Prognos hösten Arbetsmarknadsutsikter. Norrbottens län

Transkript

1 Prognos hösten Arbetsmarknadsutsikter Norrbottens län 2011

2

3 1 Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Norrbottens län Innehållsförteckning Sidan Sammanfattning 2 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling 3 Sysselsättningen i länet 5 Näringsgrenar och yrken 5 Utbudet av arbetskraft 9 Arbetslöshet och programinsatser 10 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar 12 Yrkesbarometer 13 Prognosen för 2011 genomfördes under september och oktober i Norrbottens län. Med angivande av källa är prognosmaterialet fritt att använda och citera. Ansvarig utredare: Anders Pekkari En fullständig prognos över arbetsmarknaden i landet finns på vår webbplats under fliken Om oss/statistik och prognoser. Där finns också prognoserna för samtliga län i Sverige.

4 2 Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Norrbottens län Sammanfattning Tillväxten i den svenska ekonomin är hög och efterfrågeutvecklingen för länets näringsliv är stark och förväntas bli god även nästa år. Antalet sysselsatta inom privata näringslivet i Norrbotten har ökat avsevärt redan i år och ytterligare arbetstillfällen skapas även Däremot har antalet sysselsatta inom offentlig sektor minskat något; en trend som fortsätter även Nio av tio tillfrågade arbetsställen i privata näringslivet anger i vår undersökning att orderingången ökar eller blir oförändrad kommande året jämfört med nuläget. Största optimismen råder inom tillverkningsindustri, bygg- och anläggningsverksamhet samt delar av privat tjänstesektor. De flesta industrisektorer har god orderingång och högt kapacitetsutnyttjande. För exportberoende industrin har konkurrensläget skärpts i takt med att svenska kronkursen stärkts. Trots rationaliseringar och införande av ny teknik kommer antalet anställda att öka något om ett år. Husbyggnadssektorn är fortsatt svag även om en del bostadsbyggen planeras. Anläggningsinvesteringarna i främst Malmfälten och östra Norrbotten fortsätter på en hög nivå. Delar av uppdragsverksamheten, särskilt tjänster riktade till företag, ser en ökad orderingång under prognosperioden. Hushållens konsumtion förväntas öka i takt med förbättrad ekonomi och efterfrågan på tjänster inom handel, hotell och restaurang ökar. Länets kommuner och landstinget har ansträngd ekonomi, som tillfälligt underlättas av extra statsbidrag både i år och Antalet anställda kommer att minska något framöver, också beroende av privatiseringar som sker inom skol- och vårdområdet. Fler sysselsatta under /2011 Antalet sysselsatta i Norrbotten beräknas öka med minst 700 personer i år och ytterligare cirka 500 personer under Sysselsättningsökningen sker uteslutande inom privata näringslivet medan antalet sysselsatta inom offentliga tjänstesektorn minskar både i år och nästa år. Andelen företag som anger rekryteringsproblem ökar nu avsevärt. Främst rör det sig om erfarna och utbildade tekniker, gruvarbetare, bygghantverkare, anläggningsmaskinförare och lastbilsförare. Inom offentliga tjänster är läkare, vissa specialistsjuksköterskor samt universitets- och högskolelärare yrkesområden där brister anges. Rekrytering av ett stort antal yrkesmiltärer till länet sker också under denna prognosperiod. Arbetskraften minskar Arbetskraften har under ett par års tid ökat något i länet men redan 2011 minskar den och fortsätter att avta kommande tio år. Den demografiska effekten på utbudet är negativ i länet, främst för den svenskfödda befolkningen. Arbetskraftsutbudet påverkas i positiv riktning av att antalet sjukskrivna och antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning på heltid fortsätter att minska. Vuxen- och högskoleutbildningar har ökat avsevärt de senaste två, tre åren, men en viss dämpning bedöms ske redan Fler i utbildning reducerar arbetskraften. Vår bedömning är att arbetskraftsutbudet i länet minskar med cirka 700 personer till slutet av Lägre arbetslöshet under 2011 Antalet arbetslösa inklusive programdeltagare bedöms minska med personer till slutet av Även ungdomsarbetslösheten bedöms minska om än inte i samma omfattning som för andra åldersgrupper. Svårigheterna att komma ut på arbetsmarknaden kvarstår för utsatta grupper som funktionshindrade och utrikesfödda personer. Obalanser på länets arbetsmarknad Stora pensionsavgångar kommande tio år Fortsatt större ut- än inflyttning bland unga och välutbildade Kompetensbrister bland arbetssökande Lägre sysselsättningsgrad än riket, främst bland utrikesfödda Bostadsbrist på vissa orter vilket bromsar rekryteringen av arbetskraft Allmänt traditionsbundna yrkesval

