Innehåll. 1 Inledning... 2 2 Det allmänna ekonomiska läget... 3

Riktlinjer för sundare ekonomi och bättre produktivitet UTKAST 4.6.2015

Innehåll 1 Inledning... 2 2 Det allmänna ekonomiska läget... 3 2.1 Utsikter för ekonomiska konjunkturer 2015 2017... 3 2.2 Nedskärningar i statsandelar... 4 2.3 Finansministeriets mål för anpassningsåtgärder... 5 2.4 Regeringsprogrammet för valperioden 2015 2019... 5 3 Stadens ekonomiska läge... 6 3.1 Budgetutfallet 30.4.2015... 6 3.2 Ekonomiplan 2015 2017 och investeringsplan 2015 2019... 8 4 Perlacon Oy:s rapporter... 11 4.1 Borgå har anpassat sin ekonomi i snabb takt.... 12 4.2 De största anpassningsmöjligheterna finns inom bildningssektorn... 12 5 Förslag till åtgärder per sektor... 13 5.1 Åtgärder inom bildningssektorn... 13 5.2 Åtgärder inom social- och hälsovårdssektorn... 15 5.3 Åtgärder inom stadsutveckling och tillståndstjänster... 18 5.4 Åtgärder inom koncernledningen och stödtjänsterna... 19 6 En sammanfattning av åtgärderna... 24

1 Inledning Vid behandlingen av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016 2017 väcktes frågan om behovet att finna nya lösningar för en sundare ekonomi och bättre produktivitet i Borgå stad. Vid mötet 8.12.2014 grundade stadsstyrelsen en arbetsgrupp med uppgift att styra beredningen av riktlinjer för en sundare ekonomi och bättre produktivitet. Medlemmarna i arbetsgruppen var Matti Nuutti (ordförande), Sari Glad, Jarmo Grönman, Berndt Långvik, Mikaela Nylander, Jari Oksanen, Perttu Tuomaala och Tuula Virkki. Meningen är att enligt arbetsgruppens riktlinjer fortsätta arbetet för att uppnå målen i stadens strategi. En sundare ekonomi är det första av de strategiska målen i stadens strategi. I strategin konstateras att stadens ekonomiska situation är svår de närmaste åren, och därför måste staden i fortsättningen kunna utvecklas med mindre resurser. Staden har lyckats med att bryta trenden av fortsatt skuldsättning, men samtidigt har skatteinkomsternas ökning blivit långsammare och även nedskärningen av stadsandelar ser ut att fortsätta under den pågående strategiperioden. Stadens befolkning åldras, vilket innebär ett ökat behov av tjänster och större utgifter. Staden har många fastigheter som är i dåligt skick, vilket innebär ett stort renoverings- och investeringsbehov. Strategin förutsätter fortsatta åtgärder för att skapa en sundare ekonomi, primärt genom bättre kostnadseffektivitet och produktivitet i serviceproduktionen. Sättet att producera tjänster och nätverket som producerar tjänsterna behöver utvecklas för bättre funktionalitet och kostnadseffektivitet. Antalet årsverken får inte stiga, och mera lån får endast tas för projekt som antingen ökar inkomsterna eller minskar kostnaderna för de tjänster som produceras. Investeringarnas lönsamhet bedöms alltid utifrån målet att skapa ett effektivare tjänstenätverk. Verksamhetsintäkternas andel bör bli större. I riktlinjerna ingår en beskrivning av nuläget och utvecklingsutsikterna för Borgå stads ekonomi samt förslag till åtgärder för att balansera stadens ekonomi och att förbättra tjänsteproduktionens kostnadseffektivitet och produktivitet. Arbetsgruppen fokuserar på att skapa en realistisk och aktuell beskrivning av nuläget och att identifiera de strukturella reformer som Borgå stad självständigt kan besluta om. Arbetsgruppen har också fört en dialog om de riksomfattande lösningarna för social- och hälsovården, vilka kommer att ha en betydande effekt på Borgå stads utvecklingsmöjigheter och ekonomi. Beredningen av dessa riksomfattande lösningar pågår dock fortfarande, varför de inte kunnat beaktas i dessa riktlinjer. Arbetsgruppen utgår från att riktlinjerna beaktas i budgetramen för år 2016 eller går till fortsatt beredning i budgetprocessen. Balanserande åtgärder som förbättrar resultatet bör, om möjligt, ingå i budgeten för år 2016. Även möjligheterna att påverka budgeten för år 2015 har diskuterats, men en längre tidsplan för beredning och beslut skulle behövas, i synnerhet för beslut som berör servicestrukturen. Många strukturella förändringar kräver flera år innan de börjar ge ekonomisk nytta. Därför kommer inbesparingarna inte att konkretiseras i budgetarna för de närmaste åren. De strukturella ändringarna förutsätter i många fall också ökade ekonomiska satsningar under de första åren, bl.a. i infrastrukturen, för att möjliggöra en framgångsrik förändring. Åtgärderna i rapporten är inte sinsemellan jämförbara, vilket innebär att effekterna på ekonomi, verksamhet och tjänster varierar i hög grad. Arbetsgruppen har hållit sammanlagt 14 möten och hört ett stort antal sakkunniga inom stadens olika sektorer. Under sitt arbete har arbetsgruppen också fått material producerat av Perlacon Oy 2

