Resultat Anestesikliniken

Relevanta dokument
Resultat Anestesikliniken

KVALITETSREDOVISNING 2010 Anestesikliniken

Resultat Anestesikliniken

Resultat Anestesikliniken

Resultat Akutkliniken

Resultat Akutkliniken

Resultat Akutkliniken

Resultat Smärtkliniken

Resultat Ortopedkliniken

KVALITETSREDOVISNING 2010 Akutkliniken

Resultat Ortopedkliniken

Resultat Ortopedkliniken

KVALITETSREDOVISNING 2010 Ortopedkliniken

Resultat Smärtkliniken

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Program Patientsäkerhet

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Resultat Smärtkliniken

Vårdavtalets kvalitetsindikatorer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010: Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

Mätning av patientsäkerhetskultur 2013

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Resultat Röntgenkliniken

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/ Gruppen för verksamhetsutveckling Leif Tallstedt, chefläkare

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG

Resultat Smärtkliniken

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/ Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Patientsäkerhetsberättelse för S:t Eriks Ögonsjukhus

PPM mätningar 2019 Närsjukvården

Säker vård alla gånger. 5 mars 2012 Inger Hansen/ Berit Axelsson

Resultat Medicinkliniken

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp.

Resultat Medicinkliniken

Trycksår - handlingsplan

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning

Patientsäkerhetsplan SkaS 2011

PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne

Patientsäkerhetsberättelse 2011

Patientsäkerhetsöverenskommelsen

Sommarenkäten Sämre intensivvård på sommaren? Ger det ökad arbetsbelastning eller mer pressad arbetssituation?

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

KVALITETSREDOVISNING 2010 Kirurgkliniken

Odontologiska fakulteten, Malmö universitet

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Kvalitetsbokslut Vårdplatsenheten MSE

Patientsäkerhetsberättelse för

Landstingets i Östergötlands handlingsplan utifrån Patientsäkerhetskulturmätning

Uppföljning av lex Maria-anmälningar

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården

Rutin för hantering av avvikelser

Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner (VRI)

Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS) verksamhetsberättelse

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT 11

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT10

Mätning av patientsäkerhetskulturen. Målgrupp: alla medarbetare inom HSF, PSF, tandvård, primärvård och hälsoval. Antal enkäter: ca 5100 skickades ut

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen.

Patientsäkerhetsberättelse 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Punktprevalensmät ning trycksår Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011

Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Patientsäkerhetsberättelse 2014

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från:

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Reviderat: Svar på skrivelse av Håkan Jörnehed (V) om inställda operationer

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Sammanfattande rapport Norrbottens läns landsting. Tidpunkt Ansvarig projektledare Johan Frisack

Patientsäkerhetsberättelse

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Resultat Kirurgkliniken

Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2013

Patientsäkerhetskultur - Handlingsplan

Transkript:

Resultat 61 13-3-13-1:5

KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 212 Riskjusterad mortalitet (Intensivvårdsregistret) Beskrivning: Standardized mortality ratio (SMR) beskriver antalet avlidna inom 3 dagar (avlidna på IVA och efter utskrivning från IVA) från inskrivning på intensivvårdsavdelningen, dividerat med antalet förväntat avlidna (utifrån beräknad mortalitetsrisk beroende till specifik diagnos). Tidsperiod: 212. Datakälla: SIR. Riskjusterad mortalitet samt bortfall i SAPS3 212 211 21 Antal patienter som ingår i beräkningen av riskjusterad mortalitet 52 525 67 Riskjusterad mortalitet enligt SIR,61,57,6 Bortfall 9,8% 6,4 % 3,9 % Analys: SMR enligt SAPS3 är.61 och är lägre än riksgenomsnitten 212 på,62. Könsuppdelning visar en SMR för kvinnor på,66 och på,57 för män. Alla patienter (546) är inrapporterade men i beräkningen finns ett bortfall på ca 5 % som utgörs av patienter med reservnummer. Av dessa är 9.2% kompletta avseende SAPS 3. 2 62 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Riskjusterad mortalitet