5 1 Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Norrbottens län Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Under hösten kontaktade länets arbetsförmedlingar drygt 500 arbetsställen inom privat och offentlig verksamhet, som ingick i ett centralt prognosurval. Den ökande efterfrågan på arbetskraft som inleddes hösten 2009 har förstärkts under. Utfallet i efterfrågan för föregående sexmånadersperiod blev något lägre än de höga förväntningar som företagen redovisade våren. Då bedömde 52 procent av arbetsställena inom privat sektor att efterfrågan på deras produkter/tjänster skulle öka och 7 procent att den skulle minska under kommande sex månader. Utfallet för de senaste sex månaderna visar att efterfrågan ökade för 49 procent av arbetsställena och minskade för 9 procent, alltså marginellt sämre utfall än förväntat. En lägre efterfrågan än förväntat notera- des främst för delar av privat tjänstenäring som handel, hotell och restaurang. Däremot var orderingången för tillverkningsindustri, uppdragsverksamhet och byggoch anläggningsverksamhet god. Arbetsförmedlingens intervjuer med arbetsställen under perioden september och oktober visar på en fortsatt positiv efterfrågeutveckling under nästa år. Nio av tio arbetsställen inom privata näringslivet bedömer att efterfrågan på deras produkter/tjänster ökar eller blir oförändrad under kommande året jämfört med nuläget. Det är främst arbetsställen med anställda och med fler än 200 som anger en kraftigt ökad efterfrågan under Inom offentliga tjänster bedöms efterfrågan bli i stort sett oförändrad. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (nettotal), Norrbotten Senaste 6 månaderna Kommande 6 månader 6-12 månader framöver Höst 2009 Vår Höst Höst 2009 Vår Höst Höst 2009 Vår Höst Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt privata näringslivet Offentliga tjänster Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Lediga platser Under perioden januari oktober i år har drygt lediga platser anmälts till länets arbetsförmedlingar. Det är nästan fler jämfört med samma tid förra året. Semestervikariaten var av samma omfattning som De lediga platserna har ökat mest inom yrkesområdena tillverkning, vård och omsorg, byggverksamhet och handel. En minskning av antalet platser noteras inom utbildningssektorn samt personliga och kulturella tjänster. Allt fler platser har också längre varaktighet, vilket brukar känneteckna en uppgång i konjunkturen. Tillsvidareanställningarna har till exempel ökat med 30 procent jämfört med Diagram 1: Till Af nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober. Säsongs- och trendrensade värden. Norrbotten Källa: Arbetsförmedlingen

6 4 Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Norrbottens län Kapacitetsutnyttjande Arbetsförmedlingens intervjuer med arbetsgivare inom privat sektor under hösten visar att vart femte arbetsställe (22 procent) inte kan öka sin produktion överhuvudtaget utan att anställa personal. Ytterligare fyra av tio arbetsställen anger att produktionen kan öka med högst 10 procent innan personalrekryteringar krävs. Det är en högre andel än både i våras och under Högsta kapacitetsutnyttjandet av personal angavs för bygg- och anläggningsverksamheten, där nio av tio arbetsställen angav att personal behövde rekryteras vid en mindre produktionsökning. Tabell 2: Möjlig produktionsökning i den privata sektorn innan nyanställning måste ske, Norrbotten Bransch 0 procent 1-10 procent procent procent Över 30 procent Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som anger att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent o.s.v. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Rekryteringsproblem Rekryteringsproblem redovisas i form av brist på arbetskraft under de senaste sex månaderna. Bristtalen sjönk kraftigt i samband med lågkonjunktur och finanskris från sommaren 2008 och under hela Sedan våren har bristen på arbetskraft börjat öka, vilket speglas av att 23 procent nu anger rekryteringssvårigheter för de senaste sex månaderna. Det är en situation jämförbar med högkonjunkturen under 2007 och Bristen på arbetskraft under de senaste sex månaderna var störst inom bygg- och anläggningsverksamheten, men har också ökat avsevärt i tillverkningsindustri och offentlig sektor, främst inom hälso- och sjukvård. Yrkeskunniga, utbildade och med erfarenhet, efterfrågas inom bygg-, anläggnings- och industriverksamhet. Specialister inom hälso- och sjukvårdsområdet är fortsatt efterfrågade. Inom privata näringslivet tog det längre tid än normalt att rekrytera. Många av de arbetsställen, som angav rekryteringsproblem, lyckades inte få tag på arbetskraft. Den helt dominerande konsekvensen av arbetskraftsbristen var att befintlig personal fick arbeta mera, alltså ökade övertidsuttaget. Några företag fick också tacka nej till order och planerad expansion sköts på framtiden. Tabell 3: Andel arbetsgivare som upplevt brist på arbetskraft under det senaste halvåret, Norrbotten Bransch Höst 2009 Vår Höst Jord- och skogsbruk Bygnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

7 Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Norrbottens län 5 Varsel Efter en kraftig uppgång av antalet varsel om uppsägningar från sommaren 2008 till sommaren 2009 har nivåerna sjunkit till mera normala nivåer. Under perioden januari till oktober har personer varslats om uppsägning. Det är en halvering jämfört med samma period året innan. Antalet personer varslade om uppsägning i år har, jämfört med 2009, minskat avsevärt inom alla branscher. Största nedgången har skett inom bygg- och anläggningsbranschen och inom tillverkningsindustrin. Många av de varslade och uppsagda har också återfått sina anställningar hos tidigare arbetsgivare. Tabell 4: Antal varslade personer per år i Norrbotten År Antal varslade (t.o.m. oktober) 1042 Källa: Arbetsförmedlingen Sysselsättningen i länet Vår egen intervjuundersökning liksom Statistiska Centralbyråns (SCB:s) olika sysselsättningsundersökningar visar att antalet förvärvsarbetande varierat kraftigt under de senaste fem åren. Från sommaren 2006 till sommaren 2008 ökade antalet sysselsatta i länet med mellan och personer. Nästan hela denna ökning försvann i samband med finanskrisen och lågkonjunkturen från hösten 2008 och fram till slutet av Därefter har en viss återhämtning skett och vi bedömer att antalet sysselsatta i länet ökat med minst 700 personer under och kommer att öka med ytterligare minst 500 personer under Antalet sysselsatta i länet i åldrarna mellan 16 och 64 år beräknas för närvarande uppgå till cirka personer. Näringsgrenar och yrken Inom privata näringslivet, främst inom byggoch anläggning, företagstjänster och uppdrag samt tillverkningsindustri ökar antalet sysselsatta både i år och nästa år. Däremot sker en fortsatt neddragning av anställda inom offentlig verksamhet, som undervisning och offentlig administration. Ökade statsbidrag till kommuner och landsting både i år och 2011 bedöms dämpa planerade neddragningar något. Ersättningsrekryteringar kommer att ske i allt större omfattning i takt med att pensionsavgångarna på arbetsmarknaden accelererar under kommande fem till tio år. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden, Norrbotten Bransch/näring Kvartal 4 Kvartal Jord- och skogsbruk Bygnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt

