KAS kvalitetsansvarig sjuksköterska

Transkript

1 KAS kvalitetsansvarig sjuksköterska Helena Johansson Jönköping Annika Pantzar Jönköping Ingvor Andersson Jönköping Mats Ringblom Kalmar Kristina Svensson Kalmar Helen Nilsson Kalmar Anne-Lie Neumann Östergötland Malin Jonsson Östergötland

2 MÅL UPPDRAGET - utkast Miniminivå för ett KAS uppdrag med möjlighet att utveckla innefattar 10-20% av en heltidstjänst. Att ha en eller flera utsedda koordinatorer (läkare) som stöd. UPPDRAG Att vara kontaktlänk mellan NDR- rapportörerna, koordinatorerna/kasar och NDR inom respektive landsting samt vidarebefordra information från NDR. Att stimulera korrekt inrapportering till NDR

3 forts Att verka för en regional direktrapportering från vårddokumentationssystemet Cosmic Att stimulera användning av utdata som stöd för förbättringsarbete Att vara stöd för koordinator vid tolkning/analys av utdata från NDR Att vara support till NDR-rapportörerna

4 forts Att stödja enheter genom uppsökande verksamhet Att 2 ggr per år delta i regionalt KAS nätverk Att samverka med det regionala och de lokala diabetesråden Att sträva efter en regionalt likvärdig resursfördelning avseende KAS-uppdraget samt Att KAS ska representera landstinget vid NDRs årliga möte.

5 Medskick - från konferens 9-10 oktober 2014

6 Högre dödlighet förtida död Psykiatrisk diagnos + vårdats inom psykiatrin I åldrarna år finns en ökad dödlighet 8 ggr högre hos kvinnor och 10 ggr högre hos män. Psykiatrisk sjukdom innebär mycket högre risk att dö i förtid i hjärt-kärlsjukdom, stroke och diabetes: 15 år för kvinnor och 20 år för män.

7 Samarbete kommun och landsting A-O Sjukvård Socialtjänst Kommunal Primärvård Medicinklinik Psykiatri o Prioritera screening för somatisk sjukdom? o Årlig hälsoundersökning? o Passa på med provtagning i samband med besök av andra anledningar?

8 Livsstil viktigt för alla! TV-tittande mer än 4 timmar/dag: har en 46% ökad total dödlighet och har en 80% riskökning för död i hjärt- kärlsjukdom.

9 Att skapa god hälsa hos personer med allvarlig psykisk sjukdom Kenneth Jue, läkare i New Hampshire, USA INSHAPE vårdprogram, skapat av Kenneth Jue Programmet vänder sig till psykiskt sjuka och syftar till att förebygga fysisk ohälsa. Programmet är personcentrerat och bygger på deltagarens eget ansvar, beslut och mål. Varje deltagare följer sin egen Inshape-plan. Varje deltagare har en hälsomentor som hjälper och stöttar deltagaren. En mentor har ingen sjukvårdsutbildning utan kan vara personlig tränare på ett gym.

10 forts INSHAPE vårdprogram, skapat av Kenneth Jue Programmet baseras på fysisk aktivitet och kostrådgivning men även att deltagaren ska öka sin sociala aktivitet. Stöd till rökstopp ingår också. Programmet bygger på samverkan mellan olika aktörer som primärvård, lokala gym, föreningar etc. Initialt finansierat via fonder men ingår numer i den allmänna sjukvården i vissa städer och samhällen över hela USA.

11 Diabetologens syn på psykisk ohälsa föreläsare Docent Stig Attvall, Diabetescentrum/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vid psykisk ohälsa förekommer ofta de största riskfaktorerna för diabetes typ 2; rökning, stress, sömnsvårigheter, låg grad av fysisk aktivitet och högt kaloriintag. Studier har visat att ca 45 % av personer med schizofreni röker. Det finns en hög risk för odiagnostiserad diabetes typ2 vid exempelvis schizofreni.

12 Forts Diabetologens syn på psykisk ohälsa Överdödligheten i livsstilsrelaterade sjukdomar bland personer med psykisk ohälsa är mycket stor. I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård förekommer inte något avsnitt om diabetes vid psykisk ohälsa. Svenska psykiatriska föreningen har tillsammans med ett flertal andra föreningar tagit fram kliniska riktlinjer: Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom.

13 Jörgen Bragner psykolog Psykisk ohälsa påverkar den drabbades vardag och funktionssättet förändras. Samhället har blivit svårare för de med psykiska funktionshinder. Tillgänglighet man anpassar miljön för personer med fysiska funktionshinder. Inte samma för de med psykiska funktionshinder. Pat med kognitiv funktionsstörning kan vara motiverad men klarar inte alltid av att hantera situationen. Stora oförmågor eller andra förmågor - hur hjälper vi dessa?

14 Förmågor Kognitiv förmåga Perception förmåga att uppfatta, hur hjärnan tar in information Verbal förmåga Spatial förmåga Minne Inlärning Abstrakt tänkande Exekutiva funktioner, en del lägger arbetsminnet här andra inte. Reducerad aktivering i hjärnan Processhastigheten är ofta nivåsänkt

15 Vad kan vi göra när patienter uteblir från besök? Ställ dig också frågorna Hur förmedlar jag information? Patientens möjligheter? Vilka ansträngningar måste vissa göra för kunna möjliggöra förändringar? Viktigt att visa att vi vill att det ska fungera. Viktigt att ge personer fler chanser. ex sms påminnelser ringa upp papper och penna uppmana att ta med anhöriga och vänner som kan hjälp till återförsäkra att budskapet har gått fram samtala om de hinder som kan komma upp.