9

212 Översikt patientsäkerhetsarbete Antal anmälda avvikelser 3 25 2 164 15 13 1 5 261 Antal anmälda avvikelser Brister i vårddokumentation, bristande vård samt hanterande av medicinteknisk produkt var de tre vanligast förekommande avvikelserna även under 212. År 21 År 211 År 212 1 Händelse och riskanalyser 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 1 1 År 21 År 211 År 212 Genomförda riskanalyser Genomförda händelseanalyser Förväxling av sida har under året föranlett en händelseanalys. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Anmälningsärenden 3 2 1 1 1 År 21 År 211 År 212 Ersättningsbara anmälningar till LÖF Anmälningar enligt Lex Maria Enskildas klagomål SoS 64 Översikt patientsäkerhetsarbete

212 Avvikelserapportering Beskrivning: Vid sjukhuset finns sedan början av 28 ett elektroniskt avvikelsesystem som är gemensamt för samtliga verksamheter. Tidsperiod: 212 Datakällor: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet Alpha Quest. Antal avvikelser 212 211 21 Rapporterade avvikelser 261 13 164 Avvikelser fördelat per kategori Klassificering 212 211 21 Patientolycksfall 5 2 1 Mer än en klassificering 11 4 4 Fel på eller felaktigt hanterande av medicinteknisk produkt 27 12 26 Brister i vårddokumentation och informationsöverföring 29 2 37 Brister i läkemedelshanteringen 19 9 12 Bristande vård 3 14 11 Bristande tillgänglighet 3 1 1 Bristande bemötande 2 Avsiktligt självdestruktiva handlingar hos patient 1 Vårdgarantin ej uppfylld 1 Avvikelser fördelat per allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad Andel 212 Andel 211 Andel 21 Mindre (1) 53 % 5 % 39 % Måttlig (2) 35 % 39 % 39 % Betydande (3) 12 % 11 % 21 % Katastrofal 1 % % % Genomförda händelseanalyser Tidsperiod: 212 Datakälla: Sammanställning i styrkort Analys: Förväxling av sida har under året föranlett en händelseanalys. Dessutom har kliniken deltagit i analyser i samarbete med andra kliniker. Anmälningar enligt Lex Maria Beskrivning: Enligt 3 kap. 5 patientsäkerhetslagen (21:659) ska anmälan till Socialstyrelsen göras vid händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Tidsperiod: 212 Datakälla: Registrerade ärenden hos Socialstyrelsen Analys: Under året har inga händelser inträffat vid kliniken som föranlett anmälan enligt Lex Maria. Anmälningar till Patientförsäkringen LÖF Beskrivning: LÖF (Landstingens Ömsesidiga försäkringsbolag) kan ge rätt till ersättning om patienten drabbats av en skada i vården och om skadan hade kunnat undvikas. Tidsperiod: 212 Datakällor: Rapporterade ärenden från LÖF. 212 211 21 Antal beslut 4 8 3 Antal ersättningsbara 1 1 Andel ersättningsbara 25% % 33 % Analys: Antal rapporterade avvikelser för under 212 har ökat med 5 % jfr med 211. En stort antal rapporter har vidarebefordrats till annan klinik och är därmed inte bedömda vid. Analys: Av inkomna beslut har en skada bedömts som ersättningsbar. Brister i vårddokumentation, bristande vård samt hanterande av medicinteknisk produkt var de tre vanligast förekommande avvikelserna även under 212. Tillförlitligheten för statistik, såväl uppgifter om klassificering som allvarlighetsgrad är ej optimal då definitionen av begrepp i systemet inte är entydig. Vissa avvikelser har därför fått en för hög allvarlighetsgrad. Efterkontroll har visat att inga allvarliga avvikelser undgått utredning. Avvikelser handläggs bl.a. inom temagrupperna och återkopplas på APT och diskuteras vid klinikledningsmöten. Avvikelserapportering, Händelseanalyser, Lex Maria, LÖF 65