som gäller stadens ekonomi och tjänsteproduktion, och gruppen har behandlat bl.a. de ekonomiska grunderna för stadens omfattande investeringsprogram. Arbetsgruppen har även fört en dialog med fullmäktigegrupperna om eventuella utvecklingsobjekt. Under de kommande åren kommer behovet att öka driftsutgifterna och investeringarna att tvinga staden till en kritisk bedömning av alla tjänster och deras dimensionering. Om staden ändå till någon del vill höja servicenivån, bör beslutet basera sig på en helhetsbedömning av stadens tjänsteutbud och invånarnas behov. Förslagen per sektor till fortsatta åtgärder enligt dessa riktlinjer innehåller uppdrag att utföra omfattande tilläggsutredningar. För genomförandet av dessa utredningar ska tillräckliga resurser reserveras. Arbetsgruppen anser att om fullmäktige godkänner förslaget till fortsatta åtgärder, innebär fullmäktiges beslut samtidigt en fullmakt att börja utveckla en ny servicestruktur som avviker från den nuvarande verksamhets- och servicemodellen och är mera ändamålsenlig med avseende på ekonomi och verksamhet. Uppföljning av rapporten sker som en del av budgetprocessen. 2 Det allmänna ekonomiska läget 2.1 Utsikter för ekonomiska konjunkturer 2015 2017 Enligt finansministeriets ekonomiska översikt minskade Finlans bruttonationalprodukt i fjol för tredje året i följd. Samtidigt pågår en strukturomvandling som omfattar industrin och hela ekonomin, vilket påverkar också utsikterna för tillväxt på längre sikt. Exporten har redan en längre tid vuxit långsammare än den globala handeln, med en fortsatt förlust av marknadsandelar som följd. En snabb vändning mot en bättre ekonomisk utveckling är inte att vänta. Ekonomin väntas ändå växa en aning i år. Jämfört med tidigare perioder väntas tillväxten vara långsam också i ett medellångt perspektiv. Enligt finansministeriets prognos kommer Finlands bruttonationalprodukt i år att växa med bara 0,5 procent. Exporten av varor och tjänster ökar med 1,5 procent. Importen ökar med bara en procent, vilket beror på den svaga inhemska efterfrågan. Arbetslöshetsgraden stiger i år till 8,8 procent. Antalet sysselsatta kommer visserligen att öka en aning, men detta beror närmast på ett ökat utbud av arbete som utförs av den äldre befolkningen. Produktivitetsutvecklingen är fortsättningsvis anspråkslös. Inflationen ligger på 0,3 procent, och skattehöjningarnas prishöjande effekt utgör en stor del av inflationen. År 2016 väntas tillväxten vara 1,4 procent. Inflationen ökar en aning men ligger alltjämt klart under två procent. På arbetsmarknaden har antalet sysselsatta börjat öka en aning. Sysselsättningsgraden väntas bli 8,6 procent, men andelen långtidsarbetslösa är fortfarande stor. År 2017 väntas den ekonomiska tillväxten vara 1,5 procent. Läget på finansmarknaden har lugnat ner sig, och utvecklingen inom banksektorn har varit gynnsammare under den senaste tiden. Ett slut på den exceptionella penningpolitiken, en begynnande höjning av räntorna samt en förstärkt amerikansk dollar kan orsaka kraftiga reaktioner på finansmarknaden. De inhemska riskerna ansluter sig alltjämt till realekonomins utveckling. Den ekonomiska tillväxten i Finland är på kort sikt lägre än i konkurrentländerna. Den låga investeringsnivå som pågått flera år i rad har fördröjt kapitalets tillväxt och försvagat den framtida ekonomiska tillväxtpotentialen. 3

Befolkningens åldrande har börjat minska den arbetsföra befolkningens mängd. Ekonomisk tillväxt genom ökad arbetsinsats finns inte i sikte i den överskådliga framtiden, även om de äldres arbetsresurs ökar och prognosen för invandning av arbetsför befolkning förverkligas. Den pågående förändringen av befolkningens åldersstruktur ökar samtidigt de åldersbundna offentliga utgifterna i snabb takt. Ökningen av de åldersbundna utgifterna fortsätter att vara snabb de närmaste tjugo åren. Utgiftsökningen försvagar den offentliga ekonomins finansiella position och orsakar ett kraftigt tryck att ta mera lån, i synnerhet i kommunerna. I den offentliga ekonomin finns ett stort hållbarhetsunderskott. Finlands offentliga ekonomi har alltjämt ett underskott till följd av en långvarig lågkonjunktur. Även om ekonomin börjar växa, är tillväxten inte nog för att förbättra den offentliga ekonomin och för att bryta den offentliga ekonomins skuldsättning, eller att avlägsna den offentliga ekonomins hållbarhetsunderskott. Inte ens vid en normal utveckling för ekonomi och sysselsättning har den offentliga ekonomin tillräckliga inkomster för att finansiera offentliga utgifter som bestäms enligt nuvarande grunder. Befolkningens åldrande har dessutom börjat försvaga den offentliga ekonomin. Den offentliga ekonomins inkomster räcker inte längre för att upprätthålla alla strukturer och tjänster inom den offentliga sektorn. Finlands underskott överskred i fjol referensvärdet 3 procent enligt EU:s stabilitets- och tillväxtavtal, och värdet överskrids också i år. Finland kommer också att överskrida skuldgränsen, 60 procent, redan i år. Europeiska Unionens kommission har gett en anmärkning om överskridningen av referensvärdena och uppmanat Finland att ta fram en handlingsplan före juli. 2.2 Nedskärningar i statsandelar Beslut om nedskärningar fattades i regeringsprogrammet 2011 och i samband med budgetberedningen 2012 2014. Enligt Kommunförbundets kalkyler är nedskärningarna i statsandelar för bastjänster år 2015 cirka 1,4 miljarder euro och nedskärningarna i statsandelar för undervisning och kultur cirka 0,3 miljarder euro. Kommunförbundets kalkyler innehåller inte de nedskärningar som görs i de olika ministeriernas understöd av projektkaraktär. Nedskärningarna i bastjänster är totalt 6,9 miljarder euro under åren 2012 2017. Nedskärningarna i statsandelar för bastjänster har gjorts enligt invånarantalet. Enligt de beslut som hittills har fattats är nedskärningen av statsandelar för Borgå stads del sammanlagt 65,8 miljoner euro eller i medeltal 11 miljoner euro per år under perioden 2012 2017. Neskärningen av statsandelar har årligen ökat, och år 2016 är bortfallet redan 14,3 miljoner euro. Nedskärningen motsvarar en ändring av den kommunala skattesatsen med cirka 1,5 procentenheter. Behovet av nedskärningar i den offentliga ekonomin och i den kommunala ekonomin motiveras med hantering av hållbarhetsunderskottet. Nedskärning av statsandelar är inte i sig, utan motsvarande minskning av uppgifter och skyldigheter, en lösning för att hantera hållbarhetsunderskottet. Vid sidan av nedskärningarna bör beslut fattas om att minska de lagstadgade och normreglerade uppgifterna. Under de gångna åren har staten med sin egen finansieringsandel bidragit till att finansiera kommunernas nya lagstadgade uppgifter. När statsandelarna skärs ned, bör också uppgifterna minska för att balansera uteblivna statsandelar. Kommunerna har ingen annan möjlighet än att ta mera lån och höja skatterna, om alla uppgifter, bestämmelser och normer består, delvis också ökar, och om kommunen samtidigt ska prestera tjänster som motsvarar den åldrande befolkningens ökande behov. I regeringens strukturpolitiska program i september 2013 ingick förslag till åtgärder bl.a. för att balansera den kommunala ekonomin, att höja produktiviteten inom den offentliga tjänsteprodukt- 4

