Långsiktig ekonomisk planering 18 September Kävlinge kommun

Transkript

1 Långsiktig ekonomisk planering 18 September 2017 Kävlinge kommun

2 Revisionsfrågor Granskningen avser budgetåret 2017 Har det definierats vad god ekonomisk hushållning innebär i Kävlinge kommun? Finns adekvata riktlinjer för god ekonomisk hushållning? Har kommunen tillförlitliga metoder för att genomföra prognoser med tillräcklig kvalitet? Säkerställer budgetprocessen att långsiktiga volymförändringar beaktas? Finns en tillräcklig omvärldsbevakning för att upptäcka och agera utifrån externa händelser eller trender som påverkar den långsiktiga ekonomiska planeringen? Page 2

3 Genomförande Syftet med granskningen är att belysa kommunens långsiktiga prognosarbete samt påvisa den framtida ekonomiska utvecklingen för Kävlinge kommun. I denna granskning redovisar vi en möjlig metod och en långsiktig ekonomisk prognos för kommande 10-års period utifrån det metodval vi gjort. Vi är väl medvetna om att det finns olika sätt att genomföra prognoser. I prognosen har vi gjort beräkningar för de intäkter och kostnader som vi har bedömt som mest relevanta och som kommer att ha störst påverkan på den framtida ekonomin. Vi avser framskrivningar med demografin som grund. För övriga kostnader har vi utgått ifrån att de utvecklas i samma takt som ekonomin totalt sett. Antaganden och beräkningssätt redovisas parallellt med nedanstående diagram. Prognosen som följer ska utläsas som långsiktiga trender baserat på dagens kostnadsläge samt förväntade demografiska förändringar. Värden i rapporten bör därför ej beaktas som absoluta utan som en del av den förväntade ekonomiska utvecklingen. För analysen har uppgifter bland annat hämtats från: SKL SCB Skolverket Kommunens prognosdokument och bedömningar utifrån dessa Page 3

4 Kommunens finansiella mål för God ekonomisk hushållning Budget 2017; Nettokostnadens andel av skatteintäkter (och generella statsbidrag) under en rullande fyraårsperiod ska vara 98 procent. Investeringsvolymen i relation till skatter och bidrag får högst uppgå till 10 procent under en rullande 10-årsperiod. Verksamhetens nettokostnader i relation till budgeterad nivå vara 0. Page 4

5 Befolkningsutveckling

6 Befolkningsutveckling Enligt kommunens befolkningsprognos kommer befolkning att öka med 22,5 procent fram till Utvecklingen är mycket högre än riket som helhet vilken beräknas öka med ca 10,5 procent. Beräkningarna per år är baserade på 2016 års nivå (30 509) och för resterande år gäller prognosvärdena. I reella tal beräknas Kävlinge kommun öka från ca personer till ca till och med år För riket som helhet beräknas befolkningen öka från 9,99 miljoner personer till 11,04 miljoner år I de nästkommande sidorna redovisas utvecklingen inom Kävlinge kommun och riket som helhet inom de demografiska grupper som legat till grund för intäkts- och kostnadsberäkningar inom ramen för granskningen. 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% Hela befolkningen - Utveckling mot 2016 (Källa: kommunens befolkningsprognos, SCB rapport Sveriges framtida befolkning ) 0,0% Kävlinge 1,5% 2,9% 5,4% 7,7% 9,7% 11,9% 14,6% 17,5% 20,1% 22,5% Riket 1,2% 2,3% 3,3% 4,4% 5,5% 6,6% 7,7% 8,7% 9,6% 10,5% Page 6