212 Översikt punktprevalenser MRSA-odling av patienter med riskfaktorer 1 1 (n=1/1) 1 (n=13/13) 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % År 21 År 211 År 212 Källa: Journalsystem Cambio Cosmic. Vårdrelaterade infektioner Samtliga patienter med riskfaktor är fullständigt odlade. 2 % 19 Andel VRI 15 % 1 % 5 % 13 (n=3/23) Åtgärder för att kontinuerligt kunna registrera VRI, i första hand VAP- samt kateterrelaterade infektioner, kommer att vidtas under året. % (n=/2) År 21 År 211 År 212 Källa: Sjukhusgemensam punktprevalens 2 ggr/år. Följsamhet till hygienrutiner 1 % 96 1 1 9 % 8 % 7 % 6 % 53 5 % 45 4 % 3 % 2 % 1 % % År 21 År 211 År 212 Källa: Sjukhusgemensam punktprevalens 2 ggr/år. Klädregler Basala hygienrutiner Handskpåtagning efter sprittvätt försvåras av den långa torktiden varför man sannolikt avstår spritning före handskpåtagning. 66 Översikt punktprevalenser

212 Riskbedömingar 1 % 9 % 8 % 75 7 % 6 % 5 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % År 21 År 211 Källa: Patientjournal Cambio Cosmic. 91 (n=1/11) År 212 Trycksårsbedömda Dokumentation har föbättrats enligt Nortonbedömning. Samtliga patienter med riskfaktor har preventiva åtgärder insatta. Förvärvade trycksår 3 % 25 % 2 % 27 (n=3/11) Andel förvärvade under sjukhusvistelsen Andel patienter med trycksår grad 2-4 15 % 1 % 5 % % År 21 År 211 Källa: Patientjournal Cambio Cosmic. År 212 Förebyggande åtgärder 1 1 1 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % År 21 År 211 År 212 Källa: Patientjournal Cambio Cosmic. Andel trycksårsförebyggande åtg. för riskpat. Utifrån bedömningskortet ha fortlöpande genomgångar av hur trycksårsbedömningar skall genomföras och dokumenteras. Översikt punktprevalenser 67

212 MRSA Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning granskas samtliga inneliggande patienters journaler som vid inskrivning har riskfaktorer för MRSA, definierat enligt Smittskydd Stockholm - SLL`s, handlingsprogram Tidsperiod: Mättillfälle 1 gång per kvartal årligen. Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen, inneliggande patienters journal Täckningsgrad: 1 % Analys: Samtliga patienter med riskfaktor är fullständigt odlade Q1-Q4. Medarbetare på avdelningen har kännedom om Vårdprogram för MRSA, punktprevalenser för detta utförs lokalt på IVA. Planerade åtgärder utifrån resultat: Fortsätta att fokusera på frågan i form av punktprevalenser med åtgärder utifrån resultat. Inom ramen för Temaperiod Hygien genomförs föreläsningar av hygiensjuksköterska. Vårdrelaterade infektioner Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning granskas samtliga inneliggande patienters journaler om de vid mättillfället har en vårdrelaterad (VRI) enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) riktlinjer och definitioner. Tidsperiod: Mättillfälle 2 gånger per år. Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienters journal Täckningsgrad: 1 % Analys: Fem patienter evaluerade. Ingen VRI. Planerade åtgärder utifrån resultat: Åtgärder för att kontinuerligt kunna registrera VRI, i första hand VAP- samt kateterrelaterade infektioner, kommer att vidtas under året. Detta kommer att ske i samråd med den sjukhusövergripande satsning som pågår. Följsamhet till hygienrutiner Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning observeras vårdpersonal inom slutenvården under en tvåveckorsperiod 2 gånger om året. Varje avdelning observerar 1 medarbetare. Tidsperiod: Mättillfälle 2 gånger per år, under vecka 12-13 samt vecka 42-43 Datakälla: Mätning utförd av klinikernas hygienombud enligt nationell modell. Åtgärd: Pågår utredning av lämplig handskkvalitet för ändamålet. Följsamhet till klädsel enligt hygienrutin Beskrivning: Observationsstudier, vid två tillfällen under året, gällande följsamhet till klädsel enligt sjukhuset hygienrutin hos personalen på samtliga avdelningar. Tidsperiod: 212 Datakälla: Vårens mätning utfördes av hygiensjuksköterska och höstens mätning utfördes enligt nationell modell av klinikernas hygienombud. Resultat: Mätningar som utfördes under 212 visar på 1 % följsamhet. Trycksårsförekomst bland slutenvårdspatienter Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning granskas samtliga inneliggande patienters journaler enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) riktlinjer och definitioner gällande riskbedömning och dokumentering av trycksår. Tidsperiod: Mättillfälle 2 gånger per år Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienters journal. Täckningsgrad: 1 % Analys: Dokumentation har föbättrats enligt Nortonbedömning. Samtliga patienter med riskfaktor har preventiva åtgärder insatta. 3 av 11 patienter hade trycksår vid inskrivningen till IVA. Planerade åtgärder utifrån resultat: Utifrån bedömningskortet ha fortlöpande genomgångar av hur trycksårsbedömningar skall genomföras och dokumenteras. Analys: Handskpåtagning efter sprittvätt försvåras av den långa torktiden varför man sannolikt avstår spritning före handskpåtagning. 68 MRSA, VRI, Följsamhet till hygienrutiner och klädsel, Trycksår,