ionen, att förlänga arbetskarriärer, att minska den strukturella arbetslösheten och att höja den allmänna ekonomiska produktionspotentialen. I programmet uppskattades den strukturella obalansen mellan kommunernas inkomster och utgifter till två miljarder euro år 2017. En miljard av detta belopp skulle täckas med kommunernas egna åtgärder, bl.a. genom höjning av skatter och effektivering av verksamheten. Enligt förslagen skulle staten ansvara för en gallring i kommunala tjänster och åligganden till ett värde av en miljard euro. Gallringen av kommunala tjänster och åligganden visade sig vara en svår uppgift, och målet uppnåddes inte. Enligt finansministeriets beräkning ger åtgärderna i det strukturpolitiska programmet en nettominskning av kommunernas utgifter med bara en knapp tiondel av målet, dvs. klart under 100 miljoner euro. 2.3 Finansministeriets mål för anpassningsåtgärder Finansministeriets tjänstemannaledning offentliggjorde 19.3.2015 sin bedömning av de centrala utmaningarna i den ekonomiska politiken och av de åtgärder som behövs under den kommande valperioden. Under den prognostiserade perioden av långsam tillväxt skulle en vändning av förhållandet offentlig skuld/bnp kräva anpassningsåtgärder till ett värde av cirka 6 miljarder euro (3 %/BKT) fram till år 2019. Med anpassningsåtgärder av denna storleksordning skulle statens och kommunernas ekonomi ungefär uppnå en balans. Finansministeriet har konstaterat att den offentliga ekonomin inte ens vid en normal utveckling för ekonomi och sysselsättning har tillräckliga inkomster för att finansiera offentliga utgifter som bestäms enligt nuvarande grunder. Därför är det nödvändigt att senast under den nya regeringens mandattid som börjar i år fatta beslut om nedbantning av offentliga tjänster, även kommunala tjänster. Målet är enormt och påverkar sannolikt all verksamhet. 2.4 Regeringsprogrammet för valperioden 2015 2019 Statsministerposten i Finlands nya regering innehas av Centern. De övriga regeringspartierna är Sannfinländarna och Samlingspartiet. Målet för regeringens ekonomiska program är att få ihop inbesparingar på 4 miljarder euro. En miljard euro ska sparas i kommunerna. Sparmålet växer så att summan år 2021 är 6 miljarder. Regeringsförhandlarnas slutliga sparmål är 10 miljarder euro, som ska uppnås år 2030. Av detta mål ska sparåtgärderna och strukturreformerna täcka 4,5 miljarder euro, reformen av social- och hälsovården 3 miljarder euro, minskningen av kommunernas skyldigheter en miljard euro. Sysselsättning och tillväxt skulle ge 1,5 miljard euro. Sysselsättning och tillväxt (villkorliga besparingar) Besparingar samt strukturreformer år 2011 Social- och hälsovårdsreformen och produktivitetshöjande åtgärder Kommunernas skyldigheter 1,5 mrd 4,5 mrd 3 mrd 1 mrd 5

Regeringen bereder organiseringen av social- och hälsovårdstjänsterna utifrån självstyrelseområden som är större än en kommun. Antalet områden är sammanlagt högst 19. Områdena ska svara för tillhandahållandet av social- och hälsovårdstjänster inom sitt område. Regeringen reformerar arbetsfördelningen mellan sjukhusen så att en del av den krävande specialiserade sjukvården koncentreras till specialupptagningsområden under styrning av social- och hälsovårdsministeriet. För att demokratin ska tryggas leds social- och hälsovårdsområdena av fullmäktige som utses genom val. Anpassningsåtgärdernas storlek i den kommunala ekonomin skulle alltså vara en miljard euro. En miljard sparas genom att gallra bland de lagstadgade uppgifterna och de skyldigheter och normer som styr fullgörandet av dessa uppgifter. Regeringen påför inte kommunerna några nya uppgifter eller skyldigheter under valperioden 2015 2019. Om det blir nedskärningar i statsandelarna, minskar regeringen kommunernas uppgifter i samma utsträckning. Regeringen utarbetar före budgetmanglingen 2015 ett detaljerat åtgärdsprogram som gäller de uppgifter och skyldigheter som ska slopas samt lägger fram de första konkreta förslagen. Processen och dess mål och tidtabeller är kontinuerliga. Borgås andel av anpassningsbehovet på en miljard euro är enligt uppskattning cirka 10 miljoner euro. Om besluten att minska uppgifterna inte förverkligas, kan anpassning endats ske genom sådana utgifter och inkomster som staden kan påverka. Stadens möjligheter att direkt minska utgifterna gäller i praktiken personal- och lokalitetsresurserna, till den del som dimensioneringen av personal och lokaliteter inte är beroende av normer. Om man ville uppnå den eftersträvade anpassningen enbart genom personalutgifter, skulle det i Borgå innebära ett bortfall av cirka 200 250 årsverken. 3 Stadens ekonomiska läge 3.1 Budgetutfallet 30.4.2015 Uppföljningsrapporten för ekonomi och verksamhet berättar, hur stadens ekonomi på de olika uppgiftsområdena har utvecklat sig under de fyra första månaderna samt vilken ekonomisk utveckling som väntas för resten av året. Utfallet för driftsinkomsterna är ca 29 miljoner euro, dvs. 32,2 procent av det budgeterade. Utfallsprocenten borde vara en knapp procentenhet högre för att budgeten ska uppnås. Inkomsterna har minskat med 2 miljoner euro jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. Av minskningen sker 1,5 miljoner euro i interna inkomster och 0,5 miljoner euro i externa inkomster. De realiserade driftsutgifterna är 111 miljoner euro, dvs. 32,1 procent av det budgeterade beloppet. Utfallet för driftsekonomiutgifter är en aning högre än under de senaste åren. Jämfört med det föregående året har driftsutgifterna ökat med cirka 0,2 miljoner euro. De externa utgifterna har ökat med 1,7 miljoner från, och de interna utgifterna har minskat med 1,5 miljoner euro. Av de externa utgifterna har bl.a. kostnaderna för specialiserad sjukvård ökat med 1,3 miljoner euro, de externa hyrorna med 0,5 miljoner euro, arbetsmarknadsstödets kommunandel med 0,4 miljoner euro och dagvårdens servicesedlar med 0,3 miljoner euro. 6

Externa intäkter och kostnader Miljoner 350 300 250 216 234 260 260 265 270 291 302 311 200 150 100 50 45 48 50 49 58 58 64 70 65 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Personalkostnader Miljoner 160 150 146 150 151 140 132 132 134 137 130 120 113 122 110 100 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utfallet för löneutgifterna är 31,3 procent. Utfallet för lönerna är cirka 0,2 procentenheter högre än den eftersträvade nivån, vilket på årsnivå skulle betyda en överskridning på cirka en miljon euro, då bikostnader räknas med. Semesterpengen utbetalas i juni. Verksamhetsbidraget, dvs. skillnaden mellan driftsinkomster och driftsutgifter har minskat med 2,2 miljoner euro från fjolåret. Utfallet för investeringar är 1,6 milj. euro dvs. 7,2 procent. Miljoner 300 250 200 Skatter och statsandelar 150 100 50 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015* Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Statsandel 7

