Psykologi & filosofi ALLMÄN ÖVERSIKT Svenska för psykologer och filosofer Åbo universitet / Språkcentret Lektor Ilkka Norri (red.) 23.4.2007 Hannah Arendt 1906-1975
2 Förord Sedan många år tillbaka har den s.k. tjänstemannakursen i svenska för filosofer och psykologer vid Åbo universitets språkcenter bestått av tre delar. Gruppen har 30 timmar kontaktundervisning, där man koncentrerar sig på muntliga färdigheter samt på att skriva uppsatser och referat, o.d. Studerandena läser och övar grundgrammatiken via webben med hjälp av Språknätet som planerades och konstruerades redan på senare delen av 1990-talet i samarbete mellan språkcentren i fyra finländska högskolor, Åbo universitet, Tammerfors universitet, Helsingfors universitet samt institutionen för språk och kommunikation vid Helsingfors handelshögskola. Denna del innehåller även en grupp övningar under titeln Människan i arbetslivet. Övningarna rapporteras med hjälp av en studiedagbok som sedan skickas till läraren. För det tredje skriver studerandena självständigt en essä om ett fritt valt område inom området psykologi eller filosofi. Detta häfte är en samling av dessa essäer. Endast de grövsta språkfelen har rättats av läraren. Åbo 23.4.2007 Ilkka Norri, FL, lektor i svenska
3 INNEHÅLL FÖRORD 2 PSYKOLOGI 1. Barn- och ungdomspsykologi Annika Jukuri 4 2. Barnneuropsykologi Maria Hannula 5 3. Anknytningsrelation Heidi Joutsiniemi 5 4. Utvecklingspsykologi Olli Poutiainen 6 5. Våld mot barn Laura Laine 7 6. Arbetspsykologi Hanna Vene 9 7. Arbetshälsopsykologi Miia Haka 10 8. Organisationsutveckling Kristian Kurikka 11 9. Psykologiska test Erika Mäkinen 12 10. Sigmund Freud och psykoanalys Laura Hujanen 13 11. Humanistisk psykologi Teemu Mäntylä 14 12. Idrottspsykologi Sanna Leppänen 16 13. Kriminalpsykologi Anna Jääskeläinen 17 14. Kris- och traumapsykologi Johanna Mattila 18 15. Neuropsykologi: Huntingtons sjukdom Henna Lehtismäki 20 16. Personlighetspsykologi: självkänsla Paula Ahtiainen 21 17. Mental hälsa Anna Kaipainen 22 18. Dubbeldiagnos - komplex problematik av klienter med psykiska störningar och missbruket Taru Koskela 23 19. Psykiska störningar - borderlinepersonligheten Vera Leo 25 20. Schizofreni Tuomo Joutsiniemi 26 21. Parapsykologi poltergeist Kaisa Hallberg 27 22. UFO - oidentifierat flygande föremål Tuomas Muhonen 28 FILOSOFI 23. Karl Marx Tiina Lepistö 28 24. Friedrich Engels Petja Eklund 29 25. Immanuel Kant Kimmo Lindroth 30 26. Edmund Husserl och hans fenomenologiska filosofi Mikael Melan 31 27. Hannah Arendt och tänkandets styrka Elina Kerkelä 32 28. Hans-Georg Gadamer Johanna Ukkonen 34
1. Barn- och ungdomspsykologi 4 Annika Jukuri Barn- och ungdomspsykologi innehåller många intressanta motivkretsar: barns motoriska, emotionella och kognitiva utveckling, samt socialt beteende och funktion i samfund. En psykolog som arbetar tillsammans med barnen kan jobba till exempel i barnavårdsbyråer, skolor eller inom den privata sektorn. Man kan undersöka temat från olika perspektiv liksom vissa omtalade teoretiker inom psykologin har gjort. John Bolwby var speciellt intresserad av förhållandet mellan barnet och dess mamma medan Jean Piaget undersökte utvecklingen av barnets tänkevärld. Man kan dela upp barndomstidens vanligaste mentala störningar som följer: störningar i sinnesstämning anpassning reglering ätning sömning interaktion traumatisk stress Eftersom barn- och ungdomspsykologi är ett omfattande område, kom jag fram till att presentera bara några fängslande och aktuella ämnen. Jag valde ett tema som länge har varit en omtvistad fråga, frågan om vilken som mest inverkar på människans personlighet, uppfostran eller ärftlighet. Som andra tema har jag de jämnårigas betydelse för barnets utveckling. Konflikten