Ekonomisk långtidsprognos, Nordanstigs kommun November 2014 (just. mars 2015)

Transkript

1 Ekonomisk långtidsprognos, (just. mars 2015) Johan Skeri

2 Sammanfattning Det totala kostnadstrycket på Nordanstigs verksamheter uppgår till + 12,9 procent fram till Kommunen står inför utmaningar i att omprioritera resurser och anpassa de olika verksamheterna till förändrade förutsättningar. Inom äldreomsorgen sker en kostnadsökning om 40 procent i fasta priser fram till Behoven inom skolverksamheterna kommer å andra sidan endast öka med 12 procent fram till 2030, medan trycket inom barnomsorgen kommer att vara oförändrad. En kommunal lokalförsörjningsplan blir ett viktigt verktyg i anpassningen av lokaler. Nordanstig delar således de finansiella utmaningar som kommunsektorn står inför i takt med att befolkningen blir äldre. Det kommer krävs prioriteringar och nya arbetssätt. Nordanstig står inför en fortsatt hög och ökande försörjningskvot. Ökningen sker i takt med ökningen i riket, men på en betydligt högre nivå. Trots att kommunen effektiviserar verksamheterna med 50 mnkr under åren , kommer det krävas en årlig effektivisering på i snitt 0,41 procent årligen och/eller en genomsnittlig skattehöjning över perioden fram till 2030 på 2,30 kr för att ha en ekonomi i balans. Trycket är som starkast i slutet av perioden. 2

3 Innehåll DEL I BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Uppdrag Tillvägagångssätt och metod Samhällsekonomiska förutsättningar Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning DEL II KOSTNADSFRAMSKRIVNING Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Behovsutveckling för verksamheterna Investeringar Framskrivning av verksamheternas kostnader DEL III EKONOMISKT UTFALL Pensionskostnader Intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning Avskrivningar Utveckling av nettokostnader och intäkter Kassaflöde och finansieringsbehov Finansiella kostnader och intäkter Finansiella nyckeltal och balans- och resultaträkning DEL IV UTMANINGAR APPENDIX 3

4 DEL I BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 4

5 Uppdrag 5

6 Bakgrund och uppdrag önskar genomföra en ekonomisk långtidsprognos för åren fram till och med Analysen ska ta sin utgångspunkt i den demografiska utvecklingen och omfatta de investeringsbehov i till exempel skolor, äldreboenden och förskolor som föranleds av utvecklingen. Därefter ska en beräkning av det ekonomiska resultatet göras, baserat på den demografiska framskrivningen och SKL:s senaste bedömning av samhällsekonomin. Analysen kompletteras med uppgifter om pensioner, avskrivningar på befintliga anläggningstillgångar samt finansiella kostnader och intäkter till och med Sammantaget ska investeringsbehovet för den skattefinansierade verksamheten fram till och med 2030 belysas. En särskild analys görs av kommunens framtida kassaflöde för att bedöma hur investeringarna ska finansieras. 6

7 Tillvägagångssätt och metod 7

8 Tillvägagångssätt Framskrivningen tar sin utgångspunkt i kommunens befolkningsprognos. I denna ligger antagande om dödstal, födelsetal samt in- och utflyttning. Utifrån denna befolkningsprognos räknas det så kallade demografiska trycket fram, både på driftoch investeringsekonomin. Detta görs i fasta priser, här: 2013 års kostnadsnivå. Stadens framtida kostnader räknas om i löpande priser med hjälp av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) senaste bedömning av lön- och prisutvecklingen (oktober 2014). Kostnaderna kompletteras med uppgifter från kommunen avseende pensionskostnader, avskrivningar och finansiella poster. Mot dessa kostnader ställs en beräkning av kommunens framtida intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning. Här används SKL:s skatteunderlagsprognos samt en beräkning av effekten av kommunens befolkningsprognos på intäkterna från den kommunalekonomiska utjämning (inkl. LSS-utjämningen). Utifrån detta erhålles en beräkning av kommunens finansiella förutsättningar för perioden. 8

9 Modell för strategisk ekonomisk planering Bokommuns - byggande Flyttning BEFOLKNING efterfrågar genererar Födda Döda OMVÄRLDEN KOMMUNAL SERVICE Förskola, äldreomsorg, skola, teknisk försörjning, parker, fritid och kultur, miljö- och samhällsskydd etc. REGERING påverkar genererar DRIFTKOSTNADER INVESTERINGAR genererar SKATTER, BIDRAG AVGIFTER påverkar påverkar påverkar FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR 9

10 Samhällsekonomiska förutsättningar 10

11 Samhällsekonomin fram till 2017 Enligt Sveriges Kommuner och Landsting Trots en stark avslutning av den svenska ekonomin under 2013 har ekonomin under 2014 utvecklats svagare än beräknat. BNP förväntas växa med 2,1 procent i år (2014), vilket är en nedskrivning av tidigare prognoser. Nästa år beräknas tillväxten bli bättre och uppgå till drygt 3 procent. Sysselsättningen har dock utvecklats bättre än väntat och också skatteunderlaget fortsätter utvecklas positivt. Det är en splittrad utveckling inom ekonomins olika delområden vi ser. Inom byggbranschen och delar av den privata tjänstesektorn har produktionen vuxit snabbt. Exporten har samtidigt varit svag vilket bidrar till att industriproduktionen backat ytterligare BNP 1,5 2,1 3,3 3,4 2,7 Sysselsättning, timmar* Relativ arbetslöshet, nivå Timlön, konjunkturlöne statistiken 0,4 1,2 1,3 1,4 0,8 8,0 8,0 7,4 6,8 6,6 2,5 2,8 3,1 3,4 3,7 Konsumentpris KPIX 0,5 0,3 1,4 1,7 1,8 11

12 Samhällsekonomin fram till 2017 forts. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting Trots den relativt svaga tillväxten har sysselsättningen utvecklats positivt. Antalet personer i arbetskraften har samtidigt fortsatt växa och arbetslösheten är kvar kring 8 procent. Den fortsatt höga arbetslösheten håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar skatteunderlagets tillväxt i nominella termer. Dock är den reala tillväxten i skatteunderlaget stark. Under detta och nästkommande år förväntas tillväxten i skatteunderlaget uppgå till runt 2 procent. Även förväntas skatteunderlagets reala tillväxt fortsatt vara stark och uppgå till omkring 2 procent. Den långvariga lågkonjunkturen har påverkat lönebildningen. I genomsnitt har timlönerna ökat med 2,5 procent 2013 enligt konjunkturlönestatistiken och för 2014 prognostiseras 2,8 procent. Den måttliga ekonomiska återhämtningen gör att SKL prognostiserar att konjunkturell balans nås först under Skatteunderlag, realt Skatteunderlag, nominellt ,6 1,8 2,1 2,0 1,7 3,5 3,5 4,7 4,9 4,8 12

13 Samhällsekonomin efter 2017 Att bedöma utvecklingen av samhällsekonomin på längre sikt (5 till 10 år) är svårt. Tillväxten på längre sikt bestäms av tillgången på produktionsfaktorerna arbete och kapital. Med hjälp av uppgifter om tillgängliga produktionsfaktorer idag kan man räkna en BNP som innebär fullt resursutnyttjande. Denna definieras som potentiell BNP. Den viktigaste faktorn är potentiell sysselsättning mätt i antal arbetade timmar. Potentiell sysselsättning är den nivå på sysselsättningen som är förenlig med en stabil löneökningstakt och därmed en inflation i linje med Riksbankens mål på två procent. Efter 2017 antas faktisk BNP sammanfalla med potentiell och utvecklingen antas därmed vara konjunkturlös Potentiell BNP BNP Vid fullt resursutnyttjande (utan överhettningstendenser) ökar BNP med cirka två procent årligen. Detta möjliggör en löneökningstakt på fyra procent och skatteunderlagsutveckling på motsvarande nivå

