Årsredovisning 2007 Mora kommun

Årsredovisning 2007 Mora kommun KF 08-04-28 22

2 Foto Pellas Majsan Olans 2008

Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet...4 Politiskt organisation...5 Förvaltningsberättelse...6 Personalredovisning...8 Energi- & Miljöbokslut...10 Ekonomisk redovisning Driftredovisning...14 Investeringsredovisning...15 Resultaträkning och finansieringsanalys...16 Balansräkning...17 Noter...18 Finansiella nyckeltal...26 Redovisningsprinciper...27 Ord- och begreppsförklaringar...28 Sammanställd redovisning...29 Nämndernas verksamhet Revisorerna...30 Kommunstyrelsen...31 Räddningstjänsten...32 Byggnadsnämnden...33 Kulturnämnden...35 Socialnämnden...37 Miljö- & Hälsoskyddsnämnden...38 Barn- och utbildningsnämnden...40 Tekniska nämnden...42 Bo l a g e n Morastrand AB...44 Moravatten AB... 46 Moraparken AB...48 Öv r i g t Ordinarie ledamöter...49 Stiftelseförvaltning...50 Kommunkvalitet i korthet...51 3

Kommunstyrelsens ordförande har ordet Tack alla i Mora kommun och dess bolag för ett bra genomfört år! Det mesta i den kommunala verksamheten fungerar bra. Vi har hög kvalité i vårt utförande och en kostnadseffektiv organisation och vi kan därför vara stolta över den kommunala verksamheten i Mora. I årsredovisningen finns det ekonomiska resultatet beskrivet och en kort beskrivning av verksamheterna. Jag väljer att i detta förord fokusera på tre iakttagelser. Pensionsåtagandet Vi har en pensionsskuld på 489 mkr i kommunen, för pensioner intjänade före 1998 och som tidigare generationer inte fonderat medel till! Skulden måste vi nu börja betala av med 19-25 miljoner kronor per år, för att vara klara om ca 30 år. Anledningen till att det inte går att fastställa summan exakt är att i takt med att pensionärernas förväntade livslängd skrivs upp så skrivs också skulden upp. Att inte börja betala av på skulden är som att rulla en växande snöboll framför sig. Varför ökar verksamhetskostnaderna? Vi har de senaste åren lyckats bromsa den kostnadsökning vi hade i början på 2000-talet. Många som arbetar ute i verksamheten har känt dessa nödvändiga effektiviseringar som ett konstant sparbeting. På sidan 7 i årsredovisningen kan vi läsa att kostnaderna för vård, skola och omsorg samt andra verksamheter stigit med 38,3 mkr under 2007 samtidigt som skatte- och bidragsintäkterna steg med 27,2 mkr. En oroväckande tendens som borde väcka en varningsklocka hos alla som arbetar i kommunal verksamhet. Varför räcker inte pengarna? Ofta överstiger våra ambitioner de möjligheter vi har, vilket ibland skapar en diskussion mellan anställda i kommunen, medborgare och förtroendevalda. En del kan förklaras med att vi lägger till ny verksamhet p.g.a. behov och lagkrav, men att vi inte har förmågan att prioritera bort något av det som vi tidigare gjort. Med vi menar jag både de förtroendevalda och de anställda i kommunen. Prioriteringar i verksamhet är ju inte bara en fråga för de förtroendevalda! Jag har gett uppdrag till den kommunala förvaltningen att ta fram en transparant resursfördelningsmodell så att förtroendevalda får bättre beslutsunderlag, men också för att medborgare och kommunanställda skall kunna se vad som ligger till grund för den fördelning av resurser som sker i budgetarbetet. Den största enskilda orsaken till att vi tvingas till ständiga effektiviseringar är personalkostnadsökningarna i kommunen. Om personalkostnadsökningarna är större än ökningen av de pengar vi förfogar över innebär det att vi måste minska antalet anställda. För att inte överbelasta de som blir kvar måste vi då prioritera om i verksamheterna samt avlära många av de arbetssätt vi har idag och hitta nya lösningar. Detta i kombination med att prioritera bort hela verksamheter eller delar av verksamheter kommer att ge oss möjligheter att även i framtiden bedriva en bra skola, vård och omsorg. För att kunna klara av framtidens utmaningar måste alla som arbetar i kommunen förstå sin roll. För att effektivisera på en arbetsplats i syfte att skapa utrymmen för ny verksamhet behövs inga politiska mandat! Om alla är med och visar tillit till varandra kommer vi att kunna uträtta mer än vi tror. Miljö och energi Årets årsredovisning innehåller för första gången även miljöbokslutet och energibokslutet. Vi förtroendevalda vill genom denna enkla åtgärd öka fokus på miljö- och energifrågorna. Att miljöfrågorna har blivit allt viktigare kan inte ha undgått någon. Den enklaste miljöåtgärden är dock fortfarande densamma idag som den var en gång på sjuttiotalet. Spara energi! Genom att förbruka mindre energi sparar vi både miljö och pengar. I Miljö och Energibokslutet kan vi läsa att vi är på rätt väg i Mora kommun. Vi är bland de bästa sopsorterarna i Sverige! År 2010 kommer alla kommunala lokaler att vara koldioxidfria! Till sist Nästa år kommer årsredovisningen att vara något annorlunda utformad, eftersom den kommer att utgå från vårt nya planerings- och uppföljningssystem, Mora PLUS IT. Förutom en ekonomisk uppföljning kommer vi därmed att få en bättre uppföljning av verksamheten, bättre möjligheter att utvärdera den och ett bättre underlag för beslut om vidareutveckling. Peter Helander Kommunstyrelsens ordförande Ekonomi (från gr. oikos, hus och nomos, lag) behandlar hushållning av resurser i ett tillstånd av brist. Med brist menas att tillgängliga resurser understiger totala önskemål och behov. Källa: http://sv.wikipedia.org 4

Politisk organisation Mora kommuns organisation Revision Kommunfullmäktige Valberedning 41 ledamöter Kommunstyrelse 11 ledamöter Kommunstyrelsen är även kommunens: Arbetsmarknadsnämnd Räddningsnämnd Krisledningsnämnd Kommunledningskontor Kansli och utveckling Personal och löner Ekonomi och redovisning Tekniknämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Socialnämnd Socialförvaltning Överförmyndarnämnd Miljö- och hälsoskyddskontor Byggnadsnämnd Stadsarkitektkontor Teknisk förvaltning Barn- och utbildningsförvaltning Kulturförvaltning Räddningstjänst Kulturnämnd Barn- och utbildningsnämnd Politiker Tjänstemän Helägda kommunala bolag Finansutskott Arbetsgivarutskott Valnämnd Lundskruven AB Moravatten AB Morastrand AB MoraParken AB 5

förvaltningsberättelse Kommunkoncernen Koncernföretagen ägs till 100% och visade följande resultat för 2007: - Morastrand AB bostadsföretag 3,4 MSEK (9,3 MSEK) - Moravatten AB V/Aföretag 0,0 MSEK (1,0 MSEK) - Moraparken AB hotell-, nöjes- och -0,1 MSEK (0,0 MSEK) och kulturverksamhet Resultatet försämrades i Morastrand AB jämfört med föregående år, dels beroende på ett sämre finansnetto, dels beroende på att personalkostnaderna ökat. Under december 2007 förvärvade Morastrand AB samtliga aktier i Lundskruven AB, 556649-7607. Moravatten AB har under året visat ett plusresultat efter finansiella poster, till följd av högre intäkter av anslutningsavgifter än beräknat. Moraparken AB gör som tidigare ett nollresultat. Kommunen visar ett resultat på 28,3 MSEK (39,6 MSEK) och det sammanställda koncernresultatet uppgår till 32,6 MSEK (48,4 MSEK). Detta resultat är upprättat på de bokslut som rapporterats av koncernbolagen och som förelåg vid konsolideringstillfället. Kommunens resultat Årets resultat 28,3 MSEK (39,6 MSEK) överträffar det budgeterade med 21,1 MSEK. 15,7 MSEK av denna avvikelse förklaras av att det i budgeten var planerat att göra en partiell inlösen av pensionsskulden med detta belopp. Detta blev dock aldrig gjort under 2007 och dessa finns nu öronmärkta under eget kapital. 5,0 MSEK avser en högre prognos för skatteintäkter än budgeterat. Nämndernas sammanlagda resultat är 2 MSEK bättre än budget, dvs verksamheterna har liksom under föregående år bedrivits inom sina ramar. Prognosen som gavs i delårsrapporten pekade mot ett högre kostnadsläge än vad som blev fallet. Finansförvaltningens resultat i driftredovisningstablån utgörs av det budgeterade resultatet som helt och hållet läggs här samt alla avvikelser enligt ovan som inte är hänförliga till förvaltningarna. Resultatet för 2007 innebär att kommunen klarar balanskravet och tidigare års underskott är återställda i enlighet med kommunallagens regler. De finansiella målen är uppnådda. När det gäller verksamhetsmålen och uppföljningen av dessa görs en uppföljning i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Som helhet kan kommunstyrelsen konstatera att måluppfyllelsen varierar och att målformulering och uppföljning behöver förbättras. Gör man en bedömning av det egna kapitalet från år 2000, finner man att det är inflationsskyddat. Hit har vi kommit tack vare de goda resultaten 2005, 2006 och 2007. En god och uthållig resultatnivå är nödvändig också för att kunna möta de utmaningar vi har framför oss. Den demografiska utvecklingen kommer att kräva mer resurser. Betydande önskemål om investeringar och underhåll och långsiktiga satsningar inför framtiden finns. Höga pensionskostnader är dessutom ett faktum inom inte alltför många år. Resultatutveckling MSEK 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 Verksamhetens nettokostnader -854,1-815,8-758,0-763,5-772,7-714,3-660,0 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Skatte- och bidragsintäkter 886,1 858,9 820,8 768,5 760,9 694,2 670,8 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Resultat 28,3 39,6 54,6 0,0-16,7-29,5 3,1 Kostnadsutvecklingen har dämpats samtidigt som intäkterna ökat. De nu återställda förlusterna uppstod som synes under 2002 och 2003. Finansnettot har också successivt förbättrats pga ränte- och likviditetsutvecklingen under perioden. 6

Balansräkning Av totala balansomslutningen på 784,1 MSEK utgör det egna kapitalet 474,1 MSEK, vilket innebär en synlig soliditet på 60,5% (60,7%). Om hela den pensionsskuld inklusive löneskatt som ligger inom linjen (489,1 MSEK) skulle lyftas in i balansräkningen, skulle soliditeten bli negativ. I eget kapital ingår såsom visas i not 25: Årets resultat 2007 enl RR 28,3 MSEK I pensionsreserv BR 2007 Till pensionsreserv -15,7 MSEK Från 2005 12,6 MSEK Balanskravsresultat 12,6 MSEK Från 2006 10,4 MSEK Från 2007 15,7 MSEK Totalt 38,7 MSEK Likviditeten har trots det positiva resultatet försämrats något bl a genom att investeringarna under året varit stora. Balansomslutningen är 50 MSEK högre än föregående år till följd av detta. Placerade medel för pensioner uppgår till 68 MSEK. Medlen är placerade hos tre externa förvaltare med kapitalgaranti och placeringarna är upptagna i balansräkningen till historiskt anskaffningsvärde då marknadsvärdet är högre. Borgensåtaganden uppgår totalt till 757 MSEK (789 MSEK). Huvuddelen avser koncernföretagen. Investeringar Kommunens investeringar under 2007 uppgår till 78,7 MSEK (28,6 MSEK). Budgeten omfattade 79,7 MSEK. Bland större investeringar märks under året från projektstart - Saxnäs särskilt boende 41,9 MSEK 41,9 MSEK - Prästholmen infrastruktur 2,3 MSEK 2,3 MSEK Personal- och miljöredovisning Uppgifter om personal och miljö återfinns i respektive avsnitt i årsredovisningen. En sammanfattning av energibokslut för 2007 ges också. Dessa områden prioriteras allt starkare, vilket markeras genom presentationen i detta sammanhang. Målformulering, målkommunikation och måluppföljning bedrivs i ökad omfattning inom dessa strategiska områden. Pe n s i o n e r Avsättning till pensioner som redovisas i balansräkningen ökade med 5,1 MSEK. Inom linjen redovisas pensioner och löneskatt på 489,1 MSEK för sådant som är intjänat före 1998. Placerade medel har successivt avsatts för att kunna möta framtida ökade pensionsutbetalningar och utvecklingen av den redovisningsmässiga aspekten av frågan följs med stort intresse. Frågan om partiell inlösen kommer sannolikt att diskuteras vidare. Sammanställning över pensionsförpliktelser och pensionsmedel: MSEK Pensionsförpliktelser i balansräkning 25,5 Pensionsförpliktelser som ansvarsförbindelse 489,1 Summa 514,6 Finansiella pensionstillgångar, bokfört värde 68,0 (Marknadsvärde 79,8 MSEK) Totalt åtagande minskat med placeringar 446,6 Organisatoriska och andra händelser av väsentlig betydelse Den nya organisationen för kommunstyrelseförvaltningen, i form av ett kommunledningskontor, har verkat under ett år och skall utvärderas under år 2008. Avsikten har varit att få ett tydligare ledarskap, dels inom kommunstyrelsens verksamhetsområde, men även mot övriga förvaltningar. Under året har Arbetsgivarutskottet ersatt den tidigare Personalnämnden. Ansvaret för personalärendena har därmed kommit närmare den högsta politiska ledningen. 7