mellan uppfostran och ärftlighet Förr i världen tänkte man att människans personlighet formades endast av uppfostran till och med psykiska sjukdomar som schizofreni ansågs vara följden av torftiga, kalla och dåliga förhållanden. Nuförtiden har ämnet diskuteras och forskats mycket. Man grälar fortfarande om vilket är det bästa sättet att förklara människans individuella egenskaper. Somliga tror att individer som har levt i likadana omgivningar borde vara liknande personer medan andra tycker att uppförandet och personligheten styrs av gener. Man har funnit bevis som understöder båda påståendena och jag tycker att det nog är tillrådligt att beakta flera synpunkter. Svaret på frågan är verkligen att båda sakerna, uppfostran och gener, samverkar på den utvecklande karaktären. Sociala relationer Numera är den allmänna opinionen att både relationen till föräldrarna och jämnåriga är mycket viktiga för barn. Ett barn måste ha en förälder som tar hand om honom och älskar honom. På samma sätt borde man ha goda sociala förhållanden eftersom tillsammans med kamrater lär sig man en massa regler, seder och attityder. I daghemmet och i skolan lär man sig de sociala kunskaperna som man behöver i samhället. Inom psykologin har man ofta forskat i förträngda ungdomar och det verkar vara så att om man har blivit diskriminerad i barndomen så har man en stor risk att bli utslagen eller till och med bli en brottsling som vuxen.
2. Barnneuropsykologi 5 Maria Hannula Den som skulle vilja evaluera läs- och skrivförmågor hos barn måste behärska kunskaper om barnneuropsykologi och om barnens kognitiva resurser. Neuropsykologen har en lång utbildning. Man måste ha teorisk förståelse för olika störningar i beteendet. Man måste först studera psykologi på universitet. Specialpedagogik eller neurologi som biämnen är nödvändiga för yrket. Efter att ha studerat ungefär fem och ett halvt år och blivit magister i psykologi måste man specialisera sig på sin utbildning till yrket om man vill vara kvalificerad. Att jobba med barn kräver erfarenhet, intuition och utbildning. Vanligtvis jobbar barnneuropsykologer på ett sjukhus. En neuropsykolog jobbar huvudsakligen ensam men är också en viktig medlem i en grupp som jobbar i samma avdelning. Överläkaren leder gruppen där verksamhetsterapeut, fysioterapeut och språkterapeut också är verksamma. Neuropsykologen har en klar position på avdelningen. Han eller hon är den som har expertis på utvecklingspsykologi och kognitiv psykologi. Gruppen gör en rehabiliteringsplan kring barnet som har blivit evaluerad. Varje medlem tar del i diskussionen om barnets vård och på så sätt kan hela avdelningen utnyttja var och ens expertis. Gruppen planerar ett lämpligt program för barnet. Mötet organiseras en gång i veckan och ytterligare tar sjukskötare och vårdare del i mötet. Barnet kan komma ensam eller med föräldrar till neuropsykologens individuella testning. Att komma ensam beror på barnets ålder och personlighet. Det kan vara svårt för barnet att koncentrera sig på testning om barnet är blyg samt tillbakadragen eller längtar efter sina föräldrar. Då är det bättre att inte lita på testresultatet. Man kan fråga andra medlemmar på avdelningen hur de evaluerar samma barn eller man kan bestämma över ett nytt möte med föräldrarna. Neuropsykologen har olika tester som används då man evaluerar barnet. Till exempel WPRSI-R, WISC- III och Nepsy är tester som man använder mycket i Finland då man evaluerar barnets kognitiva kapacitet. Vanliga orsaker till neuropsykologisk evaluering hos barn är till exempel koncentrationsstörningar, svårigheter med språk, utvecklingsstörningar, idrottshandikapp, motoriska störningar, hemiplegi och autistiska drag. 3. Anknytningsrelation Heidi