete, ett tryggt boende, och tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter.
Stöd vård och omsorg, SoL Verksamhet enligt Socialtjänstlagen (SoL) har som övergripande mål att främja människors ekonomiska och sociala trygghet och jämlikhet i levnadsvillkor. Vägledande principer är helhetssyn, frivillighet, självbestämmande, kontinuitet, normalisering, flexibilitet, närhet och valfrihet. Socialtjänstlagen utgår från en människosyn om delaktighet och eget ansvar. Den enskilde ska genom insatser som utges med stöd av SoL, tillförsäkras skälig levnadsnivå.
Stöd vård och omsorg, HSL Målet för hälso- och sjukvårdslagen är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.
LSS - Nuläge framtid Daglig verksamhet fler beslut på gång,10 ungdomar på särgymnasium. Samverkan med LOA och IFO daglig sysselsättning. Personlig assistans totalen följer planen men färre med SFB beslut, vilket innebär mindre intäkter ökade kostnader. Boende LSS utökning 2018 med 8 platser (verksamhetsövergång) trenden är att man söker LSS boende istället för assistans fler beslut om boende är att vänta. Korttids barn trenden att antal dygn minskade inför 2018 är inte längre aktuell fler dygn och komplicerade ärenden har tillkommit.
Hemtjänst nuläge - framtid Verkställda timmar/ mån enligt plan 2018 och utfall 2017. Personalresurser 2018 på samma nivå som 2016. Timmarna har ökat med ca 5% Allt fler avancerade ärenden i kombination med allt kortare vårdtider. Risk för kompetensbrist. Nyckelfri hemtjänst Schemastruktur genomgång Jobba med förebyggande arbete
Vård och omsorgsboende nuläge - framtid Personalbemanning varierar från 0,50 0,72. Mindre enheter resurskrävande trots hög bemanning, tas förstärkning in. Ingen central finansiering av fackliga förtroendevalda 2018 vilket motsvarar ca 1,80 årsarbetare. Personal nyttjas i hela huset! Ny schemamodell. Välfärdsteknik Genomlysning täthet. Kompetens nya arbetssätt - utvecklingsområden
Hälso- och sjukvård nuläge - framtid Antalet hemsjukvårdsinsatser / ordinärt boende rehab enligt plan 2018 - sjuksköterskor, enligt plan. Rekrytering av leg personal inga vakanta tjänster men problem med vikarier. Vårdnivå gränsdragning mot specialistvården Korta vårdtider akuta insatser för att det ska fungera hemma. Beroende av att avtal om läkarmedverkan fungerar.
Korttidsvård och Medicinskt färdigbehandlade nuläge - framtid Kostnader / vårddygn har ökat med 25 % mellan 2017 och 2018. Kortare tid från utskrivningsklar till betalningsansvar. Resultat 5 månader 248 000 kr Resultat 2017 205 00 kr Korttidsvården har en genomströmning på ca 30 brukare / månad på 17 platser. Köp av plats på hospice enligt avtal där läkarremiss är kriteriet för att få vårdas på hospice.
Utvecklingsområden inom IFO
IFO:s nuläge Det är ett ökat tryck på i stort sett hela individ- och familjeomsorgen och inget som går att styra över på kort sikt. Personalmässigt är givetvis trycket på varje socialsekreterare väldigt ansträngt. Vi har påbörjat ett arbete att se över andra effektiviseringar och förebyggande arbete för att i ett längre perspektiv få ner kostnader. Samhällsförändringar och ett hårdare klimat påverkar stort de grupper IFO personal är till och arbetar för.
Barn- familj- vuxenplaceringar Då det gäller barn-familj-vuxen placeringar handlar i huvudsak om placeringar kring våld i nära relationer och ökad social problematik Inget av detta är något vi kan styra i dagsläget. Däremot går det att arbeta med frågorna mer förebyggande men det ger effekter på lite längre sikt. Placeringar av våra medborgare med missbruk och beroendeproblematik har ökat. Varav unga vuxna och vuxna med samsjuklighet och komplexa behov är den största delen.
