Prognos 2012 Norrbottens län: Stora investeringar ger framtidstro i länet EFTERFRÅGEUTVECKLINGEN



Relevanta dokument
Prognos våren Sammanfattning av. Arbetsmarknadsutsikterna. Norrbottens län

ARBETSLÖSHETEN MINSKAR 2011 MEN ÖKAR NÅGOT

ANTALET SYSSELSATTA ÖKADE MEN MINSKAR

Arbetsmarknad Stockholms län

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län

Prognos 2012 Östergötlands län: Inbromsning på arbetsmarknaden år 2012

Arbetsmarknad Gotlands län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Prognos för arbetsmarknaden Västra Götalands län. Per Olsson Jens Sandahl

prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010

Prognos 2012 Uppsala län: Återhämtningen på arbetsmarknaden upphör

Arbetsmarknad Värmlands län

Arbetsmarknadsutsikter 2012 Jämtlands län

PROGNOS Arbetsmarknad Västernorrlands län

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län

Prognos Arbetsmarknad Halland 2010 och 2011

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012

Arbetsmarknadsutsikter för Norrbottens län

PROGNOS Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad

PROGNOS Arbetsmarknad Gävleborgs län

Dämpad arbetsmarknad - minskande sysselsättning

PROGNOS Arbetsmarknad Kalmar län

Arbetsmarknadsutsikterna våren Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län

Arbetsmarknadsutsikterna 2012 och 2013 i Kronobergs län Arbetsmarknaden fortsätter dämpas under 2012 vänder sedan

PROGNOS Arbetsmarknad Hallands län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden 2015 Västra Götalands län. Jens Sandahl, Analysavdelningen

för PROGNOS våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

PROGNOS våren Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län

Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad ARBETSLÖSHETEN

PROGNOS Arbetsmarknad Dalarnas län

PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län

Fortsatt dämpad arbetsmarknad arbetslösheten minskar 2013

PROGNOS Arbetsmarknad Hallands län

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Blekinge län

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län

Arbetsmarknad Dalarnas län

PROGNOS Arbetsmarknad Västra Götalands län

PROGNOS Arbetsmarknad Dalarnas län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015

Prognos våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län

PROGNOS Arbetsmarknad Västra Götalands län

Arbetsmarknad Dalarnas län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län

PROGNOS Arbetsmarknad Gotlands län

PROGNOS Arbetsmarknad Hallands län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

Arbetsmarknaden och framåt

Arbetskraftsförsörjning med grön kompetens. Lars Roth

PROGNOS Arbetsmarknad Hallands län

Prognos 2012 Västerbottens län: Minskad tillväxt, ökad arbetslöshet och osäker utveckling

PROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND 2009

PROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND 2010:

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2016 Västra Götalands län. Göteborg, Sara Andersson, Eva Lindh-Pernheim

PROGNOS Arbetsmarknad Östergötlands län

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län

PROGNOS Arbetsmarknad Västra Götalands län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016

Arbetsmarknadsprognos för Västernorrlands län till årsskiftet 2011/2012. Bo Gustavsson Analysavdelningen

PROGNOS Arbetsmarknad Dalarnas län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län Erik Huldt & Julia Asplund Analysavdelningen

PROGNOS Arbetsmarknad Västerbottens län

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015

PROGNOS Arbetsmarknad Södermanlands län

PROGNOS ARBETSMARKNAD JÄMTLANDS LÄN 2010:

Arbetsmarknadsutsikter till slutet av 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2016

Arbetsmarknadsutsikter Västra Götalands län, våren Alingsås, Sandra Offesson

PROGNOS Arbetsmarknad Västra Götalands län

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, hösten Sandra Offesson och Sarah Nilsson,

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

prognos arbetsmarknad skåne

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län

PROGNOS Arbetsmarknad Jämtlands län

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Gotlands län

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter 2011 Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län Olle Ahlberg,

Prognos Arbetsmarknad Gävleborg 2010 och 2011

Prognos våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna Jämtlands län

Välkommen till Inspiration Roslagen 2010

Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Kronobergs län

PROGNOS Arbetsmarknad Jämtlands län

Arbetsmarknadspolitiska prognoser. Kan Arbetsförmedlingen göra prognoser?