Skattefinansiering enligt gängse pris och 2015 års priser Miljoner 280 260 240 220 200 180 160 140 120 100 262 260 265 245 244 236 224 226 213 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015* Skattefinansieringen Skattefinansiering enligt 2015 års priser Enligt uppgifterna från april har skatteintäkterna ökat med bara 1,6 miljoner euro jämfört med samma tidpunkt i fjol. Kommunalskatter har redovisats 68 miljoner euro. Kommunalskatteintäkterna har ökat med 1,7 milj. euro, dvs. 2,6 procent från fjolåret. Kommunalskattesatsen höjdes med 0,5 procentenheter till 19,75 procent. Effekten av den höjda skattesatsen var mindre än väntat, även om höjningen under de första månaderna syns med en fördröjning. Enligt inkomstutvecklingsstatistiken från år 2014 har de förskottsinnehållningspliktiga inkomsterna i Borgå ökat med 2,7 procent och i hela landet med 2,1 procent. Inkomstutvecklingsstatistiken baserar sig på anmälningar från betalarna, och och inga skatteavdrag har beaktats. Inkomstutvecklingsstatistiken ger antydan om att stadens fördelningsandel kan öka en aning i den slutliga beskattningen jämfört med förhandsredovisningarna. Den slutliga beskattningen är dock beroende av bl.a. andelen olika inkomsttagargrupper och de avdrag som görs i beskattningen. De slutliga beskattningsuppgifterna för år 2014 fås i november. Stadens andel av samfundsskatten ökade med 2 procent men de redovisade samfundsskatterna minskade med 6 procent, eftersom summan av redovisade samfundsskatter hade minskat. De redovisade samfundsskatterna har minskat med cirka 0,3 miljoner euro. Fastighetsskatterna redovisas i september och november. En liten del av fastighetskatterna har redan betalats även om förfallodagarna är på hösten. Fastighetsskatten betalas enligt fastigheternas beskattningsvärde och ekonomiska konjunkturer påverkar inte dess nivå. Statsandelarna var en miljon euro mindre än året innan. Hela skattefinansieringen, dvs. summan av skatter och statsandelar, har ökat med bara 0,6 miljoner euro från året innan. Årsbidraget i slutet av april är 8 miljoner euro, avskrivningarna 7 miljoner euro och verksamhetsresultatet en miljon euro. Årsbidraget är 1,5 miljoner euro svagare än i fjol. Låneamorteringarna fram till april är 3,8 miljoner euro. Inga nya budgetlån har lyfts under de första månaderna. Ränteutgifterna för budgetlånen var 0,3 miljoner euro och medelräntan på lånen 1,05 procent. Stadens likviditet har varit tillfredsställande. 3.2 Ekonomiplan 2015 2017 och investeringsplan 2015 2019 Verksamhetsbidraget för stadens driftsbudget är -253 euro under hela planperioden. Nya uppgifter 8

samt ökning, minskning och bortfall av uppgifter enligt verksamhetsmiljöns krav beaktas vid beredningen av nästa budget. Årsbidraget under budgetåret är bara 13 miljoner euro. En liten förbättring kommer att ske under planperioden, till följd av en beräknad ökning av skatteintäkterna. Det är dock sannolikt att årsbidraget också i fortsättningen utsätts för ett ökat tryck i och med att driftsutgifterna ökar. Beräkningarna om ökade skatteintäkter är överdimensionerade. Detta beror på den information som var tillgänglig på hösten 2014. Sedan dess har det i offentligheten förekommit uppgifter om en förestående krasch för intäkter från samfundsskatt, något som inte kommer att synas förrän i skatteredovisningarna år 2016 och 2017. Systemet för redovisning av samfundsskatt baserar sig medelvärdet av de två föregående fastställda beskattningarna. Samfundsskatten för 2014, som fastställs i november 2015, torde vara cirka 10 miljoner euro mindre än normalt. Detta betyder en minskning av samfundsskatten med cirka 5 miljoner euro både år 2016 och år 2017. För att ens denna nivå ska gälla, förutsätts att samfundsskatten år 2015 återställs till den ursprungliga nivån. Skatteintäkter Kommunalskatte-% Miljoner 250 200 162 178 187 184 189 195 194 210 210 221 20,00 19,75 19,50 19,25 150 19,00 18,75 100 18,50 18,25 50 18,00 17,75 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 TA2015 17,50 Skatteintäkter, statsandelar, årsbidrag och lånestock Miljoner 250 200 150 100 50 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skatteintäkter Statsandelar Årsbidrag Lånestock 9

Årsbidrag, investeringar och avskrivningar Miljoner 40 35 30 25 20 15 10 5 0 31 29 27 25 25 18 16 12 11 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Årsbidrag Investeringsutgifter Avskrivningar Lånen per invånare 3500 3125 3077 3000 2500 2410 2699 2756 2664 2395 2328 Euro 2000 1500 1000 500 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Borgå Hela Landet Årsbidraget är för lågt. Årsbidraget räcket inte till för att täcka avskrivningarna. Enligt strategin borde årsbidraget motsvara avskrivningarna, cirka 22 25 miljoner euro. Enligt investeringsplanen överskrider investeringsnivån under planperioden klart även avskrivningarnas nivå. Årsbidraget borde motsvara nettoutgifterna för de investeringar som görs, för att staden inte ska dras in i en skuldspiral. Investeringsprogrammet visar stadens investeringsbehov under de fem närmaste åren. Investeringsprogrammet har dock senare kompletterats med projekt som plötsligt dykt upp och prioriterats framför de tidigare planerna. Ett sådant är bl.a. Tallberga daghems nybyggnad, som dock kan placeras i programmet i stället för en renovering av Prästgårdsbackens daghem. Investeringsprogrammets totala värde under de fem närmaste åren är 204 miljoner euro. Utan byggandet av ett servicehus för äldre, som ska ske genomförsorg av en utomstående partner, är investeringarnas totala belopp 176 miljoner euro. Detta totala belopp är övermäktigt i förhållande till stadens resurser. Här behövs en ny bedömning av projekten och en tidsplan som sträcker sig längre in i framtiden. Finansieringen av investeringsprogrammet skulle förutsätta en kraftig ökning av skuldbördan. Redan i år ökar stadens skulder med cirka 11 miljoner euro. År 2016 skulle staden ta 18 miljoner euro mera lån och år 2017 ytterligare 17 miljoner euro. Tillsammans med minskade intäkter från samfundsskatt ökar behovet av lånefinansiering ytterligare med minst fem miljoner euro under åren 2016 och 2017. 10