Bland personella förändringar kan nämnas byte på kommundirektörsposten vid halvårsskiftet, att en ny personalchef tillträtt under våren, att en ny teknisk chef tillträtt under hösten samt att ekonomichefen slutade sin anställning under hösten. Rekryteringen av en ny ekonomichef har genomförts och hon tillträder sin anställning den 1 maj 2008. Under året har kommunen gjort en omfattande satsning på Prästholmen tillsammans med Region Dalarna och EU. Satsningen har inneburit att området blivit mer attraktivt för turister och kommunens innevånare samt att Vasaloppet nu kan ge åkarna en mera effektiv service efter de olika loppen. Ut v e c k l i n g s t e n d e n s e r Kommunens framtidsutsikter är relativt goda. Moras industrisektor är framgångsrik och besöksnäringen utvecklas positivt. Med en ekonomi som har förbättrats och nu är i balans och där också tidigare förluster har återställts är förutsättningarna goda för att klara framtida åtaganden. Under 2008 ser kommunen emellertid att utmaningarna kan komma att öka, beroende på den demografiska situationen och att den långvariga högkonjunkturen förefaller att mattas vilket påverkar skatteintäkterna. Dessa förutsättningar ställer sannolikt krav på en effektivisering av alla verksamheter för att inte det totala resursbehovet skall öka och för att den eftersträvade resultatnivån skall uppnås. Arbetet med utveckling och förbättring av ekonomistyrningen har fortsatt under 2007 inom områdena budgetprocess, resultatuppföljning och prognosverksamhet. Kommunledningen fokuserar på verksamhetsstyrningen som en framgångsfaktor och har utvecklat en planeringsmodell (Mora PLUS) för att för att ge stöd för målformulering och måluppföljning för de olika verksamheterna. En stor andel av kommunens personal kommer att gå i pension inom en tioårsperiod. Förutom de effekter på kommunens pensionskostnader som detta leder till, kräver det att kommunen handlägger personal- och kompetensförsörjning mer aktivt än tidigare, även i samverkan med grannkommunerna. Önskemål och planer på strategiska investeringar, t ex infrastrukturella projekt har tidigare formulerats i kommunfullmäktiges vision och kan komma att konkretiseras. Antalet människor boende i kommunen förändras endast marginellt från år till år. Det finns ambitioner inom politiken att stimulera inflyttningen och på så sätt främja tillväxten och öka intäkterna. Innan boendemarknaden i kommunen kan tillgodose den fulla efterfrågan på olika boendeformer som den önskade inflyttningen är det mest sannolika scenariot att kommunen tvingas anpassa servicenivåer, prioritera bland investeringar och samtidigt bedriva effektivitetsförbättringar inom de flesta verksamheter samt att söka samverkansformer med andra kommuner och myndigheter. Personalredovisning Antal tillsvidareanställda 2007 2006 2005 Totalt 1650 1547 1533 Varav kvinnor 80,6 % 80,4 % 80,3 % Under året har dessutom 329 personer (varav 68 % kvinnor) haft längre vikariat, vilket ger en total av 1979 personer som under året haft månadsanställning. Antalet timvikarier har under året varit 902 personer. Den sammanlagda utförda arbetstiden under året motsvarar 1300 årsarbeten. Av detta motsvarar den månadsanställda personalens övertid 19 årsarbetare. Skillnaden mellan antal personer och antal årsarbeten kan förklaras med att kommunen har många deltidstjänster. (Årsarbete = genomsnittligt mått om 1768 arbetade timmar/år). Åldersfördelning 2007 2006 2005-29 år 4,4 % 4,2 % 5,5% 30 49 år 44,6 % 46,7 % 47 % 50 år 51 % 49,1 % 47,6 % 8

Åldersstrukturen bland kommunens anställda innebär att de närmaste 15 åren kommer mer än hälften av kommunens anställda att uppnå pensionsåldern. Rekryteringsbehovet inkl normal personalomsättning kommer de närmaste 10 åren att vara ca 1400 personer. Sjukfrånvaro Under året har sjukfrånvaron minskat något från tidigare år. Frisknärvaro är ett mått på hur många anställda som under året har haft 5 eller färre resp inga sjukdagar. 2007 2006 2005 sjukfrånvaro 7,4 % 7,6 % 7,8 % Frisknärvaro 1: 5 dagar 66 % 66,4 % 66 % Frisknärvaro 2: 0 dagar 40 % 39,6 % 41,3 % Utbetald sjuklön kkr 4 679 4 486 5 447 Att sjukfrånvaron sjunker något samtidigt som kostnaderna ökar tyder på att det är den korta sjukfrånvaron som har ökat under året. Den totala sjukfrånvaron är hög jämfört med andra kommuner, men frisknärvaron är jämförelsevis mycket hög. Det är en liten del av kommunens anställda som står för merparten av den totala sjukfrånvaron. Total sjukfrånvaro i procent av avtalad arbetstid 2007 2006 2005 Totalt 7,4 % 7,6 % 7,8 % Varav >60 dagar 68,3 % 70 % 71 % Kvinnor 8,1 % 8,3 % 8,4 % Män 4,9 % 5,1 % 5,8 % - 29 år 5,1 % 6,3 % 5,1 % 30 49 år 5,4 % 5,9 % 6,6 % 50 år - 9,3 % 9,2 % 9,1 % Medellön 2007 2006 2005 Kvinnor 20 316 20 119 19 547 Män 23 462 23 102 22 568 Samtliga 21 058 20 703 20 142 Den sammanlagda medellönen har ökat med 1,71 % mellan 2006 och 2007, vilket är förhållandevis lite. Till stor del beror det på att Kommunals yrkesgrupper inte hade någon nivåhöjande löneökning 2007 utan avtalet gav istället varje medlem två engångsbelopp under året. Sedan oktober 2006 har vi ett nytt företagshälsovårdsavtal. Vår nya samarbetspartner är BRC Hälsopartner och vårt samarbete och gemensamma strävan kännetecknas av ett främjande synsätt på hälsa generellt. Att sakkunskapen är säkerställd inom multidisciplinär och professionell expertis kombinerat med ett genuint intresse för att utveckla hälsa är idag en självklarhet för att erbjuda trygga och sunda arbetsplatser. Målet är att medarbetare ska känna ett stöd av såväl sin arbetsgivare Mora kommun som BRC Hälsopartner i det främjande och stärkande hälsoarbetet. Dessutom ger detta samarbete våra chefer inom de olika kommunala verksamheterna ett gott stöd i framförallt främjande som stärkande insatser men även där åtgärder behövs i rehabiliteringsarbetet. Vi har sedan några år använt oss av den externa leverantören av arbetsmiljöenkäter, Tricconec, vilket nu har resulterat i ett stadigvarande samarbete. Regelbundna arbetsmiljöenkäter riktade till alla medarbetare kombinerat med att respektive chef erhåller material för återkoppling om resultaten ger goda möjligheter att lyfta upp olika förbättringsområden där konkreta insatser kan göras för att förbättra arbetsmiljön. Vi kan idag se positiva förändringar i resultatet av de genomförda enkäterna över tid inom områden som ledarskap, värdegrund, utveckling och kännedom om verksamhetsmål. 9

Energi- & Miljöbokslut Energiplan för Mora kommun har antagits under 2007 medan Miljö- och naturvårdsplan för Mora kommun har reviderats och den nya planen kommer att antas under 2008. I planerna finns mål och åtgärder för den kommunala organisationen och för kommunen i sin helhet. Målen syftar till en hållbar utveckling och ett uthålligt energisystem. Målen ansluter till såväl nationella som regionala målsättningar. Uppföljning av Energiplanens mål Den nya energiplanen med klimatstrategi innehåller totalt 18 delmål. Glädjande är att användningen av olja till uppvärmning visar en starkt minskande trend i såväl kommunen som helhet som i kommunala fastigheter. Statistiken för energi- och elanvändning i hushållen är något osäker men visar tyvärr, tvärtemot intentionerna i planen, på en ökande trend. Vad gäller utsläpp av koldioxid från transporter i Mora grundar sig siffrorna i tabellen nedan på drivmedelsförsäljningen i Mora. Detta ger därför inte en rättvis bild av Morabons användning. Uppgifter från Körsträckedatabasen kan nämnas som jämförelse. Den visar att körsträckan med bil har ökat från 671 till 779 mil (1998-2006) och drivmedelsförbrukningen från 597 till 659 liter (1999-2006) räknat per invånare i Mora. För 2006 ger detta ett utsläpp av ca 1,5 ton koldioxid per invånare. Delmål 10 innehåller endast uppgifter från Mora kommun och Morastrand AB. Rutiner för uppföljningen av detta mål samt delmål 15 och 16 förbättras under 2008. Beskrivning Utfall Mål 2010 Tillförd energi till byggnader ägda av Mora kommun ska minska med 10 % i genomsnitt per kvadratmeter 2010 jämfört med 2005 (18 % jämfört med 1998). Tillförd energi till byggnader ägda av Morastrand ska minska med 10 % i genomsnitt per kvadratmeter 2010 jämfört med 2005 (21 % jämfört med 1998) Fossila bränslen för uppvärmning i byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand ska i stort sett fasas ut till 2010. I princip ingen byggnad ska då värmas med olja, som bara kan finnas kvar som spetslast och som beredskap vid driftavbrott Antalet byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand som värms med el som huvudsaklig värmekälla ska minska 2010 jämfört med 2005. 200kWh/m2 223kWh/m2 271m3 25st 190kWh/m2 204kWh/m2 0m3 34st Solenergi ska installeras på minst en offentlig byggnad i Mora under perioden. 0st 1st Den genomsnittliga användningen av tillförd energi i byggnader i Mora kommun bör vara 10 % lägre år 2010 jämfört med 2000. 19 988kWh/inv 14 379kWh/inv Fossila bränslen för uppvärmning i byggnader i Mora kommun bör minska med 20% till 2010 jämfört med 2000. 104l/inv 230l/inv Elanvändningen i de av Mora kommuns hushåll som är eluppvärmda, undantaget fritidshus, bör vara lägre 2010 än 2005. Antalet fjärrvärmeanslutna byggnader i Mora tätort villor, flerbostadshus, industrilokaler och andra offentliga byggnader bör kontinuerligt öka 61 707MWh 60 765MWh 890st Fossila drivmedel och utsläpp av koldioxid från Mora kommuns och de kommunala bolagens tjänsteresor ska 2010 minska jämfört med 2005. 274kg CO2/ årsarbetare 329kg CO2/ årsarbetare Alla personbilar som köps eller leasas av Mora kommun och de kommunala bolagen ska uppfylla Vägverkets definition för miljöbilar 2010. Utsläppen av koldioxid från transporter i Mora kommun bör 2010 ha stabiliserats på 1990 års nivå. Antalet fordon som drivs med alternativa bränslen i Mora kommun bör kontinuerligt öka under perioden 2005 2010. Antalet personresor med kollektiva färdmedel som går i Mora kommun bör öka under perioden 2005 2010. 67% 100% 4 540kg CO2/inv 4 058kg CO2/inv 130st 362 643st 405 199st Moraparken och Moravatten ska energieffektivisera under perioden fram till 2010. Tillförsel av fossila bränslen och energi i Moras industrisektor (b-verksamheter enligt miljöbalken tillsynsobjekt) bör per producerad enhet minska fram till 2010. Tillförd el för kommunal gatu- och vägbelysning ska minska 2010 jämfört med 2005. 2,55GWh 2,56GWh 10 Utvinning och produktion av förnybar energi bioenergi från skog och jordbruksmark, vindkraft, solenergi m.m. i Mora kommun bör kontinuerligt öka fram till 2010. 148GWh