14 Samhällsekonomin forts. SKL prognostiserar att skatteunderlaget nominellt växer med 4 procent framöver. Samtidigt spås lön- och prisutvecklingen för kommunerna bli gynnsam. Timlönerna i den privata sektorn ökar snabbare än vad priset på det kommunerna köper gör. Det senare består av löner till ca 75 procent men också av annan förbrukning som tack vare produktivitetsutvecklingen i regel ökar långsammare. Denna priseffekt är därtill bestående över tid till skillnad från det positiva bidraget från arbetade timmar. I genomsnitt kan priseffekten beräknas uppgå till ca 0,5 procent årligen (4 procent skatteunderlag minus 3,5 procent lön- och prisutveckling (0,75*4 + 0,25*2 = 3,5)). Det borde således finnas ett utrymme för ambitionshöjningar. Dock, med den tyngre demografi som väntas framöver bedöms detta utrymme snart ätas upp BNP 2,2 2,0 1,9 2,0 Timlön 4,0 4,0 4,0 4,0 Konsumentprisindex 2,0 2,0 2,0 2,0 Skatteunderlag 4,6 4,0 4,0 4,0 14

15 Framtidens utmaning finansiering av välfärden Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram en rapport om finansieringen av framtidens välfärd, Framtidens utmaning välfärdens långsiktiga finansiering. I framtiden kommer den demografiska utvecklingen leda till en ökad andel äldre och en ökad försörjningskvot färre ska försörja fler. Rapporten syftar till att ge insikt om den utmaning som vi står inför och på så vis öppna upp för politisk diskussion om den framtida utformningen av vårt välfärdssamhälle. SKL har i sin rapport använt två olika scenarier för utvecklingen i riket. Alternativ 1: Framtidens befolkning men med dagens prislappar per åldersgrupp. Demografiska förändringar leder till en sammantagen kostnadsökning om 20 procent år Alternativ 2: Kostnadsökningen överstiger vad demografin kräver*. Demografisk utveckling tillsammans med ökade förväntningar på välfärdstjänster ställer hårdare krav på finansieringen framöver, cirka 50 procent högre kostnader år Kostnadsökningen blir i båda fallen större än själva befolkningsökningen, på grund av förskjutningar i åldersgrupperna till ökad andel äldre med större behov av kommunens tjänster. * Kostnadsökning utöver den demografiska utvecklingen om 1 procent årligen 15

16 Framtidens utmaning finansiering av välfärden Möjliga (och omöjliga) lösningar SKL menar att ambitionshöjningar i verksamheterna och den demografiska utvecklingen ställer krav på effektiviseringar, omprioriteringar och nya finansieringsalternativ. Detta leder till att kommunerna enskilt och tillsammans måste fundera över möjliga långsiktiga lösningar. Enligt SKL är det viktigt att föra en diskussion om omfattning och innehåll i verksamheterna samt dess finansiering. SKL diskuterar olika förslag för att finansiera välfärden, exempelvis: Höjning av maxtaxa för barnomsorg samt av äldreomsorgstaxan Tidigare inträde och senare utträde på arbetsmarknaden Effektivisering om 3 procent Höjning av momsen (på mat) Höjning av kommunalskatten med en krona Sammantaget konstateras dock att dessa förslag inte klarar att möta den kostnadsökning som förväntas genom demografisk utveckling och ökad ambitionsnivå. Mer kommer att krävas. 16

17 Skatteintäkter Kommunernas skattebas Utveckling av skatteunderlaget 17

18 Kommunernas skattebas Basen för kommunalskatten är invånarnas förvärvsinkomster. Till förvärvsinkomsterna räknas förutom löner även löneförmåner, sjukpenning, a-kassa, pensioner etc. Dessutom ingår inkomst av näringsverksamhet för de företagare som inte bedriver verksamheten i aktiebolagsformen. Lönerna är den dominerande delen av skattebasen. Därefter kommer pensionerna och de andra skattepliktiga ersättningarna från staten (transfereringarna). På sikt är sysselsättningen avgörande för skattebasens utveckling. Längre arbetsliv (tidigare inträde och senare utträde) bedöms av stor vikt för den framtida försörjningskvoten i riket. Även högre förvärvsgrad bland utrikes födda är av vikt. Lönernas dominerande roll i skattebasen gör utvecklingen av sysselsättning och lönenivåer är av avgörande betydelse för hur skattebasen utvecklas. Löneökningar i sig ger inte så mycket mer resurser över till den kommunala verksamheten. Ökade skatteintäkter till följd av löneökningar i samhället motsvaras normalt av ungefär lika stora löneökningar också för kommunernas anställda. Det är därför sysselsättningen, räknat i arbetade timmar, som i praktiken bestämmer vad löneinkomsterna i skattebasen ger för resurser till den kommunala verksamheten. 18

19 Procentuell förändring Utveckling av kommunernas skatteunderlag Skatteunderlaget varierar med konjunkturerna. Utvecklingen i Nordanstig har haft en likartad trend med riket sedan 2004, dock lägre procentuell förändring. 8,0% 7,0% Riket Nordanstig Detta förklaras dels av en befolkningsminskning och dels av en minskad skattekraft i relation till riket (se s. 21). Utvecklingen av kommunens eget skatteunderlag är av underordnad betydelse då skillnaden utjämnas via den kommunalekonomiska utjämningen. 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0%

20 Kornor per invånare Index (riket = 100) Kommunens skattekraft och skattesats Kommunens skatteunderlag i relation till antalet bosatta i kommunen ger kommunens skattekraft. Nordanstigs skattekraft uppgick 2012 till kronor. Vanligtvis stiger skattekraften (mätt i kronor) mellan åren eftersom skatteunderlaget ökar över tid. I relation till genomsnittet i riket uppgår skattekraften i Nordanstig till 83,9 procent. Kommunens skattekraft i relation till riket har minskat sedan Kommunens skatteintäkter är skatteunderlaget multiplicerat med av kommunen beslutad skattesats. Nordanstig höjde skatten 2013 med 0,47 öre. Sedan dess har skattesatsen varit oförändrad. Varje skattekrona är värd 14,4 mnkr Skattekraft Skattekraft som andel av rikets medelskattekraft kommun, (%) Skattesats 22,40 22,40 22,40 22,40 22,14 22,61 22,61 20