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län

PROGNOS Arbetsmarknad Skåne län

Arbetsmarknadsutsikter

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 norrbottens län. Prognos för arbetsmarknaden 2015

Prognos hösten Arbetsmarknadsutsikter. Norrbottens län

Helena Lund. Sweco Eurofutures

Transkript:

Prognos 2012 Norrbottens län: Stora investeringar ger framtidstro i länet EFTERFRÅGEUTVECKLINGEN Under hösten 2011 intervjuade länets arbetsförmedlare närmare 500 arbetsställen inom det privata näringslivet i Norrbottens län. Resultaten pekar på att länets näringsliv får en fortsatt stark orderingång. Bäst väntas utvecklingen bli inom gruvoch mineralverksamheten, men också inom den tillverkningsindustri som är kopplad till stål- och metallområdet råder stor optimism. Även bygg- och anläggningsverksamheten, konsultverksamheten samt hotell- och restaurangnäringen utvecklas gynnsamt med ökad efterfrågan på produkter och tjänster. Optimismen inom privat sektor har dock dämpats under hösten 2011. Hälften av företagen trodde våren 2011 på en ökad efterfrågan medan endast 37 procent faktiskt fick denna utveckling. Endast transportsektorn har haft en högre efterfrågan än de förväntningar man hade under våren 2011. Trots att många av de världsekonomiska indikatorerna pekar på en konjunkturförsvagning så behåller länets arbetsgivare sin ljusa framtidstro på utvecklingen under 2012. Fyra av tio företag tror på ökad efterfrågan under 2012. Därmed är förväntningarna i länet på en ökad efterfrågan störst i hela landet. Inom sågverks-, trävaru-, pappers- och pappersvarutillverkning samt tillverkning av gummi- och plastprodukter väntas en minskad efterfrågan på produkter och tjänster fram till halvårsskiftet 2012 för att därefter återgå till en oförändrad nivå. NÅGOT LÄGRE ARBETSLÖSHET Länets arbetsmarknad har förstärkts under de senaste åren och fört med sig att det totala antalet inskrivna arbetslösa minskat med närmare 3 000 personer sedan årsskiftet 2009/2010 och väntas uppgå till 11 700 personer under sista kvartalet 2012. Det betyder en ytterligare minskning med 300 personer från kvartal fyra 2011. För särskilt utsatta grupper som funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga, utomeuropeiskt födda personer (särskilt kvinnor), arbetssökande med bristfällig utbildning samt personer i åldersgruppen över 55 år kvarstår dock svårigheterna att komma in på arbetsmarknaden.

BEDÖMNING PÅ ETT ÅRS SIKT Antalet sysselsatta i Norrbotten uppskattas ha ökat med drygt 2 000 personer från sista kvartalet 2010 och bedöms öka med ytterligare 300 personer till slutet av 2012. All sysselsättningsökning väntas ske inom den privata sektorn. Ny- och ombyggnationer samt anläggningsinvesteringar i miljardklassen i bland annat Pajala och Malmfältsområdet, i Luleå samt i vindkraftsparken i Piteå är tungt vägande skäl till den väntade sysselsättningsökningen i länet. De stora investeringarna förstärker samtidigt en växande brist på exempelvis civilingenjörer och ingenjörer inom flertalet tekniska områden samt på maskin- och yrkesförare. Inom offentlig sektor bedöms sysselsättningen under prognosperioden bli relativt oförändrad. Problemen med att rekrytera läkare och sjuksköterskor ökar markant. Samtidigt fortsätter Försvaret att rekrytera till yrkesarmén under 2012. OLIKHETER I LÄNET Ökande turism, investeringar i anläggningar och bostäder samt en fortsatt ökad efterfrågan inom gruvnäringen minskar arbetslösheten marginellt i stora delar av länet under det närmaste året. Östra Norrbotten fortsätter att ha den högsta arbetslösheten i länet, men den bedöms minska allt eftersom de stora anläggningsinvesteringarna och gruvsatsningen fortskrider i Pajalaområdet. Malmfälten har haft en gynnsam arbetslöshetsutveckling under de senaste åren. Denna väntas fortsätta även under 2012. Biltestverksamheten med en utökad verksamhet och förlängd säsong medför ökade behov av underhåll och service vilket förbättrar situationen västra länsdelarna. Fyrkantskommunerna som har ett mera tjänsteinriktat och brett näringsliv bedöms kvartal fyra 2012 att ha arbetslöshetssiffror i nivå med dem under hösten 2011. BRANSCHUTVECKLING INDUSTRI Verkstadsindustrin är underleverantör till basindustrin och har därför ett gynnsamt framtidsperspektiv. Inom tillverkningsindustrin bedömer fyra av tio arbetsställen att efterfrågan kommer att öka under 2012. Den största optimismen om utvecklingen finns inom stål- och metallframställning-, elapparatur-, data/elektronik- och maskintillverkningsindustrin. Den fortsatta ökande efterfrågan av järnmalm och andra metaller har medfört och medför under kommande år miljardinvesteringar inom länets gruvindustri. Mellan 300 och 350 personer rekryteras årligen som ersättning för de stora pensionsavgångar som pågår inom befintliga gruvverksamheter. Utöver dessa anställningar tillkommer nyanställningar i begränsad omfattning i takt med nya gruvetableringarna. Den exportberoende sågverks-, trävaru-, pappers- och pappersvarutillverkning ser en oförändrad eller något minskande efterfrågan på sina produkter, vilket bedöms leda till ett oförändrat eller minskat behov av arbetskraft under prognosperioden. Sammantaget bedöms antalet sysselsatta inom industrisektorn att öka något under 2012.