11

Uppföljning av Miljöplanens m å l Nedan följer en sammanfattande uppföljning av målsättningar i Miljö- och naturvårdsplan 2001 2005. Om inget annat anges är siffrorna från 2007. Mål Etappmål Uppföljning 2007 Odlingslandskapet E 1 E 2 Andelen inköpta ekologiskt producerade livsmedel till den kommunala organisationen ska kontinuerligt öka under perioden 2001 till 2005. Andelen kött- och charkuterivaror som är producerade och ursprungsmärkta i Dalarna och som konsumeras i Mora kommun bör öka under perioden 1999 till 2005. 5,2 % 25-30 % (2005) Siljan Charks marknadsandel i Siljansregionen E 3 40 % av brukad åker i Mora kommun bör erhålla miljöstöd för ekologisk odling senast 2005. 44 % (2006) E 4 Arealen KRAV-godkänd åker i Mora kommun bör öka under perioden 1998 till 2005. - 45 ha ( 42 %) E 5 Arealen brukad jordbruksmark i Mora bör öka under perioden 1999 till 2005. + 610 ha (2006) E 6 E 7 E 8 E 9 Skogar E 10 Alla områden i Mora kommun som utgör klass I IV i Ängs- och hagmarksinventeringen bör före 2005 hävdas så att naturvärdena bibehålls och om möjligt stärks. I stort sett all jordbruksmark i de områden som i Mora kommun pekas ut i länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapet bör hävdas och brukas 2005. Antalet nötkreatur, får och hästar i Mora kommun bör kontinuerligt öka under perioden 1999 till 2005. Ingen känd rödlistad växt- och djurart i Mora kommuns odlingslandskap bör försvinna under perioden 2001 till 2005 års utgång. 50 % (110 000 ha) av den produktiva skogsmarken i Mora kommun bör till 2005 års utgång omfattas av miljöcertifierat skogsbruk enligt FSC eller PEFC alternativt bedrivas med grön skogsbruksplan enligt Skogsstyrelsens mål och riktlinjer. Jämfört med 2000 ökar då sådan areal med ca 50 000 ha. Inventering gjord 2002-2004 Inventering gjord 2002-2004 Nötkreatur: - 60 Får: + 296 Hästar: + 50 (2003) Inga kända har försvunnit (2005) Ca 37 % (Ca 78 600 ha) E 11 E 12 E 13 Våtmarker E 14 6,0 6,5 % (13 000 14 000 ha) av den produktiva skogsmarken i Mora kommun bör till 2005 års utgång vara lagligt eller frivilligt skyddad. Arealer där beslut om skydd är taget ingår. Jämfört med 2000 ökar då sådan areal med 2,2 2,7 % (4 800 5 800 ha). Inga nyckelbiotoper i Mora kommun bör avverkas under perioden 2001 till 2005 års utgång. Ingen rödlistad växt- och djurart i Mora kommuns skogar, som där har sina naturliga utbredningsområden, bör försvinna under perioden 2001 till 2005 års utgång. Alla våtmarker i Mora kommun som ingår i den nationella myrskyddsplanen bör år 2005 ha blivit naturreservat eller beslutade om att bli naturreservat. Ca 4,8 % är lagligt eller frivilligt skyddad En avverkad under 2004 (10,2 ha) Inga kända har försvunnit (2005) Tre våtmarker återstår att skydda E 15 Ingen rödlistad växt- och djurart i Mora kommuns våtmarker, som där har sina naturliga utbredningsområden, bör försvinna under perioden 2001 till 2005 års utgång. Inga kända har försvunnit (2005) Sjöar och vattendrag E 16 E 17 Ingen exploatering bör under perioden 2001 till 2005 ske i Mora kommuns vattendrag om den orsakar någon negativ påverkan på den biologiska mångfalden, naturvärden eller miljön i övrigt. Arealen restaurerade vattendrag i Mora kommun bör i hektar kontinuerligt öka under perioden 2001 till utgången av 2005. Johannisholm? Kättbo? 2007: Ingen restaurering gjord (2002-2005: Sex hektar restaurerade, 2006: Tre vandringshinder borttagna ) E 18 E 19 Antalet naturligt förekommande fiskarter i Moras sjöar och vattendrag bör bibehålla eller öka sin produktion under perioden 2001 till utgången av 2005. Ingen rödlistad växt- och djurart i Mora kommuns sjöar och vattendrag bör försvinna under perioden 2001 till 2005 års utgång. Öringtätheten har enl Skogsstyrelsen fördubblats i norrlandsvatten-dragen. (2005) Inga kända har försvunnit (2005) 12

Mål Etappmål Uppföljning 2007 Bebyggd miljö E 20 E 21 E 22 E 23 Den kommunala organisationens och de kommunala bolagens inköp av bensin och diesel ska minska med 10 % under perioden 2001 till 2005. Minst 50 % av de personbilar som köps eller leasas in av den kommunala organisationen och dess bolag under perioden 2001 till 2005 ska drivas med alternativa bränslen alternativt vara hybridbilar. Antalet skolor med någon form av miljödiplomering ska öka i Mora under perioden 2000 till 2005. Mängden försåld bensin respektive diesel i Mora kommun bör minska med 7 % i genomsnitt per invånare under perioden 1998 till 2005. Se energiplan Se energiplan Fyra skolor (Grön flagg) Se energiplan E 24 E 25 Antalet fordon som drivs med alternativa bränslen i Mora kommun bör kontinuerligt öka under perioden 1999/2000 till 2004/05. Antalet personresor på de busslinjer som helt går genom Mora kommun bör kontinuerligt öka under perioden 1998/99 till 2004/05. Se energiplan Se energiplan E 26 E 27 Luftföroreningar E 28 E 29 E 30 Försurning E 31 Gifter E 32 E 33 Antalet företag som är miljöcertifierade enligt ISO 14001 eller EMAS eller miljödiplomerade enligt miljö 4 i Mora kommun bör öka kontinuerligt under perioden 2000 till 2005. Antalet personer i Mora kommun som utsätts för bullerstörningar från riksvägarna över 65 db (A) ekvivalentnivå utomhus bör kontinuerligt minska under perioden 1999 till 2005. Luftutsläppen av VOC (flyktiga organiska ämnen) från källor i Mora kommun bör minska med 30 % under perioden 1994 till 2005. Luftutsläppen av kväveoxider från källor i Mora kommun bör minska med 30 % under perioden 1994 till 2005. Andelen miljögodkända vedpannor i Mora kommun bör kontinuerligt öka under perioden 2000 till utgången av 2005. Antalet ton kalk som sprids per normalår från kalkdoserarna i Mora kommun bör inte öka under perioden 2001 till 2005. Halterna av metallerna kvicksilver, kadmium, koppar och bly som tillförs det kommunala avloppsvattnet i Mora ska kontinuerligt minska under perioden 1999 till 2005. Halterna av de organiska ämnena nonylfenol, PCB och PAH som tillförs det kommunala avloppsvattnet i Mora ska kontinuerligt minska under perioden 1999 till 2005. 22 företag (2000: 6 företag) Två fastigheter ej åtgärdade (2005) Se fotnot* Se fotnot* Ca 20% miljögodkända pannor (2006) 2007: 780 ton (1997-2007: 8 565 ton) Under riktvärden och lägre än 1999 (Undantag: koppar, Solviken högre än 1999). Under riktvärden och lägre än 1999. E 34 Strålmiljö E 35 Minst 15 % av förorenade områden av riskklass 2 i Mora kommun bör åtgärdas till 2005 års utgång. Antalet kända bostäder med radonhalter överstigande 400 Bq/m 3 som sökt bidrag för åtgärder bör kontinuerligt öka under perioden 2000 till utgången av 2005. Tolv områden i riskklass 2 finns i Mora (2005) 16 bidrag beviljades till småhus under 2007 (1999-2007: 37 beviljade bidrag) * Luftföroreningar: Dalarnas Luftvårdsförbund har under 2001 2004, i samverkan med länsstyrelsen och länets kommuner, genomfört en första heltäckande analys av luftkvalitén i länets större tätorter. Mätning sker sedan vart tredje år i respektive tätort. Mora ligger i den grupp tätorter i länet med de lägsta föroreningshalterna. Kväveoxidhalten uppfyller med god marginal nuvarande mål. Bensenhalten ligger dock klart över regeringens generationsmål. Exempel på energi- och miljöåtgärder u n d e r 2007 Upphandling av partnerskap för konvertera bort oljeuppvärmning av kommunala fastigheter. Revidering av Energiplan samt Miljö- och naturvårdsplan. Utsortering av komposterbart material infördes för företag samt för hus med gemensamma hämtplatser. Källsortering är införd på flertalet av kommunala arbetsplatser. Morkarlbyhöjdens skola deltar i ett regionalt projekt Lärande för hållbar utveckling. Energi- och miljömässan arrangerades åter 2007 med välbesökta seminarier och utställningar. Al Gores film, En obekväm sanning, visades på Sagabiografen för totalt ca 1 200 besökare. Sju sjöar har kalkats under året. Inventering av förorenade områden och en riskklassning av nedlagda deponier. En cykelsatsning HELA MORA CYKLAR har arrangerats för fjärde gången under sommarmånaderna som en av aktiviteterna i samband med Hälsoveckan. 13

Driftredovisning Driftsredovisning per styrelse/ nämnder (tkr) REDOVISAT 2007 2006 Kommun- Övriga Netto exkl Netto inkl Netto inkl Styrelse/nämnder bidrag Intäkter Kostnader Resultat kom bidr internhyra internhyra Revisorer 821 0-676 145-676 -676-689 Kommunstyrelse 87 661 48 594-135 891 364-87 297-91 249-70 035 Därav Kommunfullmäktige 466 0-488 -22-488 Därav räddningstjänst 11 719 1 804-14 362-839 -12 558-13 558-10 827 Byggnadsnämnd 6 111 2 813-8 350 574-5 537-6 142-4 778 Tekniknämnd 103 890 17 560-125 760-4 310-108 200-52 652-38 959 Turist-/ungdoms-/fritidsnämnd 0 0-1 -1-1 -1-21 171 Kulturnämnd 23 875 5 255-28 972 158-23 717-24 356-19 596 Personalnämnd 0 0 0 0 0 0-8 078 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 3 125 2 707-5 436 396-2 729-2 729-2 692 Barn-och utbildningsnämnd 306 984 87 152-397 059-2 923-309 907-357 957-343 069 Därav gymnasieutskottet 74 581 56 673-134 517-3 263-77 844-93 866-85 328 Socialnämnd 330 499 67 814-395 534 2 779-327 720-330 022-315 863 Därav IFO 122 167 25 793-149 949-1989 -124 156-124 156-35 195 Finansförvaltning vht 3 912 919 0 4 831 919 919-5 020 Summa styrelse/nämnder 866 878 232 814-1 097 679 2 013-864 865-864 865-829 950 Finansförvaltning -866 878 1 123 006-229 888 26 240 893 118 893 118 869 547 Total driftredovisning 0 1 355 820-1 327 567 28 253 28 253 28 253 39 597 Driftredovisning per block (tkr) REDOVISAT 2007 2006 Kommun- Övriga Netto exkl Netto inkl Netto inkl Block bidrag intäkter Kostnader Resultat kom bidr internhyra internhyra Politisk verksamhet 11968 229-12608 -411-12379 -13623-12407 Därav Kommunfullmäktige 466 0-488 -22-488 Infrastruktur, skydd m m 59847 13577-74961 -1537-61384 -66078-61308 Fritid och kultur 35049 9001-44573 -523-35572 -39412-37866 Pedagogisk verksamhet 305975 87458-396127 -2694-308669 -356719-341660 Vård och omsorg 331864 67132-396388 2608-329256 -331558-317159 Särskilt riktade insatser 7595 8179-14386 1388-6207 -6207-6455 Affärsverksamhet 16244 7686-20310 3620-12624 -20244-13254 Gemensam administrativ vht 94424 38633-138326 -5269-99693 -31943-34821 Finansiering 3912 919 0 4831 919 919-5020 Summa styrelse/nämnder 866878 232814-1097679 2013-864865 -864865-829950 Finansförvaltningen -866878 1123006-229888 26240 893118 893118 869547 Total driftredovisning 0 1355820-1327567 28253 28253 28253 39597 14

Investeringsredovisning (tkr) REDOVISAT 2007 2006 Budget Avvikelse Redovisat Styrelse/nämnder Inkomster Utgifter Netto Netto Netto Netto Kommunstyrelse -4681-4681 -7050 2369-5473 Därav - Räddningstjänst -293-293 -2875 2582-3047 Byggnadsnämnd -297-297 -300 3 0 Tekniknämnd 4960-68707 -63747-63849 102-13858 Turist-/ungdom-/fritidsnämnd 0 0-1130 Kulturnämnd -317-317 -350 33-133 Personalnämnd 0 0-77 Miljö- och hälsoskyddsnämnd -113-113 -150 37-141 Barn- och utbildningsnämnd 120-6118 -5998-6000 2-5977 Varav gymnasieutskott 120-2901 -2781-3200 419-3344 Socialnämnd -1553-1553 -2000 447-1767 Summa styrelse/nämnder 5080-81786 -76706-79699 2993-28556 Större investeringar (tkr) Redovisningsåret 2007 Hela projektet till och med 2007 Projekt Budget Redovisat Budget Redovisat Avvikelse Stadsnät -2500-2635 -10101-15335 -5234 IT-utveckling -1200-1273 -15242-11606 3636 Korsning Vasagatan -3000-1285 -3000-1285 1715 Tillfartsväg Siljanssågen -2633-2720 -2633-2720 -87 Saxnäs särskilt boende 0-41851 0-41851 -41851 Tuvans förskola ventilation 0-1 -1500-1112 388 Rödmyrens förskola ventilation 0-218 -2250-2518 -268 Prästholmen infrastruktur -2000-9819 0-9819 -9819 Summa -11333-59802 -34726-86246 -51520 15

resultaträkning 0ch Finansieringsanalys RESULTATRÄKNING (tkr) Not KOMMUNEN KONCERNEN 2007 2006 2007 2006 Verksamhetens intäkter 1 128 756 139 781 283 184 283 950 Verksamhetens kostnader 2-947 757-922 070-1 042 324-1 009 474 Avskrivningar 3-35 049-34 474-65 038-63 266 VERKSAMHETENS NETTO- KOSTNADER -854 050-816 763-824 178-788 790 Skatteintäkter 4 707 592 672 453 707 592 672 453 Generella statsbidrag och utjämning 5 178 505 186 489 178 505 186 489 Finansiella intäkter 6 2 395 3 546 3 088 27 235 Finansiella kostnader 7-6 189-6 128-31 171-51 455 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 28 253 39 597 33 836 45 932 Skatt 0 0-1 283 2 682 ÅRETS RESULTAT 8 28 253 39 597 32 553 48 614 FINANSIERINGSANALYS (tkr) Not KOMMUNEN KONCERNEN 2007 2006 2007 2006 Ingående likvida medel 60 034 78 156 57 532 80 283 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Verksamhetens intäkter 128 756 139 781 283 184 283 950 Verksamhetens kostnader 9-947 757-910 184-1 042 324-997 333 Verksamhetens nettokostnader -819 001-770 403-759 140-713 383 Skatteintäkter och statsbidrag 886 097 858 942 886 097 858 942 Finansiella intäkter 10 2 558 2 267 3 251 25 956 Finansiella kostnader 11-5 390-5 596-30 372-50 923 Justering för rörelsekapitalets förändring avseende hela verksamheten 12-66 161-1 202-57 622-3 078 VERKSAMHETSNETTO -1 897 84 008 42 214 117 514 INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar 13-76 706-28 556-130 616-103 165 Avyttrade materiella tillgångar 14 0 1 708 689 1 708 Inköp av finansiella tillgångar 15-10 201-21 179-10 201-21 179 INVESTERINGSNETTO -86 907-48 027-140 128-122 636 FINANSIERING Förändring av långfristiga fordringar 464 897 1 502 1 159 Amortering av skuld 0-55 000-1 800-18 788 Nytt lån 0 0 14 220 0 Omföring lån från kortfristig skuld 75 000 0 75 000 0 FINANSIERINGSNETTO 75 464-54 103 88 922-17 629 FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL 16-13 340-18 122-8 992-22 751 Utgående likvida medel 46 694 60 034 48 540 57 532 16