21 Kommunalekonomisk utjämning 21

22 Utjämning mellan kommunerna Varför utjämning? De offentliga utgifterna utgör i Sverige en hög andel av bruttonationalprodukten (BNP) och graden av decentralisering av uppgifter till kommuner och landsting är stor i ett internationellt perspektiv. Eftersom kommuner står för större delen av våra välfärdstjänster genom att de ansvarar för skolan och olika omsorger är de kommunala utgifternas andel av BNP högre än i något annat land. Samtidigt varierar förhållandena mellan kommunerna i olika delar av landet liksom de finansiella förutsättningarna att klara dessa uppgifter. Stora skillnader i invånarnas inkomster I genomsnitt finansieras ungefär 70 procent av kommunernas kostnader för verksamheten av kommunalskatt. Statens bidrag till kommuner motsvarar i genomsnitt 15 procent. Resterande intäkter kommer från avgifter, försäljning av tjänster samt övriga bidrag. Men förutsättningarna för att finansiera sina utgifter skiljer sig åt mellan kommunerna eftersom det finns stora skillnader i hur mycket de olika kommuninvånarna tjänar i genomsnitt. Den beskattningsbara inkomsten varierar mellan i Danderyd utanför Stockholm och kronor per invånare i Årjäng i Värmland. Om kommunerna ska få in lika mycket i skatteintäkter skulle invånarna i Årjäng behöva betala mer än dubbelt så hög kommunalskatt jämfört med de i Danderyd. 22

23 Utjämning mellan kommunerna forts. Stora skillnader i åldersstrukturen Det finns stora regionala skillnader i åldersstrukturen. Exempelvis är 223 personer av i skolåldern i Nykvarns kommun. Motsvarande för Nordanstig kommun är 125 personer. Detta innebär att behovet av kommunal service, här grundskola, varierar kraftigt mellan kommuner. Givet samma standard kommer kostnaden per invånare att bli betydligt högre i Nykvarns kommun än i Nordanstig kommun. Motsvarande skillnader finns inom både gymnasieskolan och äldreomsorgen. Stora skillnader i den sociala strukturen I vissa delar av samhället är de sociala nätverken bräckligare, vilket för många innebär ett större beroende av den offentliga servicen. Även kostnaden att tillgodose behoven kan vara högre. Sociala problem, som till exempel missbruksproblem, tenderar att förekomma i större utsträckning i städer vilket skapar ett större tryck på socialtjänsten i dessa kommuner. 23

24 Utjämning mellan kommunerna forts. Stora skillnader i de geografiska förutsättningarna Bebyggelsestrukturen och geografiska förhållanden varierar mycket kraftigt mellan landets kommuner. De ytstora kommunerna i Norrlands inland är glest befolkade, men i till exempel Kiruna kommun som är den största kommunen till ytan, bor över 75 procent av befolkningen i en stor tätort med cirka invånare. I andra mycket stora kommuner som Härjedalen och Pajala bor merparten av befolkningen i glesbygden eller i små tätorter. Långa avstånd och gles bebyggelsestruktur med litet befolkningsunderlag för kommunal service ger kommunerna högre kostnader. I kommuner med tät bebyggelse finns det bättre möjligheter att dimensionera de olika verksamheterna och utnyttja stordriftsfördelar, även om det kan uppstå direkta merkostnader även i tätbebyggda områden. 24

25 Utjämning mellan kommunerna forts. Ojämn fördelning av person med behov av LSS-insatser Den 1 januari 1994 trädde lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i kraft. Lagen ger personer med utvecklingsstörning eller andra stora och varaktiga funktionshinder rätt till olika stöd- och serviceinsatser. I enlighet med bestämmelserna i LSS genomfördes en successiv överföring av huvudmannaskapet (inklusive en skatteväxling) för insatserna enligt denna lag från landstingen till kommunerna. I de flesta länen skedde överföringen årsskiftet 1994/1995 eller 1995/1996. Genom att verksamheten tidigare låg inom landstingens ansvar och ofta var koncentrerad till större enheter blev fördelningen mellan kommunerna inom länen mycket ojämn. Ojämnheten har sedan legat kvar och även förstärkts genom specialiserad inriktning på olika typer av behov. 25

26 Utjämning mellan kommunerna forts. Nationella system för utjämning Grundprincipen är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda sina invånare välfärd. För att detta ska komma till stånd när det finns stora skillnader i förutsättningar har riksdagen beslutat att det ska finnas ett system för kommunalekonomisk utjämning och ett system för utjämning av LSS-kostnader. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Nuvarande system för kommunalekonomisk utjämning gäller sedan 1 januari 2005 med vissa ändringar införda från och med 1 januari Systemet för kommunalekonomisk utjämning kan delas upp i fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift. Systemet för LSS-utjämningen gäller sedan 1 januari 2004 med vissa förändringar införda från och med 1 januari

27 Utjämning mellan kommunerna forts. Inkomstutjämning I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommunerna och är i huvudsak statligt finansierad. Inkomstutjämningsbidraget beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattningsbara inkomsten och ett skatteutjämningsunderlag som för kommuner motsvarar 115 procent av den genomsnittliga skattekraften i landet. Kommuner vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer ska i stället betala en inkomstutjämningsavgift till staten. Inkomstutjämningen är långtgående, det vill säga skillnaderna i skatteintäkter efter utjämning är relativt små, givet en genomsnittlig skattesats. Detta ger att utvecklingen av kommunens eget skatteunderlag är av mindre betydelse för kommunens totala intäkter. Om kommunens skattekraft ökar mer än genomsnittet får den enskilda kommunen lämna ifrån sig merparten av skillnaden. Ökar kommunens skattekraft mindre än genomsnittet kompenseras kommunen för merparten av skillnaden. Skatt och inkomstutjämning kr per inv Nordanstig Riket Andel av riket (%) Skattekraft, kr/inv ,1 Genomsnittlig skattesats, % 22,61% 20,65% Skatteintäkter, kr/inv ,2 Inkomstutjämning, kr/inv Skatteintäkter efter utjämning, kr/inv ,6 27

28 Utjämning mellan kommunerna forts. Kostnadsutjämning I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader. Dessa kan vara av två slag. Det ena är att behovet av kommunal verksamhet är olika, till exempel finns det större behov av äldreomsorg i kommuner med många gamla invånare. Det andra är att kostnaden för att producera en viss service varierar, till exempel på grund av geografin. Kommuner med en ogynnsam kostnadsstruktur får ett bidrag. De som har en gynnsam struktur får betala en avgift. Kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral, då summan av bidrag och avgifter är lika stora och därför tar ut varandra. Kostnadsutjämningen sker enligt den så kallade standardkostnadsmetoden där varje verksamhet eller område behandlas separat. LSS-utjämning Sedan 2004 finns ett nationellt kostnadsutjämningssystem för kommunernas LSSkostnader. Som motiv för ett utjämningssystem angavs att det finns stora kostnadsskillnader mellan kommunerna samt att det behövs en utjämning för att ge alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar att kunna bedriva verksamhet enligt LSS. Systemet är skiljt från det ordinarie kostnadsutjämningssystemet för kommuner. Skälet är att underlagen inte på samma sätt som i det ordinarie systemet kan anses uppfylla kriteriet att vara opåverkbara för den enskilda kommunen. Precis som i det ordinarie kostnadsutjämningssystemet beräknas en standardkostnad för varje kommun. 28

29 Marginaleffekter i systemet för kommunalekonomiskt utjämning Grundtanken med utjämningssystemet är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar, oavsett befolkningens storlek eller sammansättning. Av detta följer att resurser som omfördelas ska motsvara de förändringar av kostnaderna som befolkningsförändringen genererar. Detta gäller vid genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Detta medför att den inflyttade personen som ger kommunen störst intäkt inte är höginkomsttagaren, utan kanske skoleleven eller den äldre damen. Exemplet på nästa sida visar att utfallet varierar kraftigt beroende på vilken ålder personen som flyttar har, och att personens inkomst har en mindre betydelse. Marginaleffekten vid inflyttning av en person med inkomst har förbättrats sedan de senaste förändringarna i inkomstutjämningen. Förändringarna har dock medfört att effekten för en person utan inkomst försämrats. 29