16 Ökad risk för självmord vid diabetes Föreläsare: Bo Runesson, professor, Karolinska institutet Diabetes mellitus medför en ökad risk för suicid, särskilt bland personer med diagnos < 40 år. Studie, åren personer med typ I eller II visar att suicidrisken är tre gånger större. Unga män har högst risk. Vanligaste tillvägagångssättet var dödlig förgiftning t.ex. överdos av insulin.

17 Forts Ökad risk för självmord vid diabetes Andra riskfaktorer för suicid är alkohol, ångest, affektiv sjukdom och depression. Även stress relaterat till insulinbehandling bör observeras. Det kan vara svårt att identifiera symtom av ångest och hypoglykemi särskilt i samband med funktionsnedsättning. Vårdpersonal som sköter diabetespatienter bör vara medvetna om ökad risk för psykiska störningar och självmordsbenägenhet.

18 Samverkan kring patienter med fetma och psykisk sjukdom Föreläsare: Helena Dreber, Signy Reynisdottir. Studie av 400 patienter på en psykosmottagning i Stockholm Vid grav fetma finns en överrepresentation av psykisk ohälsa. Även ökad risk för en rad sjukdomar och tillstånd. Högre risk för död, hjärtsvikt, DM typ II, smärta i ländrygg och leder. Vidare sömnproblem, ödem, gallsten, infertilitet, cancer, fosterskador, mm. Det för med sig psykosociala, medicinska och psykologiska komplikationer.

19 Forts Samverkan kring patienter med fetma och psykisk sjukdom Det är av vikt att hitta orsaker till fetma samt journalföra BMI, anamnes, klinisk us, lab. Behandling med kost, fysisk aktivitet, läkemedel, pulver, KBT, kirurgi. Viktigt att se varje individ som den är, använda empowerment och en önskan om ökat samarbete. T.ex en psykisk kompetens inom diabetesteamet. Detta är inte en hopplös grupp men resurser behövs.

20 Depression och Diabetes och Kardiovaskulära sjukdomar föreläsare Thomas Kjellström Docent internmedicin och endokrinologi. Helsingborgs lasarett Depression ökar risken att utveckla diabetes med 37%. Förekomsten är mycket vanligare hos kvinnor än hos män kvinnor 28% - män 18% Risken att få en depression är dubbelt så stor om man har diabetes jämfört med en icke diabetiker Flera folksjukdomar har en betydande ökning av depression, som exempel drabbar det 30% av patienter som insjuknat i stroke God prognos vid rätt insatt behandling, 80% tillfrisknar från sin depression efter insatt behandling

21 Fråga patienten Om de har intresse av att göra något? Har lust att göra något? Upplever de sig deprimerade?

22 fortsättning Det finns gemensamma biologiska karakteristiska mellan depression och andra folk sjukdomar i form av markörer För låggradig inflammationsprocess - Cytokiner(CRP) Vid klinisk depression förändras fysiologin på många sätt Aktivering av nervsystemet Immunologiska förändringar Rytmrubbningar Trombocytfunktionen Endotel funktionen Ger inflammatoriska processer i kärlen Ska vi behandla förebyggande?

23 När kropp och själ är under press det kallas kronisk psykisk stress Kan ge depression och stroke och är trombocytens eget språk Hög nivå av cytokin hela kroppen lider pin Hjärtinfarkt och depression allt beror på inflammation Så blir du ofta arg och lack instabila blir dina plack Stabilisera med statin och kärlväggen blir åter fin

24 Att bli delaktig i medicinska beslut Definition av empowerment enligt Funell att ha tillräckliga kunskaper för att göra rationella beslut att ha tillräcklig kontroll och tillräckliga resurser för att implementera sitt beslut och tillräcklig erfarenhet för att utvärdera effekten av dessa val Hur arbetar man med förhållningssättet empowerment? Ställa frågor...,men det viktigaste är att lyssna...

25 Vårt ansvar? Vi kan ge patienten kunskaper och färdigheter så att de kan göra ett rationellt val Vi kan ge stöd och resurser för att patienten skall kunna ta sitt ansvar Vi kan ge förslag till copingstrategier och beteendeförändringar Vi kan ge patienten möjlighet att reflektera över sina val Vi har ansvar för relationen

26 Vad händer i diabetesvården Teknik Insulinpump Kontinuerlig glukosmätning Appar Scanner P - glukosmätare

27 Kontinuerlig glukosmätning ( CGM ) Via insulinpump Via separat handenhet fristående system

28 Kommunikationsportaler

29 APPAR Tex TRIABETES ALLT I ETT Få en överblick och lär känna dig själv bättre. Jämför mat, blodsocker, insulin, medicin, motion och vikt över tid.

30 P-GLUKOSMÄTNING SCANNA Blodglukos mäts i den interstitiella vätskan. Pil som visar åt vilket håll glukosvärdet är på väg.