Joutsiniemi John Bowlby (1969) var den som utvecklade anknytningsteorin redan på femtiotalet. I sin teori berättar Bowlby att anknytningsrelation är ett emotionellt band mellan barn och mamma. På grund av sina undersökningar drar Bowlby den slutsatsen att anknytningsrelation är resultatet av interaktion. Barnet försöker att ta kontakt med sin mamma till exempel kan det gråta eller le. Den viktigaste saken är vad händer efter det. Det är mycket viktigt att mamma är sensitiv och konsekvent eftersom det ska influera på anknytningsrelationen. Barn söker kärlek och trygghet hos vuxna för att kunna överleva och må bra. Bowlbys medarbetare Mary Ainsworth (1978) var den första forskaren som presenterade strange situation procedure det är en experimentell metod för små barn (ca 2 år). I Strange situation procedure lämnar mamma barnet ensamt med en främmande person i rummet. Undersökare observerar
hur barnet reagerar på den främmande personen. Efter det kommer mamma tillbaka in i rummet. Ainsworth har skiljt ut tre olika anknytningsstilar eller reaktionsmönster: 1) trygg/säker (secure) anknytning, (barnet visar sig vara relativt tryggt och hon leker när mamma kommer tillbaka) 2) undvikande (avoidant) anknytning (barnet visar uppenbara tecken och avvisande mot mamma) 3) ambivalent (ambivalent) anknytning (barnet är mycket upprört då mamma lämnar honom). 6 Tidiga relationer påverkar hur barnets senare relationer kommer att se ut. Barn internaliserar modeller: hurdan är relationen och hur mamma uppför mot pappa. Hazan och Shaver (1987) började undersöka de vuxnas anknytningsstilar. De märkte att människor har individuella och emotionella skillnader i uppförandet. Hazan och Shaver presenterade att de vuxnas anknytningsrelationer också kan delas i tre huvudgrupper (trygg, undvikande och ambivalent). På samma sätt utvecklade George, Kaplan och Main (1985) en motsvarande metodik (AAI Adult Attachment Interview) för att mäta föräldrarnas anknytning till sina egna föräldrar. AAI är en intervju som brukar pågå en timme. Intervjun innehåller 18 frågor, till exempel: Kan du berätta hurdan relation du har med din mamma och pappa? Kan du beskriva din första separationssituation mellan dina föräldrar och dig? Nauha och Silven (2000) har gjort en mycket intressant undersökning om tidiga anknytningsrelationer och hur anknytningen påverkar senare romantiska relationer. De konstaterade att den som har trygg anknytning också har en trygg kamrat. Det kan man saga att likhet drar till sig. Källmaterial Ainsworth, M., Blehar, M., Waters, E., & Wall, S. (1978). Patterns of attachment: A psychological study of the strange situation. Hillsdale, NJ: Erlbaum. Bowlby, J. (1991). An ethological approach to personality development. American Psychologist, 46, 333-341. Nauha, S., & Silvén M., (2000). Puolisoiden varhaiset kiintymyssuhteet: Viehättääkö samanlaisuus? Psykologia, 01, 71-81. 4. Utvecklingspsykologi Olli Poutiainen Utvecklingspsykologi är en av psykologis många sektorer och det behandlar utveckling genom individens liv samt eftersträvar att utmåla, förklara och förutsäga orsaker som påverkar utvecklingen. Inom utvecklingspsykologin finns det också olika sektorer. Dom kan divideras i tre huvudsektorer; motorisk-, kognitiv- och psykosocial utveckling. Tidigare har utvecklingspsykologin koncentrerat sig mer i utvecklingen under barndomen eftersom då utvecklas människan mest. Nuförtiden är psykologer ändå lika intresserade av barndom och ålderdom. Utvecklingen kan forskas på många olika sätt och utvecklingspsykologier använder ofta samma metoder som används också på andra sektorer i psykologin. Ett allmänt sätt är att iaktta individens beteende. Oftast måste man ha egna test för barn och för vuxna.