30 Marginaleffekter i systemet för kommunalekonomisk utjämning vid inflyttning (2014) Skatteintäkter efter inkomstutjämning Regleringspost Skatteintäkter Inkomstutjämning Strukturbidrag Kostnadsutjämning Totalt 1-5 år år år år år år ink 0 kr år ink 250 tkr år ink 500 tkr år ink 750 tkr år, gift, ink 200 tkr år, gift, ink 200 tkr 90+ år, gift, ink 200 tkr

31 Statens bidrag till kommunsektorn Kommunernas skatteintäkter räcker inte till för att finansiera hela det kommunala uppdraget. Därför skjuter staten till pengar via det generella statsbidraget. För 2013 uppgår det till 61,2 miljarder kronor. Statsbidraget fördelas efter kommunernas skattekraft. Kommuner med låg skattekraft får ett större tillskott än de med en högre skattekraft. En handfull kommuner har en så pass hög skattekraft att de betalar en avgift till staten. Statens bidrag till kommunerna räknas inte upp mellan åren. Staten kan dock i sin budget besluta om att förändra bidraget. Om staten inte tillför nya resurser sker det genom den allmänna löne- och prisutvecklingen en urholkning av bidraget över tid vilket skapar ett behov av effektiviseringar för kommunerna. Enligt en uppskattning från SKL motsvarar urholkningen cirka 2 miljarder kronor per år för samtliga kommuner. Staten är, enligt den så kallade finansieringsprincipen, skyldig att kompensera kommunerna ekonomiskt vid av staten beslutade verksamhetsförändringar. På motsvarande sätt kan kommunerna få lämna ifrån sig resurser om staten beslutar om ett minskat åtagande. 31

32 Kostnadsutjämning Via kostnadsutjämningen omfördelas det strukturella kostnadstrycket mellan kommunerna. Det tillförs inga nya resurser via kostnadsutjämningen. Över tid innebär detta att endast den kommun som möter en demografisk utveckling som är kraftigare än genomsnittet i riket kommer få ett ökat bidrag alternativt en minskad avgift. En kommun med den omvända situationen kommer få se ett minskat bidrag alternativt ökad avgift. erhåller 2014 ett bidrag i kostnadsutjämningen på kronor per invånare. Fördelningen per verksamhetsområde redovisas i tabellen till höger. Verksamhet 2014 Tillägg/avdrag Barnomsorg Grundskola 273 Gymnasieskola 612 Individ- och familjeomsorg -861 Äldreomsorg Barn med utländsk bakgrund Bebyggelsestruktur 601 Befolkningsförändring 360 Kollektivtrafik -317 Löner -350 Övrigt -182 Totalsumma

33 DEL II KOSTNADSFRAMSKRIVNING I FASTA PRISER 33

34 Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Teoretiska utgångspunkter Kommunens befolkningprognos fram till

35 Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Den kommunala verksamheten är i stort dimensionerad efter antalet invånare i kommunen. Att en kommun med stor befolkning har mer kommunal verksamhet än en liten är tämligen självklart. Två lika stora kommuner kan dock har olika utbyggd kommunal verksamhet. Skillnader kan förklaras av: Åldersstrukturen Socioekonomisk struktur Graden av frivillig verksamhet Ambitionsnivå i obligatorisk verksamhet Graden av entreprenad (påverkar nivån på den verksamhet där kommunen är huvudman) Den enklaste kommunen att driva är den där befolkningsutvecklingen är stabil och där ålderskullarna är ungefär lika stora mellan åren. Verkligenheten är dock en annan! Många kommuner har minskat sin befolkning under ett långt antal år. Flertalet kommuner i storkommunsområdena har haft en kontinuerlig befolkningstillväxt de senaste 10 till 15 åren. Både minskande och växande kommuner upplever stora svängningar i ålderskullarnas storlek på grund av historiska fluktuationer av födelsetalen (40-talet, 60-talet, 90-talet). Efterfrågan på kommunala tjänster bestäms inte i första hand av hur det totala invånarantalet förändras. Den beror framför allt av utvecklingen för de specifika åldersgrupper som verksamheterna vänder sig till och av statliga reformer eller samhällsförändringar som påverkar målgruppernas efterfrågan. 35

36 Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Hur snabbt en kommun kan anpassa sina kostnader när produktionen förändras beror på i vilken utsträckning kostnaderna är fasta respektive rörliga. Skulle alla kostnader vara rörliga skulle minskad befolkning inte vara ett problem i annat fall riskerar styckkostnaden att stiga vid minskad efterfrågan. Vanligen är kostnader varken helt fasta eller helt rörliga. Skulder (amorteringar och räntor) är exempel på helt fasta kostnader. Skulden per invånare ökar när befolkningen minskar. I detta ingår pensionsskulden. Personalkostnader anses oftast rörliga, och personalanpassning är ofta ett mindre problem för såväl växande som krympande kommuner. Krympande kommuner har ofta mer lokaler och anläggningar per invånare än växande, på grund av ålders- och bebyggelsestruktur. Merkostnaden för lokaler och anläggningar i krympande kommuner beror på överkapacitet. Lokalanpassning kan inte ske över natt och kapitalkostnader finns kvar även om lokalen tas ut drift, men varierar med lokalens ålder. Skollokaler står för en tredjedel av en kommuns lokalkostnader, och minskat elevantal resulterar i ökade kostnader per elev. Det är svårt att minska kostnaderna för anläggningstillgångar (t.ex. gator, vägar, VA) i samma takt som befolkningen minskar. Viktiga verktyg för att hantera förändringarna är en befolkningsprognos en strategisk lokalresursplan en adekvat resursfördelningsmodell i budgetprocessen 36

37 Antal personer Befolkningsutveckling Utfall samt kommunens prognos till 2025 Sedan år 2000 har Nordanstigs befolkning minskat med cirka 800 personer Folkmängd Procentuell utveckling (höger axel) 0,5% I befolkningsprognosen från SCB planeras för viss befolkningsminskning. Fram till 2030 kommer kommunens befolkning att ytterligare minska med omkring 170 invånare. SCB-prognosen bygger på antagandet att fertiliteten är 20 % högre i kommunen än rikssnittet ,0% -0,5% Ökningen är olika stor i olika åldersgrupper ,0% ,5% 0-2,0% Utfall Prognos 37

38 Antal personer Befolkningsstruktur Utfall 2013 samt kommunens prognos 2020 och 2025 Vid en analys av kommunens ålderstruktur kan konstateras att kommunen, likt andra kommuner, har svängningar i ålderskullarnas storlek. Nordanstig har en relativt stor andel av befolkningen i åldern kring 45 år och äldre år i utgångsläget. Samtidigt har kommunen färre andel invånare i barnafödande åldrar, 26 till 35 år Jämfört med 2013 kommer kommunens befolkning att minska i stort sätt samtliga åldersgrupper fram till 2022 med undantag för åldersgruppen år och 75+ som istället ökar. Störst minskningar förväntas i åldersspannen år och år år 90 år 84 år 78 år 72 år 66 år 60 år 54 år 48 år 42 år 36 år 30 år 24 år 18 år 12 år 6 år 0 år 38