balansräkning (tkr) Not KOMMUNEN KONCERNEN 2007 2006 2007 2006 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader & tekniska anläggn 17 517 790 475 476 1 292 191 1 217 400 Maskiner och inventarier 18 32 742 33 399 47 203 53 594 Övriga materiella anläggningstillg. 0 0 13 364 10 900 Finansiella anläggningstillgångar Aktier,andelar,grundfondskapital i db 19 25 140 25 140 0 0 Övr aktier,andelar & grundfondskapital 20 72 924 62 733 73 085 63 083 Långfristiga fordringar 21 21 540 22 004 24 157 25 659 Summa anläggningstillgångar 670 136 618 752 1 450 000 1 370 636 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd 22 27 522 29 318 28 133 29 998 Fordringar 23 39 718 26 661 52 067 41 102 Kortfristiga placeringar 24 13 658 13 020 13 658 13 020 Kassa och bank 25 33 036 47 014 34 882 44 512 Summa omsättningstillgångar 113 934 116 013 128 740 128 632 SUMMA TILLGÅNGAR 784 070 734 765 1 578 740 1 499 268 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL 26 474 105 445 852 501 555 469 075 därav årets resultat 28 253 39 597 32 553 58 923 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 27 25 525 20 359 27 166 21 959 Summa avsättningar 25 525 20 359 27 166 21 959 SKULDER Långfristiga skulder 28 128 000 53 000 854 224 761 468 Kortfristiga skulder 29 156 440 215 554 195 795 246 766 Summa skulder 284 440 268 554 1 050 019 1 008 234 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 784 070 734 765 1 578 740 1 499 268 Ställda panter och ansvarsförbindelser 30 1 246 109 1 202 005 725 901 647 089 17

Noter KOMMUNEN KONCERNEN 2007 2006 2007 2006 Not 1 Verksamhetens intäkter Intäkter enligt driftredovisningen 300 562 307 487 556 226 552 854 Interna poster mellan nämnder -171 806-167 706-171 806-167 706 Interna poster mellan bolagen 0 0-101 236-101 198 Externa intäkter 128 756 139 781 283 184 283 950 Not 2 Verksamhetens kostnader Kostnader enligt driftredovisningen -1 165 428-1 137 438-1 361 231-1 326 513 Avgår: Kapitalkostnader 60 019 60 192 60 019 60 192 Personalomkostnader 178 613 171 385 178 613 171 385 Interna poster mellan nämnderna 171 806 167 706 171 806 167 706 Interna poster mellan bolagen 0 0 101 236 101 671 Tillkommer: Arbetsgivaravgifter -149 065-143 781-149 065-143 781 Pensionsutbetalning -15 550-13 859-15 550-13 859 Sparade semesterdagar, förändring -784-1 596-784 -1 596 Avsättning till pensioner -27 368-24 679-27 368-24 679 Externa kostnader -947 757-922 070-1 042 324-1 009 474 Varav jämförelsestörande poster Nedskrivning fastigheter -1 126-7 520-1 126-7 520 Summa jämförelsestörande poster -1 126-7 520-1 126-7 520 Not 3 Avskrivningar Beloppen utgörs av planenliga avskrivningar. Avskrivningarna beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. Den procentuella avskrivningen per år uppgår till: inventarier 10-33%, byggnader 2-5% -35 049-34 474-65 038-63 266 Not 4 Skatteintäkter Egna skatteintäkter 698 477 663 868 698 477 663 868 Prognos 2007 11 419 4 378 11 419 4 378 Slutavräkning justering 2006, 2005-2 304 4 207-2 304 4 207 Summa skatteintäkter 707 592 672 453 707 592 672 453 18

KOMMUNEN KONCERNEN 2007 2006 2007 2006 Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Sysselsättningsstöd 0 11 409 0 11 409 Inkomstutjämningsbidrag/-avgift 142 893 147 912 142 893 147 912 Kostnadsutjämning -11 037-4 258-11 037-4 258 Regleringsbidrag/-avgift 18 392-356 18 392-356 Strukturbidrag 2 256 2 260 2 256 2 260 Införandetillägg 8 459 11 603 8 459 11 603 LSS-utjämning 17 542 17 919 17 542 17 919 Summa generella statsbidrag 178 505 186 489 178 505 186 489 Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter 497 371 1 188 23 704 Återföring pensionsfond 0 0 0 0 Övriga finansiella intäkter 1 898 3 175 1 900 3 531 Summa finansiella intäkter 2 395 3 546 3 088 27 235 Not 7 Finansiella kostnader Ränta på upplånade medel -5 218-5 593-30 200-50 920 Förändr ränta avsättning till pensioner -799-532 -799-532 Övriga finansiella kostnader -172-3 -172-3 Summa finansiella kostnader -6 189-6 128-31 171-51 455 Not 8 Årets resultat Återföring realisationsvinster 28 253 39 597 32 553 48 614 Nedskriv fastighet enl undantagsmöjlighet 0 0 0 0 Justerat resultat 28 253 39 597 32 553 48 614 Not 9 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enligt resultaträkning -947 757-922 070-1 042 324-1 009 474 Förändring pensionsavsättning exkl ränta 4 367 4 366 4 761 4 621 Nedskrivning fastigheter 1 126 7 520 1 126 7 520 Summa -942 264-910 184-1 036 437-997 333 Not 10 Finansiella intäkter Finansiella intäkter enligt resultaträkning 2 395 3 546 3 088 27 235 Återföring uppbokning utlandsskuld 0-1 568 0-1 568 Ränta Kaupthing Bank 163 289 163 289 2 558 2 267 3 251 25 956 19

KOMMUNEN KONCERNEN 2007 2006 2007 2006 Not 11 Finansiella kostnader Finansiella kostnader enligt resultaträkning -6 189-6 128-31 171-51 455 Ränta pensionsavsättning 799 532 799 532 Summa -5 390-5 596-30 372-50 923 Not 12 Just för rörelsekapitalets förändring Förändring förråd 1 796 1 677 1 865 1 538 Förändring kortfristiga fordringar -13 057 26 194-10 673 26 925 Förändring kortfristiga skulder & övr avsättningar -59 160-28 824-51 681-27 364 Övriga ej likviditetspåverkande poster 4 260-249 2 867-4 177 Summa -66 161-1 202-57 622-3 078 Not 13 Inköp av materiella tillgångar Enligt investeringsredovisningen -76 706-28 556-130 616-103 165 Summa -76 706-28 556-130 616-103 165 Not 14 Avyttrade materiella tillgångar Försäljningar 0 1 708 689 1 708 Summa 0 1 708 689 1 708 Not 15 Inköp av finansiella tillgångar AB Dalaflyget 0-281 0-281 Dalhalla Arena AB -188 0-188 0 Fond för pensionsåtagande -10 013-20 898-10 013-20 898 Summa -10 201-21 179-10 201-21 179 Not 16 Förändring av likvida medel Kassa och bank vid årets början 47 014 61 284 44 512 63 411 Förändring av kassa bank -13 978-14 270-9 630-18 899 Kassa och bank vid årets slut 33 036 47 014 34 882 44 512 Kortfristiga placeringar vid årets början 13 020 16 872 13 020 16 872 Förändring av kortfristiga placeringar 638-3 852 638-3 852 Kortfristiga placeringar vid årets slut 13 658 13 020 13 658 13 020 Likvida medel vid årets slut 46 694 60 034 48 540 57 532 20

KOMMUNEN KONCERNEN 2007 2006 2007 2006 Not 17 Mark,byggnader & tekn anläggningar Anskaffningsvärde Ackumulerat anskaffningsvärde IB 745 370 729 436 1 692 494 1 604 960 Anskaffningsvärde vid förvärv 0 0 10 117 Årets anskaffning 65 998 15 934 110 645 87 872 Årets försäljning -197-338 Ackumulerat anskaffningsvärde UB 811 368 745 370 1 813 059 1 692 494 Avskrivningar Ackumulerade avskrivningar IB -232 997-209 619-421 995-378 951 Avskrivningar vid förvärv 0 0-424 Årets avskrivningar -23 684-23 378-45 350-43 044 Ackumulerade avskrivningar UB -256 681-232 997-467 769-421 995 Upp- och nedskrivningar Upp- och nedskrivningar IB -36 897-29 377-53 099-44 628 Årets förändring 0-7 520 0-8 471 Upp- och nedskrivningar UB -36 897-36 897-53 099-53 099 Bokfört värde 517 790 475 476 1 292 191 1 217 400 Det bokförda värdet fördelar sig på: Verksamhetsfastigheter 362 001 376 665 Publika fastigheter 78 372 73 566 Fastigheter för annan verksamhet 17 781 17 897 Pågående om- och tillbyggnad 53 358 1 082 Exploateringsfastigheter 6 278 6 266 Bokfört värde 517 790 475 476 Not 18 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerat anskaffningsvärde IB 148 949 136 219 227 998 207 964 Anskaffningsvärde förvärv 0 0 399 0 Årets anskaffning 10 707 12 730 13 508 20 251 Årets försäljning 0 0-2 698-217 Ackumulerat anskaffningsvärde UB 159 656 148 949 239 207 227 998 Avskrivningar Ackumulerade avskrivningar IB -115 550-104 455-174 404-155 400 Avskrivningar förvärv 0 0-140 0 Årets avskrivning -11 364-11 095-19 666-19 127 Försäljningar och utrangeringar 0 0 2 206 123 Ackumulerade avskrivningar UB -126 914-115 550-192 004-174 404 Bokfört värde 32 742 33 399 47 203 53 594 Det bokförda värdet fördelar sig på: Inventarier 25 674 25 644 Bilar och transportmedel 7 068 7 755 Bokfört värde 32 742 33 399 21

KOMMUNEN KONCERNEN 2007 2006 2007 2006 Not 19 Aktier, andelar och grundfondskapital i dotterbolag Aktier Morastrand AB 13 000 13 000 0 0 Moravatten AB 3 000 3 000 0 0 Mora parken AB 9 140 9 140 0 0 Summa aktier & andelar mm 25 140 25 140 0 0 Not 20 Övr aktier,andelar & grundfondskapital Aktier Inlandsbanan AB 300 300 300 300 Siljan Turism AB 334 334 334 334 AB Dalatrafik 829 829 829 829 Musik vid Siljan 1 500 1 500 1 500 1 500 AB Dalaflyget 200 200 200 200 Region Dalarna 281 281 281 281 Kommuninvest ekonomiska förening 935 935 935 935 Fond för pensionsåtagande 67 989 57 976 67 989 57 976 Dalhalla Förvaltning AB 188 0 188 0 Övriga aktier och andelar 52 52 401 402 Grundfondskapital Stiftelsen Vasaloppsleden 0 10 0 10 Bostadsrätter Lisselby/Balder 316 316 316 316 Summa 72 924 62 733 73 085 63 083 Not 21 Långfristiga fordringar Revers, Siljansutbildarna 150 150 150 150 Mora IK 21 390 21 850 21 390 21 850 Övrigt 0 4 2 617 3 659 Summa 21 540 22 004 24 157 25 659 22

KOMMUNEN KONCERNEN 2007 2006 2007 2006 Not 22 Förråd m.m Förråd kontorsmaterial 106 106 106 106 Förråd profilmaterial 33 33 33 33 Förråd Komverk 185 228 185 228 Förråd Brofästet 29 34 29 34 Exploateringsfastigheter 27 169 28 917 27 169 28 917 Förrådsvaror och handelsvaror 0 0 335 355 Råvaror och förnödenheter 0 0 276 325 Summa 27 522 29 318 28 133 29 998 Not 23 Kortfristiga fordringar Fakturafordringar 12 613 8 418 17 243 17 078 Statsbidragsfordringar Särskilt bidrag till kommuner 430 644 430 644 Moravatten AB, del i koncernkonto 3 029 0 0 Morastrand AB, del i koncernkonto 1 008 Moraparken AB, del i koncernkonto 841 Interimsfordringar 4 988 8 734 15 087 15 987 Diverse fordringar 6 343 5 836 5 542 6 758 Skattefordran 13 495 0 13 765 635 Summa 39 718 26 661 52 067 41 102 Not 24 Kortfristiga placeringar Räntefond 13 658 13 020 13 658 13 020 Summa 13 658 13 020 13 658 13 020 Not 25 Kassa och bank Koncernkonto Mora kommun 28812 40 741 0 0 Morastrand AB -1008 6 154 0 0 Moravatten AB 5401-3 029 0 0 Moraparken AB -841 2 437 0 0 32 364 46 303 0 0 Övriga bankkonton Kassa 148 100 151 100 Postgiro 101 1 330 32 725 45 131 Bank 423-719 2 006-719 672 711 34 882 44 512 Summa kassa och bank 33 036 47 014 34 882 44 512 23