7 Förskola, grundskola (ink. F-klass) och gymnasium Den demografiska utvecklingen för åldrarna inom skolan visar att kommunen överträffar rikssnittet inom förskoleålder och gymnasieålder. Inom grundskoleålder är kommunens utveckling något lägre än rikssnittet framförallt fram till 2023 därefter tilltar utvecklingen men utan att nå upp till utvecklingstakten för riket inom tidsspannet. Det kan noteras att andelen elever i grundskolan för tillfället är högt i förhållande till rikssnittet. (Källa: kommunens antagna befolkningsprognos, SCB rapport Sveriges framtida befolkning ) 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Åldrar Utveckling mot ,0% Kävlinge -1,1% 0,2% 2,5% 4,7% 8,8% 12,1%16,3%20,9%24,9%28,5% Riket 1,2% 2,1% 3,6% 5,3% 7,4% 9,4% 11,2%12,6%13,5%13,9% 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% Åldrar Utveckling mot ,0% Kävlinge 2,7% 2,7% 3,8% 5,1% 5,0% 5,3% 6,3% 7,7% 10,2%11,9% Riket 2,6% 4,6% 6,4% 8,1% 9,7% 11,0%12,2%13,4%14,5%15,3% 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% Åldrar Utveckling mot ,0% Kävlinge 3,0% 11,3% 18,1% 24,7% 27,9% 32,5% 36,6% 38,8% 35,1% 37,1% Riket 2,2% 4,8% 7,3% 10,7%13,3%16,2%18,7%21,5%23,6%26,3% Page 7

8 Arbetsför ålder 30,0% Åldrar Utveckling mot ,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Kävlinge 1,2% 2,7% 5,8% 8,5% 11,3% 14,1% 17,5% 21,1% 24,4% 27,1% Riket 0,8% 1,3% 1,9% 2,5% 3,2% 4,0% 4,7% 5,4% 6,2% 6,9% Grafen visar befolkningsutvecklingen för de arbetsföra åldrarna (19-64 år). Det går att utläsa från grafen att åldersgruppen förväntas utvecklas i en avsevärt högre utsträckning än rikssnittet. Kommunen förväntas öka med ca 27 procent vilket kan jämföras med utvecklingen i riket som är ca 7 procent. Page 8

9 Äldre Från pensionsålder och fram förväntas kommunens utveckling vara något lägre än rikssnittet. I förhållande till 2016 kommer antalet invånare i pensionsålder att öka med ca 12 procent för ett av åren i tidsspannet. Detta kan jämföras med rikssnittet där antalet äldre kommer att öka med ca 15 procent fram till Antalet äldre äldre (över 80 år) kommer att öka betydligt mer beräknas antalet äldre äldre ha ökat med ca 76 procent. I reella tal innebär detta en ökning med 930 personer. 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% Åldrar 65-w - Utveckling mot ,0% Kävlinge 1,9% 2,8% 3,9% 4,7% 5,4% 6,2% 7,3% 8,6% 9,8% 11,6% Riket 1,6% 3,2% 4,6% 6,1% 7,7% 9,3% 10,7%12,2%13,5%14,9% Åldrar 80-w - Utveckling mot ,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Kävlinge 3,5% 9,7% 13,6%18,4%24,0%31,8%43,6%54,6%65,6%76,2% Riket 1,3% 3,3% 5,7% 8,0% 10,9%15,5%21,3%28,1%34,9%41,6% Page 9

10 Särskilt- samt ordinärt boende (hemtjänst) Antalet brukare inom hemtjänsten förväntas öka med ca 52 procent mellan 2017 och Beräkningen är baserad på det procentuella förhållandet mellan antalet brukare med hemtjänst 2016 i förhållande till antalet äldre inom kommunen framskrivet med den demografiska utvecklingen. Likaså är utvecklingen för antalet brukare med särskilt boende ca 64 procent. Kommunen kommer, givet förhållandet mellan antal brukare med särskilt boende i förhållande till antalet äldre, behöva 118 nya platser inom särskilt boende. Det är, för såväl hemtjänst som särskilt boende, gruppen 80-w som påverkar de ökade behoven mest. Det är också i denna åldersgrupp som behovet av äldreomsorg är som högst. (Källa: kommunens befolkningsprognos, Öppna jämförelser äldreomsorg 2014) Antal brukare med hemtjänst Antal brukare med hemtjänst Antal brukare med hemtjänst 80-w Antal brukare i särskilt boende Antal brukare i särskilt boende Antal brukare i särskilt boende 80+ Page 10