Försörjningsstöd Utförsäkrade av försäkringskassan. Alla som blir utförsäkrade har en diffus sjukdomsbild enligt FK och oftast handlar det om utbrändhet eller psykisk ohälsa. De senaste månaderna har dock flödet avstannat men vi har ca 60 nya hushåll och denna grupp kräver mycket resurser och stöd för att komma ut i arbete eller studier, eller få rätt ersättning. Det har också varit en ökat inflöde av ensamkommande som har fyll 20 år hamnat i försörjningsstöd, dessa kostnader är återsökningsbara och det handlar om knappt 1 miljon på helår. Boendelösningar är också en fördyrad kostnad som IFO inte kan påverka i dagsläget.
Utmaningar: Våld i nära relationer Samordnare för våld i nära relationer i samverkan med Sundsvall. Här kan vi utveckla ett mer strategiskt arbete med tex våldsutövare för att på sikt få ner placeringar av familjer. Utökad samverkan med integration. Familjeutbildning för nyanlända via FRC Socialnämndens ansvar för familjer med utvisningsbeslut
Utmaningar: Missbruk/socialpsykiatri Effektivisera eftervården. Idag finns mkt lite eftervårdsinsatser för våra klienter efter fullgjord institutionsplacering. Ett förnyelsearbete kommer att påbörjas. Att effektivt arbeta närmare med kommunens individstöd i förebyggande syfte. Att försöka hitta kostnadseffektiva hemmaplanslösningar med boendealternativ. Allt mer forskning pekar på bostad först. Fördjupning i frågan 24/8
Utmaningar: Försörjningsstöd Det viktigaste uppdraget för IFO är att få ut personer som uppbär försörjningsstöd ut i arbete och studier. Arbetsmarknadstorget Hälsoprojekt Kontroll eller socialt arbete Ekonomiskt bistånd kommer också att ingå i ett nationellt treårigt projekt via SKL.
Utmaningar: Försörjningsstöd Att utveckla arbetet med utförsäkrade och utlandsfödda. Att snabbt hitta metoder för att möta gruppen. Avskrivna från arbetsförmedlingen från 20180701 Att fortsätta driva arbetsmarknadstorget och utveckla olika kompetenser för att möta grupper med särskilda behov. Att tillsätta en ny enhetschef för ekonomiskt bistånd i samband SKL-projektet som har en bred kompetens inom IFO och arbetsmarknadskunskap Ett bra jobb här kommer att påverka stora delar av IFO:s kostnadsutveckling.
Utmaningar: Familjeresurscenter (FRC) Förstärka FRC med bred kompetens som kan arbeta mer preventivt. Det blir centralt att utveckla arbetet med strategiskt information utifrån ett preventivt perspektiv och erbjuda familjestöd. Vi ser direkta kopplingar med detta arbete för att förbygga dyra placeringar.
Utmaningar: Barn och familj Utreda möjligheten att driva ett utredningsboende för att få ner dyra placeringskostnader. Kommunförbundet har en central roll i ett nationellt utvecklingsarbete via socialstyrelsen och skolverket ang. tidiga samlade insatser barn o unga. En viktig strategi för att jobba med evidensbaserat och därmed mer kostnadseffektivt.
EKB Gruppen minskar och därmed också behoven. Underlag saknas för en mindre kommun att ha en kvalitativ vårdkedja Länssamverkan i frågan är en framgångsfaktor
Andra viktiga faktorer På några års sikt kommer förhoppningsvis placeringar av våldsutsatta att avta något, dels minskas utmaningarna kring utlandsfödda när allt fler kommer in i det svenska samhället. Med hjälp av mer förebyggande arbete och tidiga insatser kommer förhoppningsvis antalet placeringar att sjunka. Men även hitta hemmaplanslösning, i form av exempelvis ett genomgångsboende en bostad.