39 Försörjningskvot Försörjningskvoten är ett viktigt demografiskt nyckeltal. Den belyser bland annat relationen mellan utgifter för vård, skola och omsorg i förhållande till skattebasens storlek. Kvoten kan definieras som kvoten mellan den befolkning som inte är ekonomiskt aktiv och den ekonomiskt aktiva befolkningen. Kvot < 1 innebär fler som jobbar än som inte jobbar, och omvänt om kvoten >1. Idag uppgår kvoten till 0,72. Sverige har de senaste åren haft en mycket gynnsam struktur, eftersom stora åldersgrupper (40- talister, 60-talister) har varit i arbetsför ålder. Demografiska förändringar leder dock till att allt försörja ska försörjas. Kvoten år 2030 förväntas uppgå till 0,8 för riket. Utmaningen som väntar ser dock olika mellan olika regioner i Sverige. Befolkning 0 19, 65+ Försörjningskvot (ålder) = Befolkning Befolkning sysselsatta Försörjningskvot = sysselsatta 39

40 Kvot Försörjningskvot (ålder) 2013 till 2030 Kvoten i Nordanstig uppgår idag (2014) till 0,87 och den förväntas öka till 1,05 år Utvecklingen i Nordanstig går i samma riktning som utvecklingen i riket i stort, det vill säga mot en allt högre försörjningskvot. Nordanstig har dock i utgångsläget ett tyngre scenario. 1,10 1,00 0,90 Nordanstig Riket Riket ökar sin försörjningskvot från dagens 0,72 till 0,81. 0,80 Då kommunen möter en tuffare utveckling än riket kommer kommunens bidrag i kostnadsutjämningen att öka. En eventuellt ökad sysselsättning i kommunen, och därmed en ökade skattekraft, kommer inte påverka kommunens tillgängliga resurser nämnvärt (även om incitamenten ökat något i och med de justeringar som gjordes av inkomstutjämningen inför 2014). Detta då inkomstutjämningen justerar detta genom ett minskat bidrag i inkomstutjämningen. 0,70 0,60 0,50 0,40 0,

41 Behovsutveckling för verksamheterna 41

42 Behovsutveckling samt antaganden I det följande redovisas utvecklingen av antalet brukare eller motsvarande för perioden 2000 till 2013 för de stora verksamheterna. Vidare redovisas valda antaganden för perioden fram till Förändringstrycket totalt påverkar kommunens kostnadssida genom ökade löner och hyror (egen regi) och genom ökade utgifter för entreprenader (extern utförare). Relationen mellan egen regi kontra entreprenad är intressant utifrån ett lokalförsörjningsperspektiv. En ökning av antalet brukare i egen regi kan skapa behov av nyinvesteringar. En ökning av antalet brukare i extern regi skapar inte motsvarande behov, då den externa utföraren antas lösa lokalfrågan. I det följande görs inga antaganden om förändrade servicenivåer utan rådande servicenivå beräknas fortsätta inom verksamheterna. 42

43 Antal Förskola Sedan 2000 har det skett en minskning av antal barn i åldern 1 till 5 år, även om trenden har varit positiv under de senaste åren. Antalet inskrivna barn har däremot ökat under perioden, tack vare en ökning av inskrivningsgraden under periodens början Antal personer 1-5 år Förskolebarn, inskrivna Förskolebarn i kommnens förskolor Fram till 2030 minskar antalet barn i ålder 1 till 5 år. Givet en oförändrad inskrivningsgrad minskar antalet barn i förskolan med cirka 20 barn Utfall Prognos 43

44 Antal Grundskola Under 2000-talet har antalet folkbokförda grundskoleelever i kommunen minskat kraftigt, drygt 40 %. Då vi har skolplikt följer antalet elever åldersgruppens utveckling. Fram till 2030 ökar antalet folkbokförda elever med cirka 120 stycken och når nivån som Nordanstig hade 2008 enligt SCB-prognosen. Den kommande elevtoppen i Nordanstig uppnås kring 2024 och ligger på ca elever om de förutspådda fertilitetstalen infrias Grundskoleelever (folkbokförda) Grundskoleelever i kommunens skolor Antal personer 7-15 år Utfall Prognos 44

45 Antal Gymnasieskola Gymnasieelever (folkbokförda) Antalet ungdomar i åldern 16 till 18 år ökade kraftigt fram till 2008 för att därefter minska. Förändringen av antalet mantalsskrivna gymnasieelever i kommunen har följt utvecklingen av antalet invånare i den aktuella åldersgruppen. Utvecklingen vänder kring 2014 och antalet ungdomar ökar något under ett par år för att därefter stabiliseras kring 400 mantalsskrivna elever kring Antal personer år Folkbokförda gymnasieelever i kommunens gymansium Utfall Prognos Anm. Uppgifter om egna elever i egna skolor redovisas inte av Skolverket åren före

46 Antal Äldreomsorg särskilt boende Sedan år 2000 har antalet personer i åldern över 65 år ökat med cirka 300 personer (höger skala). Antal 65+ i särskilda boendeformer Antal 65+ i särskilda boendeformer kommunal regi Antalet äldre i särskilda boenden minskade under periodens början ( ), en viss ökning mellan 2008 och 2011, sedan en minskning igen framtill Från 2014 fram till 2030 förväntas antalet personer 65+ öka med ca 200 personer i Nordanstig. Antalet 65+ i särskilda boendeformer förväntas öka med 40 personer baserat på 2013 års nivå Antal personer 65+ (höger skala) Utfall Prognos 46

47 Antal Omsorg för personer med funktionshinder LSS-boende Under perioden har antalet vuxna i boende med särskild service minskat. Variationerna mellan åren har dock varit stora. Kommunen har sedan 2000, förutom inte redovisat några barn i boende med särskild service. Givet att antalet LSS-insatser förändras i takt med befolkningen förväntas antalet vuxna i boende med särskild service minska med ytterligare 1 person Boende, vuxna i boende med särskild service Boende, barn i boende med särskild service Utfall Prognos 47

48 Investeringar Lokaler, infrastruktur och övrigt 48

49 Allmänt om strategisk lokalförsörjning Behovet av kommunal service kommer att förändras innehållsmässigt i kommunen under de närmaste 10 till 15 åren. De kommunala verksamheternas behov av lokaler förändras över tiden. Ibland handlar det om att undvika kostnader för outnyttjade lokaler. I andra fall handlar det om att minimera risken för att stå utan nödvändiga lokaler när det behövs. Därför är det angeläget att ständigt behovsanpassa kommunens utbud av lokaler. Detta förutsätter en strategisk lokalresursplanering. Resultatet av lokalresursplaneringen kan innebära investeringar av skiftande storlek. Investeringsbehovet i verksamhetslokaler blir således en viktig del i kommunen budget- och planeringsarbete. Dels i form av investeringsutgifter och därmed finansierings- och likviditetsfrågor, dels i form av tillkommande drifts- och kapitalkostnader. Utmaningen för den strategiska lokalresursplaneringen är att matcha den framtida demografiska utmaningen med ändamålsenliga lokaler. 49

50 Miljoner kronor Investeringsutgifter års priser Utöver de investeringar som är föranledda av utvecklingen av antalet befolkningsutvecklingen tillkommer investeringar i övriga verksamheter såsom kommunal teknik, kultur och fritid. Under perioden 2014 till 2030 uppskattas det totala investeringsbehovet till 516 miljoner kronor i 2013 års priser. De stora investeringarna förväntas 2016 och 2028 av ett nytt äldreboende (finns inte i figuren). Bedömningen av den framtida investeringsnivån är framtagen i dialog med kommunens tjänstemän Lokaler Infrastruktur Övrigt TOTALT