KOMMUNEN KONCERNEN 2007 2006 2007 2006 Not 26 Eget kapital Ing eget kapital enl balansräkning 445 852 406 255 469 075 420 461 Omräkningsdifferens 0 0-73 0 Årets resultat 28 253 39 597 32 553 48 614 Utgående eget kapital 474 105 445 852 501 555 469 075 Varav öronmärkt för pensioner 2005-12 600-12 600-12 600-12 600 2006-10 400-10 400-10 400-10 400 2007-15 700-15 700 Not 27 Avs för pensioner & likn förpliktelser Avsättning till pensioner 20 542 16 384 20 936 16 639 Avsättning till löneskatt på pensioner 4 983 3 975 4 983 3 975 Latent skatt 0 0 1 247 1 345 Summa 25 525 20 359 27 166 21 959 Not 28 Långfristiga skulder Lån 128 000 53 000 854 224 761 468 Summa 128 000 53 000 854 224 761 468 Not 29 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 28 234 35 243 42 150 43 800 Källskatt 10 616 10 956 11 529 10 956 Upplupna pensionskostnader individuell del 16 968 15 413 16 968 15 413 Upplupen löneskatt pensioner individuell del 4 400 3 738 4 400 3 738 Semesterlön 37 954 36 224 39 931 38 615 Upplupna löner 5 086 6 031 5 202 6 122 Upplupna räntor 761 715 8 256 8 119 Övriga interimskulder 32 770 11 397 40 472 19 099 Avräkningskonto arbetsgivaravgift 11 799 11 116 12 672 12 336 Kortfristig del av långfristiga skulder 0 75 000 6 616 81 500 Morastrand AB, del i koncernkonto 0 6 154 0 0 Moraparken AB, del i koncernkonto 0 2 436 0 0 Moravatten AB, del i koncernkonto 5 401 0 0 0 Övrigt 2 451 1 131 7 599 7 068 Summa 156 440 215 554 195 795 246 766 24

KOMMUNEN KONCERNEN 2007 2006 2007 2006 Not 30 Ställda panter & ansvarsförbindelser Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar 0 0 200 565 194 765 Summa säkerheter 200 565 194 765 Ansvarsförbindelser Pensionsförpl. som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar 393 584 332 491 393 584 335 303 Löneskatt på pensionsförpliktelser 95 483 80 662 95 483 80 662 Fastigo 0 0 607 687 Summa ansvarsförbindelser 489 067 413 153 489 674 416 652 Borgensförbindelser Återstående borgensbelopp Borgen gentemot kommunens företag Morastrand AB 656 900 688 200 0 0 Moravatten AB 43 830 43 830 0 0 Moraparken AB 20 650 21 150 0 0 721 380 753 180 0 0 Kommunalt borgens- & förlustansvar för egnahem & småhus med bostadsrätter (40% av garanterat belopp) 2 032 2 664 2 032 2 664 2 032 2 664 2 032 2 664 Borgen gentemot andra Bostadsrättsföreningar 10 787 10 827 10 787 10 827 AB Dalatrafik 13 499 14 263 13 499 14 263 Idrottsföreningar 1 471 1 511 1 471 1 511 Övriga föreningar 6 303 4 803 6 303 4 803 Handel 165 165 165 165 Daghemskooperativ 704 739 704 739 Siljansutbildarna AB 700 700 700 700 33 629 33 008 33 629 33 008 Summa borgensförbindelser 757 042 788 852 35 662 35 672 Summa panter & ansvarsförbindelser 1 246 109 1 202 005 725 901 647 089 Som säkerhet för kommunens borgensåtagande gentemot Morastrand AB innehar kommunen pantbrev i fastigheter tillhörande bolaget á 109 859 tkr. Övriga förpliktelser Koncernkontokredit 30 000 30 000 25

Finansiella nyckeltal Kommunen Sammanställda redovisningen 2007 2006 2005 2007 2006 2005 Folkmängd 31/12 20 143 20 155 20 201 20 143 20 155 20 201 Verksamhetens nettokostnad per invånare, kr 42 399 40 524 37 525 40 916 39 136 36 063 Skatteintäkter & generella statsbidrag per inv, kr 43 990 42 617 40 631 43 990 42 617 40 631 Verksamhetens nettokostnader i procent av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag 96 95 92 93 92 89 Finansnetto, tkr -3 794-2 582-8 163-28 083-24 220-33 360 Finansnetto i procent av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag -0,4-0,3-1,0-3,2-2,8-4,1 Resultat före extraordinära poster i procent av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag 3,2 4,6 6,7 3,8 5,3 7,2 Anläggningstillgångar/invånare, kr 33 269 30 700 30 285 71 985 68 005 65 132 Omsättningstillgångar/invånare, kr 5 656 5 756 8 034 6 391 6 382 8 544 Totala tillgångar/invånare, kr 38 925 36 456 38 319 78 377 74 387 73 676 Långfristiga skulder/invånare, kr 6 355 2 630 5 346 42 408 37 780 38 625 Skuldsättningsgrad (långfristig) i procent 20 9 18 112 55 59 Eget kapital/invånare, kr 23 537 22 121 20 111 24 900 23 273 20 855 Soliditet (eget kap i procent av totala tillgångar) 60 61 52 32 31 28 Resultatutveckling i procent (resultat/eget kap) 6 12 17 6 13 17 Balanslikviditet=oms.tillg./kortfr skulder 0,73 0,27 0,43 0,66 0,27 0,41 Betalningsberedskap i antal dagar- likvida medel 14 23 35 15 21 27 Borgensförbindelser/invånare 37 583 39 139 37 489 1 770 1 770 1 855 26

redovisningsprinciper Redovisningen följer i huvudsak den kommunala redovisningslagen samt god redovisningssed. Avvikelse gäller dokumentation av redovisningssystemet enl 2 kap 8 som ännu ej är färdig. Kommunen har tillsammans med Orsa och Älvdalens kommuner påbörjat ett arbete och en tidplan finns upprättad. Principer för periodisering och värdering Redovisningen har varit öppen för externa transaktioner t o m 2008-01- 18. Därefter har kostnader och intäkter av väsentlig betydelse hänförts till redovisningsåret 2007. Skatteintäkter har periodiserats i enlighet med RKR s rekommendation nr 4.2. I bokslutet för 2007 har den definitiva slutavräkningen för 2006 samt den preliminära slutavräkningen för 2007 bokförts. Kostnads- och intäktsräntor har periodiserats. Långfristiga skulder Vid redovisning av lånekostnader används huvudmetoden. Inga amorteringar är planerade under 2008. Nedskrivning av bokförda värden på inventarier och fastigheter har bokförts på respektive verksamhet. Sociala avgifter har redovisats i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löne-redovisningen. Arbetsgivaravgiften för december månad har periodiserats. Förändring av pensions- och semesterlöneskuld har redovisats på finansförvaltningen och ingår bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Leasing All leasing jämställs med operationell leasing. Redovisning av pensionsförpliktelser Beräkningen av pensioner grundas på RIPS-07. Senast avlästa auktaliseringsgrad för underlaget för beräkningen av pensionsförpliktelserna är 68,4%. Årets intjänade pensioner utbetalas så att den anställde själv placerar i fonder. Beloppet har kostnadsförts och redovisas i balansräkningen som en kortfristig skuld. Kompletterande ålderspension, särskild ålderspension samt garanti- och visstidspension har kostnadsförts och redovisas i balansräkningen som en avsättning. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och kostnadsförs vid utbetalning. Löneskatt på pensioner Fr.o.m redovisningsåret 1999 redovisas löneskatt på årets intjänade pensioner och ingår i posten verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde och reduceras med investeringsbidrag och avskrivningar. Beloppsgräns för investeringar är ett basbelopp Avskrivningarna är gjorda enligt kommunförbundets rekommendationer och påbörjas så snart en anläggning/inventarium tagits i bruk. De avskrivningstider som tillämpas är: - verksamhetsfastigheter 20-50år. - fastigheter för affärsverksamhet 25år. - markanläggningar 20-33år. - inventarier och fordon 5-10år. - datorer och IT inventarier 3år. Kapitalkostnaderna räknas fr om 1997-01-01 enligt nominell metod med 5,0% intern ränta 2007. Kapitalkostnad kostnadsbokförs så snart en anläggning/inventarium tagits i bruk. Kapitalkostnad är den ersättning förvaltningarna erlägger för gjorda investeringar. 27

ord- och begreppsförklaringar An l ä g g nin g s t il l g å n g a r Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas. Av s k r i v nin g a r Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Ba l ansr ä k ning Visar den ekonomiska ställningen och hur den förändrats under året. Tillgångarna visar hur kommunen använt sitt kapital (i anläggningsoch omsättningstillgångar) resp hur kapitalet har anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital). Eget kapital Kommunens totala kapital består av anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar mm), rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och investeringsändamål). Fin a n sier ing sa n a lys Visar hur årets löpande verksamhet och investeringar har finansierats och hur verksamhetens likvida ställning har påverkats. In t er nr ä n ta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som utnyttjas inom en viss verksamhet. Ka p i ta l ko s t n a der Benämning av internränta och avskrivning som verksamheter erlägger till finansförvaltningen som ersättning för de medel som finansierat en investering. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder hänförbara till den löpande verksamheten. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid). Balanslikviditet = omsättningstillgångar/kortfristiga skulder. Betalningsberedskap i antal dagar: Likvida medel = (likvida medel/ verksamhetens nettokostnad) x 365. Ne t t oin v est ering a r Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag mm. Net tokostnader Driftskostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Långfristiga skulder Skulder överstigande ett år. Nyck eltal Mäter förhållandet mellan två storheten, t ex likvida medel i % av externa utgifter (likviditet). Om s ät t nin g s t i l l g å n g a r Likvida medel, kortfristiga fordringar, lager och förråd. Tillgångar som kommunen inte räknar med att ha kvar mer än högst ett år och som kan omsättas, dvs säljas och förvandlas till kontanter. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Re su ltat r ä k nin g Visar hur förändringen av det egna kapitalet under året har uppkommit. Det egna kapitalets förändring kan även utläsas av balansräkningen. Re su ltat u t v e c k l in g Årets resultat/eget kapital. Rörel sek apital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Sol idi t e t Anger hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger. 28

Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär, att dotter företagsandelarnas anskaffningsvärde har avräknats mot deras matema tiska värde vid förvärvstidpunkten (förvärvat eget kapital). Obeskattade reserver har helt och hållet räknats som eget kapital. Endast ägda andelar av räkenskapsposterna har intagits i den sammanställda redovisningen (proportio nell konsolidering). Eliminering har gjorts för interna mellanhavanden mellan kommunen och respektive företag samt mellan de olika företagen. Interna kostnader/intäkter, kommunens andelsin nehav i företagen samt interna skuld- och fordringsposter har eliminerats. Vid upprättande av den sammanställda redovisningen har kommunens redovisningsprin ciper varit vägledande. Den sammanställa redovisningen för Mora kommun omfattar kommunen samt de företag där kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande vilket innebär en röstandel på mer än 50 % resp mer än 20 %. Företag där kommunen har ett bestämmande inflytande är: Mora kommun Morastrand AB Moravatten AB MoraParken AB Lundskruven AB Kommunens engagemang i kommunala bolag 2007-12-31 Bolag Aktieinnehav Grundfonds-kapital tkr Ägarandel % Utlämnade lån tkr Borgens åtaganden tkr Morastrand AB 13 000 100 688 200 Moravatten AB 3 000 100 43 830 Moraparken AB 9 140 100 21 150 Siljansutbildarna AB 700 AB Dalatrafik 829 3,3 14 263 Musik vid Siljan Region Siljan 1500 150 20 29

revisorerna ORDFÖRANDE: Jan Flodén FÖRVALTNING: Revisionen LEDAMÖTER: Nils Uhlén, Helmer Nilsson, Bernt Hägg och Susanne Halén. Ekonomi och prioriteringar Revisionen hade under 2007 ett anslag på totalt 821 tkr. Revisorernas budget har i enlighet med revisionsreglementet beretts av fullmäktiges presidium. Revisorernas prioriteringar ges till uttryck i den av revisorerna fastställda revisionsplanen. Revisorernas budget består dels av köpta tjänster för olika revisionsgranskningar 523 tkr dels av revisorernas egna kostnader arvoden, resor fortbildning, 151 tkr. Revisorerna egna kostnader redovisar ett överskott på 145 tkr. Mål och aktiviteter Revisionens roll och ansvar är fastställda dels i kommunallagens 9 kapitel samt den av Sveriges kommuner och landsting utarbetade God revisionssed i kommunal verksamhet. Revisorerna skall årligen, i den omfattning som följer av god revisionssed granska all verksamhet som bedrivs av styrelsen och nämnderna. Den kommunala verksamhetens mål inriktning och omfattning fastställs varje år av fullmäktige i budgeten. Revisionen är främst fullmäktiges organ för att granska om nämnder och styrelsen uppfyller de av fullmäktige fastställda målsättningarna och prioriteringarna. De granskningar som genomförs av revisorerna syftar till att ge revisorerna underlag för sitt uttalande kring ansvarsfrågan i revisionsberättelsen. För 2007 har revisorerna genomfört olika granskningar utifrån en fastställd revisionsplan. Granskningarna består dels av redovisningsrevision dels av förvaltningsrevision. Våra granskningar syftar till stor del att säkerställa ändamålsenligheten i de verksamheter som bedrivs. Vi anser att vi med de granskningsinsatser vi har gjort under 2007 har uppnått våra målsättningar. Organisation, ledning och utveckling Revisionen har bestått av 5 ledamöter. Som biträde har revisorerna anlitat Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Framtiden Revisorernas målsättning är, som tidigare, att tillsammans med kommunens nämnder, kommunstyrelsen och de kommunala bolagen medverka till en positiv utveckling i Mora kommun. Revisionens roll har stärkts genom de lagändringar i kommunallagen som har skett inom revisionens område. Det innebär att revisionen har fått och kommer att få en ännu mer aktiv roll för kommunens framtida utveckling. Ekonomisk jämförelse (tkr) 2007 2006 2005 Kommunbidrag 821 800 802 Entreprenad och köp av vht 523 527 525 Personalkostnader 151 161 182 Övriga kostnader 2 0,5 6 Resultat 145 112 89 30