En fjärdedel av arbetsställena inom tillverkningsindustrin har eller väntar sig få brist på viss arbetskraft. Bland annat väntas brist uppstå på civilingenjörer/ingenjörer inom de flesta tekniska inriktningar, men också på controllers, bergarbetare, CNC-operatörer, svetsare med giltiga licenser, mekaniker för tunga fordon och processoperatörer inom industrin. BYGGNADSVERKSAMHET Antalet sysselsatta inom bygg- och anläggningsbranschen ökade under 2011 och 40 procent av företagen väntar sig ytterligare ökningar under 2012. Bostadsbyggandet i länet har tagit fart och byggande pågår eller planeras i relativt stor omfattning i Luleå, Piteå, Gällivare, Pajala, Boden och Arvidsjaur. Hushållens stora intresse för ROT-avdrag fortsätter att skapa ökad efterfrågan hos de mindre bygghantverkarna. Anläggningsinvesteringarna fortsätter på en hög nivå tack vare miljardprojekt som pågår och planeras inom länets gruv- och stålindustri. Nya gruvor öppnar i Malmfälten och i Pajala, vilket kommer att sysselsätta runt 1 000 personer i bygg- och anläggningsjobb. Utöver detta kommer några hundra bygg- och anläggningsarbetare att arbeta med nybyggnation av bland annat serverhallar i Luleå och vindkraftverk i Piteå. Många lärlingar är dock fortfarande arbetslösa, främst installationselektriker och VVSmontörer. Fyra av tio arbetsställen har upplevt brist på arbetskraft under senare tid. Främst handlar det om civil- och byggnadsingenjörer som projekt- och arbetsledare, kranförare, betongarbetare, golv-/plattläggare, träarbetare och anläggningsmaskinförare. PRIVATA TJÄNSTER Inom handeln väntar sig fyra av tio företag en ökad efterfrågan på varor och tjänster under 2012 och inom partihandeln hela sju av tio arbetsställen. Transportbranschen gynnas av hög efterfrågan inom industri, bygg- och anläggningsverksamheten. I delar av länet råder ett ständigt behov av erfarna och kranvana förare av timmertransporter. Efterfrågan på lastbilsoch långtradarchaufförer ökar successivt och accelererar som följd av nya gruvetableringar och framtida pensionsavgångar. Glädjande nog söker sig fler och fler kvinnor till föraryrket. Biltestverksamheten i västra länsdelen beräknar starta sina aktiviteter tidigare på säsongen tack vare ett ökat intresse från bilindustrin. I Kalix och fyrkantsområdet där de största delarna av länets telebaserade tjänster inom säljoch rådgivning finns bedöms en fortsatt positiv efterfrågan. Besöksnäringen som i länet omfattar en stor mängd entreprenörer har haft en bra efterfrågan på sina tjänster under det senaste året. En forsatt marknadsföring av Lappland och länet som en åretruntupplevelse fortskrider på bred front. Innovativa och spektakulära projekt som bland annat, Icehotel, Treehotel, Cape East och världsarven har tilldragit sig stort internationellt intresse och bidrar till fortsatt ökad efterfrågan inom branschen. Företagstjänster inrymmer ett brett spektra av verksamheter som bygg-, teknisk- och ekonomisk konsultverksamhet samt uthyrning, bemanning, callcenterverksamhet, juridisk rådgivning och lokalvård. Många av dessa verksamheter bedöms få en fortsatt god orderingång under prognosperioden. Sju av tio arbetsställen inom tekniska/ekonomiska/juridiska konsulttjänster väntar sig en ökad orderingång. IT-sektorn omfattar bland annat telekommunikationer, datakonsultverksamhet och förlagsverksamhet. Fyra av tio arbetsställen inom IT ser en växande marknad under 2012, men mest positiva är man inom telekommunikation, där sju av tio arbetsställen tror på ökad efterfrågan. Ett urval av bristyrken är lastbils- och långtradarförare, lokförare, mjukvaru- och systemutvecklare och IT-arkitekter.