INVESTERINGSPLAN FÖR ÅREN 2015-2019, 1000 HUSBYGGNAD 2015 2016 2017 2018 2019 Tot. Livscykelprojektet - Gammelbackan päiväkoti 2 000 2 500 4 500 - Peippolan päiväkoti 2 000 2 500 4 500 - Toukovuoren päiväkoti 2 000 2 500 4 500 - Tolkis skola och daghem 6 000 7 000 13 000 - Kevätkummun alueen koulu 7 000 7 500 14 500 Västra Enhetsskolan 400 8 500 9 200 18 100 Lyceiparkens skola 5 100 5 100 10 200 Grännäs skola 1 300 2 250 3 550 Borgå Gymnasium, gymnastiksal 2 000 2 000 Renovering av skolor 2 000 2 000 Estbacka daghem 2 400 2 400 Prästgårdsbackens daghem 200 2 000 2 200 4 400 Hälsostation 100 1 500 9 000 12 200 2 000 24 800 Övrig husbyggnad - Projektplanering, energisparande 650 650 650 650 950 3 550 - Servicebostäder, möblering 300 300 300 900 - Daghem, möblering 880 1 080 240 2 200 - Gymnastikutymmen, omklädningsrum 150 4 400 4 550 - Borgågården 200 2 000 2 200 Husbyggnad totalt 20 450 41 380 36 930 13 440 9 650 121 850 ÖVERIGA INVESTERINGAR Kommunteknik 5 800 7 400 7 900 6 700 6 700 34 500 Fast egendom 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 5 000 Lös egendom 2 867 3 126 3 732 2 499 2 529 14 753 Investeringar sammanlagt 30 117 52 906 49 562 23 639 19 879 176 103 Servicebostäder för äldre 5 000 3 000 8 500 6 500 5 000 28 000 Totalsumma 35 117 55 906 58 062 30 139 24 879 204 103 4 Perlacon Oy:s rapporter Perlacon Oy har under beredningen av riktlinjerna gjort en omfattande tvådelad ekonomisk analys. Utredningen gjordes av förvaltningsdoktor Eero Laesterä samt specialsakkunnig Tuomas Hanhela. På basis av den första delen identifierades de delområden inom den centrala tjänsteproduktionen där de största möjligheterna till anpassning står att finna. I den andra delen jämfördes kostnaderna för tjänsteproduktionen i Borgå och i jämförelsestäder. Utredningen kan läsas på stadens webbplats www.porvoo.fi > Talous > Palvelurakenteen kustannusvertailu. 11

Utredningen har gett gott om värdefull information, som kan utnyttjas i arbetet med att få stadens ekonomi i skick. Utredningen lyfter fram tjänster där kostnaderna i Borgå är högre än i jämförelsekommunerna. I fortsättningen återstår att utreda, hur produktiviteten i dessa tjänster kan förbättras. Utredningens resultat stöder även riktlinjerna i stadens strategi. De största utvecklingsmöjligheterna står att finna i lösningarna för servicenätverket inom bildningssektorn, dvs. skolor, daghem, kultur och fritidstjänster. En förtätning och modernisering av skulle ge möjlighet att utveckla tjänsteproduktionens funktionalitet och effektivitet. 4.1 Borgå har anpassat sin ekonomi i snabb takt. Den ekonomiska analysen visar att Borgå stad reagerade snabbt när recessionen började år 2008 och inledde en anpassning av sin ekonomi i rask takt. Under åren 2008 2013 var den ekonomiska anpassningen totalt cirka 43 miljoner euro, vilket motsvarar cirka en procentenhet i skattesatsen per år. I Borgå har verksamhetsbidraget ökat betydligt mindre än i kommunerna i medeltal. Servicestrukturen i Borgå är inte tung men staden bör ändå fortsätta att anpassa sin verksamhet. Med gällande lagstiftning kan Borgå stads möjligheter till ytterligare anpassning dock beräknas vara endast av storleksordningen miljoner euro, inte tiotals miljoner. Enligt utredningen är tvåspråkigheten inte en betydande kostnadshöjande faktor i servicestrukturen i Borgå. Den statistiska analysen gäller åren 2008 2013, men enligt bokslutet för år 2014 verkar Borgås ekonomi ha tagit en betydande vändning till det sämre. Sedan år 2014 har nedskärningen av statsandelar haft kännbara effekter på Borgås ekonomi. Befolkningens behov av tjänster ökar i och med att Borgå åldras och speciellt andelen personer över 84 år växer kraftigt. De förestående lösningarna för anpassning av den offentliga ekonomin innebär ett kraftigt behov av anpassning också i kommunerna. 4.2 De största anpassningsmöjligheterna finns inom bildningssektorn Kostnadsjämförelsen av servicestrukturer ger vid handen att de största anpassningsmöjligheterna i Borgå finns inom bildningssektorn. Tjänsteproduktionen inom social- och hälsovårdssektorn och den allmänna förvaltningen är tämligen förmånlig jämfört med andra kommuner. Kostnaderna för tjänsteproduktionen överskrider medeltalet bl.a. inom den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen, barndagvården och äldreomsorgen. T.ex. barndagvården är dyrare än i någon av jämförelsestäderna. Verksamhetsutgifterna för barndagvården är medelmåttiga men intäkterna från klientavgifter är tämligen låga i Borgå. Inom den grundläggande utbildningen är personalkostnaderna i Borgå medelmåttiga men lokalkostnaderna är de högsta bland alla jämförda städer. Utredningen visar också att servicestrukturen inom äldreomsorgen är mycket institutionsbetonad. I Borgå erbjuds alltför mycket sluten vård för äldre och alltför lite effektiverat serviceboende, närståendevård och hemvård. 12

Utredningen baserar sig på Statistikcentralens statistik med bakgrundsuppgifter från kommunernas bokslut. Alla statistiska uppgifter kan inte göras helt jämförbara, eftersom kommunerna har organiserat sin verksamhet på olika sätt och anpassningen av uppgifterna till Statistikcentralens mall kan variera mellan kommunerna. 5 Förslag till åtgärder per sektor 5.1 Åtgärder inom bildningssektorn 1. Skolnätet görs tätare Stadsstyrelsen har godkänt en plan över skolnätet, enligt vilken Tuorilan koulu föreslås bli nedlagd. Stadsfullmäktige har dessutom godkänt en plan över skolnätet, enligt vilken Saxby skola, Kråkö skola och Gammelbacka skola läggs ned. Verkställigheten av besluten om nedläggning av svenskspråkiga skolor fortsätter när nya lokaler har blivit färdiga. Nedläggningen av Tuorilan koulu har dröjt på grund av att fullmäktige har återremitterat ärendet till ny behandling. Nedläggningen av Tuorilan koulu behandlas på nytt i stadsstyrelsen och fullmäktige utgående från skolutredningen från år 2014. För andra skolors del (gäller de båda språkgrupperna) görs en ny utredning så att utgångspunkten är optimering av lokaler och klasstorlekar. I utredningen ges en bedömning av hur modellen med ett bildningscenter fungerar i de nuvarande enheterna, och även kostnaderna per elev under skolans hela livscykel tas i beaktande. Bildningssektorn har effektiverat sin verksamhet och anpassat sitt utbud av tjänster under de senaste åren. Antalet barn i grundläggande utbildning har minskat med cirka 300 elever efter år 2007. Minskningen har skett i huvudsak i de svenskspråkiga skolorna, där antalet undervisningstimmar samtidigt har minskats med cirka 500 timmar, vilket motsvarar cirka 23 lärartjänster. Ett antal skolor har lagts ner: Svartså skola, Illby skola, Ebbo skola och Pellinge skola. Inom de finskspråkiga undervisningstjänsterna har Suomenkylän koulu och Jakarin koulu lagts ner, och Linnankosken lukio och gymnasieutbildningen för vuxna har slagits ihop. Porvoon terveydenhuolto-oppilaitos är inte längre en del av stadens organisation. Inom de finskspråkiga och svenskspråkiga utbildningstjänsterna har undervisningschefernas tjänster dragits in och städ-, kost- och vaktmästartjänsterna koncentrerats till Borgå lokalservice. Enligt Perlacon Oy:s utredning är underhålls- och kapitalutgifterna för skolfastigheter dock större i Borgå än i jämförelsekommunerna. Ökningen i interna hyror inom bildningssektorn är kalkylmässigt mycket signifikant. I jämförelsen av interna poster är de olika kommunernas beräkningsmodeller dock varierande. År 2008 förnyade Borgå stad sitt system för interna hyror och tjänster så, att kostnaderna i regel är genomskinliga och riktas på ett realistiskt sätt på de enheter som använder tjänsterna. De interna hyrorna innehåller numera alla kostnader för underhåll, reparation och kapital som hänför sig till fastigheterna. Kostnaderna per elev varierar kraftigt mellan skolorna. Som ett exempel är kostnaderna per elev under det pågående läsåret i Sannäs skola 6 788 euro och i Kullo skola cirka 10 000 euro. Utgångspunkten torde vara att undervisningens kvalitet och mängd i skolorna är likadan. De faktorer som då återstår för att förklara skillnaderna är de fasta kostnaderna för skollokaler, dessa kostnader i förhållande till elevantalet samt undervisningsgruppernas storlek. Ju mindre skolans elevantal är, desto mera kan kostnaderna variera från ett år till nästa. 13