kommunstyrelsen ORDFÖRANDE: Peter Helander FÖRVALTNING: Kommunledningskontoret FÖRVALTNINGSCHEF: Tord Karlsson Ekonomi och prioriteringar Resultatet 2007 för förvaltningen är ett överskott på 1,2 mkr. Detta förklaras till största delen av ej bemannade tjänster, ej utnyttjade medel för organisationsutveckling och översiktlig planering samt lägre driftskostnader för flygverksamheten. Förvaltningen har arbetat med framtagande av ett nytt kommunövergripande ledningssystem, detta ledningssystem kommer att driftsättas 2008. Infrastrukturfrågor har haft hög prioritet under året som t ex Prästholmsprojektet, resecentrum och övriga kollektivtrafikfrågor. Under året har integrationsverksamheten startats upp och en integrationssamordnare har tillsatts. Mål och aktiviteter Kommunfullmäktiges mål och aktiviteter för kommunstyrelsens arbete har utförts enligt nedan: - Utbildningar i ärendehanteringssystemet Winess är genomförda. Förberedelser är gjorda för att lägga samtliga diarier på nätet, tre diarier är utlagda vid årsskiftet. - Ett principbeslut är taget om att Arbetsmarknadsenheten ska - - - - överflyttas till socialförvaltningen from 1/1 2009 Näringslivskontoret har arbetat vidare på att stärka kopplingen mellan utbildning, entreprenörskap och näringsliv genom Ung Företagsamhet, samarbete med gymnasiet, Mora Kompetensråd, Framtidspiloterna på Strandens skola och teknikcollege. Kommunen tillsammans med MoraParken och Vasaloppet har slutfört infrastruktursatsningen på Prästholmen. IT-samverkan mellan Mora, Orsa och Älvdalen fortgår och beslut om fortsatta samverkansformer sker inför halvårsskiftet 2008 så projektet avslutas. Ett antal aktiviteter är genomförda för att underlätta samverkan inom IT och övriga verksamhetsområden. Införandet av ny grafisk profil med tillhörande dokumentmallbank är delvis genomfört. Organisation, ledning och utveckling Inom styrelsen har personalomsättningen har varit högre än normalt. Nyckeltal 2007 2006 2005 Antal kopior 1600000 1400000 1185000 Portokostnad 637000 714000 703000 Måltider/tjänst/dag: Skola 134 129 132 Förskola 79 85 120 Servicehus 16 16 16 Besökare webbplats/dag 5171 4574 3342 Antal resande med Dalatrafik 531224 566933 583848 Under året har följande verksamheter inom Arbetsmarknadsenheten lagts ner: Datorteket, Ungdomsprojekt, Ungdomsgarantin och Kommunal ungdomspraktik (KUP) vilket inneburit en minskning av deltagare med 45-50%. Från och med 2007 har personalnämnden ersatts av ett arbetsgivarutskott i kommunstyrelsen och enheten Personal och löner har tillförts kommunledningskontoret. Framtiden Kommunstyrelsens vision för kommunledningskontoret är att det innehåller den högsta kompetensen i kommunen. Kommunlednings-kontoret är genom sitt kunnande, kreativitet och förändringsbenägenhet ett föredöme för andra. Kommunledningskontorets ledarskap präglas av en tro på individens vilja och förmåga till ansvar, initiativ och samarbete. Ökade krav från olika håll som tex kompetens, service och andra åtaganden medför att samverkan med närliggande kommuner är ett måste och arbetet med detta har intensifierats. KS (x) inkl personalnämnden Ekonomisk jämförelse (tkr) 2007 2006(x) 2005(x) Kommunbidrag 75942 73689 70898 Statsbidrag 4891 11384 29887 Interkommunala ersättningar 0 0 0 Övriga intäkter 41899 43993 45367 Summa intäkter 122732 129065 146153 Entreprenad och köp av vht -16062-10295 -19506 Personalkostnader -63681-63935 -67993 Lokalkostnader, hyra & leasing -3034-3381 -3443 Bidrag -5517-5803 -5864 Övriga kostnader -33235-36276 -45632 Summa kostnader -121528-119691 -142437 Resultat 1204 9374 3716 31

räddningstjänsten ORDFÖRANDE: Peter Helander FÖRVALTNING: Räddningstjänsten FÖRVALTNINGSCHEF: Pär Kjellin Ekonomi och prioriteringar Räddningstjänstens tilldelade ram bygger till stora delar på att inkomsten från flygbevakning, utbildningar, och andra externa tjänster ständigt ökar. Under det år som gått har räddningstjänstens medverkan vid flygrörelser upphört och de externa tjänsterna snarare minskar än ökar på grund av att fler företag utbildar bl.a. egna anläggningsskötare till sina automatlarm. Även på utbildningssidan ser vi fler aktörer än tidigare då räddningstjänsten i stort sett var ensam om brandskyddsutbildningar. Detta tillsammans med att stora kostsamma insatser gör att det är svårt att få den tilldelade ramen att hålla. Räddningstjänstens prioriteringar den närmaste framtiden är att öka det förebyggande arbetet för att minska bränder och andra olyckor i kommunen genom att arbeta med riskinventeringar, utbildning och stöd till enskilda. Arbetet med att kvalitetssäkra räddningstjänstens operativa förmåga som inletts fortsätter och utgör grunden för hur utryckningsstyrkorna tränas och övas. Samverkan med våra grannkommuner och räddningstjänsternas länssamverkan är även de prioriterade områden. Mål och aktiviteter Räddningstjänstens övergripande mål är att hela tiden arbeta för ett säkrare och tryggare samhälle. Detta görs via en mängd aktiviteter bl.a.: riskinventeringar tillsyner utbildningar internt och externt kontroller av larm och brandredskap riktad utbildning mot årskurs 2,5 och 8 Organistation, ledning och utveckling Räddningstjänsten arbetar efter den organisationsutredning som genomfördes tidigare och som kommer att leda till en bättre anpassad räddningskår än vad som är fallet idag. Framtiden Räddningstjänsten i framtiden kommer förhoppningsvis att utvecklas till att arbeta med kommunalt säkerhetsarbete tillsammans med övriga aktörer i kommunen, både privata och kommunala verksamheter. Räddningstjänsten har tillsammans med andra kommunala aktörer inlett arbetet med en ny räddningsstation och förhoppningsvis fattas beslut om byggandet under 2008. Räddningstjänsten kommer förhoppningsvis att i framtiden utöka sin förebyggande verksamhet till att omfatta arbete med ungdomar tillsammans med skolan och socialförvaltningen i en så kallad ungdomsbrandkår. Räddningstjänsten riskinventeringsarbete används som en del i beslutsunderlaget i den politiska process som samhällsbyggandet vilar på. Nyckeltal 2007 2006 2005 Utryckningar 380 345 340 Tillsyner LBE, LSO (brandsyner) 32 8 18 Ekonomisk jämförelse (tkr) 2007 2006 2005 Kommunbidrag 11 719,0 9 091,2 8 935,4 Statsbidrag 795,1 402,4 286,3 Interkommunala ersättningar Övriga intäkter 1 008,6 1 096,7 1 544,7 Summa intäkter 13 522,7 10 590,3 10 766,4 Entreprenad och köp av vht -56,2-55,0-54,7 Personalkostnader -10 127,3-8 794,4-8 463,3 Lokalkostnader, hyra & leasing -381,7-355,7-304,8 Bidrag -5,6 0,0 0,0 Övriga kostnader -3 791,4-2 120,6-2 588,9 Summa kostnader -14 362,2-11 325,7-11 411,7 Resultat -839,5-735,4-645,3 32

byggnadsnämnden ORDFÖRANDE: Anders Bogg FÖRVALTNING: Stadsarkitektkontoret FÖRVALTNINGSCHEF: Konny Kolping Ekonomi och prioriteringar Byggnadsnämnden redovisar ett överskott på 573,9 tkr 2007 beroende på att kostnader för löner och bostadsanpassningsbidragen varit lägre än budgeterat och att de externa intäkterna varit högre än beräknat. Under året 2007 har byggnadsnämnden prioriterat myndighetsutövning i samband med bygglov, bygganmälan, förhandsbesked, bostadsanpassningsbidrag, översiktlig planering och detaljplanering för att tillgodose det ökade behovet av bostäder men även för utökning av mark lämplig för handelsändamål. Byggnadsnämnden har en servicegaranti som innebär att, under vissa förutsättningar, handläggningstiden för bygglovärenden inte ska överstiga tre veckor. Mål och aktiviteter Den fördjupade översiktsplanen över Noret Norra har dock inte påbörjats på grund av att kommunens förhandling med landstinget om markförvärv har försenats. Stadsarkitektkontoret har arbetat med detaljplaner för bostadsbebyggelse varav tre vunnit laga kraft samt med detaljplaneprogram för ett framtida handelsområde på Noret och för ett flerbostadshusområde på Tingsnäs. Genom att följa riktlinjer i olika kommunala dokument, som kommunfullmäktige antagit, bidrar byggnadsnämnden genom sina beslut till att en god livsmiljö skapas för kommuninvånarna. Av 852 hanterade byggärenden har 25 beslut överklagats. Sex beslut har upphävts av överprövande myndigheter och av de upphävda besluten avsåg tre strandskyddsdispenser. Organisation, ledning och utveckling Stadsarkitektkontoret hade större delen av 2007 11,8 tjänster fördelade på 11 heltidstjänster och 1 st 0,8 tjänst. Under året har en person gått i pension och en person slutat. Dessa tjänster har återbesatts. Till kontoret hörde också den för Mora och Orsa gemensamme projektanställde energirådgivaren som slutade sin anställning den siste augusti. Framtiden Utvecklingen går mot ett samhälle som förändrar sitt behov av resurser från ändliga till förnyelsebara. Utvecklingen sker också mot ett samhälle med förändrad näringsstruktur och med försörjningsverksamhet i kunskaps- och servicebranscher som mycket väl kan integreras i en lokal boendemiljö. Behov av möjlighet till försörjning för nuvarande folkmängd och inflyttning kommer att ställa krav på en smidig avvägning mellan bevarande av Moras karaktärsdrag med byarnas byggnadstraditioner och kulturarv och beredvillighet att öppna möjlighet för etablering av småskalig industri- och handelsverksamhet som ett led i att bevara och utveckla kommunen som en attraktiv bosättningsort. Detta leder till att detaljplaner för kommande byggande måste ta hänsyn till de förändrade behoven vilka kan komma att vara av annan typ än de vi varit vana vid i industrisamhället. Exempelvis kommer det hållbara samhället att medföra nya typer av lösningar på infrastrukturen. Framtida arbetsplatser kommer att lokaliseras till platser som idag inte medger detta vilket kan leda till ett behov av revidering av befintliga detaljplaner. Hänsyn måste tas till behovet av tillgång på högkvalitativa och lättillgängliga naturområden vilka är en resurs både nu och i framtiden. 33