51 Framskrivning av verksamheternas kostnader Utifrån 2013 års utfall 51

52 Demografisk framskrivning Den framtida underliggande efterfrågan av kommunal verksamhet kan uppskattas genom en så kallad demografisk framskrivning. En demografisk framskrivning ger en uppskattning av hur efterfrågan av kommunens verksamhet kommer att utvecklas, givet befolkningsutvecklingen och givet ett konstant utnyttjandemönster av kommunens tjänster. Utifrån kommunens redovisade kostnader 2013 tas de olika åldersgruppernas genomsnittliga användande och kostnad för de olika verksamheterna fram (se bild 57). De framtagna kostnaderna skrivs sedan fram med utvecklingen av de olika åldersgrupperna enligt kommunens befolkningsprognos. Utnyttjandemönstret antas vara konstant över tid, det vill säga: servicenivå, andelen som nyttjar verksamheten kostnad per person i åldersgruppen, resurstilldelning Antagandet om konstant utnyttjandemönster kan ifrågasättas. Det finns många icke demografiska faktorer som påverkar efterfrågan på kommunala tjänster, till exempel politiska reformer. Historiskt sett har sambandet mellan den faktiska efterfrågan och den demografiskt betingade efterfrågan varit svagt. Kommunernas kostnader har historisk ökat snabbare än vad har varit motiverat av demografin. Det har handlat om ambitionshöjningar både från kommunernas sida och från staten (genom olika reformer). 52

53 0 år 5 år 10 år 15 år 20 år 25 år 30 år 35 år 40 år 45 år 50 år 55 år 60 år 65 år 70 år 75 år 80 år 85 år 90 år 95 år 100+ kr per person Demografisk framskrivning - kommunal kostnad per ålder Kommunal grundkostnad Övriga kostnader Barnomsorg och skola Äldreomsorg

54 Index (2012=100) Framskrivning av förskola, grundskola och gymnasieskola Den prognostiserade befolkningsutvecklingen ger ett minskande kostnadstryck för skolverksamheterna t om Sedan stiger kostnaderna för grundskolan utifrån SCBprognosen. Barnomsorgen kommer framtill 2030 ha kostnadsnivå i nivå med dagens. I beräkningen avseende förskola ligger antagande om en oförändrad inskrivningsgrad. Kostnadstrycket inom gymnasieskolan minskar initialt för att därefter öka kring Sammantaget över perioden är dock kostnadstrycket sjunkande Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola Gymnasieskola

55 Index (2012=100) Framskrivning äldreomsorg och funktionshinderomsorg Befolkningsprognosen ger ett ökat kostnadstryck på 40 procent inom äldreomsorgen till Under samma period minskar kostnadstrycket inom funktionshinderomsorgen med cirka 7 procent, givet att antalet insatser förändras i takt med befolkningen Äldreomsorg Funktionshindrade Med utgångspunkt i 2013-års servicenivåer är utvecklingstakten inom äldreomsorgen svagare i början för efter 2020 ta fart. Förändras andelen äldre i boende på grund av en ändrad efterfrågan kommer utvecklingen bli en annan. Några antaganden kring förändrad sjuklighet bland de äldre har inte gjorts Hur volymminskning inom LSS i Nordanstig påverkar utfallet i utjämningen är svårbedömt då det beror på utvecklingen i övriga kommuner

56 Framskrivning övriga kostnader Övriga kostnader antas minska med 1,6 procent under perioden. Detta är en utvecklingstakt som följer befolkningsförändringen. Några antaganden om förändrade servicenivåer eller andra förändringar har inte gjorts. Totalt minskar dessa kostnader med 2,3 miljoner kronor i fasta priser under perioden. Här kan man diskutera hur dessa verksamheter ska förändras framöver. Merparten av verksamheterna är så kallade kollektiva tjänster där förändrad befolkning inte nödvändigtvis behöver betyda förändrade kostnader Totalt mnkr Politisk verksamhet ,8 98,7 98,2-0,1 Infrastruktur och skydd ,8 98,7 98,2-0,4 Kultur och fritid ,3 99,3 98,9-0,1 Övrig utbildning ,6 100,8 100,7 0,2 Särskilt riktade insatser Individ- och familjeomsorg ,8 96,2 95,6-1, ,2 99,7 98,8-0,4 Färdtjänst ,8 98,7 98,2 0 Totalt övrigt ,7 98,9 98,4-2,3 56

57 Index (2013=100) Sammantaget kostnadstryck Per verksamhet Givet kommunens befolkningsprognos och de antaganden som har gjorts avseende servicenivåer med mera uppgår det totala kostnadstrycket till 12,9 procent under perioden. Den årliga förändringen ligger mellan +0,1 och +0,9 procent. Ökningstakten är som starkast mellan 2023 och Äldreomsorgen avviker tydligt från övriga verksamheter i framtida behov, vilket kommer ställa krav på kommunens resursfördelning. Förskola och pedagogisk omsorg Gymnasieskola Funktionshindrade Totalt Grundskola Äldreomsorg Övrigt

58 Procentuell utveckling Demografisk framskrivning Totalt i fasta priser (2013) Årlig förändring Ackumulerat Kommunens kostnader ökar i fasta priser på grund av det så kallade demografiska trycket med 12,9 procent under perioden 2013 till 2030 (jfr en minskning av totalbefolkningen på 1,8 procent). Detta medför att den totala kostnaden per invånare ökar. Den stora förändring 2028 baseras på faktumet att ett nytt SÄBO ska starta upp

59 DEL III EKONOMISKT UTFALL Kostnader och intäkter Finansiering av investeringar Löpande priser 59

60 Pensionskostnad 60

61 Kommunens pensionskostnad Kommunens pensioner redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Den innebär att kommunen under en övergångsperiod betalar dubbelt för pensioner, dels pensionsutbetalningar för dagens pensionärer (avseende intjänande före 1998), dels för de nuvarande anställdas intjänande. Det totala pensionsåtagande för kommunen uppgår 2014 till 298 mnkr, inklusive löneskatt. Åtagandet redovisas dels som ansvarsförbindelse och dels som avsättning i balansräkningen. Som avsättning redovisas det åtagande som avser pensioner intjänade från 1 januari 1998 (26 mnkr). I ansvarsförbindelsen ingår förpliktelser för pensionsförmåner som intjänats före 1998 (272 mnkr). Kostnaden redovisas när pensionen utbetalas. I relation till kommunens kommande skatteintäkter handlar det dock om ett något minskat finansieringsbehov. 1,85% 1,80% 1,75% 1,70% 1,65% 1,60% 1,55% 1,50% 1,45% Pensionskostnad som andel av skatteunderlag Kommunens totala pensionskostnad för 2014 är 28 miljoner kronor. Under perioden fram till 2030 ökar den med 12 miljoner till 40 miljoner kronor. 1,40% 1,35%

62 Miljoner kronor Miljoner kronor Kommunens pensionskostnad 45 Finansiell kostnad Årets Nyintjänande och premier Avgiftsbestämd ålderspension Gamla utbetalningar Total kostnad 350 Avsatt till pensioner( inkl löneskatt) Ansvarsförbindelse (inkl löneskatt) Total skuld