11 Skatteintäkter och utjämningssystem

12 Inkomster (SCB:s prognoser 2017) Skatteintäkter Utjämningssystem Inkomstutjämningen Staten garanterar 115% av den genomsnittliga skattekraften Kävlinge 105,6 % av rikets skattekraft. Kostnadsutjämningen Omfördelningssystem kommunerna emellan baserat på standardkostnaden. Standardkostnaden är den förväntade kostnaden inom särskilda verksamhetsområden baserat på den demografiska strukturen i kommunen. Kävlinge erhåller kr/inv. LSS-utjämningen Omfördelningssystem som bygger på den faktiska kostnaden. Kävlinge kommun betalade ,5 mnkr. Avgifter ingår som nettokostnad i analysen Page 12

13 Skatteintäktsutveckling Skatteintäkterna 2017 beräknas enligt SKL:s cirkulär 17:06 uppgå till 1312,6 mkr. Skatteintäktsutvecklingen är i diagrammet justerat för demografi och BNP-utveckling. Den demografiska utvecklingen baseras på åldrarna 19-w. Åldersintervallet är baserat på de inkomstgrundande åldrarna för förvärvsarbete, pensioner, sjuklöneersättning mm. Intäkterna i diagrammet utgår från en utveckling på 2 procent. Likaså kostnaderna har i denna analys en utvecklingstakt motsvarande 2 procent. Detta baseras på att kommunens huvudsakliga kostnader utgörs av lönekostnader. Dessa utvecklas alltjämt som skatteunderlaget ökar till följd av löneutveckling. Det finns däremot fog att anse att skattebasutvecklingen kommer att öka i en något högre takt än för den kommunala sektorn. Detta främst på grund av högre pensionsålder, högre grad av timproduktion och löneutveckling samt egenföretagande inom det privata näringslivet. Den förhöjda intäkten beräknas enligt schablon vara ca 1 procent för 75% av varje skattekrona (förvärvsarbetesintäkter). Den högre intäktskurvan baseras på utveckling 2,75 procent. Det går inte med säkerhet att säga om intäktsutvecklingen kommer att följa den högre eller lägre utvecklingsbanan. Vidare i analysen kommer båda utvecklingskurvor tas i beräknande , , , ,0 500,0 0, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,9 Skatteintäkter 2% Skatteintäkter 2,75% Page 13

14 Inkomstutjämning Det kommunala utjämningssystemet är indelat i inkomstutjämning, kostnadsutjämning, LSSutjämning, strukturbidrag, införandebidrag samt en regleringspost. Inom ramen för denna långtidsprognos har vi valt att fokusera på de tre förstnämnda då dessa har störst påverkan på den kommunala ekonomin. Inkomstutjämningen beräknas utifrån skillnaden mellan kommunens skatteunderlag och 115 % av medelskattekraften i landet. Uträkningen baseras på 95 procent av den genomsnittliga skattesatsen för riket. Inkomstutjämningen beräknas långsiktigt utvecklas positivt förhållandevist jämnt. Uträkningen av inkomstutjämning utgår ifrån prognostiserad 2- respektive 2,75-procentig intäktsutveckling samt demografi. Medelskattekraften är justerad för hög respektive låg utvecklingstakt i förhållande till intäktsutvecklingen i kommunen. Kommunens intäkter från inkomstutjämning beräknas öka till ca 153 respektive 244 mkr (Källa: kommunens antagna befolkningsprognos, SCB rapport Sveriges framtida befolkning , SKL cirkulär 17:09) 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 244,0 227,3 210,9 195,8 182,3 169,8 157,5 141,8 126,3 129,9 148,3 153,1 126,3 130,6 134,3 138,4 143,2 119,2 119,7 122,8 Kommunens inkomstutjämningsbidrag 2,75 % utv Kommunens inkomstutjämningsbidrag 2,0 % utv Page 14