212 Följsamhet antibiotikaprofylax vid operation Beskrivning: Följsamheten till antibiotikaprofylax givet i tid mättes vid två tillfällen 212. Tidsintervallen för optimal antibiotikaprofylax är 15-45 min före knivstart. Antal inkluderade patienter 212 var totalt 152 st. Antibiotika givet (min före opstart) 212 211 21-15 min (för sent) 11% 12 % 15% 15-45 min 83% 84 % 77% >45 min (för tidigt) 7% 4 % 8% Analys: Målet att > 9 % ska få antibiotikaprofylax i intervallet 15-45 min före operationsstart har ej uppnåtts under året. Det finns en trend till att vi ger antibiotika för sent vilket kan resultera i försenad operationsstart för att antibiotika skall gå in i rätt tid. Planerade åtgärder utifrån resultat: Fortsatt fokus på antibiotikaprofylax under 213 i samarbete med Ortopedkliniken, med målsättning att uppnå >9% efterföljsamhet genom förbättrad kommunikation mellan operationssalspersonalen och anestesipersonalen som förbereder patienten. SBAR (Situation Bakgrund Aktuellt tillstånd Rekommendation) Beskrivning: Punktprevalensstudie enligt SBAR. Undersökningsledaren har lyssnat på 46 rapporter enligt mall. Tidsperiod: Hösten 212 Datakälla: Den för Postop Centralop anpassade SBARmallen har legat till grund för evaluering. 212 211 21 Rapport enligt malll för SBAR 73 % - - Analys: God rapportering enligt mall men de som inte helt följde mallen lyckades ändå hålla sig till strukturen. Planerade åtgärder utifrån resultat: Fortsatt undervisning i användandet av SBAR som rapporteringsmetod. Utskrivning nattetid från IVA Täljare: Antal patienter med utskrivning levande från IVA till vårdavdelning mellan kl. 22:-6:59. Nämnare: Totala antalet patienter med utskrivning levande från IVA till Vårdavdelning och till Annat sjukhus Tidsperiod: 212 Datakälla: SIR, Svenska intensivvårdsregistret Datakvalitet/felkällor: Reservnummer ej medräknade. Patienter utskrivna till annan IVA av medicinska skäl exkluderas. Antal och andel patienter utskrivna nattetid Totalt antal patienter med utskrivning levande från IVA Antalet vårdtillfällen då patienten skrevs ut nattetid (22:-6:59) Andel vårdtillfällen då patienten skrevs ut nattetid (22:-6:59) Tot K M Tot K M Tot K M 21 544 227 317 21 1 11 3,9 % 4,4 % 3,5 % 211 521 233 288 28 8 2 5,4 % 3,4 % 6,9 % 212 459 198 261 33 1 23 7,2 % 5,1 % 8,8 % Analys: Andel nattliga utskrivningar har ökat (7,2 %) och ligger något högre än riksgenomsnittet (5,1%) Nattlig utskrivning är relaterad till färdigutskrivna patienter t.ex. intoxikerade patienter som ska förflyttas till psykiatriska kliniken, överflyttning till annan IVA eller radiologisk intervention på annat sjukhus. Därutöver kvarligger färdigbehandlade patienter vid behov när vårdavdelningarna behöver avlastning. Om ny IVA-patient anländer under natten kan det därför medföra en nattlig överföring till vårdavdelning. Intensivvård - återintagning till IVA inom 72h Beskrivning: Andel patienter som vårdats på IVA och som inom 72 timmar inom samma vårdtillfälle återintagits till intensivvårdsavdelningen. (Andel oplanerad återinläggning till samma avdelning av totala antalet återin-indexvårdtillfällen med levande utskrivna patienter från samma återinindexvårdtillfälle). Tidsperiod: 212 Datakälla: SIR. Återintagning till IVA inom 72h Antal patienter som ingår i underlaget (återin -indexvårdtillfälle) Totalt 212 Totalt 211 Totalt 21 455 51 59 Antalet av dessa som återtagits till IVA inom 72 timmar inom samma vårdtillfälle 12 18 17 Andel återintag % 2,6% 3,6 % 3,5 % Analys: Andelen återintagna inom 72 timmar efter utskrivning från IVA är tydligt lägre än under 211 och lägre än 213 års Antibiotikaprofylax, SBAR, Utskrivning nattetid från IVA, Återintagning IVA 69