Ekonomisk redovisning och nyckeltal Ekonomisk jämförelse (tkr) 2007 2006 2005 Kommunbidrag 6111,0 5937,0 5958,7 Statsbidrag 510,0,0 518,0 560,4 Interkommunala ersättningar Övriga intäkter 2303,3 2473,9 2018,5 Summa intäkter 8924,3 8928,9 8537,6 Entreprenad och köp av vht -70,1-180,4-128,2 Personalkostnader -5368,7-4914,1-4985,1 Lokalkostnader, hyra & leasing -129,6-142,3-119,2 Bidrag -1201,7-1108,9-1575,0 Övriga kostnader -1580,3-845,3-1533,2 Summa kostnader -8350,4-7191,0-8340,7 Resultat 573,9 1737,9 196,9 Årsarbetare (antal) 12,8 11,8 10,8 Sjukfrånvaro (tkr) 1) 38,8 46,1 Kommentarer: 1) Uppgiften är ej tillgänglig i januari. Redovisade resultat omfattar även den, för Mora och Orsa gemensamme, av statliga bidrag helt finansierade energirådgivaren. Nyckeltal 2007 2006 2005 Ekonomiska Andel av kommunbidrag % 0,7 0,7 0,8 Nettokostnad/invånare kr 192 150 207 Kvantitativa Antal planärenden 97 101 81 Antal byggärenden 852 920 846 Antal bostadsanpassningsärenden 117 150 132 Antal övriga ärenden 203 189 182 Kommentarer: OBS! Nettokostnad/invånare avser kostnad exkl. bostadsanpassningsbidrag och energirådgivning. 34

kulturnämnden ORDFÖRANDE: Bigitta Sohlberg FÖRVALTNING: Kulturförvaltningen FÖRVALTNINGSCHEF: Bernd Janusch Ekonomi och prioriteringar Kostnader för kulturnämndens ökade politiska verksamhet med ca 85 tkr samt tillkommande hyreskostnaderna för Saxvikens lokaler för år 2007 med ca 200 tkr, fanns inte med vid budgetplaneringen. Att förvaltningen trots detta redovisar ett plusresultat beror på att flera pensionsavgångar samt tjänsten för en långtidssjuk bibliotekarie inte tillsattes fullt ut. Av de med offentliga medel finansierade fritidsverksamheterna är kulturförvaltningens olika aktiviteter med bred marginal de mest nyttjade. De investerade kronorna ger en god utdelning i medborgarnas välbefinnande och hälsa. Till exempel genererar 154 tusen boklån en sysselsättning under 3 miljoner timmar för en kostnad av 2,4 kronor per timme. Utan hänsyn tagen till eventuellt andra värderingar kan man jämföra med de ca tretusen timmarna av allmänhetens skridskoåkning i ishallen för en kostnad av 1166 kronor per timme. Förbättringar av arbetsmiljön samt ökade satsningar på barn och ungdomskultur var nämndens tydliga prioriteringar. Den av kulturnämnden föreslagna finansieringen av hyreskostnaderna för de nya lokalerna vid Saxviken har under året inte kunnat infrias. Det är dock nämndens förhoppning att frågorna kring tolkningen av innebörden av den Pettersonska donationen till musikskolan nu efter ett års betänketid snart skall vara avklarade. Mål och aktiviteter Ungas delaktighet och inflytande var ledstjärnan för kulturförvaltningens verksamheter. Mora kommuns arbete med frågor runt ungdomsdemokrati kan räknas till de bästa i landet. Samarbete med grannkommunerna har fördjupats vilket blev mest synlig genom två mycket framgångsrika samverkansprojekt: Vinterfest och Ovansiljans hembygdsgårdar. Självbetjäningsautomaten Tore installerades i slutet av mars. Ca 15 % av utlåningen sker nu via automaten. Målsättningen är att 70 % av utlåningen hanteras via Tore. Kulturskolan Miranda firade i början av juni sitt 10 årsjubileum och manifesterade sin framstående ställning bland Sveriges kulturskolor. Det finns svårigheter att behålla kvaliteten av dansundervisningen i grundskolan pga ekonomin. Arbetet med att hitta samfinansieringar med skolan, länsdanskonsulenten och andra aktörer pågår. Mora Kulturhus uppmärksammades i media som en av Dalarnas största besöksmål med nära 110 tusen besökare under perioden. Organisation, ledning och utveckling Kulturförvaltningen ansvarar för Kulturskolan Miranda, biblioteksverksamheten, bygdearkivet, allmänkulturen, konsumentvägledningen, ungdomssamordnaren, fritidskonsulenten, fritidsgården Slussen, budgetrådgivning och skuldsaneringen. 52,87 tjänster innehades av 71 personer. Flertal projekt har avslutats och för år 2008 budgeteras 40,50 tjänster fördelat på 60 personer. En ny ledningsorganisation genomfördes i december där kulturchefen har övergripande ansvar för hela verksamheten samt direkt ansvar för allmänkulturen, bygdearkivet, ungdoms och fritidsverksamheterna. Ansvaret för biblioteket och kulturskolan har flyttats till två nyinrättade tjänster. Ku lt u r är framtiden Planer till förbättring av logistiken inom kulturhuset och den allmänna arbetsmiljön i lokalerna utarbetades under hösten. Renoverings och ombyggnadsarbeten är igångsatt och beräknas vara färdigställda till sommaren. 35

Kolumnerna Kultur/fritidskonsulent och ungdomssamordnare visar resultatet uppdelat på respektive enhet. Ekonomisk jämförelse (tkr) 2007 2006 2005 Kultur 2007 Fritidsk.. 2007 Ungdoms. 2007 Kommunbidrag 23 875 19 285 19 629 19 698 3 339 838 Statsbidrag 2976 2 147 326 2 414 562 Interkommunala ersättningar Övriga intäkter 2278 2 211 1 643 2 429 130-281 Summa intäkter 29 129 23 643 21 598 24 541 3 469 1 119 Entreprenad och köp av vht -994-848 -802-867 -127 Personalkostnader -18 190-16 173-13 427-17 071-350 -769 Lokalkostnader, hyra & leasing -3 711-2 887-2 890-3 096-517 -98 Bidrag -3 254-855 -979-810 -2 441-3 Övriga kostnader -2 822-2 893-2 749-2 685-62 -75 Summa kostnader -28 971-23 656-20 847-24 529-3 370-1 072 Resultat 158-13 751 12 99 47 Årsarbetar (antal) 52,87 49,85 37,655 Sjukfrånvaro (tkr) -167-87 Nyckeltal 2007 2006 2005 Utlån av media (st) 152 424 157 903 167 589 Utlån per invånare (st) 7,6 7,9 8,3 Kostnad per invånare (kr) 365 383 383 Besök per dag, hela kulturhuset (st) 669 697 756 Mediabeståndets storlek (st) 101 843 102 304 103 456 Tidnings./tidsskriftsprenumerationer (st) 235 241 239 Antal nyförvärv (st) 5 363 5 603 5315 Föreställningar för skola och förskola (st) 54 66 49 Antal filmföreställningar i skolan (st) 27 21 21 Öppna föreställningar barnkultur (st) 9 20 16 Kulturprogram (st) 39 31 22 Utställningar (st) 25 25 18 Noterade besökare släktforskningen (st) 850 1016 1430 Elever i frivilliga musikundervisningen (st) 570 635 627 Medlemsantal fritidsgården Slussen (st) 337 373 308 36

socialnämnden ORDFÖRANDE: Bernt Persson FÖRVALTNING: Socialförvaltningen FÖRVALTNINGSCHEF: Gunnel Gyllander Ekonomi och prioriteringar Socialnämnden har en positiv budgetavvikelse om 2 779 tkr för 2007. Äldreomsorgen är den största verksamheten inom socialnämndens verksamhet, med ca hälften av kostnaderna. Efterfrågan och behovet av platser har varit större än tillgången under 2007, vilket resulterat i höga kostnader för köp av platser. Under året har byggnation av ett nytt särskilt boende för dementa påbörjats. Inom omsorgen om funktionshindrade har antal platser i gruppbostad utökats och köp av platser har minskats. Det förebyggande arbetet har prioriterats under verksamhetsåret inom individ- och familjeomsorgen, med utökningar av hemmaplanslösningar. Mål och aktiviteter Flertalet av de mål och aktiviteter som beslutats för 2007 har genomförts. Under året har Kompetensstegen, en kompetensutvecklingssatsning inom äldreomsorgen, slutförts. Staten har beviljat kommunerna stimulansbidrag inom äldreomsorgen för satsningar inom nutrition och rehabilitering. Den övergripande målsättningen för socialnämndens verksamheter är att genom tidiga och förebyggande insatser undvika större och mer omfattande insatser i ett senare skede. Organistation, ledning och utveckling En ny organisation infördes från och med 1 januari 2007, vilket medförde att individ- och familjeomsorgen och omsorgen om funktionshindrade tillsammans utgör en avdelning, där man arbetar med ett samlat grepp kring människor mitt i livet oavsett problematik. Framtiden Antalet 85- åringar och äldre kommer att öka något fram till 2010. Ökningen de närmaste åren kommer att innebära ett ökat tryck på äldreomsorgen. Kostnaderna för verksamheten enligt LSS har sedan lagen trädde i kraft 1992 mer än fördubblats. Det finns inget som tyder på att kostnadsökningstakten kommer att förändras. En tydlig trend i landet, inte bara i Mora, är ett ökat behov av stöd till barn, unga och deras föräldrar. Fler barn än tidigare lever i familjer som betecknas som fattiga. Barn och familjer har idag ett större behov av stöd. Ekonomisk jämförelse (tkr) 2007 2006 2005 2004 Kommunbidrag 330 499 313 044 297 896 269 087 Statsbidrag 21 470 20 324 22 301 23 886 Interkommunala ersättningar 25 Övriga intäkter 46 319 40 209 33 293 30 760 Summa intäkter 398 313 373 577 353 489 323 733 Entreprenad och köp av vht 59 079 61 173 47 249 50 439 Personalkostnader 254 435 238 614 230 648 233 480 Lokalkostnader, hyra & leasing 35 586 34 962 30 302 30 612 Bidrag 14 589 14 832 19 118 19 128 Övriga kostnader 31 845 24 569 26 141 22 415 Summa kostnader 395 534 374 151 353 458 356 074 Resultat 2 779-574 32-32 241 Nyckeltal 2007 2006 2005 2004 Nettokostnad Äldre (tkr) 161 972 157 164 148 519 151 277 Nettokostnad LSS (tkr) 65 600 63 432 63 620 65 030 Nettokostnad Psyk (tkr) 17 252 16 478 14 933 14 540 Nettokostnad IFO (tkr) 44 298 39 200 38 866 35 957 Varav försörjningsstöd (tkr) 3 177 3075 4 007 4 741 Vårddygn HVB-hem (st) (barn o ungd) 2 222 3 236 2 501 4 158 Vårddygn familjehem & jourhem (st) 7 592 8 252 8 044 8 219 Nyanmäln. fam.rådgivn par (st) 195 232 221 184 Antal vårdtagare hemtjänst (st) 463 429 458 467 Antal färdtjänstresor totalt (st) tom 070631 11 313 24 656 26 887 22 746 Antal personer med matdistribution 273 324 299 265 Antal personer med trygghetslarm 431 399 399 397 37

miljö- och hälsoskyddsnämnden ORDFÖRANDE: Gunnar Nilsson FÖRVALTNING: Miljö- och hälsoskyddskontoret FÖRVALTNINGSCHEF: Nils-Göran Johansson Ekonomi och prioriteringar Miljö och hälsoskyddsnämnden har en budget i balans. Detta år har vi ett överskott på 396,0 tusen kronor. Överskottet beror på att vi haft mer intäkter på livsmedelstillsynen, avloppsansökningar och anmälningar värmepumpar än vi räknat med i budget. Prioriteringar inom vår verksamhet är den tillsyn som vi bedriver inom våra verksamhetsområden, vårt kvalitetsarbete samt samverkan inom djurskyddet Mål och Aktiviteter I miljötillsynen har vi under detta år fått arbeta ikapp det som vi inte hunnit med tidigare år på grund av personalbrist samt löpande ärenden, klagomål, omklassningar och omprövningar av företag. En del mål har därför inte uppnåtts. Rutiner för att minska handläggningstider, och övrigt administrativt arbete har påbörjats under 2007. Att minska handläggningstider för tillstånds och godkännande som var ett mål, har vi inte klarat fullt ut. I hälsoskyddet har satsningarna som skulle göras på barn och ungdom inte hunnits med. Detta har tidigt uppmärksammats och finns i nya verksamhetsplanen som ett länsprojekt. I övrigt har måluppfyllelsen klarats av. Organisation ledning och utveckling Vi har under året även arbetat med kvalitet, arbetsmiljöfrågor och personalutveckling. Samverkan inom djurskyddet är under utredning och skall presenteras i början på detta år. Detta år har samverkan mellan länsstyrelsen och kommunerna startat inom miljöbalkens område genom tillsynsvägledning. Det kommer att utveckla miljötillsynen 2008 positivt. Framtiden Vår tillsyn inom alla våra verksamhetsområden har återigen ifrågasatts om den skall vara kvar i kommunen. Ansvarsutredningen menar att staten bör ta över alla tillsynsuppgifter. Djurskyddskontrollen har föreslagits att övertas av staten redan 2009. År 2008 blir ett år då vi förhoppningsvis får klarhet i dessa frågor som är av stor betydelse för oss. Förutom detta ser vi fram mot samarbetet med länsstyrelsen i tillsynsvägledningen och att vi håller farten uppe i arbetet med kvalitetssystemet. Ekonomisk jämförelse (tkr) 2007 2006 2005 Kommunbidrag 3 125,0 3 069,0 3 044,0 Statsbidrag 1 011,5 835,8 914,9 Interkommunala ersättningar 0 0 0 Övriga intäkter 1 695,3 1 414,7 1 545,1 Summa intäkter 5831,8 5 319,5 5 504,0 Entreprenad och köp av vht -4 097,7-3 954,9-3 940,7 Personalkostnader -346,7-231,1-261,3 Lokalkostnader, hyra & leasing -2,8-18,5-19,6 Bidrag 0-8,0-4,0 Övriga kostnader -989,0-729,4-1 073,5 Summa kostnader -5 436,2-4941,9-5 299,1 Resultat 395,6 377,6 204,9 38

m i l j ö- och hälsoskyddsnämnden Mora 2007 helår Nyckeltal 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Administration Delegationsbeslut/arbetsdag 1,5 1,8 1,2 3,1 5,2 2,7 4,6 Djurskydd Antal objekt som inspekterats 14 21 24 31 22 19 Antal inspektioner 31 39 47 43 26 37 Miljöskydd* Antal tillståndspliktiga verksamheter 25 25 25 25 25 23 23 Antal besök 24 8 20 20 7 0 15 Antal anmälningspliktiga verksamheter. 89 72 91 93 93 76 77 Antal besök 18 16 28 20 5 3 12 Övriga verksamheter 168 168 168 168 168 144? Antal besök 19 1 26 18 8 6 86 Kemikalietillsyn Antal större kemikalieförsäljare 11 11 11 11 11 11? Antal besök - - - - - - 0 Köldmedieanvändare > 10 kg 75 75 84 82 83 82 83 Hälsoskydd Antal tot. enfamiljshus med radonhalter >400 bq/ m 3 320 322 329 346 351 437 440 Antal tot. radonbidrag 67 67 70 72 73 73 73 Antal tot. åtgärdade hus 52 53 56 56 56 56 56 Antal tillstånd wc-avlopp 19 13 9 7 40 Antal tillstånd sluten tank wc 3 0 0 0 0 Antal föreläggande bdt-avlopp 1 3 0 2 6 Antal förel värmepumpsanläggn. 101 96 111 108 127 Livsmedel Antal livsmedelslokaler 165 179 180 165 165 167 168 Antal inspektioner (inkl provtagning) 141 123 67 112 32 36 82 Antal livsmedelsprover 54 55 60 85 5 2 4 Antal årsarbetare (inspektörer) 0,58 1,05 1,0 1,05 1,05 1,28 1,5 Naturvård 780 Doserad mängd kalk ton 850 850 519 1302 435 128 Kostnad för dosering kr/ton 448 584 843 719 663 1085 455 39