15 Kostnadsutjämning ,0 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0-40,0-50,0-60,0-70,0-80,0 11,7 6,1-3,5-12,9 Kostnadsutjämning grundar sig på skillnader i standardkostnaden för verksamheter i kommunen. Beräkningen grundar sig på den demografiska utvecklingen samt standardkostnaden i förhållande till rikssnittet. Kommuner med en gynnsam kostnadsstruktur betalar en kostnadsutjämningsavgift och vice versa. Beräkningen av kostnadsutjämningsavgiften är baserad på de demografiska förändringarna inom skola och äldreomsorg. Resterande kostnader (individ och familjeomsorg mm) är beräknade utifrån ett statiskt kostnadsförhållande till riket då det är svårt att beräkna utveckling med demografi. Kommunen beräknas 2017 erhålla ca 12 mkr i kostnadsutjämningsbidrag. Utifrån den demografiska utvecklingen i förhållande till rikets prognostiseras dessa intäkter att minska. År 2026 beräknas kommunen ges en kostnad av kostnadsutjämningen på ca 70 mnkr. Under 2017 genomfördes förändringar av kostnadsutjämningssystemet för att kompensera för flyktingmottagande. Detta har dels inneburit en eftersläpningseffekt i kostnadsutjämningssystemet som för kommunen enligt SKL:s prognoser kommer att ge en signifikant ökning av kostnadsutjämningen år I förhållande till SKL:s uträkningar är vår prognos låg. Detta kan till en viss utsträckning förklaras med att den så kallade regleringsposten är internaliserad i vår beräkning. De faktiska kostnader som uppstår i regleringsutjämning (ca 14 mnkr 2021) uppstår således ej i denna prognos. (Källa: kommunens antagna befolkningsprognos, SCB rapport Sveriges framtida befolkning , SKL cirkulär 17:09) -24,7-34,8-44,5-55,0-65,1-69,7 Page 15

16 LSS-utjämning LSS-utjämningen bygger på kommunens kostnader relativt andra kommuners kostnader för LSS-verksamheter. Vid beräkning beaktas vårdtyngd och stordriftsfördelar. Kommunerna kan antingen få pengar tillbaka eller få betala till systemet. Utvecklingen i diagrammet är justerat utifrån 2017 års nivå samt 2-procentsutvecklingen. Det är utöver detta svårt att beräkna utjämningen mer exakt. Utjämningen beror i stor utsträckning på antal brukare, vårdtyngd och utveckling i andra kommuner beräknas enligt denna utveckling kommunen betala in ca 49 mnkr till LSSutjämningssystemet. -25,0-30,0-35,0-40,0-45,0-50,0-55,0-44,1-44,5-45,0-45,5-46,0-46,5-47,0-47,6-48,1-48,7 (Källa: SKL cirkulär 17:09) -60,0-65,0-70,0 Page 16

17 Resultat av utjämningssystem Resultatet för utjämningssystemen illustreras i diagrammet. Detta omfattar intäkterna från inkomstutjämningssystemet och LSSutjämningssystemet samt avgiften för kostnadsutjämningssystemet. Utöver dessa tre utjämningssystem kan kommunen ges strukturbidrag. Detta omfattar ersättning för näringslivs- och sysselsättningsåtgärder samt ersättning för ett svagt befolkningsunderlag. 94 kommuner ges strukturbidrag, långsiktigt förväntas Kävlinge inte erhålla strukturbidrag. Utjämningssystemet omfattar därutöver en regleringspost. Detta kan vara såväl en avgift som ett bidrag beroende på om de totala bidragen till kommunerna över- eller understiger det av regeringen beslutade anslaget, främst på grund av tillväxttakten. Bidraget eller avgiften utgörs av ett fast värde per invånare. Regleringsposten är inte inkluderad i analysen då denna bygger på den förväntade BNP-tillväxten. Detta innebär att regleringsposten redan internaliserats i analysen. (Källa: kommunens antagna befolkningsprognos, SCB rapport Sveriges framtida befolkning , SKL cirkulär 17:09) 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 125,7 114,1 108,3 104,2 99,1 99,1 101,1 93,9 91,5 93,2 80,8 71,2 64,4 59,9 53,0 46,9 40,7 35,1 34,8 Summan bidrag 2,75 % skatteintäktsutveckling Summan bidrag 2 % skatteintäktsutveckling Page 17