8 6 Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Norrbottens län Jord- och skogsbruk Jordbruket i länet brottas med svag lönsamhet. Höjda mjölkpriser för norrlandsjordbruket gör att optimismen bland länets mjölkproducenter ökar. Satsningar sker också på sidoverksamheter som entreprenader och turism. Skogsbruket har gynnats av ökad orderingång för både skogs- och trävaruindustrin. Virkespriserna har legat på rekordhöga nivåer. Nu framförs farhågor om minskad konkurrenskraft för länets skogsindustri på grund av en allt starkare kronkurs. Efterfrågan på skogsvårdande åtgärder som röjning och plantering ligger kvar på en hög nivå. En utveckling sker också för att nyttja skogsråvara för energiproduktion. Efterfrågan finns säsongmässigt på manuellt skogsarbete men också på erfarna skogsmaskinförare som kan arbeta självständigt. Industri Stora delar av länets gruv- och tillverkningsindustri återhämtade sig snabbt efter den globala lågkonjunkturen och finanskrisen 2008 och Många av de varsel som lades den tiden har återtagits. Den allt starkare svenska kronan påverkar negativt den exportberoende delen av länets industri. Stora investeringar i mångmiljardklassen pågår och är planerade, främst inom gruvindustrin. Nio av tio intervjuade arbetsställen inom tillverkningsindustrin anger nu en ökad eller oförändrat hög orderingång under 2011 jämfört med nuläget. Mest optimistiska om efterfrågeutvecklingen är gruv-, metallvaruoch livsmedelsindustrin medan stål- och trävaruindustrin är mera försiktiga i sina bedömningar av efterfrågeutvecklingen. Miljardinvesteringar pågår och planeras inom länets gruvindustri. Nya gruvor ska öppnas både i Malmfälten och i Pajala. Produktionen beräknas öka kraftigt för att möta den efterfrågan som finns på världsmarknaden. Mellan 200 och 300 personer rekryteras nu årligen, bland annat som ersättning för de stora pensionsavgångarna som kommer nu. Efterfrågeutvecklingen för stålindustrin dämpades något senaste kvartalet och en tillfällig produktionsneddragning kan ske. Framtiden bedöms dock vara ljus och nyoch reinvesteringar planeras. Den starkare svenska kronan påverkar framförallt den exportberoende skogsindustrin. Speciellt sågverks- och trävaruindustrin känner av en hårdnande priskonkurrens inom Europa. Massa- och pappersindustrin är nöjda med efterfrågeutvecklingen; enda orosmolnet just nu är valutautvecklingen. Livsmedelsindustrin är optimistisk om efterfrågeutvecklingen och två tredjedelar av arbetsställena ser en ökad orderingång nästa år. En begränsande faktor för delar av livsmedelsindustrin är tillgången på viltkött. Plast-, grafisk-, kemisk- och tekoindustri är små branscher i länet, men har en i stort sett god efterfrågan på sina produkter. Verkstadsindustrin i länet är till stora delar underleverantörer till basindustrin. En kraftig förbättring i orderingången har noterats senaste halvåret och förväntningarna om en god efterfrågan under nästa år kvarstår. Verksamheter med tillverkning av produkter till energisektorn expanderar. Speciellt gäller detta för vindkraftsutbyggnaden men också för bränsletillverkning av olika produkter, koncentrerade till länets södra del. Sammantaget bedöms antalet sysselsatta inom industrisektorn öka något i länet under Efterfrågan finns av flera olika yrkesgrupper som civilingenjörer och tekniker av olika slag, bergarbetare, maskinreparatörer, svetsare/plåtslagare, CNC-operatörer, lastbilsmekaniker, industrielektriker, vindkraftstekniker, spårsvetsare, med flera. Byggnadsverksamhet Bygg- och anläggningsverksamheten i länet drabbades inte lika hårt av lågkonjunkturen 2008 och 2009 som i övriga delar av landet. Främst berodde detta på att anläggningsinvesteringarna var av stor omfattning dessa år. Däremot minskade husbyggnadssektorn och prognosen för 2011 visar på fortsatt låg nivå inom denna sektor. Bostadsbyggandet har minskat men pågår och planeras i Fyrkanten, Gällivare, Kalix och Arvidsjaur. ROT-avdraget har gett ett betydande tillskott av arbetstillfällen för bygghantverkare, speciellt för småföretag, och förhoppningarna om fortsatt god efterfrågan är höga. Enligt Företagarna handlar det om motsvarande 280 nya heltidsjobb under perioden juli 2009 till juni. Anläggningsinvesteringar fortsätter på en hög nivå. Miljardsatsningar pågår och planeras inom länets gruv- och stålindustri. Nya gruvor öppnas i Malmfälten och Pajala och kan om ett år sysselsätta 700 till 800 personer i anläggningsjobb. Järnvägsinve-