barn- och utbildningsnämnden ORDFÖRANDE: Nils Carlsson FÖRVALTNING: Barn- och utbildningsförvaltningen FÖRVALTNINGSCHEF: Tord Karlsson Ekonomi och prioriteringar Årets resultat för förvaltningen blev ett överskridande på -2 923 000 kr. Främsta orsakerna till detta är högre kostnader än budgeterat för vuxenutbildningen, minskade interkommunala intäkter och ökade interkommunala kostnader för gymnasieskolan (totalt -3 262 000 kr). Resursskolan överskrider främst m a a kostnadsökningar på personalsidan. Dessutom har köp av verksamhet under året blivit dyrare än vad som budgeterats, bl.a fritidsplatser på Rasmus (totalt -1 410 000 kr). Underskottet har till del balanserats av att Kansli ej utnyttjat samtliga budgeterade medel för personal ( totalt +1 196 000 kr) samt att Grund- och förskolan redovisade lägre kostnader för skolmåltider och skolskjutsar än budgeterat (totalt +553 000 kr). Mål och aktiviteter Under året har grundskolan upprättat en kvalitetsredovisning som innehåller personalens egna bedömningar om verksamhetens kvalitet samt förslag till åtgärder och förbättringar. Grundskolan redovisar fortsatt god måluppfyllelse genom att närmare 94% av eleverna är godkända i kärnämnen och därmed behöriga för gymnasiestudier. Resultatet ligger klart över riksgenomsnittet även om våra egna mål är satta högre (97%). De övergripande målen för resursskolan syftar till att bidra till arbetet med att skapa en skola för alla. Under överskådlig tid kommer dock behovet av särskilda kommunövergripande undervisningsgrupper att kvarstå. S:t Mikaels-skolan har i samverkan med industriföretagen i Mora, MAIgruppen, ansökt om att få ingå i Teknikcollege Dalarna. Elevenkäter för årskurs 1 och 2 vårterminen 2007 visar att de allra flesta elever trivs och känner sig trygga i sin skolmiljö och att de kan rekommendera S:t Mikaels-skolan till andra elever. Organisation, ledning och utveckling Organisationen är oförändrad jämfört med 2006. Under förvaltningschefen finns, förutom ett gemensamt kansli, tre verksamhetsområde. För- och grundskola, gymnasieskola med vuxenutbildning och resursskola. Sjuktalen inom förvaltningen fortsätter att minska jämfört med 2005 och 2006. Avseende lönenivåer och chefstjänster finns ingen signifikant skillnad mellan könen vilket påvisar jämställdheten i förvaltningen. Framtiden Antalet elever i grundskolans tidigare åldrar har börjat stabilisera sig på en nivå motsv ca 185 barn och kommer under kommande 6 år att öka till ca 195 barn. Om födelsetalen håller i sig innebär det att läsåret 2010/2011 har grundskolan stabiliserat sig på en nivå motsvarande ca 1930 barn. Samtidigt har vi då de sista stora kullarna på gymnasiet. Ekonomiskt innebär detta en ökad kostnad på gymnasiet och en sedan några år tidigare stabiliserad kostnad för för- och grundskola vilket i sig är en utmaning att dels finansiera och dels enkelt förklara. INVESTERINGSREDOVISNING REDOVISAT 2007 2006 Budget Avvikelse Redovisat Projekt Inkomster Utgifter Netto Netto Netto Netto Total -6118-5998 -6000 2-5977 Data - 3 år -3037-3037 Skolmöbler mm - 5 år 120-1522 -1402 Utrustning, musikinstr - 10 år -1559-1559 40

Nyckeltal 2007 2006 2005 Förskola Antal barn/personal (heltidstjänst) 5,3 5,2 5,4 Familjedaghem Antal barn/dagbarnvårdare 6,0 6,1 6,0 Fritidshem (gr) Antal barn/personal (heltidstjänst) 18,2 17,7 16,3 Grundskola Antal lärare/100 elever åk 1-9 8,9 8,7 7,9 Antal lärare/100 elever åk F 7,6 7,4 6,5 Andel behöriga till gymnasieskola % 93,1 91,9 92,1 Ej godkända i ett eller flera ämnen 15,2 15,0 17,6 Ekonomisk jämförelse (tkr) 2007 2006 2005 Kommunbidrag 306984 293873 283422 Statsbidrag 12188 20319 16284 Interkommunala ersättningar 55442 55525 53987 Övriga intäkter 19522 17512 19379 Summa intäkter 394136 387229 373071 Entreprenad och köp av vht -60321-56603 -54562 Personalkostnader -270900-260713 -250735 Lokalkostnader, hyra & leasing -14927-14957 -13634 Bidrag -1832-1586 -1766 Övriga kostnader -49080-53092 -52414 Summa kostnader -397059-386951 -373110 Resultat -2923 278-39 Årsarbetare (antal) 650 654 634 Sjukfrånvaro (tkr) 2349 2701 2633 41

tekniska nämnden ORDFÖRANDE: Gösta Frost FÖRVALTNING: Tekniska förvaltningen FÖRVALTNINGSCHEF: Mikael Jaråker Ekonomi och prioriteringar Det sammantagna resultatet för nämnden är ett underskott på 4310 tkr. Ansvarsområdena Fastighet och Mark står för ett mindre överskott medan Tekniknämnd, Gata/Park, Fritidsanläggningar och Teknikchef har genererat underskott. Underskottet 2007 beror bl.a. på nedskrivningar av exploateringsfastigheter som ej budgeterats och ej förutsedda energikostnader för kommunens gatubelysning. Fritidsverksamheten genererar ett underskott på ca 700 tkr vilket främst beror på oförutsedda akuta underhållskostnader och ökade driftkostnader. Den mest prioriterade verksamheten under 2007 är väghållningen där betydligt mer beläggningsarbeten på det kommunala gatunätet har utförts än under ett normalår för Mora kommun. Investeringsvolymen uppgår till ca 63 miljoner där de största investeringarna avser det nya demensboendet Emmagården med ca 40 miljoner och projektet Prästholmen med ca 10 miljoner. Mål och aktiviteter Exempel på genomförda mål och aktiviteter. - Fastighetsavdelningen har färdigställt kvalitetsdokumentet, Krav och anvisningar som har till funktion att skapa en högre och mer enhetlig standard på ny-, till- och ombyggnationer inom kommunen. - Samtliga kommunens lokaler med några få undantag har radonmätts och sammanställs för att säkra inomhusmiljöer för kommunens kärnverksamheter. Källsortering har införts i kommunens verksamheter. - Gång- och cykelvägar har byggts ut. - Över 25 villa tomter har sålts under året och nya planer är beställda för ytterligare nybyggnadsområden. Exempel på ej genomförda mål och aktiviteter. - Lokalförsörjningsplaner för kultur och förskolan - Ljud- och ljusmiljön i samtliga skolor skall kartläggas (kommer i miljödeklarationen) - Utbyte av gatubelysning (avvaktas pga. ny teknik) Organisation, ledning och utveckling Antalet anställda i tekniska förvaltningen under 2007 var 12 st varav 1st projektanställd på fastighetsavdelningen och en delvis anställd under renhållningsavdelningen. En ny teknisk chef började efter semestern och en projektanställd slutade i december. Sjukfrånvaron har varit låg. Framtiden Under 2008 kommer en ny fritidschef rekryteras till förvaltningen och därmed kommer tjänsten flyttas från Morastrand till kommunen. Detta är ett led i att tydliggöra förvaltningens ekonomiska ansvar för kommunens fritidsanläggningar och stärka förvaltningen som helhet. Förvaltningen står inför stora utmaningar i form av tydligare krav på effektivitet, kommande pensionsavgångar och större krav på service. Nya verktyg för uppföljning av mål och aktiviteter kommer till en början att innebära ökad arbetsbelastning men förhoppningsvis också ökad förståelse för hur och i vilken riktning verksamheten skall utvecklas. 42

Ekonomisk jämförelse Ekonomisk jämförelse (tkr) 2007 2006 2005 2004 Kommunbidrag 103 890 91 049 85 272 83 113 Statsbidrag 1 166 34 809 1 134 Interkommunala ersättningar 0 0 0 0 Övriga intäkter 15 268 14 802 27 976 23 619 Summa intäkter 120 324 105 886 11 4057 107 867 Entreprenad och köp av vht -51 917-39 889-37 490-38 182 Personalkostnader -5 425-5 496-4 642-4 435 Lokalkostnader, hyra & leasing -12 617-8 097-5 129-7 552 Bidrag -523-1 510-10 -548 Övriga kostnader -54 152-59 588-56 324-57 498 Summa kostnader -124 634-114 580-103 595-108 214 Resultat -4 310-8 694 10 462-347 Kostnadsnyckeltal År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Vägunderhåll kr /inv 397 443 524 325 507 422 445 577 Kostnader för gatubelysning kr/ per invånare 92 110 156 159 139 177 190 Fastighetskostnader kr/inv exkl värme Fastighetskostnader kr /m 2 exkl värme 974 1 088 1 051 1 070 1 125 1 246 1219 1220 149 162 158 166 175 201 197 199 Anm.: Inga kapitalkostnader ingår i nyckeltalen Energinyckeltal År 1998 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Uppvärmningsenergi/m 2 lokalyta * (kwh) 160 152 137 132 139 131 134 Tillförd fastighetsel (MWh) 8 818 8 508 8 411 8 407 8 445 7 512 7 475 Eldningsolja (m 3 ) 425 270 262 222 227 208 212 * Förbrukningssiffrorna har normalårskorrigerats. Totala energiförbrukningen för uppvärmning uppgår till 15999 MWh. 43

morastrand Ab ORDFÖRANDE: Lars Vilhelmsson FÖRVALTNING: Morastrand VD: Lars-Gunnar Holmberg Ekonomi och prioriteringar Resultatet av årets verksamhet utvisar ett överskott på 4 216 (9 257) Tkr. Årets investeringar uppgår till 37 967 (5 294) Tkr. Årets underhållskostnad uppgår till 16 321 (14 109) Tkr. Mål och aktiviteter Morastrand AB är ett av Mora kommun helägt bolag. Ändamålet med bolagets verksamhet är att tillhandahålla bostäder och lokaler, samt att inom ramen för den kommunala kompetensen främja bostadsförsörjningen i kommunen. -Morastrands vision Att aktivt medverka till att bevara och utveckla Mora som attraktiv bostadsort i syfte att främja ett hållbart samhälle. Organistation, ledning och utveckling -Personal Medelantalet anställda kvinnor 58 (58) och män 64 (64) totalt 122 (122). Löner och ersättningar samt sociala avgifter har uppgått till 45,1 (43,7) Mkr. Två fastigheter på Sollerön har sålts med en vinst på 1 343 Tkr. Bolaget förvärvade den 10 december samtliga aktier i Lundskruven AB, ett fastighetsbolag med 16 lägenheter. Renovering av badrum, tilläggsissolering och installation av ventilation på kvarteret Tuvan, har fortsatt och arbetet beräknas vara klart i april 2008. Gjorda avstämningar visar att projektet kommer att bli billigare än beräknat. Nybyggnaden av de 10 lägenheterna på Älvstranden beräknas vara klara 1 juli 2008. Framtiden Bolaget kommer under 2008 undersöka möjligheterna att bygga centrala lägenheter, dels på den fastighet som ägs av Lundskruven AB och dels på kvarteret Valhall. En överenskommelse har träffats med Hyresgästföreningen att höja bostadshyrorna med 2,65% per den 1 januari 2008. För år 2008 räknar bolaget med samma resultat som 2007 exkl fastighetsförsäljningar. Ekonomisk jämförelse (tkr) 2007 2006 2005 2004 2003 Hyresintäkter 124 844 118 784 114 293 112 611 111 262 Övriga intäkter 49 767 50 547 58 628 57 624 55 089 Summa intäkter 174 611 169 331 172 921 170 235 166 351 Material & tjänster 53 951 49 522 46 450 44 176 40 181 Personalkostnader 45 123 43 722 49 885 48 706 50 616 Fastighetsskatt 1 871 2 028 1 837 1 893 1 898 Övriga kostnader 29 007 30 219 31 858 27 985 27 026 Avskrivningar 18 629 17 846 15 270 14 447 15 007 Räntor 21 814 19 419 23 136 27 619 31 102 Summa kostnader 170 395 162 756 168 436 164 826 165 830 Resultat före skatt 4 216 6 575 4 485 5 409 521 Skattefordran 2682 0 0 0 Resultat efter skatt 4 216 9 257 4 485 5 409 521 Årsarbetare 122 122 128 134 135 Sjukfrånvara (%) 7,21 7,49 6,87 5,61 6,56 44

Morastrand AB Nyckeltal 45