212 målnivån. Andel återintag 212 (2,6 %) är lika med riksgenomsnittet 212. Åtgärder för att sänka återintaget har vidtagits, bl.a. har vi fortsatt att identifiera riskpatienter vid utskrivning samt ökat uppföljningen av från IVA utskrivna patienter för att tidigt upptäcka försämring på vårdavdelningen. Förstärkt medicinsk intagningsavdelning (IMA) har startat under 212 och har sannolikt bidragit till en förbättrad intensivvårdssituation på sjukhuset. Planerade åtgärder utifrån resultat: Fortsatt fokus på att identifiera riskpatienter vid utskrivning samt uppföljning av utskrivna patienter på vårdavdelningen genom mobila intensivvårdsgruppen, MIG. Arbeta för att införa en intermediär kirurgisk avdelning, analog med den medicinska. Fortsatt uppföljning av återintagna patienter. Patientsäkerhetskulturenkät Beskrivning: Den nationellt framtagna enkäten gällande patientsäkerhetskultur har sammantaget besvarats av 194 medarbetare på. Svarsfrekvens 7,6 %. Tidsperiod: 212 Datakälla: Indikator. Analys: Landstingens mätningar av patientsäkerhetskulturen utfördes 212 och klargör vilka styrkor och svagheter som finns och fördjupar personalens kunskaper om säkerheten för patienterna. s resultat är i alla avseenden bättre än såväl landstinget som riket. Störst skillnad ses i högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete, samarbete mellan vårdenheter och en icke straff- och skuldbeläggande kultur. Förbättringsområden är fr.a. benägenhet att rapportera händelser samt i viss mån överlämningar och överföring av information. Åtgärder: Handlingsplaner har gjorts för alla sektioner på kliniken. Ett mål är att öka återkopplingen i arbetet mellan alla yrkeskategorier. Rapporteringen av avvikelser ska uppmuntras och handlingstiden och åtgärderna ska påskyndas liksom återkopplingen till den som anmält. Förbättringsverktygen, t.ex. leantavlorna ska användas i högre utsträckning. Chefer och arbetsledare deltar aktivt i förbättringsarbetet. SBAR ska användas rutinmässigt i alla överrapporteringar och överlämningar mellan alla yrkeskategorier. Den lokala varianten av WHO s checklista revideras genom en förbättringsgrupp i ett multidisciplinärt samarbete. Benägenhet att rapportera händelser Information och stöd till personal vid neativ 9 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet händelse 8 Information och stöd till patient vid neativ händelse Överlämningar och överföringar av patienter och information Samarbete mellan vårdenheterna 7 6 5 4 3 2 1 Självskattad patientsäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Lärandeorganisation CStG CStG Medel Anestesi SLL Medel Anestesi Riket Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete inom vårdenhet Arbetsbelastning och personaltäthet En icke straff- och skuldbeläggande kultur Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser 7 Patientsäkerhetskulturenkät