9 Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Norrbottens län 7 steringar pågår i östra länsdelen och i Kiruna. Upprustningar av vattenkraftverk sker kontinuerligt. Utbyggnaden av vindkraftverk är i inledningsskedet och kommer, om alla tillstånd beviljas, att ge ett stort antal anläggningsjobb framöver. I anknytning till detta planeras fabriksbygge för tillverkning av betongtorn i södra länsdelen. Yrkeshögskoleutbildning för internationella vindkraftstekniker planeras också. Den öppna arbetslösheten bland byggnadsarbetarna har nästan halverats på ett år. Många lärlingar är dock fortfarande arbetslösa, främst installationselektriker och VVS-montörer. Antalet sysselsatta inom bygg- och anläggningsbranschen har ökat senaste halvåret och väntas öka ytterligare under nästa år. Mer än hälften av tillfrågade företag ser en ökad efterfrågan kommande tolvmånadersperiod. Rekryteringsproblemen ökar då mer än fyra av tio arbetsställen angav detta för senaste sex månaderna. Yrken som är svårrekryterade är främst arbetsledare, kranförare, grävmaskinister, betongarbetare och målare. En efterfrågan finns också av bygghantverkare av olika slag, typ golvläggare, byggnadsplåtslagare och isoleringsmontörer. Privata tjänster Privat tjänstesektor omfattar många delsektorer. Det är också den sektor som expanderat mest under de senaste åren, främst vad gäller antalet sysselsatta. Outsourcing och privatiseringar av offentlig verksamhet är bidragande orsaker till sysselsättningsökningen. Handeln har börjat återhämta sig efter minskad omsättning och fallande lönsamhet under Nästan sex av tio arbetsställen inom partihandeln ser en ökad efterfrågan kommande tolvmånadersperiod. Något lägre, men ändå god, efterfrågeutveckling förväntas inom detaljhandeln. Gränshandeln gynnades tidigare av en svag kronkurs; nu är förhållandet det motsatta. Handel med motorfordon och drivmedel har noterat en kraftigt förbättrad marknadsutveckling det senaste halvåret. Nyregistreringen av personbilar har ökat med 40 procent under de tre första kvartalen i år jämfört med samma period Fortsatta etableringar av varuhuskedjor sker runtom i länet, vilket påverkar handeln i stadskärnorna. Antalet anställda inom handeln bedöms öka marginellt under denna prognosperiod. En viss efterfrågan finns av butikschefer på mellannivå. Många deltidsarbetande finns inom handeln och ett växande antal extraarbetande studerande och pensionärer utför arbete på obekväma tider. Transportsektorn gynnas av den allmänna uppgången i ekonomin, främst inom industri och anläggningsverksamhet. Godstransporter utgör en dominerande del av allt transportarbete. Timmerbilstransporterna har ökat under året. Åkeribranschen bedömer att den nya arbetstidslagstiftningen medför behov av att nyanställa personal. Samtidigt ökar konkurrensen från utländska åkerier. Efterfrågan på lastbils- och långtradarchaufförer bedöms öka successivt. Järnvägssatsningarna på Haparandabanan är i sitt slutskede samtidigt som en omläggning av järnvägen i Kiruna påbörjats. Viss brist på lokförare anges, men utbildningar genomförs för att motverka bristen. Biltestverksamheten i västra länsdelen hade en liten nedgång förra vintern. Tongångarna inför kommande vinter är betydligt mera optimistiska. Antalet passagerare på länets flygplatser ökade med nästan tio procent under tredje kvartalet i år jämfört med samma kvartal förra året. Affärsresandet tenderar att öka och besöksnäringen utvecklas alltmer, vilket påverkar resebranschen i positiv riktning. Antalet sysselsatta inom hela transportnäringen bedöms öka något under 2011, främst med anknytning till bygg- och anläggningsverksamhet. Informations- och kommunikationsnäringen omfattar bland annat telekommunikationer, datakonsultverksamhet och förlagsverksamhet. Orderingången för datakonsultföretag har ökat avsevärt och en majoritet av tillfrågade företag anger att efterfrågan ökar under det kommande året. Ersättningsrekryteringar sker och då handlar det om personer med spetskompetens och erfarenhet. Bank- och försäkringsverksamheten i länet är av liten omfattning vad gäller antalet sysselsatta. Teknikutvecklingen går snabbt och användandet av Internettjänster ökar, vilket gör att nyrekrytering av personal blir av ringa omfattning. Behovet av ekonomisk rådgivning ökar, men endast enstaka rekryteringar av ekonomiskt högskoleutbildad personal aviseras under 2011.