OFFENTLIGA TJÄNSTER Under åren 2010 till 2025 blir åldersavgångarna störst inom offentlig sektor. I ett flertal av länets mindre kommuner kommer antalet nytillträdande på arbetsmarknaden inte att ens täcka avgångarna inom enbart offentlig verksamhet. Inom grundskolan och gymnasieskolan samt inom vårdsektorn finns övertalighet på arbetskraft. Utbildningssektorn i främst kommunal regi minskar till följd av minskande barnkullar och konkurrens från friskolor. Inom hälso- och sjukvård, vård och omsorg, som har många sysselsatta, sker struktur- och organisationsförändringar på grund av den negativa befolkningsutvecklingen och det fria vårdvalet. Offentlig sektor ser gruvverksamheten som en konkurrent om arbetskraften. Stor efterfrågan finns på distrikts- och specialistläkare samt sjuksköterskor med specialistkompetens. Offentlig förvaltning i statlig regi genomför omorganisationer och förändringar och är lokaliserad främst till Fyrkanten. Införandet av en yrkesarmé skapar nya arbetstillfällen i Boden och Arvidsjaur. Sammantaget för offentliga sektor bedöms dock antalet sysselsatta bli relativt oförändrad under 2012. JORD- OCH SKOGSBRUK Höjda priser och ökat intresse för närproducerade produkter ökar optimismen bland länets jordbruksproducenter. Kompletterande verksamheter är vanligt förkommande bland producenterna. Skogsbruket har gynnats av ökad orderingång från skogs- och trävaruindustrin, men har också konkurrensmässigt främjats av en svag kronkurs fram till hösten 2010. Kronkursens fortsatta utveckling skapar osäkerhet angående efterfrågan i framtiden på grund av de finansiella kriserna runt om i Europa och övriga världen. Ett antal skogsföretag har den senaste tiden sadlat om sin verksamhet och arbetar med olika maskinuppdrag inom gruv- och anläggningsområdet. Säsongmässiga svårigheter befaras när det gäller rekrytering av manuella skogsarbetare och mera kontinuerliga svårigheter vid rekrytering av erfarna skogsmaskinförare som kan arbeta självständigt. SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING I NORRBOTTENS LÄN (JÄMFÖRT MED 4:E KVARTALET ÅRET INNAN) Bransch/näring Utveckling till kvartal 4 2011 Utveckling till kvartal 4 2012 Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Jord och skog Summa Norrbottens län + 2 000 + 300

YRKESKOMPASSEN Den regionala yrkeskompassen för 2012 är arbetsförmedlingarnas bedömning av arbetsmarknadsläget på ett års sikt. Den är inte tänkt att användas i samband med långsiktiga studie- eller yrkesval. Bedömningen baseras bland annat på de intervjuer med länets arbetsgivare som görs i samband med prognosarbetet. BRIST Anläggningsarbetare Civilingenjör inom IT, bygg, maskin, el, VVS Läkare Specialkock Anläggningsmaskinförare Förare av skogsmaskin Mekaniker för bil och tunga fordon Faktarutan visar ett urval yrkeskategorier med stor brist på arbetskraft i länet ÖVERSKOTT Administratör/sekreterare Försäljare, fackhandel Lagerarbetare Städare/lokalvårdare Barnskötare Personlig assistent Vaktmästare Faktarutan visar ett urval yrkeskategorier med stort överskott på arbetskraft i länet. Betongarbetare Förare av timmerbil, långtradare och lastbil Specialistsjuksköterska Försäljare av dagligvaror Köks- och restaurangbiträde Vårdbiträde MER OM FRAMTIDSUTSIKTER FÖR OLIKA YRKEN: arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning utgör basen för bedömningarna i arbetsmarknadsprognosen. De arbetsställen som intervjuas utgör ett urval från SCB:s företagsregister. Urvalet är stratifierat, det vill säga, det liknar så långt det är möjligt länets näringslivsstruktur. I Norrbottens län har 526 arbetsställen intervjuats. Nästa arbetsmarknadsprognos publiceras 12 juni 2012. Kontakta oss på 0771-416 416 www.arbetsformedlingen.se