Kvalitetsrapport Bäsna skola 2014/2015



Relevanta dokument
KVALITETSREDOVISNING 2015/16 BÄSNA SKOLA

Rapport från Egentillsyn

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller från Bäsna skola

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller från Bäsna skola

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

Rapport från Egentillsyn

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017

Beslut för förskoleklass och grundskola

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsrapport Djuråsskolan 2014/2015

Beslut för förskoleklass och grundskola

Augusti Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013

Beslut för förskoleklass och grundskola

Teamplan Ugglums skola F /2012

Rapport från Egentillsyn Björbo skola F-3 Rektor Hans Andersson

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Beslut för förskoleklass och grundskola

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

r'n Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Brage- skola och språkförskola belägen i Sollentuna kommun Beslut

Beslut för förskoleklass och grundskola

Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni Grundskola årskurs 1-5

irn Beslut för grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Centrina Lindholmen belägen i Göteborgs kommun

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Kvalitetsarbetet 2014/2015

September Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13

KVALITETSSAMMANFATTNING MARIESKOLAN LÄSÅR

Fullersta rektorsområde

Beslut för förskoleklass och grundskola

Arbetsplan 2018/19. Barn och utbildningsförvaltningen Linda Åberg Tjörn Möjligheternas ö

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F

Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016

Beslut för grundskola

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Kvalitetsrapport Ramshyttans skola

SKA Oxledsskolan Fokus: Trygghet och studiero i förskoleklass, fritidshem och skola.

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandlings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Beslut för förskoleklass och grundskola

Arbetsplan. för Västra Bodarna skola. Läsåret 2018/2019

Likabehandling - Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. HK2200, v1.0, Backaskolan Läsåret

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Beslut för förskoleklass och grundskola

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Beslut för grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

KVALITETSSAMMANFATTNING VÄSTRA SKOLAN LÄSÅR

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Frälsegårdsskolans fritidshem 2015

Kvalitetsredovisning. Ramkvilla skola. Läsåret

Kvalitetsredovisning

Beslut för förskoleklass och grundskola

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Beslut för förskoleklass och grundskola

KVALITETSREDOVISNING för år 2008

4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9))

Lovisedalsskolan RO Skolplan

, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Transkript:

Kvalitetsrapport Bäsna skola 2014/2015 1

Verksamhetsredogörelse Prioriterat på Bäsna skola är natur och miljöfrågor, det innebär bland annat att utemiljön används som inlärningsmiljö en gång i veckan. Trygghet och studiero är grundpelare för Bäsna skola och personalen arbetar medvetet med värdegrundsfrågor hela tiden. Bäsna jobbar både främjande och förebyggande för att skapa en bra miljö så att alla elever ska kunna känna sig trygga. Årshjul finns för det systematiska arbetsmiljöarbetet för eleverna. Under läsåret har en lärare, en förskolelärare, en fritidspedagog och en resurs varit verksamma i organisationen. Klassindelningen år 1-3 med en ensam lärare har ställt andra krav på undervisningen. Som stöd har specialpedagog och speciallärare funnits. Specialpedagogen har varit på skolan vid minst ett tillfälle i veckan för handledning och konsultation och stöd åt ensam lärare t ex med planering. En liten organisation ställer stora krav på flexibilitet och förmåga att hitta lösningar. För att skapa möjlighet till viss undervisning årskursvis har fritidspedagog och personalen i förskoleklass haft NTA, dansmatte och musik med eleverna i år F-2. Elever i år 3 är på Djuråsskola en dag i veckan och har idrott, slöjd och musik. Även skogsdagarna har kunnat nyttja så att en årskurs kunnat stanna med undervisande lärare och övriga årskurser fått sin undervisning i skogen. Lärare på Bäsna och Djurås har under våren påbörjat en gemensam utbildning i bedömning för lärande och dess 5 nyckelstrategier: klargöra, delge och skapa förståelse för lärande mål och kriterier för framsteg, att ta fram belägg för elevernas prestationer, att ge feedback som för lärandet framåt, aktivera eleverna som lärande resurser för varandra och aktivera elever till äga sitt eget lärande. Utbildningen har bestått av diskussioner med utgångspunkt ur boken Bedömning för lärande skriven av Christian Lundhal och klassrumsbesök. Under våren har Lärarna jobbat med de två första strategierna. Pedagogen i förskoleklass har fördjupat sig i stödmaterialet för förskoleklass och fritidspedagogen i nya allmänna råd tillsammans med pedagoger från Djuråsskolan under våren. 2