10 8 Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Norrbottens län Företagstjänster inrymmer ett brett spektra av verksamheter som bygg-, teknisk- och ekonomisk konsultverksamhet, uthyrning, bemanning, callcenterverksamhet, juridisk rådgivning och lokalvård. Många av dessa verksamheter ser nu en kraftigt ökad orderingång i takt med att tillväxten i den svenska ekonomin förstärks. Både tekniska och ekonomiska konsulter ser en förbättrad orderingång men är i nuläget försiktiga med nyanställningar. Stor brist finns av erfarna konstruktörer/projektörer och GIS-ingenjörer. Callcenterverksamheten och bemanningsbranschen upplever en ökad efterfrågan på sina tjänster och kommer att rekrytera ett antal personer framöver. Uthyrnings- och leasingverksamhet expanderar och lokalvårdsföretagen tror på fler uppdrag. Sammantaget bedömer vi att antalet sysselsatta inom företags-/uppdragstjänster kommer att öka under Hotell och restaurang, personliga och kulturella tjänster noterade sammantaget en något svagare efterfrågan de senaste sex månaderna än förväntat. Besöksnäringen har noterat en något högre beläggning förra sommaren än året innan och är optimistiska om utvecklingen framöver. Antalet gästnätter i länet har ökat med fem procent i år jämfört med förra året. Privat- och handelsturismen bedöms öka framöver även om en stärkt kronkurs kan dämpa en förväntad uppgång. Affärs- och konferensanläggningar ser en ljusning i efterfrågan framöver. Samarbete mellan olika entreprenörer utvecklas för att förlänga säsongen för turism. En efterfrågan finns på främst specialkockar av olika slag. Media och kultur har känt av en starkt vikande efterfrågan under den ekonomiska krisen förra året. En viss ljusning kan skönjas inför framtiden. Fortsatt positiv utveckling sker av filmproduktion i länet, men finansieringsfrågan är fortsatt kärv. Sektorn hushållsnära tjänster utvecklas positivt om än långsamt i länet. RUTavdraget har enligt Företagarna skapat motsvarande 40 nya heltidsjobb i Norrbotten under perioden juli 2009 till juni. En viss tillväxt av hushållsnära tjänster beräknas ske även under Offentliga tjänster Vår undersökning och SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik visar att antalet sysselsatta inom kommun, landsting och stat minskat avsevärt under det senaste året. Nu redovisas en övertalighet på cirka 200 personer i förhållande till budget, nästan uteslutande inom primärkommunal verksamhet. Minskande skatteintäkter och etablering av privat verksamhet inom främst skol- och vårdområdet är bidragande orsaker till nedgången i antalet anställda. I år och även nästa år tilldelas kommun och landsting extra statsbidrag till sina verksamheter, vilket lättar på trycket, men ändå inte är tillräckligt för att hindra en nedgång av antalet anställda under det kommande året. Åren till 2025 blir åldersavgångarna störst inom offentlig sektor. I vissa kommuner kommer antalet nytillträdande ungdomar på arbetsmarknaden totalt sett inte att täcka ens avgångarna inom enbart offentlig verksamhet. Utbildningssektorn i främst kommunal regi minskar till följd av lägre barnkullar och konkurrens från friskolor. Främst drabbas grundskolan men framöver minskar också antalet elever i gymnasieskolan. En viss efterfrågan av yrkes- och språklärare finns. Vuxenutbildningen har tilldelats extra platser, liksom högskola och yrkeshögskola. Ett stort antal doktorander och professorer kommer att anställas på Luleå tekniska universitet. En viss efterfrågan finns lokalt inom barnomsorg, främst av förskollärare. Hälso- och sjukvård, vård och omsorg har många sysselsatta i länet. Strukturoch organisationsförändringar sker inom hälso- och sjukvården samtidigt som det fria vårdvalet innebär etablering av privata vårdcentraler. Trots statsbidragstillskott i år och 2011 dras landstinget med ekonomiska underskott. Antalet anställda bedöms totalt sett minska marginellt inom denna sektor under nästa år. Stor efterfrågan finns av läkare, sjuksköterskor inom psykiatri, distriktssköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker. Offentlig förvaltning i statlig regi är lokaliserad främst till Fyrkanten. Omorganisation och flyttningar av statliga verksamheter genomförs kontinuerligt. Personalförändringar har skett inom myndigheter som försäkringskassa, arbetsförmedling, skatteverk, trafikverk och försvar. Införandet av en yrkesarme kan ge ett avsevärt nytillskott av arbetstillfällen i Boden och Arvidsjaur. I anslutning till detta kommer också nybyggnation av bostäder att ske.

11 Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Norrbottens län 9 Administrativ verksamhet inom kommuner och landsting rationaliserar kontinuerligt och antalet anställda bedöms minska även kommande år. Utbudet av arbetskraft Befolkningsutveckling Norrbottens befolkning har minskat med 300 personer under de tre första kvartalen till drygt vid månadsskiftet september/oktober. Både födelse- och flyttningsnettot var negativa. Endast två kommuner i länet, Luleå och Arjeplog, har haft en liten folkökning hittills i år. Även i åldrarna mellan 16 och 64 år har befolkningen minskat. Befolkningseffekten på arbetskraftsutbudet i länet har varit negativ under ett flertal år och den trenden kommer att förstärkas kommande tio år, enligt prognos från Arbetsförmedlingen och SCB. Framförallt minskar arbetskraften för svenskfödda män och kvinnor. Till skillnad från nästan alla län i övrigt kommer Norrbotten inte heller att få ett tillskott i större omfattning från utrikesfödda. I år beräknas befolkningseffekten medföra att arbetskraftsutbudet i länet minskar med cirka 700 personer för att nästa år minska med ytterligare mer än personer. Ohälsa Antalet sjukskrivna i länet uppgick i augusti i år till drygt personer, vilket är en nedgång med 400 personer på ett år. Främst har antalet personer med långa sjukskrivningsperioder minskat. Sjuk- och aktivitetsersättning på heltid erhölls av knappt personer, nästan färre än för ett år sedan. Införandet av rehabiliteringskedjan har inneburit att nästan 800 personer i länet, varav 70 procent kvinnor, med långa sjukskrivningsperioder överförts från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen under årets första tio månader. Därutöver finns ett antal personer med kortare sjukskrivningsperioder som också kommit in i arbetskraften. Merparten av de tidigare sjukskrivna kvarstår efter arbetslivsintroduktion som arbetssökande på Af. En mindre del av dessa har gått ut i arbete efter genomgången arbetslivsintroduktion. Arbetskraftsutbudet bedöms öka med cirka personer i år och knappt hälften så många nästa år på grund av färre heltider med sjuk- och aktivitetsersättning samt att fler Sammantaget för hela offentliga sektorn bedömer vi att antalet sysselsatta kan komma att minska fram till årsskiftet 2011/2012. långtidssjukskrivna/sjukskrivna återkommer till arbetskraften. Utbildning Antalet sökande till landets universitet och högskolor har ökat under de senaste två åren, vilket också gäller för Luleå tekniska universitet. Regeringen har tilldelat extra högskoleplatser för i år och dessa kvarstår även Dessutom har Yrkeshögskolan kommit igång med ett stort antal platser både och Detta innebär ett minskat tillskott till arbetskraften i år och nästa år. Årskullarna för de yngsta sökande till högskolor, 19- åringar, kommer redan från och med 2011 att börja minska. Kommunal vuxenutbildning, främst yrkesvux, har tilldelats extra platser åren Till detta kommer en extra satsning på åringar som saknar gymnasiekompetens samt fler folkhögskoleplatser. Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd som innehåller praktik och/eller utbildning räknas enligt officiell statistik in i arbetskraften som heltidsstuderande som aktivt söker arbete. Antalet personer i dessa program har ökat senaste året men kommer nu att plana ut och till och med minska något mot slutet av nästa år. Sammantaget bedömer vi att antalet personer som väljer att stå till arbetsmarknadens förfogande i stället för studier minskar rejält, men i mindre omfattning redan nästa år. Stor grupp utanför arbetskraften I Arbetsförmedlingens rapport Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län, Ura :6, belyses befolkningens effekter på arbetskraftsutbudet i riket och länen under perioden I rapporten framgår att Norrbottens län, liksom de flesta län undantaget storstadslänen, får en allt minskande arbetskraft under de närmaste 15 åren. Fram till 2025 beräknas arbetskraften genom enbart befolkningseffekten minska med personer i Norrbotten (eller 14,4 procent) förutsatt att nuvarande arbetskraftsdeltagan-