Således forskar utvecklingspsykologin den individuella utvecklingen och försöker erbjuda tillämpningar, till exempel för hälso- och sjukvård eller för socialt arbete. Det finns många olika sätt att nalkas den individuella utvecklingen men det finns också vissa stora frågor som utvecklingspsykologin försöker svara på. Sådana frågor kan till exempel lyda som följer. Vilken är viktigare utvecklingsmiljö eller gener? eller Hur kan individen påverka sin utveckling?. Olika teorifamiljer heter bland annat psykoanalytisk, kognitiv och biologisk teori. Många teorier har försökt besvara frågorna som gäller utvecklingen total men det finns också mindre teorier som beaktar bara en viss del av utvecklingen. Naturligtvis kan ingen teori ensam förklara allt möjligt. Därför har många utvecklingspsykologer koncentrerats bara på någon viss fas i livet (barndom, ungdomstid, vuxenhet eller ålderdom). 7 Sigmund Freud är kanske den mest bekanta utvecklingspsykologen. Han föddes den sjätte maj 1856 i Österrike-Ungern. I början av 1900 talen framkallade Freud behandlingen som bestod av patientens fria association om sitt inre. Senare tog det formen av psykoanalytisk behandling. Om barns utveckling har Freud en teori som kallas för den psykosexuella utvecklingen och det är en del av hans psykoanalytiska teori. Enligt den psykosexuella teorin kan barnets utveckling utdelas i faser som innehåller olika sexuella drifter som styr utvecklingen. Freuds psykoanalytiska teori har kritiserats hårt eftersom den saknar vetenskaplig förankring. Övriga välkända utvecklingspsykologer är bland annat Jean Piaget och Erik H. Erikson. De hade ett litet annorlunda perspektiv på barnets utveckling. Erikson företrädde också den psykoanalytiska skolan på samma sätt Freud. Han påstod att varje fas i utvecklingen innehåller en psykosocial konflikt som påverkar individens utveckling i framtiden. Om en individ inte kan lösa konflikten kan det försvåra eller avhålla utvecklingen. Härmed betonade Freud sexuella drifter och Erikson betonade sociala faktorer. Piaget företrädde den kognitiva skolan. Han ansåg att barnens motiv är de största faktorer som påverkar utvecklingen. I dag har det inte ännu funnits en utvecklingsteori som skulle förklara individs hela liv från födelse till död. Kanske behöver man inte en eftersom det inte är nödvändigt; om man betraktar individens utveckling koncentrerar man oftast sig i viss åldersfas. Utvecklingspsykologi är ett vetenskapsområde som erbjuder viktiga forskningsresultat som man kan använda att lösa problem särskilt hos barn. 5. Våld mot barn Laura Laine Med ett våldsamt beteende mot en annan menar man själviskt beteende och att man struntar i andras känslor och smärtor som antingen är fysiska eller psykiska. Våld inom i familjen kan delas i olika grupper på några annorlunda sätt. Fyra olika former av barnmisshandel är definierade på grund av föräldrarnas beteende. Fysisk misshandel Fysisk och psykisk försummelse Psykisk misshandel Sexuell misshandel