I slutet av vårterminen fick skolan 4 datorer till så nu finns sammanlagt 11 datorer på skolan. Datorerna används i första hand till att skriva berättelser och utveckla skrivprocessen. 4 lärplattor köptes in under våren och eleverna har bland annat gjort egna filmer på fritids. Skolan har en egen blogg där man kan följa vad barnen gör under dagarna i skolan och på fritids. 1. Kunskap utveckling och lärande Resultat år 3 Kunskapskrav år 3 4 elever Ämne Icke godtagbara kunskaper Godtagbara kunskaper Mer än godtagbara kunskaper Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Sv 1 1 2 Ma 1 1 2 No 2 2 So 2 2 Nationella prov år 3 Ämne Godtagbara Icke godtagbara Flickor Pojkar Flickor Pojkar Svenska 2 2 Matematik 2 1 1 Egentillsyn Vårdnadshavare: Osäkra på den digitala kompetensen och kapaciteten i Bäsna. Kommer våra barn att ha samma kompetens som barnen i Djurås? IUP skrivs mål dokument- vid 3

utvecklingssamtalen. Föräldrarna får muntlig information om barnens kunskapsutveckling vid utvecklingssamtalen. Elever: eleverna tycker om sina pedagoger och tycker att de förstår undervisningen och vad de ska lära sig. Det finns inga Ipads i undervisningen men på fritidshemmet kan eleverna få använda dem till spel. I klassrummet finns det 8 datorer som används till vissa matte -uppgifter och som skrivverktyg. Eleverna upplever att de får den hjälp och det stöd som de behöver. Eleverna får vara ute mycket och lär sig mycket om miljön. Måldokument (IUP) skrivs vid utvecklingssamtalen. Eleverna får jobba med dessa vid olika tillfällen under veckan. De får respons på sin utveckling av Lisbeth hela tiden Personal: Bäsna skola har tillgång till handledning av specialpedagog vid behov och speciallärare kommer till skolan ca: en gång/månad. Klassindelning i år 1-3 har ställt stora krav på organisation och undervisning samt på Lisbeth som ensam ansvarig lärare. Personalen bekräftar att de prioriterar natur och miljöfrågor. De har mycket pedagogisk verksamhet utomhus. Det finns en stor flexibilitet i personal och elevgrupperna som upplevs som mycket positivt. Använder skolverkets ämnesmatriser i schoolsoft som bedömningsunderlag. Bedömning av skolans kvalitet personals egen skattning Klassrumsarbetet präglas ofta av en lärmiljö som är kreativ, inspirerande och lustfylld. Eleverna vet ofta vad de ska lära sig inom olika arbetsområden. Klassrumsarbetet anpassas alltid efter barn i behov av extra anpassningar. Stödåtgärder vidtas ofta då elever riskerar att ej nå målen. Stödet ger gott resultat på elevernas kunskapsutveckling. Eleverna bedöms alltid på hur väl de klarar förmågorna i kunskapskraven. Omdömena inför utvecklingssamtalen handlar alltid om kunskapskraven. 2. Normer och värden Egentillsyn: Föräldrar: Vi har en liten fin skola med kompetent personal. Bra med integrering av elevgruppen (år 1-3). Litenheten är positiv. Det finns ett medvetet arbete bland pedagoger och elever kring värdegrundsfrågor. Utemiljön behöver förbättras. Halva lekytan, sandlådan och snickarboden, försvann när förskolan flyttade in i Blåklockans lokaler och staket sattes upp runt förskolan. Elever: Bra utemiljö men saknar lite roliga lekredskap och en sandlåda. Eleverna känner sig trygga på skolan. Det finns en kompisgrupp/elevråd, en från varje klass, som röstas fram av eleverna på skolan. Dessa har regelbundna träffar med en pedagog på skolan och ska ha lite extra ansvar för att diskutera värdegrundsfrågor och ta hand om nya elever. De träffar också rektor en gång/månad. Personal: Pedagogerna jobbar med eleverna i många olika grupperingar vilket stimulerar trygghet och samvaro. Inför rasterna stämmer pedagogerna av rastaktiviteter så att alla har en aktivitet och en kamrat. Pedagogerna styr upp rasterna och agerar när något inte fungerar. 4

