Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom?



Relevanta dokument
Framgångsrik psykiatrisk behandling- men patienten dog i förtid!

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Granskning av vård och behandling vid schizofreni

Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt

RAPPORT. Datum Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

KOL och rökavvänjning

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Har psykiatrin ett ansvar? Hur kan vi jobba med metabola risker i psykiatrin? Patienter med schizofreni. Att tolka sina egna symtom


Psykisk ohälsa under graviditet

Behandling vid samsjuklighet

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Utredningsuppdrag 15/14 En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

En modernisering av läkarutbildningen

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

LANDSTINGET I VÄRMLAND

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Förebygg, upptäck och behandla fysisk ohälsa hos personer med psykossjukdom

HANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM:

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser

Matvanornas och dietistens roll inom psykiatrin. Leg Dietist Ebba Carlsson Sahlgrenska

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Bättre levnadsvanor. Jill Taube Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Temagrupp Psykiatri. Årsrapport 2016 Datum: Sammanfattning och analys. Sammanfattning av temagruppens arbete under 2016

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

Möta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december Medellivslängden i Sverige Åldersstruktur Epidemiologi

Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Uppföljning vid psykossjukdom

Hälsofrämjande insatser inom psykiatrin att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

Delrapport uppdrag 15/14, En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys

YTTRANDE 1(3) LJ2014/ att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Framtidens primärvård

Inledning

Samverkansteam Karlstad

En utbildning för baspersonal inom psykiatrin och socialpsykiatrin i Halland. I samverkan med brukar- och närståendeorganisationer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

KAS kvalitetsansvarig sjuksköterska

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

Årsrapport (5) Årsrapport 2010 Regional medicinsk programgrupp psykiatri

Screening och utredning av drogproblem

Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård!

Fysisk Aktivitet och KOL

Behandlingsplanering

Antagen av Samverkansnämnden

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Varför bältar vi så mycket?

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015

Äldre och alkoholberoende Uppsala

CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE

Barn, ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar (ID): fysisk hälsa och levnadsvanor. Eva Flygare Wallén, PhD, Karolinska Institutet

Individuell planering av tjänstgöring

ST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M)

Samsjuklighet. Riskfaktorer för metabolt syndrom vid psykisk sjukdom. Karolina Liljeholm och Alma Shafiee. FoU i Sörmland Rapport 2011:1

Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Beroendevårdkedja Halland.

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Intellektuell funktionsnedsättning kan innebära ökad risk för kortare liv på grund av bristande fysisk aktivitet.

Länsgemensam vårdöverenskommelse

Specialist i Internmedicin

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Transkript:

Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom? Dan Gothefors Överläkare, specialist i psykiatri. Leg psykoterapeut. Svenska Psykiatriska Föreningen.

Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärt- kärlsjukdom? Agenda Beskrivning av problematiken Beskrivning av Kliniska riktlinjer; Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Vad kan du göra?

Metabol störning Övervikt, diabetes, avvikande blodfetter vanligt förekommande bipolär sjukdom - schizofreni annan psykossjukdom; ¹ Ofta odiagnosticerad och obehandlad ² Socialt stigma (övervikt) Skador på stora och små kärl, organskador 1; Ösby 2000, Marder 2004, Wirshing 2004, Newcomer 2007, Fleischhacker 2008, Corell 2008, de Hert 2009, 2; Lieberman 2005, Nasrallah 2006, de Hert 2008

Metabol störning Riskfaktorer för tidig död i hjärtkärl-sjukdom; -vanligaste dödsorsaken för pat m schizofreni /bipolär sjukdom¹ - samverkande riskfaktor med högt blodtryck, rökning Kortare förväntad livslängd jämfört med befolkningen i övrigt för schizofreni 20-25 år kortare ² 1; Ösby 2000, Saha 2007 2; Ösby 2001, Wirshing 2004, Colton 2006, Newcomer 2007, Tiihonen 2009

Förekomst och relativ risk (RR) för påverkbara riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Schizofreni resp bipolär sjukdom jfm befolkningen i övrigt (De Hert et al 2009) Påverkbar riskfaktor Schizofreni Bipolär sjd Övervikt/ fetma 45-55%, RR 1,5-2 21-49%, RR 1-2 Rökning 50-80%, RR 2-3 54-68%, RR 2-3 Diabetes 10-15%, RR 2 8-17%, RR 1,5-2 Högt blodtryck 19-58%, RR 2-3 35-61%, RR 2-3 Avvikande blodfetter 25-69%, RR < 5 23-38%, RR < 3

Förekomst av diabetes per åldersintervall för patienter med schizofreni jämfört med populationen iövrigt Prevalence of diabetes, metabolic syndrome and metabolic abnormalities in schizophrenia over the course of the illness - De Hert 2006

Kliniska riktlinjer; Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Svenska Psykiatriska Föreningen Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri Svensk Förening för Allmänmedicin Svensk Förening för Diabetologi Svensk Internmedicinsk Förening Svenska Cardiologföreningen Svensk Förening för Obesitasforskning

Några ställningstaganden Etablerad viktuppgång är ett svårbehandlat tillstånd¹ och bör förebyggas Förebyggande insatser / Vid metabol störning; farmakologiska och icke-farmakologiska insatser kan ha effekt mot metabol störning hos pat med schizofreni ² Även små förbättringar av metabol störning kan minska risken för framtida hjärt kärlsjukdom ³ 1) Elvhag 2005, Wing 2005. 2) Alvarez-Jimenez 2008. 3) Newcomer 2006.

Har psykiatrin ett ansvar?