12 10 Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Norrbottens län de och sysselsättningsmönster kvarstår framöver. Det är den i särklass största nedgången av arbetskraften jämfört alla län i landet. Arbetskraftsdeltagandet, alltså andelen sysselsatta och arbetslösa relativt befolkning år, var 78 procent i Norrbotten förra året. Resterande 22 procent av befolkningen år var studerande, förtidspensionärer, barnlediga eller gjorde något helt annat. Bland svenskfödda personer i Norrbottens län var arbetskraftsdeltagande 80 procent, något högre än riksgenomsnittet. Kvinnornas arbetskraftsdeltagande var drygt tre procentenheter lägre än männens. Dessutom har kvinnorna oftare än männen kortare arbetstider, alltså mer deltids- och tillfälliga timtjänster. Således finns en liten arbetskraftspotential i att öka kvinnornas arbetskraftsdeltagande och också erbjuda kvinnorna fler heltider. Om svenskfödda kvinnors arbetskraftsdeltagande skulle nå svenskfödda mäns dito skulle arbetskraftsutbudet i Norrbotten öka med personer. Utrikesfödda utgör fortfarande en låg andel av alla i befolkningen i Norrbotten jämfört med andra län, speciellt om nordiskt födda exkluderas. Arbetskraftsdeltagandet bland utrikes Arbetslöshet och programinsatser födda i Norrbotten uppgick år 2009 till 62 procent, fem procentenheter lägre än riksgenomsnittet och betydligt lägre än bland svenskfödda. Det innebär att det finns en avsevärd arbetskraftspotential bland den utrikesfödda befolkningen och detta gäller särskilt de utrikesfödda kvinnorna, som har lägre arbetskraftsdeltagande än utrikesfödda män. Om utrikesfödda i Norrbotten hade lika högt arbetskraftsdeltagande som svenskfödda skulle tillskottet i arbetskraften vara ytterligare personer. Att öka arbetskraftsutbudet för utrikesfödda handlar därför också i hög utsträckning om effektivare integration. Många av de i utbildningsväsendet har långa studietider. I många fall kommer man ut på arbetsmarknaden vid 27 eller 28 års ålder. Att förkorta studietiderna skulle ge ett värdefullt tillskott till arbetskraften. Stora reformer och förändringar i sjukförsäkringen är redan genomförda. Det största tillskottet till arbetskraften, personer som tidigare uppbar sjukpenning, är redan inräknat. Fortfarande sker ett tillskott i form av kortare sjukskrivningstider och tidiga insatser som skapar förutsättningar för färre sjukpensioneringar. Antalet arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen inklusive deltagare i program med aktivitetsstöd har under nästan hela överstigit nivåerna för motsvarande månader året innan. Under september och oktober har dock en liten nedgång noterats jämfört med samma tid Det är främst den öppna arbetslösheten som det senaste halvåret minskat kraftigt medan programdeltagandet ökat i nästan samma omfattning som nedgången av antalet öppet arbetslösa. Tredje kvartalet i år var i genomsnitt färre personer öppet arbetslösa och drygt fler i program jämfört med samma kvartal Antalet sysselsatta har under senaste halvåret ökat något mer än arbetskraftsutbudet och därmed minskat arbetslösheten. Den förbättring som skett i svensk ekonomi i år väntas bestå även nästa år. Antalet sysselsatta i Norrbotten har blivit fler under och väntas öka även Sysselsättningsökningen sker uteslutande i privata näringslivet medan antalet anställda inom offentlig sektor minskar något. Arbetskraftsutbudet i länet bedöms minska fram till slutet av Antalet utan arbete i länet kan därför vara drygt färre mot slutet av nästa år jämfört med nuläget. Regionalt kommer arbetslösheten fortsatt att vara högst i östra Norrbotten, men kommer att minska när gruvsatsningen i Pajala startar med anläggningsarbeten Malmfälten får en fortsatt god arbetsmarknad och ökad biltestverksamhet och turism förbättrar situationen även i västra Norrbotten. Fyrkantskommunerna har ett mera tjänsteinriktat och brett näringsliv och gynnas av en allmän uppgång i ekonomin. Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd kommer att kvarstå på en hög nivå även 2011, även om volymerna beräknas sjunka något. Koncentration sker till pro-