Bedömning av skolans kvalitet personals egen skattning Skolan arbetar regelbundet aktivt med de olika diskrimineringsgrunderna. Tvärgruppsarbete och temadagar gör att eleverna känner sig trygga i klassen och på skolan. Olika typer av kränkningar och mobbningsärende hanteras skyndsamt med goda resultat av skolan personal och elevhälsoteam. Skoltemp Visar att eleverna trivs i hög grad på skolan och fritids och känner sig trygga. 3. Elevers inflytande Egentillsyn Föräldrar: Överlag bra mat. Ifrågasätter tidiga måltider: 10.50. Klass- och elevråd finns och föräldrarna upplever att barnen får vara med i skolans processer. Elever: treorna tycker om att åka till Djurås och ha idrott, slöjd och musik. De har en bra konkat med treorna i Djurås. En fritidspedagog följer med eleverna hela dagen. Klassråd med stående punkter kring trivsel och lektioner. Känner att de är delaktiga i beslut. Eleverna tycker at de får jättegod mat. Personal: alla barn äter 10.50 och personalen upplever att de är väldigt hungriga och de äter bra. Mellanmål serveras 14.00. 4. Lärarbehörighet Finns två lärare på skolan en behörig förskolelärare och en behörig lågstadielärare. En lågstadielärarbehörighet innebär behörighet att undervisa i samtliga ämnen. Behöriga lärare i musik, idrott och slöjd undervisar eleverna i år tre på Djuråsskolan. 5. Samverkan skola fritids Skola och fritids delar lokaler. Personal från skola och fritids ingår i samma arbetslag. På arbetslagstiden diskuteras värdegrundsfrågor och gemensam planering görs. Alla temadagar och tvärgruppsaktiviteter planeras av arbetslaget. Fritidspedagoger och personal från förskoleklass finns med på vissa lektioner. Resurs och förskoleklass pedagog arbetar del av sin tid på fritids. 6 Analys Läraren har utvärderat den egna undervisningen och resultat i ämnen. Tillsammans har personalgruppen utvärderat de olika områdena i läroplanen utifrån egen skattning. Detta underlag 5

har sedan tillsammans med det som kommit fram i egentillsynen och skoltemp förts in i resultatdelen. Nedan följer analys och förbättringsområden utifrån förutsättningar, årets åtgärder och resultat. Bäsna skola har inte tagit fram en helhetsidé vilket inte gör det möjligt att mäta glappet mellan verklighet och helhetsidé. Kunskaper/utveckling och lärande Måluppfyllelsen är god. Eftersom Bäsna haft endast 27 elever har det under läsåret bara funnits en lärare på skolan. Stora krav har ställts på läraren eftersom undervisningen ska utgå från ett 1-3 perspektiv vid det flesta tillfällen. Läraren som är en mycket erfaren lärare har tillsammans med specialpedagog hittat olika lösningar som gjort att undervisningen haft hög kvalitet. Genom olika grupperingar tillsammans med förskoleklassbarnen har möjlighet till undervisning årskursvis skapats. För att skapa möjlighet till kollegialt lärande har träffarna för bedömning för lärande varit gemensamma för Djurås och Bäsna. Nästa läsår kommer det att finnas två lärare i 1-3 och förutsättningarna och då skapas bättre förutsättningar för flexibelt tänk kring den enskilde elevens lärande. Pedagogerna på Bäsna tycker att de fått mycket stöttning av speciallärare och specialpedagog. Elevhälsa på Bäsna och Djurås är gemensam vilket är positivt eftersom det ger en flexibilitet. Speciallärare men framför allt specialpedagog har under läsåret lagt mycket tid i Bäsna eftersom behov funnits i barngruppen och för att kunna stötta läraren i tänk kring en 1-3. Elevhälsan har tillsammans med rektor tagit fram en plan för att ännu bättre kunna möta upp alla elever så att de får utvecklas så långt som möjligt. Planen är gemensam med Djurås men innebär olika utvecklingsområden för de båda skolorna. Speciallärare och specialpedagog kommer kontinuerligt finnas med i arbetslaget och ämneslag och handleda kring extra anpassningar. Så ser det redan ut på skolan men det arbetet kommer fortsätta och även utvecklas. Extra anpassningarna i den ordinarie undervisningen är av stor betydelse för att möjliggöra och underlätta elevens lärandemiljö. Extra anpassningar något som redan idag fungerar mycket bra på Bäsna skola. Speciallärare och specialpedagog har tillsammans med rektor tagit fram en tydlig och effektiv arbetsfördelning och struktur till läsåret 2015/2016 för att på ett bättre sätt kunna stötta arbetslag och elever där särskilda stöd krävs. Genom att speciallärare och specialpedagog funnit mer tid på skolan har arbete med det särskilda stödet varit bra under läsåret. Närvaron har också medfört att elever i svårigheter upptäckts tidigt. Arbetet med implementering av bedömning för lärande har också en nyckelroll eftersom undervisning som innehåller de 5 nyckelstrategierna möter elevers olika nivåer i kunskapsutvecklingen. En undervisning som innehåller de 5 nyckelstrategierna individanpassar genom undervisningens struktur. Feedback, stöd och hjälp vid behov och möjlighet att arbete med de man behöver är viktiga komponenter för att skapa en bra miljö för lärande för eleven. Resultat genomgången visar att eleverna upplever att dessa komponenter finns med undervisningen. Nästa läsår ska välskötthet introduceras på Bäsna skola. Med en ensam lärare, ny indelning av grupper med f-klass och 1-3 och ny personal har förutsättningarna inte funnits för detta i år. Därför har inte några dokument tagits fram men arbetet har påbörjats på flera olika sätt. Mycket tid har lagts på att diskutar frågor kring förhållningsätt, bemötande och gemensam 6