Har psykiatrin ett ansvar? Antipsykotika ökar risken för metabol störning ¹ 1; ADA/APA consensus 2004, Marder 2004, Lambert 2004, De Nayer 2005, Newcomer 2006, Fleischhacker 2008, Meyer 2008

Har psykiatrin ett ansvar? Antipsykotika ökar risken för metabol störning ¹ Flera somatiska sjukdomstillstånd (inkl metabola) kan försämra psykiatriskt status och därmed försvåra psykiatriskt rehabiliteringsarbete ² 1; ADA/APA consensus 2004, Marder 2004, Lambert 2004, De Nayer 2005, Newcomer 2006, Fleischhacker 2008, Meyer 2008 2; Newcomer 2006

Kognitiva funktionshinder; -exekutiva funktioner; svårigheter planera, initiera och genomföra målinriktat beteende. -kroppsuppfattning. -social funktion. -minnesstörning.

Kognitiva funktionshinder; -exekutiva funktioner; svårigheter planera, initiera och genomföra målinriktat beteende. -kroppsuppfattning. -social funktion. -minnesstörning. Kognitivt funktionshinder + somatisk samsjuklighet svårigheter att; - uppfatta, värdera och tolka somatiska symptom - initiera somatisk vårdkontakt - klara besök vårdcentral / sjukhus - sköta föreskriven behandling, återbesök Muntlig hänvisning till primärvård otillräckligt!

Har somatiken ett ansvar?

Har somatiken ett ansvar? Remissvar från Schizofreniförbundet, Kliniska riktlinjer; Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom ; vår målgrupp blir ofta avvisade när de söker somatisk vård och hänvisade till psykiatriska mottagningar

Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Kortfattade, konkreta lokalt vårdprogram Viktig info sammanfattad i tabell + faktaruta Lättillgängliga, SPFs hemsida Bilagor; arbetsmaterial, länkar till bl a råd om kost och fysisk aktivitet

Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Kortfattat om kunskapsläget Förebyggande insatser; Information, hälsointervju, rådgivning. Val av antipsykotika Screening; Vikt+lab-prover inkl utgångsprover. Råd om vidare utredning Beslutsstöd vid ökande vikt/ avvikande lab; Utökade icke-farmakologiska insatser, byte av medicinering, tillägg av medicinering Ansvarsfördelning

Ansvarsfördelning Förskrivande läkare ansvarar för att eventuell metabol störning efter nyinsättning eller byte av antipsykotisk medicinering upptäcks och motverkas. Verksamhetschefen vid den psykiatriska kliniken ansvarar för att rutiner finns för förebyggande insatser + screening samt att fungerande samarbetsformer upprättas med företrädare för andra medicinska specialiteter.

Fungerande rutiner och samarbetsformer Dialog eller formaliserad överenskommelse med primärvård Somatisk konsultläkare Specialiserad psykiatrisjuksköterska Glöm inte kommunala boenden

Implementeringsplan Kortfattade - Konkreta - Tabeller - Beslutsstöd Bred konsensus sju specialistföreningar Spridning; tidsskrifter och möten Involverande av psykiatrins verksamhetschefer Ingående i SPFs Rekommendationer ST psykiatri Kvalitetsregister Psykos, Rättspsyk och Bipolär Spridning via Psykiatriska Riksföreningen Implementering som vetenskapligt arbete under ST i psykiatri Spridning via patient - närståendeföreningar

Implementeringsplan Kortfattade - Konkreta - Tabeller - Beslutsstöd Bred konsensus sju specialistföreningar Spridning; tidsskrifter och möten Involverande av psykiatrins verksamhetschefer Ingående i SPFs Rekommendationer ST psykiatri Kvalitetsregister Psykos, Rättspsyk och Bipolär Spridning via Psykiatriska Riksföreningen Implementering som vetenskapligt arbete under ST i psykiatri Spridning via patient - närståendeföreningar

Sammanfattning Metabol störning vanlig Ofta odiagnosticerad och obehandlad Risk organskador, tidig död Antipsykotika ökar risk Muntlig hänvisning till somatisk vårdgivare otillräcklig Psykiatrin bör ansvara för att förebygga - screena verka för fungerande samarbetsformer

Arbetsgruppen Adolfsson, Rolf; Professor, ÖL, Umeå. Svenska Psykiatriska Föreningen. Attvall, Stig; Docent, ÖL, Göteborg. Svensk Förening för Diabetologi. Erlinge, David; Professor. Lund. Svenska Cardiologföreningen. Gothefors, Dan; ÖL, Katrineholm. Svenska Psykiatriska Föreningen. Jarbin, Håkan; Med dr, Chefsöverläkare. BUP kliniken i Halland. Svenska Föreningen för Barn och Ungdomspsykiatri. Lindström, Kjell; Med dr, Jönköping. Svensk Förening för Allmänmedicin. Linné von Hausswolff-Juhlin, Yvonne; Docent, ÖL, Sthlm. Svensk Förening för Obesitasforskning. Morgell, Roland; Distr-läkare, Haninge. Svensk Förening för Allmänmedicin. Toft, Eva; Docent, ÖL, Sthlm. Svensk Internmedicinsk Förening. Ösby, Urban; Med dr, ÖL, Sthlm. Svenska Psykiatriska Föreningen.

Riktlinjerna inkl arbetsmaterial och länkar; www.svenskpsykiatri.se ( svenskpsykiatri.se/kliniska_riktlinjer.html ) Kontakt; dan.gothefors@dll.se Tack för er uppmärksamhet!