18 Kostnadsutveckling

19 Utveckling pensionskostnader t.o.m I den nuvarande kommunala redovisningslagen finns det en s.k. blandmodell vilket innebär att kommunens totala pensionsförpliktelse hanteras dels som en skuld/avsättningen i balansräkningen, men även som en avsättning inom linjen, dvs utanför balansräkningen. Detta innebär att de årliga pensionsutbetalningarna till viss del möter en sedan tidigare uppbokad skuld, men till ganska stor del blir utbetalningen en kostnad. Denna utveckling kan komma att förändras i och med att redovisningen av skuldåtagandet utanför balansräkningen Kommunens årliga pensionskostnader består framförallt av utbetalningar avseende ansvarsförbindelsen (pensioner intjänade innan 1998), årets skuldförändring, finansiella kostnader samt särskild löneskatt. I samband med upprättande av årsbokslut inhämtar kommunen underlag från KPA. Detta underlag specificerar pensionsrelaterade poster för aktuellt år, men även för kommande fyra år. Utifrån kommunens budget för 2017 med plan fram till 2019 kan vi beräkna en trendlinje och konstatera en kraftig utveckling av kommunens pensionskostnader under kommande 10 år. Pensionskostnaderna beräknas då uppgå till ca 80 mnkr. 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 y = 5,5x + 25 (Källa: Kävlinge kommuns mål och resultatplan ) Pensionskostnader Linear (Pensionskostnader) Page 19

20 Kostnadsutveckling ordinärt boende Kostnadsutvecklingen är baserad på kommuns demografiska prognos av antal medborgare i kommunen över 65 år samt 80 år. I beräkningen är kostnaden för äldreomsorg i ordinärt boende beaktat för såväl den demografiska gruppen som 80-w. En kostnadsutveckling på 2% är också beaktad. Antalet äldre i kommunen förväntas öka med ca 1600 under den kommande 10-årsperiod. Därmed förväntas även de kostnader som äldreomsorg i ordinärt boende öka Den beräknade kostnadsökningen uppgår till ca 86 mnkr (Källa: Kolada samt befolkningsprognos) Page 20

21 Kostnadsutveckling särskilt boende Utifrån demografisk förändring av antal medborgare i särskilt boende samt kostnaden för särskilt boende i förhållande till antalet invånare över 65 år samt 80 år. Beräkningen är baserad på andelen samt 80-w i förhållande till befolkningsstrukturen. Kommunens kostnader kommer att öka från ca 139 mnkr 2017 till 263 mnkr En ökning med ca 124 mnkr. Det är framförallt antalet äldre äldre som är bakgrunden till den höga kostnadsökningen. I beräkningen eventuella språng i kostnadsutvecklingen ej beaktade. Detta syftar på behovet av att bygga nya särskilda boenden varpå kostnadsbilden kan förändras (Källa: Kolada samt kommunens demografiska utveckling) Page 21

22 Kostnadsutveckling Individ- och familjeomsorg Kostnader för individ- och familjeomsorgen är beräknad baserat på den demografiska utvecklingen för kommunen som helhet samt nyckeltal för kostnaden per invånare. Kostnaderna beräknas öka med 29 mnkr fram till (Källa: Kolada samt kommunens demografiska utveckling) Page 22

23 Kostnadsutveckling Förskola (ålder 1-5 år) Kommunens prognos över den demografiska utvecklingen för barn inom förskola innebär en kostnadsökning med ca 139 mnkr över den nästkommande tioårsperioden. Beräkningen beaktar den demografiska ökning av antalet 1-5-åringar samt en 2 procentig kostnadsökning. Kostnaderna beräknas öka med motsvarande 55 procent fram till (Källa: Kävlinge Kommunblad 2015 ) Page 23