Borgå stad har börjat utveckla skolornas färdigheter för datateknik och kommunikation långsiktigt och planmässigt. Inom de närmaste åren kommer alla skolor i Borgå att förses med ett toppmodernt trådlöst nätverk. Nätverken ska tas i bruk i gymnasierna redan på hösten 2015, i högstadieskolorna år 2016 och i lågstadieskolorna under åren 2016 2018. Det nya nätverket bygger på den senaste trådlösa tekniken. Detta möjliggör i fortsättningen högsta möjliga överföringshastighet samt en bättre täckning jämfört med dagens teknik. Uppkoppling till nätet kan ske med egna datorer, surfplattor och smartmobiler upp till 20 000 olika slag av terminalutrustning. Genomförandet kräver under tre år en investering på cirka 900 000 euro. 2. De kommande rumsprogrammen för skol- och daghemsprojekt ska minskas med cirka 10 procent. Utgångspunkten är att samordna bildningssektorns servicenät genom att göra skol-, daghems-, och kultur- och fritidsnätet mer enhetligt. Detta ska ske enligt en helhetsutredning av placeringen av bildningssektorns enheter. Bildningssektorn har redan i dag ett nära samarbete med lokalitetsledningen, då det gäller nybyggande. Målet är att skapa inlärningsmiljöer som möjliggör användning av flexibla metoder. Detta innebär öppna inlärningsmiljöer, där väggar och lokaler i sig inte utgör hinder för olika inlärningsmoment. En viktig princip vid ibruktagandet av nya fastigheter är att också förskoleundervisningen ska ske i samband med skolan. 3. Antalet undervisningstimmar som står till förfogande minskas. Enligt Kommunförbundets databas Kouluikkuna var medelstorleken på undervisningsgrupperna i Borgå år 2013 cirka 15 elever. Medelstorleken har stigit sedan dess. En höjning av medelstorleken på undervisningsgrupper med en elev ger besparingar i personalutgifterna. Borgå har årligen beviljats statsunderstöd för att göra undervisningsgrupperna mindre. Därför har det inte varit ekonomiskt att göra undervisningsgrupperna större. Helheten bedöms med utgångspunkt i att trygga ett fortsatt statsunderstöd och att optimera personal- och lokalresurserna på längre sikt. 4. Undervisning och ledning skiljs åt. Införande av en modell med s.k. områdes-/uppgifts-/ansvarsområdesrektorer utreds. Med större helheter kan resurserna användas effektivare, och det blir möjligt för rektorerna i små enheter att koncentrera sig på undervisningsarbete och fostran i stället för administrativa uppgifter. 5. Daghemsnätet utvecklas genom nybyggande och uppkomsten av nya servicesedeldaghem möjliggörs beroende på efterfrågan. Inom småbarnsfostran har målet redan länge varit att minska antalet verksamhetsenheter. Staden avstår från tillfälliga lokaler och lokaler med tidsbundna avtal i den takt som nya daghem blir färdiga. De nya daghemmen är större och möjliggör kostnadsbesparingar bl.a. genom att användningen av stödtjänster minskar. Kostnadsstrukturen inom småbarnsfostran är till stor del motsvarande som i utbildningstjänsterna. Enligt Perlacons rapport är barndagvården dyrare än i någon av jämförelsestäderna. Familjedagvårdarnas löner höjdes 1.9.2008 efter en fullmäktigemotion med motiveringen att upprätthålla familjedagvård och möjliggöra rekrytering. En förutsättning för rekrytering av ordinarie familjedagvårdare är yrkesexamen i branschen. Gällande praxis för anställningar inom familjedagvård har genomgått förändringar i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet, och ett lokalt avtal om familjedagvård är inte längre nödvändigt. 14

6. Möjligheten att öka klientavgiftsintäkterna inom dagvården utreds Enligt Perlacons utredning är intäkterna från klientavgifter inom barndagvården tämligen låga i Borgå. Förklaringen till detta är anvisningarna för kundavgifter inom småbarnsfostran i Borgå. I klientavgifterna beaktas frånvaro under skolornas ledigheter. Samtidigt uppkommer dock besparingar, eftersom det blir möjligt att betydligt minska utbudet på tjänster och låta personalen hålla sina semestrar samtidigt. I den dialog som förs på riksnivå nämns också möjligheten att övergå till fakturering enligt vårdtid. 7. En utredning görs om eventuella möjligheter att effektivera kultur- och fritidstjänster, lokaler, förvaltning och personalresurser Utredningen gäller nuläget och utvecklingsmöjligheterna inom kultur- och fritidstjänsterna. 8. En separat utredning görs om utvecklingsmöjligheterna för biblioteksnätverket I utredningen beaktas möjligheterna med digitala verksamhetsformer, frågor om lokaler, i synnerhet livscykeln för filialbiblioteken, möjligheterna att rikta personalresurserna på ett nytt sätt, biblioteksbussens roll och dess livscykel i tjänsteproduktionen samt möjligheterna med självbetjäningsbibliotek. En bedömning i fråga om filialbiblioteken bör speciellt fokusera på deras roll som en del av de offentliga välfärdstjänsterna på området. 9. Ett beslut om fortsatta åtgärder fattas utgående från utredningen om idrottstjänsterna och rapporten om förvaltningen av idrottsplatser. 5.2 Åtgärder inom social- och hälsovårdssektorn 1. Verksamheten koncentreras till större helheter Av funktionella skäl är det motiverat att samla verksamheten också fysiskt på samma ställe. Detta är ett naturligt sätt att effektivera verksamheten, personalen kan lättare flyttas och klienterna hittar lätt till servicestället. Detta arbete har pågått under de senaste åren, särskilt inom äldreomsorgen, där verksamhetsområdena och enheterna har gjorts större samtidigt som förmännens arbetsbeskrivningar har ändrats. Exempel: De administrativa uppgifterna för två åldringshem kombinerades för att skötas av en föreståndare. En tjänst som åldringshemsföreståndare drogs in och ersattes med en tjänst som chef för omsorg dygnet runt. Dagvårdsområden kombinerades, och en handledartjänst ombildades till sjukötarbefattning. Under en period av fyra år har fem avdelningar vid Johannisbergs åldringshem ändrats till en enhet med bara en förman. Under en period av fyra år har fyra avdelningar vid Ebbo åldringshem ändrats till en verksamhet under en förman. Tjänsten som hemvårdschef ombildades till ledare för serviceboende, och hemvårdschefens uppgifter skrevs in i arbetsbeskrivningarna för chefen för äldreomsorg och handikappservice och andra chefer. 2. Övergång till en modell med en enda hälsostation utreds. Östra hälsostationen vid Biskopsgatan verkar i tillfälliga utrymmen som är trånga och opraktiska. Också misstankar om 15