Man talar om fysisk misshandel, när barnen har genomgått kroppslig aga. Kännetecken på fysisk misshandel kan vara blåmärke, brännskada, benbrott eller förgiftning. Om barnet har blivit försummat fysiskt eller psykiskt, kan det betyda att föräldrarna inte har tagit hand om barnet ordentligt. Sviter kan vara annorlunda, t.ex. fysiska (snuskighet, hämning av fysisk växt) eller psykiska (depression, efterblivenhet, problem med känsloliv). Psykisk misshandel är ett omfattande begrepp och det har sin andel i alla misshandelshändelser. Sexuell misshandel betyder att ett underårigt, omoget barn eller ungdom, är med i ett könsumgänge, vilket hon/han inte förstår och inte kan ge en betänkt tillåtelse till. 8 Man kan också tänka på misshandeln som aktiv eller passiv händelse. Aktiv misshandel är sådant beteende som är avsiktligt, till exempel att man slår barnet. Aktiv misshandel kan också vara psykiskt, då man hotar, skrämmer barnet med straff eller förkastande. Det är svårt att avgränsa och bevisa aktiv psykisk misshandel. Fysisk och passiv misshandel kan vara någon slags försummelse (att man inte sköter barnen ordentligt eller inte skyddar barnen mot faror). Psykisk och passiv misshandel orsakas ofta av föräldrarnas oförmåga att ta hand om barnen eller föräldrarnas egna psykiska problem. Föräldrarna kan ha goda uppfostringsmålsättningar, men de klarar inte av dem. Det finns fyra olika förklaringsteorier som handlar om barnmisshandel. Den psykopatologiska teorin anser att bakom våldet finns det problem med självkänslan, psykisk omogenhet, projicering av besvikelser eller frustrationen till en annan människa. Den familjedynamiska teorin anser att familjevåld förorsakas av familjens egna problem, vilka påverkar en familjemedlem. Man borde hjälpa hela familjen att kommunicera bättre men det behövs hela familjens hjälp att ändra interaktionen i familjen. Den konstruktionsteoretiska synpunkten är en ganska feministisk teori. Det anser att misshandeln i familjen är konsekvens av samhällets grundkonflikt mellan könen. Den här teorin är inte möjligt att anpassa sig i barnmisshandel. Den kulturteoretiska synpunkten ser att våld i familjen är konsekvens av inlärt beteende. Barn lär sig från sin familj och samhället att våld är ett lämpligt verktyg att nå ens målsättningar. Om våldet är tillåtet i samhället, är det också tillåtet i familjen. Efter det godkändes ett lagförslag år 1984, allt kroppsaga mot barnen blev olaglig i Finland. Utbredningen av familjevåldet mot barn har inte forskats så mycket. I en undersökning som gjordes för skolelever mellan 1980-1990 talen berättade nästan 20 procent av 15-åriga svarare att de har lidit av en lindrig misshandel från sina föräldrar. I samma undersökning berättade nästan 5 procent att de har drabbats av allvarligt våld (knytnävsslag eller motsvarande) under det gångna året. Lindrigt våld har drabbat 72 procent och allvarligt våld av 8 procent av 15-åriga ungdomar. Undersökningen konstaterar att mammor och pappor är lika våldsamma. Det enda undantaget är barnamord. En undersökning, som har gjorts mellan 1979-1994 konstaterar att i 80 procent av alla barnamord är gärningsmannen mamma och bara i en femtedel pappa. Barnens kristerapi är fortfarande dåligt organiserat i Finland. Först och främst är det svårt eftersom bara 10 procent av barnmisshandelshändelser kommer till myndigheternas kännedom. Barnens språk är aktivitet och den centrala inlärningsformen är lek. Prat är en sådan sak, som strukturerar de här elementen. De här tre olika former bildar arbetsmetoder för barnen som har blivit misshandlade. Ju mindre barnet är desto mer aktivitet finns i terapin och desto mer finns det element som påminner om lek. I terapi kan man leka hem eller olika slags låtsaslekar. Man kan också rita, knåpa eller bygga. Den viktigaste saken är, att barn har någon vuxen som lyssnar på henne/honom. Heinonen, M., Ohtamaa, K. (1999). Perheväkivalta lapsen näkökulmasta. Sampo-arkisto, http://wwwedu.oulu.fi/sampo/98-99/avoin/appro/perhevak/kokotyo.htm. Oulun yliopisto.