24 Kostnadsutveckling Förskoleklass (ålder 6 år) Kommunens prognos över den demografiska utvecklingen av barn inom förskoleklass är förhållandevist oförändrad över nästkommande 10 år. Tillsammans med en beaktad kostnadsutveckling motsvarande 2 % förväntas kostnaderna att öka enligt bifogad graf. Totalt syns då en kostnadsutveckling på 33 % över en tioårsperiod (Källa: Kävlinge Kommunblad 2015 ) Page 24

25 Kostnadsutveckling Grundskola (ålder 7-15 år) Kommunens prognos över den demografiska utvecklingen av barn inom grundskola, klass 1-9, innebär en ökning med ca 12% över en tioårsperiod. Tillsammans med en beaktad kostnadsutveckling motsvarande 2 % förväntas kostnaderna för grundskoleelever att öka enligt bifogad graf Under en tioårsperiod förväntas således kostnaderna för grundskola att öka med ca 30 % vilket motsvarar ca 106 mnkr (Källa: Kävlinge Kommunblad 2015 ) Page 25

26 Kostnadsutveckling Gymnasieskola (ålder år) Kommunens prognos över den demografiska utvecklingen av gymnasieelever i kommunen innebär en ökning med ca 37 % över en tioårsperiod. Tillsammans med en beaktad kostnadsutveckling motsvarande 2% förväntas kostnaderna gymnasieelever att öka enligt bifogad graf. Över en tioårsperiod förväntas då kostnaderna öka med ca 58 % vilket motsvarar 65 mnkr I och med att kommunen inte i större utsträckning bedriver gymnasieverksamhet i eget regi är kostnaden per elev till stor del beroende av kostnaderna för skolgången i den kommun som eleven väljer att studera i. Detta är beaktat i analysen (Källa: Kävlinge Kommunblad 2015 ) Page 26

27 Avskrivningar Grafen visar avskrivningarna för investeringar enligt kommunens budget och utfall mellan 2016 och Genom att beräkna en trendlinje utifrån dessa fyra år har vi beräknat vad avskrivningarna kan förväntas bli fram till Omfattningen av avskrivningarna påverkas av investeringstakten. Den förväntade utvecklingen förutsätter en förhållandevist jämn utveckling av investeringstakten. Enligt trendlinjen kommer avskrivningarna att öka fram till 2026 och uppgå till ca 85 mnkr. 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 y = 3,21x + 53,1 20,0 10,0 0, Page 27

28 Kostnadsmassa per verksamhetsområde i förhållande till totalkostnaden Grafen visar utvecklingen av den sammansatta kostnadsmassan mellan 2017 och Värdena baseras på kostnadsutvecklingen i tidigare blad. De två nedersta fälten visar kostnader tillhörande äldreomsorgen; särskilt boende och ordinärt boende (hemtjänst), därefter följer individ- och familjeomsorg De fyra efterföljande fälten utgörs av verksamhetsområde; förskola, förskoleklass, grundskola och gymnasieskola. Därefter följer avskrivningar, pensionskostnader samt övriga kostnader. Uträkningen baseras på kommunens prognostiserade demografiska utveckling samt kostnadsutveckling. Posten övriga kostnader är baserade på förhållandet mellan kostnadsmassan för de specificerade områdena och de totala kostnaderna enligt budget för ,0 2000,0 1500,0 1000,0 500,0 0,0 Äldreomsorg - ordinärt boende Äldreomsorg - särskilt boende Individ- och familjeomsorg Skola - Förskola Skola - Förskoleklass Skola - Grundskola Skola - Gymnasium Avskrivningar Pensionskostnader Övriga kostnader Page 28