värdegrund. Förskoleklasslärare och fritidspedagog har haft fördjupande diskussioner kring läroplan och uppdrag och genom diskussioner med andra pedagoger skapat en gemensam grund för hur förskoleklass och fritids vill vara och uppfattas. De pedagogiska grundpelarna för skolan har börjat ta form genom utbildningen bedömning för lärande. Ett dokument för skolans helhetsidé kommer att tas fram under nästa läsår. Läsåret 2013/2014 blev skolan granskad av skolinspektionen. Skolan fick två punkter för förbättring. Punkterna var att alla ämnen skulle gås igenom vid utvecklingssamtal och att planen för skola näringsliv skulle implementeras. Mall från skolverket har används vid utvecklingssamtalen och läraren har utgått från skolverkets råd för IUP med skriftligt omdöme. Planen för skola näringsliv har följts genom att vårdnadshavare har besökt skolan och berättat om sitt yrke. Besök har även gjorts på t ex brandstationen. Eleverna har haft möjlighet att ställa frågor och själva reflektera över vad de skulle vilja arbeta med i framtiden. Normer och värden Eftersom det har varit ett flertal nya på Bäsna skola i år har ett aktivt arbete med att skapa en gemensam värdegrund funnits hos personalen. Skoltempen och egentillsynen påvisar en trygg miljö. De goda resultaten beror på pedagogernas aktiva och medvetna arbete med värdegrundsfrågor, tvärgruppsarbete och arbetet som kompisgruppen gör. Tvärgruppsarbete, gemensamma raster med planerade aktiviteter, kompisgruppen och gemensamma dagar kommer vara några av de bärande principer i helhetsidén. Elevinflytande Eleverna beskriver själva på egentillsynen att de får vara med och ta beslut. Utvecklingsområden är delaktigheten för varje elev i sitt lärande. Arbetet med de fem nyckelstrategierna kommer automatiskt utifrån sin struktur och sitt innehåll öka elevinflytandet. Kompisgruppen/elevrådet jobbar aktivt med att ta fram lösningar, regler och planera kompisdagar för de andra eleverna på skolan. Samverkan skola fritids Eftersom personalen är ett arbetslag med gemensam planering, gemensamma lokaler och att personalen går in i varandras verksamheter finns det mycket goda förutsättningar för samverkan kring de gemensamma eleverna. Samverkan ses som nödvändigt och viktigt för personalen. För att Bäsna skola och fritidshem kommer under nästa läsår arbeta med ett gemensamt tema Trollstigen. Här kommer många ämnen vävs ihop ett arbete som kommer ske övergripande med alla barn under olika delar av dagen både på skoltid och fritidstid. 7