6. Arbetspsykologi 9 Hanna Vene Arbetspsykologi är ett snabbt växande vetenskapsområde inom psykologin. Det har också ökat sin popularitet på olika företag. Företagen bär mera ansvar för anställdas välstånd. Arbetspsykologen har specialiserat sig för att hjälpa människor i arbetslivet. Nuförtiden kräver arbetslivet mycket resurser från arbetsgivare och från anställda. Arbetstempot har så småningom accelererats och personalen minskat. Det inverkar på anställdas välbefinnande. Arbetspsykologin omfattar många teman angående arbetslivet; till exempel arbetsförmåga, hälsa, ergonomi, stress, företagshälsovård, psykiskt välbefinnande och mycket mera. Anställdas välbefinnande Psykiskt välbefinnande är inte något entydigt begrepp. Det innefattar människors förnöjsamhet med sitt liv och med sitt arbete och de bör vara i balans med varandra. Ett arbete som motsvarar anställdas mål och utbildning är en viktig grund för välstånd och för arbetsmotivation. En nöjd anställd är motiverad och intresserad av sitt arbete. Arbetet motsvarar inte alltid denna idealiska situation och kan medföra problem för välbefinnandet. Eventuellt kan det finnas för mycket arbete, möjligheter att påverka är dåliga eller arbetet motsvarar inte anställdas mål eller förväntningar. Atmosfären kan också vara dålig på arbetsplatsen vilket reflekteras i arbetstrivseln. Anställdas psykiska välbefinnande kan förbättras på många sätt: genom att stöda en anställds resurser samt med att utveckla arbetsgemenskapen, samarbetet och behandlingen på arbetsplatser. Stress och utbrändhet Hans Selye har lanserat det moderna stressbegreppet. Han började använda begreppet stress för kroppens odefinierbara varningar som svar på omgivningens krav på 1930-talet. De yttre förhållanden som åstadkommer stressreaktionen kallas i Seyles terminologi för stressorer. I bakgrunden till kontinuerlig stress finns i allmänhet svåra problem i arbetsarrangemangen, på vilka arbetsgemenskapen inte har hittat några fungerande lösningar. Arbetsstress som pågår en lång tid leder till utbrändhet, ett tillstånd som karaktäriseras av en alltomfattande långvarig trötthet, cynism och svagare yrkesmässig självkänsla. (Leiters och Maslachs 1988 processmodell) Cynismen tar sig uttryck i att arbetsglädjen och arbetets meningsfullhet försvinner. Arbetet som en betydelse kan ifrågasättas. I arbete som har med människorelationer att göra kommer cynismen till synes i att förhållningssättet till människor förändras och blir distanserat och kallt. Till typisk minskning av yrkesmässig självkänsla hör att man förlorar kompetensen i arbetsgemenskapen. En långt gången utbrändhet är en allvarlig störning som på ett övergripande sätt försvagar hälsan och påverkar arbetsgemenskapen på ett skadligt sätt. Källförteckning Kinnunen, Feldt & Mauno (2005). Työ leipälajina. Lämsä ja Hautala (2005). Organisaatio käyttäytymisen perusteet. www.arbetslivsinstitutet.se
10 7. Arbetshälsopsykologi Miia Haka Arbetshälsopsykologi är en relativt ny bransch av psykologin. Den baserar sig på lagen om företagshälsovården, som blev reformerad år 2001. En central bestämmelse i den här lagen är att förebygga olika problem i arbetslivet. De möjliga problemen handlar om hälsan, tryggheten och det allmänna välbefinnandet. Arbetshälsopsykologins ändamål är att förbättra arbetslivets kvalitet och att främja anställdas arbets- och funktionsförmåga genom olika psykologiska metoder. Arbetshälsa och psykologi När man talar om arbetshälsan och psykologin, tyder man på att hälsan analyseras ur ett psykosocialt perspektiv. Till exempel, när en anställd har varit sjukledig, borde arbetshälsopsykologin studera faktorer som underlättar återgången till arbetet och faktorer som försvårar återgången. Arbetshälsopsykologin inriktar sig på följande områden: stress och arbetsbelastning arbetsutmattning och arbetslust individuella egenskaper och hälsa arbetsgemenskap socialt stöd i arbetet konflikter i arbetssamfund och psykiskt våld verksamhet i organisationen Arbetshälsopsykologin innehåller många olika saker men varje område rör sig om välbefinnande. Därför har jag valt arbetstagarens och arbetsgemenskapens välbefinnande till bättre syn. Arbetstagarens välbefinnande I idealiska situationer motsvarar arbetet arbetstagarens mål och vad hon/han behöver. Om arbetet inte motsvarar den här situationen, kan det reducera välbefinnandet och motivationen. Ibland måste anställda ta hand om för många åligganden. Ibland kan anställda inte påverka tillräckligt på arbetsplatsen. Det är viktigt att ta arbetstagarens fysiska, psykiska och sociala resurser i beaktande. Ett av de viktigaste temana är självuppskattning, eftersom det hjälper anställda till att väl ta hand om sig själva. När en anställd vet om sina önskemål och starka sidor, kan han eller hon ordna sitt arbete bättre. Psykologerna kan hjälpa anställda att strukturera sina tankar, om det behövs. Chefen borde vara medveten om de här temana omkring arbetstagarens välbefinnande. Kännetecken på utbrändhet är övergripande trötthet, en cynisk inställning till arbetet och svagare yrkesmässig självkänsla. När arbetstagaren upplever kontinuerlig belastning, måste chefen och arbetstagaren diskutera situationen tillsammans och besluta om förändringar till det bättre.