13 Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Norrbottens län 11 grammen jobb- och utvecklingsgaranti samt jobbgaranti för ungdomar. Antalet personer som har arbete med stöd har ökat något under och beräknas öka ytterligare under Tabell 6: Arbetslösa och i program med aktivitetsstöd, genomsnitt per kvartal, Norrbotten Arbetslösa inkl program med aktivitetsstöd Antal Differens % 2009 kv kv , kv ,82 Arbetslöshetens struktur Av alla utan arbete i Norrbotten utgjorde kvinnorna 47,4 procent under tredje kvartalet i år. Det är nästan samma andel som i riket. I Norrbotten har arbetslösheten för kvinnor ökat medan den minskat för männen tredje kvartalet i år jämfört samma period Vid lågkonjunkturen drabbades männen i högre utsträckning av arbetslöshet. Den arbetsmarknad som gynnats under konjunkturuppgången rör sig till största del om arbeten inom mansdominerade näringar som industri samt bygg- och anläggning, vilket gör att det i synnerhet är männen som fått arbete. För kvinnornas del fortsätter arbetslösheten att ligga på en hög nivå även nästa år mot bakgrund av den svaga utvecklingen inom den kvinnodominerade offentliga tjänstesektorn. De regionala skillnaderna är dock betydande. I Arjeplog och östra norrbottenskommunerna uppgår männens andel av alla utan arbete till cirka 60 procent. I Jokkmokk, Gällivare och Kiruna finns en större andel kvinnor än män utan arbete. Ungdomar är en grupp som ofta drabbas hårdare än andra grupper i en lågkonjunktur. Tredje kvartalet var 29 procent av alla utan arbete i Norrbottens län ungdomar under 25 år och nivån ökade med 1,1 procentenheter i en jämförelse med tredje kvartalet Däremot har antalet långtidsarbetslösa ungdomar minskat med drygt en tredjedel procent under samma period. Ökningen av antalet ungdomar utan arbete har planat ut senaste tiden och fler ungdomar har fått arbete sedan sommaren jämfört med samma period Samtidigt ställer arbetsgivare ofta krav på erfarenhet som ungdomar rimligtvis inte hunnit skaffa sig. Eftersom sysselsättningsökningen blir blygsam under 2011 och gruppen ungdomar kommer att fortsätta att vara stor antalsmässigt bedömer vi att antalet ungdomar utan arbete kommer att minska endast marginellt under I kommunerna Överkalix, Haparanda, Övertorneå och Kalix uppgick arbetslösheten bland ungdomar till 25 procent eller mer. En viss förbättring är att vänta mot bakgrund av de satsningar som sker inom gruvindustrin i östra Norrbotten. Andelen sökande med enbart grundskoleutbildning och med eftergymnasial utbildning har ökat sedan föregående år medan andelen med gymnasial utbildning har minskat. Det indikerar att det har varit lite lättare för de med gymnasial utbildning att åter ta sig in på arbetsmarknaden. Arbetslösheten relativt befolkning år med respektive utbildningsnivå var tredje kvartalet dock lägst för eftergymnasialt utbildade med 5,4 procent. För dem med gymnasial utbildning var arbetslösheten 8,9 procent och för dem med enbart förgymnasial utbildning 10,2 procent. Högsta andelen personer utan arbete med enbart förgymnasial utbildning fanns i kommunerna Gällivare, Älvsbyn och Överkalix. Högst andel med eftergymnasial utbildning har Luleå kommun. Bland ungdomar har antalet utan arbete ökat i samtliga utbildningsnivåer men mest för ungdomar med enbart förgymnasial eller inte fullföljd gymnasieutbildning. De unga männen utan arbete är fler än unga kvinnor. Detta även om de unga männen liksom männen generellt har gynnats av sysselsättningsökningen vid jämförelse av kvartal tre 2009 och kvartal tre. Andelen utlandsfödda av alla utan arbete i länet var 16,8 procent under tredje kvartalet och har ökat med 2,1 procentenheter på ett år. Riket redovisar en andel utlandsfödda på 31,4 procent. Denna grupp har ofta en svagare anknytning till arbetsmarknaden. Ett ökande antal personer med utländsk bakgrund har flyttat till Norrbotten under senare år. Sedan 2001 har antalet utrikesfödda ökat