212 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Översikt patientfokuserad vård Patientärenden 2 Ärenden till Patientnämnden 16 Ärenden till patientvägledare 12 8 4 5 2 År 21 3 År 211 4 2 År 212 Ytterst få fall ärenden till patientvägledare och Patientnämnden utifrån totalt utförda operationer. Andel nutritionsbedömda 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % 2 År 21 5 (n=1/2) År 211 År 212 Fullständigt bedömda 63 (n=5/8) Resultaten förbättrade jämfört med tidigare. Majoriteten av patienterna som inte är bedömda har dock insatta nutritionsåtgärder. Patientenkät Indikator Öppenvård - Dagoperation PUK 1 Dagop 211 9 8 Dagop 212 7 6 5 4 3 2 1 Tillgänglighet Helhetsintryck Delaktighet Bemötande Rekommendera Kommunikation Patientens värderingar Trygg och säker vård PATIENTFOKUSERAD VÅRD Översikt patientfokuserad vård 71

PATIENTFOKUSERAD VÅRD 212 Patientärenden Analys och åtgärder : Ytterst få fall ärenden till patientvägledare och Patientnämnden utifrån totalt utförda operation (c:a 9 operationer). Nutrition Beskrivning: Genom en lokal punktprevalensmätning granskas journaler tillhörande samtliga inneliggande patienter som legat inne mer än 24 timmar gällande följsamhet till riskbedömning och dokumenterade åtgärder Tidsperiod: Mättillfälle 1 gång per år Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienters journal Täckningsgrad: 1 % Analys: Resultaten förbättrade jämfört med tidigare. Majoriteten av patienterna som inte är bedömda har dock insatta nutritionsåtgärder. Planerade åtgärder utifrån resultat: Utifrån bedömningskortet ha fortlöpande genomgångar av hur nutritionsbedömningar skall genomföras och dokumentera. Patientenkät Beskrivning: Patientenkäten skickas ut varje månad till slumpvis utvalda patienter som besökt dagoperations avdelningen. Resultaten visar patientupplevd kvalitet för respektive dimension. Tidsperiod: 212. Bemötandestudie Postoperativ avdelning Tidsperiod: 212 Datakälla: Punktprevalensstudie med tillvägagångssätt enligt barometermetoden. Frågeställning: Bra bemötande; Dåligt bemötande; Har ingen uppfattning Bortfall: patienter med demenssjukdom eller som postoperativt inte har förstått instruktionen. Antal och andel nöjda patienter i bemötandestudie Period Antal patienter Antal inkluderade Antal som svarat % nöjda patienter April 212 411 248 248 99 % November 211 474 315 315 97 % April 21 553 227 227 1 % Oktober 21 549 248 237 96 % Analys: 99 % av de patienter som deltagit i studien anser sig ha fått ett bra bemötande på centrala operations- och uppvakningsavdelningen. Analys: Den upplevda tillgängligheten har förbättrats något medan helhetsintrycket är något sämre. I övrigt väsentligen oförändrat (goda) resultat. Planerade åtgärder utifrån resultat: Ytterligare finslipning av processerna. 72 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Patientärenden, Nutrition, Patientenkät, Bemötandestudie Postop

212 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Punktprevalens dokumentation postoperativ smärta Beskrivning: Undersökning av hur patienters postoperativa smärta dokumenteras. Tidsperiod: Data inhämtad 4 december 212. Journaler på patienter, inneliggande den dagen och som under vårdtiden genomgått en operation, granskades. Datakälla: Rapport- och uppvakningsbladet (del av anestesijournalen), övervakningskurvan på IVA och journalen för avancerad postoperativ smärtlindring, täckningsgrad 1%. Smärtombud på berörda enheter och sjuksköterska från Smärtkliniken granskade dokumentationen av smärta utifrån klinikspecifika riktlinjer och dokumenterade tre vårdpass. Uppnådd andel dokumenterade smärtskattningar av klinikspecifika mål % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 IVA Postop Dagop Avd 49 Postop Centralop År 21 År 211 År 212 Analys: En kontinuerlig förbättring av dokumentationen har skett på Postop Centralop där patienterna smärtevalueras minst varje kvart och observeras på tecken till smärta. Om patienten sover, noteras detta i journalen, men man väcker inte patienten. På postoperativa avdelningen centraloperation ligger smärtskattningen under 3 (enl NRS) vid utskrivning till vårdavdelning. Allt större andel axelopererade patienter får ledningsbedövning. En försämring av smärtdokumentationen har skett på postop dagoperation trots att det görs smärtevaluering minst varje halvtimme och patienten observeras på tecken på smärta dessemellan. Planerade åtgärder: Medarbetarna kommer att medvetandegöras om vikten av att dokumentera den genomförda smärtskattningen. PATIENTFOKUSERAD VÅRD Punktprevalens dokumentation postoperativ smärta 73