63 Intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning 63

64 Intäkter från skatter Årlig förändring miljoner kronor och procent Skatteintäkter Skatteunderlaget och därmed utvecklingen av kommunens skatteintäkter antas följa utvecklingen i riket. I beräkningen har vi antagit oförändrad skattekraft och skattesats för perioden fram till Vi har tagit hänsyn till att Nordanstigs befolkningstrend. Att den årliga förändringen blir allt större beror på att beräkningarna görs i löpande priser Procentuell förändring 1,3 2,2 3,0 2,3 2,1 2,3 2,4 2,5 64

65 Kronor per invånare LSS-utjämningen, I rapporten antas att antalet LSS-insatser följer befolkningsutvecklingen Riket Nordanstig Huruvida kommunens struktur i relation till övriga kommuner är svårt att uttala sig om. Vi har här antagit att kommunens relativa struktur är oförändrad Kommunens standardkostnad minskar över tiden eftersom riket anses ha en högre kostnadstillväxt än Nordanstig gällande LSS

66 Kronor per invånare Kostnadsutjämning Kommunens bidrag i kostnadsutjämningen dubbleras under perioden fram till Orsaken till detta är att kommunens relativa demografiska tryck enligt kommunens befolkningsprognos är starkare än rikets och då framförallt inom äldreomsorgen Barnomsorg Gymnasieskola Äldreomsorg Övrigt Grundskola Individ- och familjeomsorg Befolkningsförändring Totalt Någon bedömning av kommunens sociala struktur görs inte i denna beräkning utan den antas vara oförändrad

67 Mijoner kronor Kommunalekonomisk utjämning, Inkomstutjämning Kommunens intäkt från inkomstutjämningen kommer att följa ökningen av skatteunderlaget i riket, se sid 19. Fastighetsavgiften Kommer att fortsätta att öka Fastighetsavgift Införandebidrag Regleringsbidrag/-avgift Inkomstutjämningsbidrag/-avgift LSS-utjämning Strukturbidrag Kostnadsutjämning LSS-utjämning Se sid 65 Kostnadsutjämning Se sid

68 Årlig utveckling av intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning Totalt och bidrag till förändring Skatteintäkter 1,3% 2,2% 3,0% 2,3% 2,1% 2,3% 2,4% 2,5% Inkomstutjämnings bidrag/-avgift 0,2% 0,5% 0,8% 0,9% 1,0% 0,8% 0,8% 0,8% Kostnadsutjämning 3,1% 0,0% 0,1% 0,9% 0,2% 0,3% 0,5% 0,3% Regleringsbidrag/- avgift -0,4% -0,1% -0,5% -0,5% -0,5% -0,1% -0,1% -0,1% Strukturbidrag -0,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Införandebidrag 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% LSS-utjämning -0,1% -0,2% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Fastighetsavgift 0,0% 0,2% 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% Totalt 3,7% 3,0% 3,3% 3,8% 2,9% 3,4% 3,7% 3,5% 68

69 Avskrivningar 69

70 Miljoner kronor Kommunens avskrivningar Avskrivningarna för de befintliga tillgångarna har simulerats och minskar naturligt under perioden. Sedan tillkommer avskrivningarna på ny- och reinvesteringar under perioden. För tillkommande investeringar har antagits en avskrivningstid på 33 år Summa tillkommande Avskrivningar befintliga tillgångar Avskrivningar totalt Sammantaget ökar avskrivningarna under perioden. Dels på grund av att kommunen har ökade investeringsvolymer vissa år, dels på grund av att anskaffningsvärdet på reinvesteringar är högre än på de befintliga tillgångar som skrivs av Det senare är helt naturligt då priserna ökar över tid. 5 I modellen har Nordanstig investerat 100 mnkr 2015 för diverse anpassningar och 80 mnkr 2028 i ett nytt säbo

71 Utveckling av nettokostnader och intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning 71

72 Procent Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Under perioden ökar kommunens nettokostnader årligen med mellan 2,7 och 5,3 procent. 6,0% Intäkter Nettokostnader Kostnadsökningen är lägre under början av perioden på grund av den lägre löneökningstakten i samhällsekonomin. När sedan konjunkturen vänder och läget på arbetsmarknaden förbättras kommer löner att stiga och sätta en press uppåt på kommunens kostnader. 5,0% 4,0% 3,0% Några kostnadsökningar utöver demografi, pris och löner samt ökade kostnader för avskrivningar och pensioner har inte lagts in. 2,0% 1,0% 0,0%

73 Procent Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter, statsbidrag och utjämning (scenario -50 mnkr) Om hänsyn tas till att Nordanstig minskar sina nettokostnader med (-15 mnkr 2015, 20 mnkr under 2016 och -15 mnkr under 2017) kommer den årliga nettokostnadstillväxten under de 3 första åren var låg (negativ 2016 och 2017). Men sedan kommer den ta fart i takt med förändrad konjunktur och befolkningens krav på kommunal service. Det finns en årlig inflationsuppräkning av intäkter och nettokostnader. 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% Intäkter Nettokostnader 1,0% 0,0% -1,0%

74 Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Intäkterna uppvisar ett något annorlunda mönster och ökar årligen med mellan 2,9 och drygt 3,8 procent. Högre löneökningstakt ger en starkare utveckling av skatteunderlaget. En befolkningsminskning ger en svagare utveckling av intäkterna. Kommunen kompenseras delvis för denna utveckling. Trots antaganden om värdesäkring på 3,5 procent av statsbidragen sker en urholkning av statens bidrag till kommunerna. Den består av icke full löne- och pris-kompensation samt att kommunernas uppdrag blir större när försörjningskvoten ökar. Värdesäkringen motsvarar cirka 0,5 procent i årlig ökningstakt. Sammantaget ökar intäkterna svagare än kostnaderna vilket sätter ett tryck på kommunens resultat. De totala nettokostnaderna ökar med 105,1 procent under perioden fram till 2030 för Nordanstig. Intäkterna från skatter ökar med 71,6 % medan statsbidrag och utjämning ökar med 87,3 procent fram till 2030, vilket skapar ett genomsnitt på 75,9 %. Det uppstår således 2030 en obalans mellan kostnader och intäkter. 74

75 Kostnader och intäkter - effektiviseringsbehov Det uppstår redan fr om 2015 en obalans mellan kostnader och intäkter. Detta gap innebär att kommunen inte har möjlighet att fullt ut finansiera det demografiska trycket (inklusive ökade kostnader för avskrivningar) och en full löne- och prisuppräkning. För att få intäkter och kostnader i balans (-134,7 mnkr) år 2030 kan kommunen Höja skatten med 9,35 kronor 220% 200% 180% 160% Intäkter skatter, stb o utj Nettokostnader 205,1% 175,9% Årligen effektivisera i genomsnitt med 0,78 procent 140% Kombinera ovanstående i olika utsträckning 120% Observera att skattehöjning är i dagen penningsvärde. 100% 80%

76 Kostnader och intäkter effektiviseringsbehov (scenario -50 mnkr) Om Nordanstig lyckas minska sina nettokostnader med 50 mnkr till år 2018, kommer nettokostnader först vid år 2023 överstiga tillgänglig finansiering. För att få intäkter och kostnader i balans i detta scenario (-61,5 mnkr) år 2030 kan kommunen Höja skatten med 4,3 kronor Årligen effektivisera i genomsnitt med 0,41 procent Kombinera ovanstående i olika utsträckning 220% 200% 180% 160% 140% 120% Intäkter skatter, stb o utj Nettokostnader (-50 mnkr) Nettokostnader 205,1% 194,3% 175,9% Observera att skattehöjning är i dagen penningsvärde 100% 80% 76