29 Intäkts- och kostnadsutveckling 2300,0 2100,0 1900,0 1700,0 1500,0 1300,0 1100,0 TOTALA INTÄKTER 2% 1463,4 1509,2 1572,6 1637,9 1698,5 1764,3 1840,2 1923,3 2006,2 2092,6 TOTALA INTÄKTER 2,75% 1463,4 1508,6 1571,4 1636,0 1705,0 1776,0 1858,1 1947,9 2037,8 2131,6 TOTALT KOSTNADER 1439,9 1511,1 1579,5 1654,2 1731,7 1814,2 1917,7 2022,5 2125,4 2232,7 TOTALA INTÄKTER 2% TOTALA INTÄKTER 2,75% TOTALT KOSTNADER Page 29

30 Sammanfattande tabell Nedanstående tabell sammanfattar de intäkter och kostnader som vi har bedömt är väsentliga för kommunens långsiktiga ekonomiska planering. I den första tabellen presenteras skatteintäkter med en ökningstakt om 2% och i nästkommande tabell redovisas motsvarande utfall men med en skatteintäktsökning om 2,75%. Utifrån dessa tabeller konstateras det att underskott torde uppstå år 2021 respektive Skatteintäkter 2 % Inkomstutjämning Kostnadsutjämning LSS-utjämning Kommunal fastighetsavgift TOTALA INTÄKTER Äldreomsorg - hemtjänst Äldreomsorg - särskilt boende Individ- och familjeomsorg Skola - Förskola Skola - Förskoleklass Skola - Grundskola Skola - Gymnasium Avskrivningar Pensionskostnader Övriga kostnader TOTALT KOSTNADER Resultat Page 30

31 Sammanfattande tabell - med ökad skatteintäktstakt (2,75) Skatteintäkter 2,75 % Inkomstutjämning Kostnadsutjämning LSS-utjämning Kommunal fastighetsavgift TOTALA INTÄKTER Äldreomsorg - hemtjänst Äldreomsorg - särskilt boende Individ- och familjeomsorg Skola - Förskola Skola - Förskoleklass Skola - Grundskola Skola - Gymnasium Avskrivningar Pensionskostnader Övriga kostnader TOTALT KOSTNADER Resultat 2,75% Page 31

32 Slutsatser och jämförelser mot mål och direktiv Page 32

33 Anpassningskrav för att uppnå mål om 98 procent nettokostnadsandel av intäkter 1,00% 0,00% -1,00% -2,00% -3,00% -4,00% -5,00% -6,00% -7,00% -8,00% -9,00% Anpassningskrav - 2% -0,40% -2,12% -2,43% -2,97% -3,88% -4,70% -5,96% -6,81% -7,50% -8,15% Anpassningskrav - 2,75% -0,40% -2,16% -2,50% -3,08% -3,51% -4,06% -5,04% -5,61% -6,04% -6,44% Anpassningskrav - 2% Anpassningskrav - 2,75% För att kommunen ska nå målet 98-procents nettokostnadsandel av intäkter under perioden krävs anpassningar med procentsatserna i diagrammet ovan. Den gula linjen tar höjd för en högre intäktstakt. De två scenarierna baseras på de förutsatta intäktstakterna samt oförändrad skattesats i förhållande till den prognosticerade kostnadsutvecklingen. Båda scenarier påvisar att kommunen kommer stå inför ett behov av anpassningar troligtvis redan innevarande år i syfte att uppnå målet. Page September 2017 Kävlinge kommun - Långsiktig ekonomisk planering

34 Direktiv om investeringar Investeringsutrymmet åskådliggörs till höger i diagrammet. Linjen utgår från investeringsutrymme för det beslutade tvåprocentiga resultatmålet enligt budget Investeringsutrymmet utgörs av överskottet samt avskrivningar. Avskrivningar påverkar resultatet men inte likviditeten. Investeringsutrymmet utgår från ett medelvärde för de två utvecklingstakterna på intäktssidan. Investeringsutrymmet förutsätter att kommunen når resultatmålen enligt budget. Beloppen förutsätter också att inga amorteringar görs Investeringsutrymme Detta bör ställas i relation till kommunens investeringsbehov Investeringsutrymme 2% mål Page 34