Arbetsgemenskapens välbefinnande 11 Kommunikationen spelar en fundamental roll i arbetsplatsen. Information och interaktion borde vara öppna för alla. Underordnade borde våga diskutera med cheferna, och cheferna borde lyssna på underordnade. De konstruktiva diskussionerna leder till fruktbart samarbetet och god problemlösningsförmåga. De moderna organisationerna utvecklas hela tiden. Både arbetsgivaren och arbetstagaren måste engagera sig i utvecklingen. För att den här utvecklingen avlöper bra, måste samarbetet fungera. När relationerna mellan anställda är goda, är det också lättare att reagera i förändringssituationer som framkallar osäkerhet. 8. Organisationsutveckling Kristian Kurikka Organisationsutvecklingsfilosofi En organisation formas i interaktion mellan människor. Varje organisation har sin specifika logik. Logigen formas till följd av interaktion, när man siktar på att ha lycka i den miljön där organisationen är. Den här logiken försöker man att förvandla till något olikt. Organisationsutveckling är en filosofi eller en uppfattning. Det måste finnas riktiga attityder på grund av organisationsutveckling. Det räcker inte att veta om utvecklingstekniker. Tekniken är sekundär och filosofin är den primära saken. Utformandet av organisationsutveckling I organisationsutveckling är det viktigare att förhålla sig rätt och att har riktiga värden. Tekniker som man använder är inte så viktiga. Traditionellt i organisationsutvecklingen försöker man respektera människor och ta dem med i beslutsfattandet. Besluten förverkligar olika tekniker med olika metoder. Det är mycket viktigare att respektera människor och kontrollera deras delaktighet än att använda någon viss teknik eller intervention. Den andra grundprincipen är det att människan har en tendens att själva lösa sina problem. Människor är tänkande organismer, och de kan alltså använda den egna logiken och de kan lösa problem med hjälp av sina perceptioner och scheman. Organisationsutvecklingen baserar sig på det. En konsult, som utvecklar organisationen, borde inte ger rätta lösningar utan hon måste hjälpa sektionen att utveckla sina handlingssätt. Konsulten och organisationens innerpersonal siktar på att hjälpa sektionen att utveckla sig själv. Konsulten kan inte ge rätta fungerande lösningar till problemen utan organisation måste finna lösningarna med konsulten. Man forskar först organisationen och sedan transformeras organisationen enligt det här resultatet. Om du vill utveckla organisationen måste du iaktta fyra nivåer i företagen: organisationsnivå relationer mellan grupper
gruppnivå individnivå 12 I varje nivå du måste iaktta tre saker: beteende struktur kontext Faktorer som influerar modifikation Det finns många faktorer som influerar modifikationen. Faktorerna har två huvudgrupper, situationsfaktorer och interpretationstraditioner. Situationsfaktorerna är t.ex. faktorerna som beror på modifikation och storlek av organisation. Interpretationstraditionerna konkretiserar opinionerna av modifikationen i organisationen. Det är viktigt att iaktta alla faktorer som kan inverka på resultatet av modifikationen. 9. Psykologiska test Erika Mäkinen Psykologiska test är mest effektiva arbetsmetoder för psykologer vid sidan av intervjuer. Man kan använda och analysera test endast om man är en auktoriserad psykolog. Dessutom är psykologiska test unika verktyg för psykologer. Psykologiska test kan användas i klinisk psykologi och i rekrytering. Test i klinisk psykologi I klinisk psykologi hjälper test för att uppskatta skillnaden mellan normal, svag eller onormal nivå. Man kan klarlägga om en patient har några speciella problem, till exempel neurologiska sjukdomar, problem i mentalhälsa eller problem med sin arbetsförmåga. En psykolog kan diagnostisera olika störningar och uppskatta om en patient behöver rehabilitering, till exempel psykoterapi. Beslutet är