77 Kassaflöde och finansieringsbehov 77

78 Finansiering av investeringar Kommunens investeringsutrymme utgörs något förenklat av kommunens resultat exklusive årets avskrivningar. Finansieringsanalysen beräknas med antagandet att kommunen inte har några resultatmål. Men klarar av att genomföra sina nettokostnadsreduceringar med 50 mnkr åren Om kommunens planerade investeringar är större än den likviditet som kommunen skapar via resultatet uppstår ett finansieringsbehov. Finansieringsbehovet kan lösas genom en kombination av följande: 1. sälja tillgångar 2. ta upp lån till motsvarande belopp 3. höja resultatmålet och öka den egna finansieringen (dvs. öka den årliga effektiviseringen) 4. omprioritera/minska investeringsutgifter över tid. 78

79 Kassaflödesanalys (scenario -50 mnkr) Årets resultat 12,5 29,6 47,0 57,5 49,3 47,5 42,7 36,0 29,6 19,9 8,8 4, ,3-38,7-53,1-61,5 Justering ej likvidietspåverkand e poster (inkl. avskrivningar) 15,2 13,9 13,6 16,8 16,5 15,6 14,5 14,4 13,8 13,6 13,9 14,1 14,4 14,8 17,7 18,3 18,7 Löpande verksamheten 27,6 43,5 60,6 74,3 65,8 63,1 57,2 50,4 43,4 33,6 22,6 18,1 4,4-4,5-21,0-34,8-42,8 Nettoinvesteringar -15,0-15,4-115,9-16,6-17,0-17,7-18,2-18,9-19,5-20,1-20,7-21,5-22,2-23,0-103,8-24,6-25,5 Finansieringsverksamheten -12,6-28,0 55,3-57,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-1,9 3,4 17,7 27,5 124,8 59,4 68,2 Årets kassaflöde 0,0 0,0 0,0 0,0 48,8 45,4 38,9 31,5 23,9 13,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 79

80 Miljoner kronor Kassaflödesanalys (scenario -50 mnkr) De totala investeringsutgifterna uppgår under perioden 2014 till 2030 till 515 miljoner kronor. Nordanstig måste låna drygt 50 mnkr för att finansiera den ökade investeringen under Under 2017 kan kommunen amortera bort 57 mnkr av låneskulden. Mellan åren 2018 och 2025 kommer kommunen inte ha möjlighet att amortera låneskulden. Fr om 2026 måste Nordanstig börja låna till investeringar samt driften om kommunen inte ytterligare har minskat nettokostnaderna och/eller höjt skatten Finansieringsverksamheten Löpande verksamheten Investeringsverksamheten (inkl försäljning mark)

81 Miljoner kronor Lån till banker och kreditinstitut (scenario -50 mnkr) Givet att kommunen tar upp lån för att täcka det finansieringsbehov som redovisades på föregående bild kommer kommunen inte vara helt skuldfria mellan åren Mellan åren 2017 och 2025 finns det möjlighet att amortera befintliga lån och därmed förbättra det finansiella nettot. Fr om 2028 förväntas låneskulden stiga rejält pga byggandet av ett nytt Säbo inom äldreomsorgen. Räntenivåer är i utgångsläget låga men antas succesivt stiga när konjunkturläget återhämtar sig (jfr Riksbankens räntebana) Lån till banker och kreditinstitut

82 Finansiella kostnader och intäkter 82

83 Miljoner kronor Finansiella kostnader och intäkter Finansiella intäkter Finans. kostn. Kommunen har i utgångsläget ett svagt negativt finansiellt netto. De finansiella kostnaderna tyngs av engångsposter avseende pensioner. I takt med ökade lån för att finansiera investeringarna stiger räntekostnaderna, åren 2016 och ,0 2,0 0,0-2,0 Vi har antagit oförändrade finansiella intäkter. -4,0-6,0-8,0-10,0-12,

84 Finansiella nyckeltal, balans- och resultaträkning 84

85 Miljoner kronor Balansräkning Kommunens materiella tillgångar växer i takt med att kommunen investerar. Samtidigt minskar samma tillgångar med årets avskrivningar. Det egna kapitalet förändras med årets resultat, ett positivt resultat förstärker det egna kapitalet. Fr o m år 2025 blir det egna kapitalet negativt, dvs Nordanstig börjar då att låna till allt sitt kapital. Den ökade upplåningen åren 2016 och 2028 ökar skulderna Tillgångar Eget kapital Avsättningar Skulder

86 Miljoner kronor Balansräkning (scenario -50 mnkr) Kommunens materiella tillgångar växer i takt med att kommunen investerar. Samtidigt minskar samma tillgångarna med årets avskrivningar. Det egna kapitalet ökar med årets resultat, men börjar att försämras efter 2026 när kommunen börjar uppvisa negativa resultat. I detta scenario kommer Nordanstig ha ett positivt resultat under hela beräkningsperioden. Den ökade upplåningen ökar skulderna Tillgångar Eget kapital Avsättningar Skulder

87 Soliditet Soliditeten mäter kommunens finansiella styrka på lång sikt. Soliditeten mäts på balansräkningen genom att kommunens totala tillgångar sätts i relation till kommunens eget kapital (kommunens nettoförmögenhet). Soliditeten visar hur stor del av kommunens tillgångar man finansierat med egna medel. Kommunerna har dock ett finansiellt åtagande som inte redovisas på balansräkningen, den så kallade gamla pensionsskulden. För att få mer rättvisande bild är det därför vanligt att redovisa soliditetsmåttet inklusive denna skuld. Om hänsyn har tagits till den gamla pensionsskulden har Nordanstig 2015 ett negativt soliditetsvärde på drygt 50 %, d v s kommunen har lånat till allt sitt kapital (i det här fallet från de kommunanställda). Ett stort glapp mellan soliditetsvärdet exl (41,7 %) och inkl (-50,7 %) pensionsskulden tyder på en hög återbelåning från de kommunanställda. Dagens ekonomiska situation beror på historiska fattade beslut. Tusen kronor 2013 Tillgångar Eget kapital Skulder Avsättningar Summa eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet, % 41,7% Ansvarsförbindelse pension Soliditet inkl. pension, % -50,7% 87

88 Soliditet Kommunens soliditet försvagas under perioden i takt med att kommunen ökar upplåningen. Inkluderas den gamla pensionsskulden är soliditeten negativ. Soliditeten inklusive pensionsåtaganden ökar framtill Anledningen är att delar av den gamla pensionsskulden betalas av under perioden. De förväntade negativa driftresultaten (se sid 91) med start 2018 kommer innebära att kommunen erhåller en försämrad soliditet. 100% 50% 0% Soliditet % Soliditet inkl pension % -50% -100% -150%

89 Soliditet (scenario 50 mnkr) Kommunens soliditet förstärks under perioden i takt med att kommunen har positiva driftsresultat, trots en ökad upplåning. En annan anledning till stärkande av soliditeten är att delar av den gamla pensionsskulden betalas av under perioden. I slutet av beräkningsperioden försämras soliditeten eftersom driftresultatet beräknas bli negativt och därmed påverkar det egna kapitalet, samt ökad upplåning. 100% 80% 60% 40% 20% Soliditet % Soliditet inkl pension % 0% -20% -40% -60%