35 Investeringsutrymmet Investeringsutrymme för perioden 1059 mnkr Investeringsutrymmet, givet att kommunen uppnår resultatmålsättningen, ökar med ca 48 procent under perioden givet två procents överskott. Totalt har kommunen ett investerings-utrymme på 1059 mnkr. Detta kan sättas i relation till den demografiska utvecklingen och de behov denna utvecklingen medför. Av intervju framkommer att kommunen står inför stora investeringsbehov till följd av en förhållandevist hög underhållsskuld. Detta utöver behovet av investeringar för förändringar i den demografiska utvecklingen. Investeringsutrymmet utveckling jämfört med de demografiska ökningarna Förskola 28% (586 barn) Grundskola 12% (480 elever) Gymnasiet 37% (392 elever) (få i eget regi) Särskilt boende (118 brukare) LSS? Page 35

36 Svar på revisionsfrågor Frågor Svar Har det definierats vad god ekonomisk hushållning innebär i Kävlinge kommun? Ja. Nettokostnadens andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ska maximalt uppgå till 98 procent under en rullande fyraårsperiod. Acceptabel nivå för investeringsvolymen i relation till skatter och bidrag är högst 10 procent under en rullande 10-årsperiod. Därtill ska verksamhetens nettokostnader i relation till budgeterad nivå vara 0. Finns adekvata riktlinjer för god ekonomisk hushållning? Delvis. Kommunen har så kallade verksamhetskritiska nyckeltal för hemvård och grundskola. För dessa nyckeltal är ambitionsnivån förhållandevis hög. Kommunen tillämpar dock inte finansiella nyckeltal. Däremot pågår det diskussioner om att inkludera finansiella nyckeltal i förvaltningen. Kommunen lägger stor vikt på nettokostnadsnivåerna. Det framkommer att dessa är hyggliga för tillfället. Detta vill kommunen bibehålla. Har kommunen tillförlitliga metoder för att genomföra prognoser med tillräcklig kvalitet? Delvis. Kommunen arbetar till huvudsak med planperioden vilket sträcker sig tre år framåt i tiden. Detta delvis för att det inte anses finnas tillräckligt högt beslutsvärde i 10-årsprognoser. Däremot görs långsiktiga prognoser för enskilda kostnadsposter så som pensionskostnader och lokalförsörjning. Budget och planperiod anses vara en väl genomarbetad prognos för de kommande tre åren. Säkerställer budgetprocessen att långsiktiga volymförändringar beaktas? Delvis. Kommunen tillämpar volymförändringar med hjälp av demografiprognosen för budget och plan. Nämnderna blir helt kompenserade för volymförändringar. Detta avser främst verksamheter inom skola och äldreomsorg. Finns en tillräcklig omvärldsbevakning för att upptäcka och agera utifrån externa händelser eller trender som påverkar den långsiktiga ekonomiska planeringen? Ja. Omvärldsbevakning sker kontinuerligt baserat på respektive verksamhetsansvariges områdeskunskap. Omvärldsbevakningen sker såväl på ett politiskt plan som på ett verksamhetsmässigt plan. Därtill tar kommunen del av SKL:s utlåtanden om förändringar i den offentliga sektorn. Page 36

37 Underlag för prognos Kävlinge kommuns Budget 2017 med plan för Kävlinge kommuns årsredovisning 2016 Prognosunderlag cirkulär från SKL avseende skatter och bidrag Befolkningsprognos , funktionell åldersfördelning samt ett-årsgrupper demografiprognos för kommunen Öppna jämförelser avseende budgetåret 2014 äldreomsorg SKL Kävlinge kommunblad 2015 information om förskola, skola och vuxenutbildning i Kävlinge kommun 2015 Kolada-utdrag Kommunalekonomisk utjämning för kommuner SCB Page September 2017 Kävlinge kommun - Långsiktig ekonomisk planering