14 12 Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Norrbottens län med nästan personer i länet. Haparanda har högsta andelen utrikesfödda av alla utan arbete med 40 procent. En stor del av dessa utrikesfödda har nordisk bakgrund. Andelen personer utan arbete med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga var oförändrad tredje kvartalet i år jämfört med samma kvartal Variationerna inom länet är stora, högst i Pajala med 29 procent och lägst i Kiruna med 12 procent. Rehabiliteringskedjans införande innebär att fler tidigare sjuka anmäler sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Tabell 7: Arbetslöshetens struktur Andelen personer som är arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, i procent av samtliga arbetslösa och i program med aktivitetsstöd. Kvartal 3/ för kommunerna, länet och riket. Långtidsarbetslösa i förhållande till arbetslösa. Långtidsarbetslösa ungdomar i förhållande till arbetslösa ungdomar ej av totalen. Långtidsarbetslösa Utbildningsbakgrund Kommun Män Unga -24 år Äldre 55- år Kvinnor Funktionshindrad Utlandsfödda Alla Unga Grundskola Gymnasium Högskola Arvidsjaur 48,4 51,6 32,9 15,4 15,0 19,0 13,2 9,8 21,8 62,5 15,7 Arjeplog 39,7 60,3 32,4 17,6 17,4 20,3 15,2 8,1 22,8 63,9 13,2 Jokkmokk 56,5 43,5 31,0 19,2 16,6 14,5 22,1 3,5 20,8 59,0 20,2 Överkalix 39,8 60,2 30,0 22,4 19,2 13,8 12,8 8,5 27,2 63,3 9,5 Kalix 42,8 57,2 26,9 21,5 23,1 13,5 19,6 5,6 20,3 66,8 12,9 Övertorneå 41,1 58,9 29,1 25,1 18,8 25,1 19,2 10,4 22,0 64,8 13,1 Pajala 42,0 58,0 23,8 26,1 28,9 17,2 16,6 7,3 24,8 62,3 13,0 Gällivare 53,0 47,0 25,2 15,4 21,4 12,3 21,2 15,3 30,7 52,2 17,0 Älvsbyn 47,7 52,3 27,8 15,5 27,2 14,7 20,1 11,5 26,7 61,6 11,7 Luleå 48,6 51,4 28,1 15,1 17,6 17,2 26,3 11,2 20,7 54,2 25,0 Piteå 48,6 51,4 34,2 13,6 15,8 10,5 23,2 6,5 16,8 66,0 17,2 Boden 48,2 51,8 29,2 13,6 19,6 16,2 18,4 3,5 25,9 53,8 20,3 Haparanda 39,5 60,5 25,7 22,0 21,9 40,3 22,2 4,5 24,4 61,5 14,1 Kiruna 53,2 46,8 28,7 16,0 12,4 14,3 18,4 12,7 25,3 57,8 16,9 LÄNET 47,4 52,6 29,0 16,6 18,8 16,8 22,1 8,9 22,1 59,0 18,9 LÄNET ifjol 44,8 55,2 27,9 16,4 18,9 14,7 23,3 11,4 21,2 60,6 18,2 Riket 47,0 53,0 24,4 14,9 15,3 31,4 29,1 11,1 26,5 49,6 23,9 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Arbetsmarknadspolitiken står inför en rad olika utmaningar. Arbetsförmedlingen har fått ett utökat och bredare ansvar för olika grupper av personer som inte har ett arbete. Alla som vill och kan arbeta ska kunna komma ut i sysselsättning. Nya regler inom sjukförsäkringen trädde i kraft 1 januari som innebär att den som fått sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättningen i maximal tid erbjuds delta i en arbetslivsintroduktion via Arbetsförmedlingen. Från 1 december har även Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret för etableringsinsatser riktade till vissa nyanlända invandrare. Samordningsansvaret syftar till att påskynda etableringen av nyanlända i samhälls- och arbetslivet. Till detta ska läggas de redan stora utmaningarna för grupper som blivit arbetslösa under lågkonjunkturen. Antalet personer utan arbete i grupper med en svag ställning på arbetsmarknaden bedöms få svårare att snabbt hitta ett arbete. Grupper som bedöms få svårast att snabbt finna ett arbete under 2011 är:

15 Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Norrbottens län 13 ungdomar med bristfällig utbildning utomeuropeiskt födda personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga personer med högst förgymnasial utbildning arbetslösa inom tillbakagående yrken (strukturarbetslösa). Antalet arbetslösa i Norrbotten i samtliga dessa grupper är fler tredje kvartalet i år jämfört med samma kvartal förra året. Det betyder sannolikt att Arbetsförmedlingarna i länet möter allt fler som behöver ta del av insatser som stärker deras möjligheter till arbete. Dessutom kommer åldersavgångarna att vara omfattande i Norrbotten kommande tio till femton år. Detta ställer stora krav på en väl fungerande matchnings-, väglednings-, rehabiliterings- och etableringsfunktion på Arbetsförmedlingen. Yrkesbarometer Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval yrken, Norrbotten Bristyrken Läkare Universitets- och högskolelärare Lastbilsmekaniker Anläggningsmaskinförare Gruvarbetare Civilingenjörer, bygg-, VVS Sjuksköterskor, psykiatri Barnmorskor Specialkockar Målare Överskottsyrken Ekonomiassistenter Receptionister Vaktmästare Montörer, tillverkningsindustri Barnskötare Vårdbiträden Grundskollärare Administratör/sekreterare Utredare offentlig förvaltning Köks- och restaurangbiträden Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket ökar resultatens tillförlitlighet. I höstens undersökning bestod näringslivsurvalet i riket av drygt arbetsställen och svarsfrekvensen blev 73 procent. I Norrbottens län var näringslivsurvalet 510 arbetsställen och svarsfrekvensen 79 procent. Svarsfrekvensen är högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon för att undvika missförstånd, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med många arbetsgivare. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter som inhämtas under sekretesskydd. Arbetsförmedlingen intervjuar även representanter för olika verksamhetsområden i landets samtliga primär- och landstingskommuner. Det sker också intervjuer med ett antal statliga arbetsgivare. Svarsfrekvensen för offentliga sektorn i Norrbottens län var denna gång 92 procent.

16 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek och län. Resultatet av intervjuundersökningen utgör basen i prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknadden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Eftertryck tillåten med angivande av källa