problem med inomhusluften föreligger. Det är oklart hur verksamheten och servicehelheterna i Borgå sjukhus ordnas i framtiden. En fysisk sammanslagning av hälsostationerna i samma enhet resulterar i smidigare och klientvänligare tjänster och klientprocesser. Genom effektivering av verksamheten kan arbetsfördelningen förnyas, och man klarar sig med de nuvarande resurserna en längre tid framåt. Centraliseringen av brådskande vård på hälsostationer sparar resurser för annan mottagningsverksamhet. Ur klientens synvinkel är tjänsterna mer omfattande eftersom bl.a. laboratorie- och röntgentjänsterna finns i samband med akutmottagningen. En sammanslagning av hälsostationerna förutsätter investeringar och kompletterande byggande på Näse hälsovårdscentrals tomt. 3. Munhälsovårdens servicenät och verksamhetsmodell bedöms. Också munhälsovården kunde med fördel placeras i en större enhet. Det finns för tillfället fem verksamhetsställen: ett vid Näse hälsocentral och fyra mindre i samband med skolorna. Det är skäl att granska en sammanslagning av verksamheterna i samband med utvidgningen av Näse hälsostation. 4. Ändringen av servicestrukturen inom äldreomsorgen främjas. Användningen av ICT i det praktiska arbetet samt kommuninvånarens ansvar för det egna välbefinnandet kommer i fortsättningen ytterligare att öka, när bl.a. den mobila teknologin och lösningarna för elektroniska tjänster utvecklas. Produktiviteten inom hemvården har ökat, tack vare ett system för styrning av verksamheten och ibruktagande av elektroniska lås hemma hos klienterna. Som ett resultat av detta har bl.a. utgifterna för tillfällig personal minskat, timpriset inom hemvården gått ner och den andel av arbetstiden som den anställda är hos klienten blivit större. Nordic Healthcare Group (NHG) gjorde på våren 2015 en utredning om äldreomsorgen i Borgå, där klienternas användning av tjänster och de tillgängliga tjänstehelheterna betraktades ur ett helhetsekonomiskt perspektiv. I utredningen bedömdes också behovet att utveckla äldreomsorgens tjänster och servicehandledning. De cirka 10 procent som mest behöver social- och hälsovårdssektorns tjänster orsakar 78 procent av sektorns totala kostnader (91,4 miljoner euro). Äldreomsorgens andel av detta är betydande, 40 procent. Klienterna inom regelbunden hemvård hör nästan undantagsfritt till den grupp som mest behöver tjänsterna. 3 procent av klienterna inom regelbunden hemvård hör till den 1 procent av klienterna som allra mest behöver stadens tjänster. 16

Andelen personer över 75 kommer i framtiden att öka, och det är denna grupp som också i fortsättningen använder sig mest av social- och hälsovårdssektorns tjänster. Åtgärder på denna klientgrupp i rätt tid har alltså en betydande ekonomiska effekt. Denna grupp behöver många olika tjänster, och därför behöver klienterna hjälp i synnerhet för att få ett grepp om de servicehelheter som finns. Centraliserad servicehandledning står i nyckelposition vid planeringen av tjänster för äldre. I ljuset av bokslutet för år 2013 är servicestrukturen inom äldreomsorgen i Borgå alltför anstaltsbetonad. Då var 4,8 procent av dem som fyllt 75 placerade i långvarig sluten vård. Åt- 17

gärder och utvecklingsarbete för att skapa en lättare servicestruktur har inletts, och riktningen är den rätta. Enligt bokslutet för år 2014 var endast 2,8 procent av dem som hörde till denna åldersgrupp placerade i långvarig sluten vård. Till ändringen har bidragit att antalet platser för sluten vård har minskat med 70, att det effektiverade serviceboendet har utvidgats och att hemvården samtidigt har utvecklats. Platserna för sluten vård minskar ytterligare i början av år 2016, då Majbergets servicehus blir färdigt och de boende i Ebbo åldringshem flyttar dit och blir klienter inom det effektiverade serviceboendet. Före år 2016 kommer bara 1,5 procent av personerna över 75 år att vara placerade i långvarig sluten vård och 6 procent av åldersgruppen i effektiverat serviceboende. Personer över 75 som är klienter BS 13 BS 14 BU 15 EP 16 EP 17 Personer över 75 som bor hemma. 90,2 92 92 92 92 Klienter i regelbunden hemvård 11,8 13 13 13 13 Klienter inom effektiverat serviceboende 3,7 5 5 6 6 Långvarig sluten vård på åldringshem eller i hälsovårdscentral 4,8 2,8 2,9 1,5 1,4 Andelen personer över 75 år av hela befolkningen 7,2 7,2 7,6 8,0 8,1 5. Familjearbetets servicehelhet bedöms tillsammans med bildningssektorn. 6. Specialungdomsarbete koordineras tillsammans med bildningssektorn. 5.3 Åtgärder inom stadsutveckling och tillståndstjänster 1. Depåerna slås samman Enheten för kommunteknik upprätthåller för närvarande två depåer: Depån i Östermalm koordinerar gatuarbetet och depån vid Ånäshallen arbetet för grönområden. Med tanke på strukturen är det ändamålsenligt att sammanslå depåerna. När det finns bara en depå kan personalresurser och maskiner användas smidigare. Om depån vid Ånäshallen stängs, kan området utvecklas för andra ändamål. 2. Det mest kostnadseffektiva produktionssättet bör utnyttjas. På basis av en kostnadsanalys utförs arbetshelheterna som eget arbete eller beställs av utomstående. Detta betyder att personalens kompetensprofil utvidgas genom utbildningar och ersättande rekryteringar. I fortsättningen behövs allt bättre kompetens för kostnadsberäkning och upphandling. 3. Mätningsgrupper sammanslås. Både inom markpolitiken och enheten för kommunteknik finns mätningsgrupper som till största delen fungerar på skilda håll. Mätningsgrupperna bör flyttas till samma lokaler för att möjliggöra en smidigare användning av personalresurser och maskiner. 4. Ökad marknadsföring av egnahemstomter till yrkesmässiga byggare. För att få fart på försäljningen av egnahemstomter erbjuds egnahemstomter också till byggföretag. 18