EFFEKTIV VÅRD 212 Andel patienter opererade inom priotid Beskrivning: Patienter som ska opereras akut prioriteras i 4 grupper: Prio 1 - operationsstart inom en timme efter operationsanmälan, Prio 2 - inom 4 timmar, Prio 3 - inom 1 timmar, Prio 4 - inom 24 timmar. Tidsperiod: 212. Datakälla: Operationsplaneringsprogram Provisio. Andel patienter som opererats inom priotid % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 År 21 År 211 År 212 Prio 4 Prio 3 Prio 2 Prio 1 Analys: Hela kedjan, från akutmottagningen, röntgen och lab etc. till operationsavdelningen måste fungera för att patienterna ska kunna bli opererade inom priotid. Det är en komplex och multidisciplinär process där förändringsarbete stadigt givit signifikanta förbättringar. Mål för prio 2-4 har varit > 8 % vilket uppnåtts 212. Prio 1 patienter är ett fåtal per år och statistisk analys svår att genomföra men resultatet för övriga prio-grupper har förbättrats i enlighet med målsättningen. Planerade åtgärder utifrån resultat: Fortsatt arbete multidisciplinärt flödesorienterat för att uppnå > 85 % opererade inom priotid för Prioritetsgrupp 2-4 samt > 7 % inom priotid för Prioritetsgrupp 1. Inställda operationer Beskrivning: Antal elektiva patienter som fått operationen uppskjuten < 48 timmar enligt nedan. Avser Centraloperation och Dagoperation. Tidsperiod: 212. Datakälla: Operationsplaneringsprogram, Provisio. Definition av strykning: Andelen operationsplanerade patienter som fått operationen uppskjuten < 48 timmar före planerad operation där orsaken är vårdgivarrelaterad. Gäller dock ej operationer som påbörjas 24 timmar efter den planerade inställelsetiden. Inställda operationer 21-212 Antal elektiva operationsplanerade patienter totalt Antal patienter som fått operationen uppskjuten < 48 timmar före planerad operation Andel patienter som fått operationen uppskjuten < 48 timmar före planerad operation Antal patienter som fått operationen uppskjuten <48 timmar före planerad operation p.g.a akuta operationer Andelen av strukna patienter som fått operationen uppskjuten <48 timmar före planerad operation p.g.a akuta operationer, % CStG 212 CStG CStG T K M 211 21 5 971 3 458 2 446 6 575 6 359 123 56 57 12 144 2,1% 1,6% 2,3% 1,55 % 2,26 % 27 1 17 23 36 22, % 17,9 % 29,8 % 22,55 % 25 % Analys: Den totala strykningsfrekvensen har ökat men är fortfarande låg. Strykningar orsakade av akuta operationer är i stort sett oförändrad. Man kan identifiera minst tre orsaker till strykning; ansträngd vårdplatssituation, ej op-indikation och tidvis stort antal akutfall. Planerade åtgärder utifrån resultat: Utifrån identifierade orsaker se över processer. 74 EFFEKTIV VÅRD Andel patienter opererade inom priotid, Inställda operationer

212 EFFEKTIV VÅRD Donation Beskrivning: Andel avlidna med total hjärninfarkt där transplantationskoordinator kontaktats och andel av dessa avlidna där också donation utförts. Tidsperiod: 212. Datakälla: Internt registreringssystem (PAS-IVA). Antal och andel donationer CStG 212 T K M CStG 211 CStG 21 Antal avlidna med total hjärninfarkt Antal avlidna med total hjärninfarkt där transplantationskoordinator kontaktats 1 1 4 8 1 1 4 8 Andel 1 % 1 % - 1 % 1 % Varav donation har utförts 1 1 2 2 Andel 1 % 1 % - 5 % 25 % Analys: Separat inrapportering av samtliga avlidna respiratorpatienter till SIR visar att inga patienter med total hjärninfarkt har missats. Transplantationskoordinator kontaktas alltid vid total hjärninfarkt. Kontraindikation för donation eller ett icke medgivande till donation har varit skäl till att donation ej genomförts. EFFEKTIV VÅRD Donation 75