Forts andra viktiga faktorer Driva och utveckla den psykosociala arbetsmiljön så att medarbetare trivs, utvecklas och vill stanna på sina tjänster och därmed får vi allt mera kunniga medarbetare. Där ingår också implementera sju timmars arbetsförlagd arbetstid som kommer att innebära effektiviseringar och att vi kan behålla vår personal. En stor utmaning är också tillgången på bostäder som är ett extrem stort problem och driver också kostnadsutvecklingen med dyra alternativ och är en stor utmaning för individ och familjeomsorgen. Det är svårigheter att hitta hemmaplanslösningar/behandlingar eller att placeringar skyddat boende skulle i vissa fall kunna undvikas om det fanns bostäder.
MÅTT Bokslut Bokslut Plan Utfall Utfall Utfall Utfall Plan 2016 2017 2018 mar apr maj 180625 2019 Antal familjehemsplacerade barn och unga 25 28 35 24 26 29 35 35 varav konsulentstödda 18 18 20 20 20 28 7 7 - varav uppväxtplacering 18 18 20 20 20 28 34 34 Antal vårdnadsöverflyttade med fortsatt ersättningsansvar 6 6 6 6 7 10 12 Antal HVB-placeringar barn och unga (sista dagen i månaden) 5 8 6 8 9 9 9 8 Antal ensamkommande barn i egen regi 28 10 5 4 3 3 3 2 (sista dagen i månaden) Antal ensamkommande barn i extern regi 63 73 75 49 46 45 45 35 (sista dagen i månaden) Antal klienter HVB missbruksvård (årsplaceringar) 8 5 6 6 7 7 6 7 Antal klienter Skyddat boende Våld i nära relationer 2 1 7 5 5 5 5 Antal hushåll med försörjningsstöd 195 200 236 225 236 220
Verksamhetsplan 2019-2021 Socialnämnden
Övergripande mål hela kommunen 1 Medborgare 2 Utveckling 3 Process 4 Medarbetare 5 Ekonomi 1:1 Varje enhet är välskött, attraktiv, kunskaps- och värdeskapande för förskolebarn, skolungdom och vuxenstuderande 2:1 Timrå har Norrlands bästa företagsklimat och ligger på topp i Sverige när det gäller service till företagen 3:1 Våra ledtider följer servicedeklarationer STYRTAL ANTAL AVVIKELSER 4:1 Vi är engagerade och stolta medarbetare i framgångsrika Timrå kommun STYRTAL ANTAL INDIVIDUELLA UTVECKLINGS- PLANER MEDARBETAR- ENKÄT 5:1 Resultat enligt fastställd budget 1:2 Våra brukare/klienter/patienter inom socialförvaltningen ska vara nöjda med de insatser vi ger dem STYRTAL 90% 2:2 Timrå erbjuder ett företagsklimat med mångfald av branscher och företagare 3:2 Vi arbetar med ständiga förbättringar 4:2 Timrå kommuns organisation speglar samhället i Timrå 5:2 Soliditet i paritet med Norrlands kommuner 1:3 Medborgarna anser att Timrå erbjuder livskvalitet och service 1:4 Besökaren är nöjd med sin upplevelse 1:5 Timrå skapar hållbar tillväxt genom digitaliseringens möjligheter 2:3 Timrå har ett utbud som motsvarar efterfrågan av attraktiva bostäder 4:3 Vi har en ständig kompetensutveckling inom det egna arbetsområdet 5:3 Finansierad pensionsskuld 5:4 Investeringar i den takt som tillgångarna minskar med årliga avskrivningar
Kommunfullmäktige 2017-11-27 175 Verksamhetsplan och budget 2018-2020 10. Uppdra till samtliga nämnder att effektivisera sin verksamhet genom verksamhetsutveckling och digitalisering motsvarande 1 % av sin budgetomslutning. Uppdraget redovisas i samband med budgetarbetet inför 2019. 3,83 mkr för socialnämnden
Workshop Utifrån dagens information från verksamheterna: Vilka idéer/lösningar/tankar på effektiviseringar ser ni?
Workshop Vilka prioriteringar är viktigast för socialnämnden 2019?
Ska ambitionsnivån i målen (styrtalen) ligga kvar på 90 %?