5. En smidig planläggning främjas. Stadsplaneringen prioriterar detaljplaner och planändringar för företagstomter. Planläggningsprocessen ska göras ännu snabbare, inom gränsen för markanvändnings- och bygglagen, genom att slå ihop planläggningsprocessens utkastoch förslagsskeden. Också hörandet av grannar kan effektiveras. Då blir också risken för besvär mindre. 5.4 Åtgärder inom koncernledningen och stödtjänsterna 1. Centralköksprojektet genomförs Kostservicens produktivitet och köksnätverket har systematiskt utvecklats sedan år 2000. I dag är produktionen centraliserad till sju områdeskök. Elektroniska styrsystem togs tagits i bruk i samband med centraliseringen. I dag är produktionsenheternas utvecklingspotential emellertid så gott som helt utnyttjad. De nuvarande områdeskökens förmåga att betjäna de framtida behoven inom kostservicen i Borgå är tvivelaktig på grund av lokalernas dimensionering, teknikens åldrande och enheternas produktionskapacitet. En del av skolornas och anstalternas områdeskök i Borgå har kommit till vägens ände: de skulle kräva omfattande reparationer. Moderna lokaler för produktion av måltider är en nödvändighet, och fördröjning av ersättande produktionskapacitet är en betydande risk. Kostservicens kapacitet kan förbättras genom att måltidsproduktionen koncentreras till ett nytt centralkök och till Pääskytien keittiö, som används vid sidan av centralköket. Planeringen och byggandet av centralköket är en betydande produktivitetsinvestering som gör det möjligt att utveckla och effektivera verksamheten. Avsikten med reformen är att producera högklassig mat till vettiga kostnader. Enligt behovsutredningen ger reformen årliga besparingar på cirka 650 000 euro. Antalet anställda minskar med upp till 30 procent. Arbetet med en projektplan för centralköket har inletts, och kalkylerna i behovsutredningen preciseras när projektplanen är färdig. Förutom att centralköket ger en centraliseringsfördel, kan personaldimensionering bli avsevärt mindre än i dag, tack vare den planerade produktionsmetoden Cook & Chill. Produktion som är oberoende av tidtabeller sparar kostnader för både personal och transporter. 2. Sysselsättningen effektiveras. Beredningen av Borgå stads sysselsättningsprogram 2015 2017 är snart färdig. Stadsstyrelsen behandlade programmet i mars 2015, och programmet är nu på remiss i nämnder och direktioner. I bakgrunden ligger kommunernas ökade ansvar för sysselsättningsåtgärder. Programmet stöder sig på stadens strategi, där ett av tyngdpunksområdena är att minska skillnaderna i välfärd. Åtgärder för att motverka arbetslöshet och att stödja de arbetslösas funktionsförmåga samt att aktivera de arbetslösa betraktas som centrala metoder för att minska välfärdsskillnaderna. För närvarande finns det cirka 2550 arbetslösa personer i Borgå stad. År 2014 var Borgå stads kostnader för arbetslöshet och sysselsättande åtgärder 450 000 euro per månad. Summan består av sysselsättningstjänsternas verksamhetskostnader, arbetsmarknadsstöd samt utkomststöd för arbetslösa. Antalet arbetslösa stiger till över 3000 år 2017, om staden inte gör betydande nya satsningar i sysselsättningsverksamheten eller om inte de ekonomiska konjunkturerna snabbt får ett uppsving. Detta betyder att enbart kostnaderna för arbetsmarknadsstöd stiger med över hälften från nuvarande, till cirka 5 miljoner euro per år. 19

3. En logistikutredning görs. Logistikutredningen ska ge en helhetssyn på stadens alla transporter och de resurser som behövs. Utredningen ska visa, om det är totalekonomiskt lönsamt att koncentrera elevskjutsar, andra person- och varutransporter, kollektivtrafik och servicetrafikärenden samt mattransporter till samma enhet. 4. Fastighetsportfölj Fastighetsportfölj är ett verktyg för långsiktig fastighetsstyrning och stöd för beslutsfattandet. Fastighetsportfölj brukar användas av ägare av stora fastighetsmassor, såsom staten, försäkringsbolagen - och allt oftare också kommuner. Erfarenheterna av en fastighetsportfölj är positiva. Det centrala med en fastighetsportfölj är att skapa en klar, på enhetliga bedömningsgrunder baserad uppfattning om hela fastighetsmassan och hur den bäst kan användas för att stöda stadens tjänster och strategiska mål. Perspektivet är byggnadens hela livscykel och en ändamålsenlig användning av stadens resurser. Fastigheterna i portföljen analyseras och klassificeras enligt bestämda kriterier. Kriterier kan vara t.ex. fastighetens skick, funktionalitet, läge, återanskaffningsvärde, lokaleffektivitet, utvecklingsmöjligheter, tillgänglighet samt historiska och kulturella värden. Kriterierna baserar sig på riktlinjerna i Borgås stadsstrategi, och de är valda i samarbete mellan lokalitetsledningen och den konsult som handleder portföljbildningen (Vahanen Oy). Vid valet av kriterier har tidigare erfarenheter hos privata och offentliga fastighetsägare beaktats. Samarbetsparter för analys och utvärdering av fastigheter är bl.a. Borgå lokalservice (synpunkter på underhåll och vård av fastigheter), Borgå museum (historiska värden) och sakkunniga vid stadsutveckling. På basis av analysen uppdelas Borgå stads fastighetsmassa mellan tre primära portföljer: Kvarhålla: Fastigheten stöder stadens kärnverksamhet enligt stadsstrategin på lång sikt. Utveckla: Fastigheten kan stöda stadens kärnverksamhet på lång sikt med kräver betydande utvecklingsåtgärder under livscykeln. Detta kan innebära t.ex. större ombyggnad, tillbyggnad eller ändring av användningsändamålet. Det kan också vara nödvändigt att riva byggnaden och använda tomten för nybyggande. Avskriva: Fastigheten stöder inte stadens kärnverksamhet på lång sikt. Det är inte motiverat att äga fastigheten. Staden kan avstå från fastigheten, primärt genom försäljning men möjligen genom rivning. Fastigheter kan flyttas mellan portföljer, om kriterierna, vägningen av kriterierna eller stadens strategiska riktlinjer ändras. Genom att ändra vägningen av kriterierna kan man på ett flexibelt sätt studera olika verksamhetsalternativ och skapa scenarier för olika riktlinjer och deras effekter. Portföljhanteringen är en kontinuerlig process, som möjliggör en konsekvent och rationell hantering av utmaningarna i en föränderlig omvärld. Syftet med portföljhantering är inte att ge direkta svar på vad som borde göras med en fastighet eller fastighetsgrupp i en viss situation. Snarare är syftet att skapa genomskinliga och klara grunder för beslut. 20