pålitligare när man använder också andra metoder; till exempel klinisk intervju eller åsikter av andra yrkesområden. Test i rekrytering Psykologiska test har en stor betydelse i rekryteringen. En organisation måste avgöra vilken kandidat som är den bästa för en viss uppgift. Att göra det riktiga urvalet är mycket viktigt för ett företag. Att välja fel kandidat innebär stora kostnader för företaget; arbetseffektiviteten blir svagare och dessutom stiger kostnaderna. En fel person mår inte heller bra i fel organisation. När valet är lyckat och den rätta personen blir anställd, blir arbetseffektiviteten i organisationen bättre. En anställd på medelnivå och en anställd på toppnivå kan t o m ha en skillnad på 48 % vad arbetseffektiviteten beträffar. Intelligenstest Intelligenstest mäter människors kognitiva kapacitet och deras förmågor. Charles Spearman delade intelligensen i två faktorer, i en generell intelligensfaktor (g-faktorn) och i specialfaktorer. Intelligenstest
13 innehåller alltid den generella intelligensfaktorn. Test innehåller uppgifter som mäter till exempel matematiska, logiska eller verbala förmågor. Många vetenskapliga undersökningar har visat att intelligenstest har en hög validitet. Intelligenstest är effektiva metoder och de förutsäger arbetseffektiviteten av den anställda kandidaten. Intelligenstest i frågeformulär är också fördelaktiga och enkla att använda. Fast intelligenstest har en stark validitet, borde andra värderingsmetoder också användas. Till exempel strukturerade intervjuer och personlighetstest brukar användas med dem. Personlighetstest Personlighetstest kan delas i två delar; objektiva test och projektiva test. I projektiva test presenterar man mångtydiga stimuli (en bild) för en person som måste skapa mening i bilden. Den grundläggande idén i projektiva test är att varje mening som personen skapar avspeglar hennes personlighet. Psykologen som använder dessa test måste ha en stark yrkeskunnighet. Projektiva test är subjektiva och beroende av psykologens tolkning. Nuförtiden används projektiva test mesta i klinisk psykologi. Objektiva personlighetstest är populära i rekrytering. Dessa test mäter en anställds lämplighet. Lämpligheten till ett visst yrke och till en viss arbetsplats är viktig. Personlighetstest ensamma är inte så effektiva rekryteringsmetoder, men tillsamman med intelligenstest och strukturerad intervju ger de pålitliga rekryteringsresultat. Litteratur Eysenck, M. (red.). (2000). Psykologi Ett integrerat perspektiv. Studentlitteratur, Lund. Schmidt, F. L. & Hunter, J. E. (1998). The valitidy and utility of selection methods in personnel psychology: Practical and theoretical implications of 85 years of research findings. Psychological Bulletin, 124, 262-274. 10. Sigmund Freud och psykoanalys Laura Hujanen Psykoanalytiska teorier, som har utvecklats under mer än hundra år, är mycket omfattande och ibland motsägelsefulla. Den klassiska psykoanalysen har sin grund i Sigmund Freuds författarskap, och termen förekommer för första gången 1896. Österrikisk läkare, Sigmund Freud föddes 6 maj, 1856. Han arbetade ursprungligen som neurolog och var intresserad av neuropatolog, afasi, hysteri osv. Han blev inte intresserad av människans psyke förrän i 40- årsåldern. Psykoanalys började formas när Josef Breuer som hade undersökt hysteriska kvinnor berättade Freud hur kvinnornas symptom hade underlättats när de talade om sina trauman. Freud hade försökt att sköta sina patienter med hypnos, men var inte nöjd med resultatet. Han förbrukade Breuers erfarenhet till sin egen personteori och gav upp hypnosen som behandlingsmetod. Han lät patienten ligga på en soffa och berätta fritt om sitt inre. Metoden kallas för fri association och det innebär att terapeuten själv skapade innehåll i det patienten uttrycker. Fri association och terapeutens empati är alltjämt kännetecken på psykoanalys.